Sök i Ratio Lex

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o U

1872-04-19 · 11 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1872:14, Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o U

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o U.

A o 14.

Ank. till Riksd. Kansli d. 19 April 1873, kl. 2 e. tu.

Betänkande, dels i anledning af Kamrarnes såväl stridiga beslut

som återremiss i vissa delar af Bevillning s-Utskottets

Betänkande N:o 9, angående tullbevillningen, dels ined

förslag till åtskilliga, ännu icke afgärda tullbestämmelser

för vissa artiklar.

Vid behandlingen af berörda Betänkande hafva Kamrarne i afseende

å Utskottets under punkten 12 framställda förslag angående tullbehandling

af Fisk fattat stridiga beslut, äfvensom återförvisat den under

punkten 30 gjorda hemställan rörande vissa artiklars upptagande i tulltaxan

under särskilda rubriker och med hänvisning till keiniskt-tekniska

preparater.

I samma Betänkande hade Utskottet äfven hemställt, att med pröfning

af tullsatserna å såväl kaffe och kaffesurrogat som socker matte få

anstå, till dess Riksdagen fattat beslut i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga

Proposition om nedsättning till hälften af personliga skyddsafgiften,

samt att i sammanhang med behandlingen af tullsatsen å socker

finge afgifvas dels förslag till stadgand eu angående restitution af tullafgiften

för denna vara, dels äfven yttra nde i anledning af Herr Arrhemi

motion om införselstull å Hvitbetor.

Utskottet får nu afgifva såväl förslag till voteringsproposition för

afgörande, enligt 65 § Riksdags-ordningen, af tullsatserna å Fisk, som

äfven utlåtande angående öfriga ofvannämnda ännu oafgjorda frågor

rörande tullbevillningen. ___________

Bill. till Rikäd. Prot. 1872. 5 Samt. 1 Å/d. 11 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings- UtsJcottets Betänkande N:o 14.

FM- Under punkten 12 i omförmälda Betänkande hade Utskottet hem
ställt,

att alla under hufvudrubriken Fisk i nu gällande tulltaxa upptagna

tullafgifter, med undantag för artiklarne anjovis, sardeller och

thonfisk, måtte upphäfvas, samt, i enlighet med hvad betänkandet bilagdt

taxeförslag innehåller, »Fisk, alla andra slag» medgifvas tullfri införsel.

Denna hemställan har af Andra Kammaren bifallits; hvaremot

Första Kammaren, med bibehållande af nu gällande tulltaxas bestämmelser,

rörande artikeln Fisk, densamma afslagit. Med anledning häraf

hemställer Utskottet,

l:o

att för frågans afgörande, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen,

omröstning må företagas enligt följande voterings-proposition:
Den,

som vill att, på sätt Utskottet hemställt och

Andra Kammaren godkänt, Tulltaxan i fråga om artikeln

Fisk, skall erhålla följande lydelse:

Fisk:

saltad eller inlagd: anjovis, sardeller och thonfisk

.............................................. 1 skålp. — 25 öre,

alla andra slag .......................................................... fri,

röstar

Ja:

Den det icke vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, komma, i enlighet med Första Kammarens

beslut, de nu gällande bestämmelserna angående

tullsatserna å artikeln fisk att bibehållas oförändrade.

Kaffe, kaffe- Inom Andra Kammaren har Friherre John Ericson (motion N:o 2)

»ocker,°CÄ föreslaöR> »att tullsatserna å artiklarne kaffe och socker återföras till

hvad de utgjorde, enligt den för år 1867 gällande tulltaxa», och att således

tullen å kaffe må bestämmas till 10 öre, den å kaffe, brändt, och

alla till kaffesurrogat användbara brända växter, till 15 öre, den å socker,

raffineradt, äfvensom oraffineradt icke mörkare än N:o 18, till 12

öre och å råsocker till färgen mörkare än nämnda standard-nummer till

8 öre, allt per skålpund.

Då Bevillnings-Utskot.tet vid 1867 års riksdag ansåg sig böra tillstyrka

bifall till Kongl. Maj:ts Proposition angående förhöjning i tullsat
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

3

serna å såväl kaffe och kaffesurrogater, som de olika slagen af socker

med respektive 2 öre per skålpund, skedde sådant endast med anledning

af statsverkets oafvisliga behof af ökade inkomster samt med öppet

erkännande af den betydande tunga, som hvarje stegrad beskattning af

så allmänna förbrukningsvaror måste pålägga allmänheten. Under af

flera talare uttalad förhoppning och förutsättning af dessa föreslagna

tullförhöjningars återupphäfvande, så snart statsverkets tillstånd det medgåfve,

blefvo de af Första Kammaren bifallna, men af Andra Kammaren

deremot afslagna och endast genom gemensam votering af Riksdagen

fastställda.

Utskottet har i allt detta, likasom äfven i sin egen åsigt om angelägenheten

att icke, utöfver hvad oundgängligen befunnes, genom skattelagstiftningen

öka lefnadskostnaden, funnit eu stark maning att tillse, i

hvad mån dessa sålunda stegrade tullsatser må utan hinder för statsbehofvens

fyllande nu kunna nedsättas.

Med antagande af medelinförseln af kaffe och socker under de tre

åren 1868, 1869 och 1870 såsom grund för beräkning af dessa varors

införsel äfven under år 1873, befinnes, att då, enligt Kommers-kollegii

berättelser angående utrikes handeln och sjöfarten, införseln per medium

och i runda tal under nämnda år utgjort, af kaffe 17 millioner skålpund,

samt af socker, såväl oraffineradt som raffineradt, 45,100,000 skålpund,

så skulle den af motionären föreslagna nedsättning af 2 öre för skålpundet

i tullsatserna å dessa artiklar vålla en minskning i statsverkets

inkomster af 1,242,000 Riksdaler. Ehuruväl statsverkets behof ännu icke

äro fullt utredda och fastställda, har Utskottet likväl trott sig redan nu

kunna uttala den åsigt, att, äfven sedan Riksdagen beslutat nedsätta

personliga skyddsafgiften till hälften, eller med omkring 600,000 Riksdaler,

någon betänklighet, med hänseende till statsverkets ställning under

år 1873 icke bör möta nyssnämnda nedsättningar i tullbevillningen, och

följaktligen funnit sig böra i det väsendtligaste understödja motionärens

förslag.

Utskottet hemställer alltså, hvad först beträffar artikeln kaffe,

2:o

att nu gällande tullsats å kaffe må nedsättas från 12

till 10 öre för ett skålpund.

För den händelse att den sålunda tillstyrkta nedsättningen af tullen

å kaffe bifalles, tillstyrker Utskottet vidare:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings-Utskottets Betänkande N-.o 14,

3:o

att äfven den till 18 öre för skålpundet nu fastställda

tullsatsen å »kaffe, brändt, och alla till kaffesurrogat

användbara brända växter» måtte efter samma proportion

nedsättas till 15 öre per skålpundet.

Vid motionärens förslag att nedsätta tullsatserna å de olika kategorierna

af socker med 2 öre per skålpund, eller till likhet med hvad

dessa tullsatser före 1867 års förhöjning utgjorde, respektive 12 och 8

öre per skålpund, framställer sig sjelfmant den erinran, att härigenom

skulle i sjelfva verket beredas sockerraffinaderierna ett högre skydd, än

hvaraf de sedan nämnda tid varit i åtnjutande, och att således den

skattelindring, som med nedsättningen åsyftas, icke i fullt mått komme

konsumenterne till godo. Genomgår man förhandlingarne vid 1867 års

riksdag, finner man nemligen att, i sammanhang med den då beslutade

förhöjning af soekertullarne, någon om ock ringa modifikation af skyddstullen

blef vidtagen. Troligen har någon återgång från denna modifikation

icke varit af motionären afsedd och i hvad fall som helst kan

Utskottet för sin del icke finna ett sådant återgående af någon omständighet

påkallad. Men å en annan sida åter har Utskottet icke heller

trott sig böra vid detta tillfälle ifrågasätta någon ytterligare modifikation

af det sockerraffinaderierna nu förunnade skydd, utan fast heldre

omfattat den åsigt, att tullen å raffineradt socker bör i förhållande till

råsockertullen så bestämmas, att det skydd, som den inhemska sockerraffineringsindustrien

åtnjuter vid nu stadgad tullsats å raffineradt socker

af_ 14 öre mot sådan af 10 öre för råsocker, bibehålies oförändrad.

För beräkning af detta skydd har Utskottet antagit såsom grund,

att, i enlighet med de af 1865 års Tullkomité från tre särskilda sockerbruk

erhållna uppgifter, 100 skålpund råsocker i medeltal lemna i

utbyte eller så kalladt rendement 83,38 skålpund raffineradt socker samt

16,04 skålpund sirap. Enligt nu gällande tullsats å råsocker af 10 öre

skålpundet, draga de af 100 skålpund råsocker, enligt angifven beräkningsgrund,

vunna produkter eller 83,38 skålpund raffineradt socker och

16,04 skålpund sirup i råvarutull ett belopp af 10 R:dr. Om nu, för

att finna beloppet af den skyddstull, som för närvarande är sockerraffinaderierna

medgifven, denna helt och hållet tillgodoräknas utbytet af

raffineradt socker, och utbytet af sirup åter antages af råvarutullen endast

draga samma andel, som motsvaras af den å utländsk sirup stad
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskotteis Betänkande N:o 14. 5

gade införselsafgift, eller 4 öre per skålpund, hvilken afgift för 16,04

skålpund utgör 0,642 Rdr (16,04 x 0,04), så faller återstoden af råvarutullen

9,358 R:dr (10 - 0,642) på det antagna utbytet af raffineradt socker

83,38 skålpund, hvilket för hvarje skålpund gör 1 1,223 öre; och då den

nu stadgade tullen å raffineradt socker är 14 öre skålpundet, måste

sålunda skilnaden emellan dessa 14 och de nyss funna 11,223 öre, eller

2,777 öre, utgöra det nuvarande skyddet för hvarje skålpund inrikes raffineradt

socker»

Nedsättes nu råsockertullen till 8 R:dr för 100 skålpund, komma,

med antagande af samma rendement i socker och sirup, de erhållna

83,38 skålpund raffineradt socker att betala 7,358 R:dr (8 0,642) eller

hvarje skålpund 8,824 öre; och då dertill skall, för bibehållande oförändradt

af det nuvarande skyddet, läggas den för detta skydd här ofvan

funna siffran af 2,777 öre, så bör, under förutsättning, att tullen å

råsocker fastställes till 8 öre per skålpund, tullafgiften för raffineradt

socker fastställas till 11,60 öre per skålpund.

Då Utskottet derjemte ansett, att för undvikande af brutna öretal

tullen å socker bör beräknas och i taxan utföras per centner, så

hemställes,

4:o

att tullen å socker, oraffineradt, till färgen mörkare

än N:o 18 af den i verldshandel gällande Holländska

standard, må bestämmas till 1 centner 8 R:dr;

att tullsatsen å socker, raffineradt, alla slag, äfvensom

oraffineradt, icke mörkare än ofvannämnda standardnummer,

bestämmes till 1 centner — 11 R:dr 60 öre.

I sammanhang med nedsättning af införseltullen å råsocker lärer

ock den restitution af råsockertullen, som vid utförsel af här i riket al

utländskt råämne raffineradt socker, enligt 9 § tulltaxeunderrättelserna

skall utgå, böra i motsvarig mån nedsättas. Restitutionsbeloppet är lör

närvarande bestämdt till 12 öre per skålpund raffinad, under det råsockertullen

utgör 10 öre skålpundet. Äfven härutinnan strängt vidhållande

den åsigt, som vid 1867 års riksdag bestämde proportionen

emellan råsockertullen och restitutionsbeloppet, anser Utskottet detta

Restitution af

tullafgiften

för Socker, enligt

9 § Tulltaxeunderrättelserna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings-Utshottets Betänlcande N:o 14.

Hvitbetor.

sednare med en råsockertull af 8 öre böra bestämmas till 9,60 öre per

skålpund, eller till 9 Rdr 60 öre per centner, och hemställer alltså,

6:o

att den restitution af tullafgiften, som § 9 taxeunderrättelserna

medgifver, må för raffineradt socker, alla

slag, bestämmas till 9 R:dr 60 öre för centner.

Sedan Utskottet sålunda behandlat de frågor, som omedelbart

beröra tullagstiftningen angående artikeln socker, öfvergår Utskottet

till den uppskjutna frågan om föreslagen införselstull å hvitbetor.

I detta hänseende har inom Första Kammaren Herr J. Arrhenius

(Motion N:o 6) anfört, att, då 1869 års Riksdag för den inhemska hvitbetsockertillverkningen

bestämde vissa frihetsår samt från och med den

1 Juli 1873 en under 15 år fortgående beskattning, åsyftades dermed,

dels att upphjelpa svenska jordbruket genom betryggande af den inhemska

hvitbetssockerindustriens framtid, dels äfven att ersätta statsverket

för den minskning i sockertullen, som måste föranledas genom

eu betydligare sockertillverkning af inom landet frambringade betor;

att på grund af denna lagstiftning visserligen redan åtskilliga sådana

fabriker blifvit framkallade och ännu flera vore att emotse, men, då

man numera börjat i andra länder tillverka socker af sönderskurna,

torkade betor (s. k. betsnitsel), hvilka sannolikt skulle kunna från grannstaterna

till våra sydligare provinser införas och der med vinst förädlas,

vore äfven verklig fara för hand, att medelst tullfritt infördt, utländskt

råmaterial en ganska betydande inhemsk hvitbetssockertillverkning kunde

komma att utvecklas, och derigenom alla de med nämnda lagstiftning

afsedda fördelar, så för vårt jordbruk som för statsverket, gå förlorade,

till undvikande hvaraf motionären föreslagit, att såväl råa sockerbetor,

som torkade betor, hvilka till landet kunna komma att införas, må beläggas

med tull, de förra af 50 öre, de sednare af 2 R:dr 50 öre per

centner.

Vid öfvervägande af detta förslag, har Utskottet ansett en betydande

minskning i statsverkets på sockertullen beroende inkomster verkligen

kunna befaras, i händelse, såsom motionären antydt, de nu befintliga

samt i närmaste framtid anlagda hvitbetssockerfabriker skulle kunna,

på grund af utifrån infördt råmaterial, hastigt ernå en högt uppdrifven

tillverkning, hvilket så mycket mindre kunde antagas öfverensstämma

med 1869 års lagstiftning, som densamma genom de för hvitbetssocker
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 14.

7

tillverkningen medgifva friheter och förmåner hufvudsakligast afsåg att

till fromma för jordbruket befrämja frambringandet inom landet af behöfligt

råmaterial för nämnda tillverkning; och då genom metoden att

i stort framställa socker ur betsnitsel eller torkade betor, hvilka, såsom

till vigten betydligt reducerade, låta sig med jemförelsevis mindre kostnad

transporteras, en dylik hvitbetssockerfabrikernas utveckling medelst

användande af utländska hvitbetor möjligen skulle kunna på statsverkets

bekostnad och utan motsvarigt gagn för svenska jordbruket snart

nog tillvägabringas, hafva de deraf följande anförda olägenheterna

synts Utskottet böra i tid förebyggas genom att, på sätt motionären

föreslagit, åsätta utländska sockerbetor, så råa som torkade, passande

tullafgifter.

Då någon erfarenhet till grund för eu sådan beräkning af dessa

tullsatser, att det af utländska hvitbetor tillverkade sockret blefve underkastadt

en tullen å råsocker motsvarande afgift, icke ännu kan sägas

vara inom vårt land vunnen, och icke heller synes hafva utgjort ledning

för motionärens förslag, har Utskottet, för att erhålla utredning af

de väsendtligaste omständigheter, som utgöra faktorer i en dylik beräkning,

från Teknologiska institutet begärt och erhållit utlåtande angående

dels sockerhalten hos så råa som torkade betor, dels äfven den

qvantitet råsocker, som vid fabriksmessig tillverkning erhålles af den

ena eller andra sorten betor, och deraf inhemtat, att sockerhalten hos

råa betor, alltefter olika slag, olika jordmån in. in., varierade mellan

ganska vidt skilj da gränser, eller mellan 4—19 procent, och att de i

Frankrike odlade betorna innehölle i medeltal endast omkring 10 procent

socker, då deremot de tyska hölle omkring 13 procent, att de torkade

betornas sockerhalt naturligen berodde af de råas samt af torkningsgraden,

och då 5 centner råa betor lemnade i medeltal 1 centner

torkade kunde utmärkt goda torkade betor innehålla ända till 70 procent

socker och deröfver, att vidare, hvad anginge den sednare frågan,

utbytet af råsocker vid tillverkning i stort äfven vore mycket olika,

alltefter betornas olika beskaffenhet, men beräknades i Frankrike till

6 och i Tyskland till 81 procent af de råa betornas vigt, samt att

ur torkade betor, som innehölle 70 procent socker borde 40—50 procent

råsocker kunna i stort framställas.

Vid dessa förhållanden och då från de tyska betorna, hvilka i

detta land beskattas efter ett beräknadt sockerutbyte af 8 procent af

vigten, redan före beskattningen alltid noga afskiljas ej blott alla förorenande

jordpartiklar utan äfven sådana delar af sjelfva växten, hvilka

innehålla för sockerberedningen skadliga salter, men råa hvitbetor i så
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 14.

Kemiskt
tekniska
preparater.

lunda beredt skick icke kunna blifva föremål för införsel, och då derjemte

hvitbetssockerindustrien i Tyskland redan länge existerat och

följaktligen vunnit en högre utveckling än hos oss ännu kunnat ernås,

har Utskottet ansett det sockerutbyte, som ur införda betor må i allmänhet

kunna förväntas, icke böra beräknas högre än 7 procent eller

7 skålpund per centner. Med denna beräkningsgrund och under förutsättning,

att tullen å råsocker blifver, enligt Utskottets förslag, fastställd

till 8 öre per skålpund, bör sålunda, så länge afgiften å inhemska betsockertillverkningen

utgör i af råsockertullen, eller för skålpund betsocker

1,6 öre samt för 7 skålpund 11,2 öre, tullsatsen å ett centner

råa betor bestämmas till 56—11,2 eller 44,8 öre, hvilken siffra Utskottet,

med afseende hufvudsakligast derå, att den vid raffinering af ur betor

framstäldt råsocker vunna biprodukten sirup är af vida mindre värde

än den af rörsocker erhållna, ansetts kunna jeinnas till 40 öre. Genom

en sådan tullsats, och under vidare antagande att sönderskurna och

torkade betor eller s. k. betsnitsel i förhållande till vigten innehålla 5

gånger de råa betornas sockerhalt och följaktligen böra åsättas 5 gånger

högre tull, eller 2 R:dr per centner, uppnås äfven likformighet med

gällande tull å cikorierot, 2 öre per skålpund, hvilken likformighet må

anses så mycket mera önskvärd, som torkade hvitbetor, likasom cikorierot,

användas till beredande af kaffesurrogater och någon gång blifvit för

sådant ändamål till riket införda.

Utskottet hemställer alltså,

7:o

att Riksdagen må så till vida bifalla Herr Arrhenii

motion att råa hvitbetor åsättas en tull af 40 öre

samt sönderskurna och torkade sådana af 2 R:dr, allt

per centner.

Utskottets hemställan, under punkten SO i anförda betänkandet

N:o 9, »att rubrikerna: Amykos, Aseptin, Cyankalium, Dynamik Glycerin,

Hårtinktur, Jernbeta, Karbolsyra, Kollodium, Nitroglycerin samt

Paraffin måtte i taxan intagas på de platser, som af den alfabetiska

ordningen bestämmas, och hvar för sig med hänvisning till kemiskttekniska

preparater, ej specificerade», hafva Kamrarne återförvisat, på grund

af den erinran att för transport inom landet af Dynamit och Nitroglycerin

särskilda föreskrifter, med afseende å dessa artiklars explosiva

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillning^-Utskottets Betänkande N:o 14.

■9

beskaffenhet, finnas stadgade; hvarföre det ansåges mindre lämpligt

att i tulltaxan införa bestämmelser, som möjligen kunde i fråga om införsel

af dessa ämnen föranleda missförstånd eller åsidosättande af

nämnda särskilda föreskrifter.

Ehuru Utskottet för sin del anser tulltaxan endast hafva till uppgift

att stadga de tullafgifter, som vid varors införsel skola erläggas,

oberoende af de särskilda politieföreskrifter, hvilka i fråga om vissa

varors behandling må vara af behof påkallade, har Utskottet likväl, i

betraktande, af de ifrågavarande artiklarnes betydelselöshet i tullhänseende,

funnit sig, med anledning af den i begge Kamrarne beslutade

återremisssen, böra, med uteslutande af art.iklarne Dynamit och

Nitroglycerin, förändra sitt i 30:de punkten af betänkandet N:o 9 gjorda

förslag dertill, att Utskottet nu hemställer,

8:o

att följande nya rubriker: Amykos, Aseptin, Cymbel*

Huru, Glycerin, Härtinktur, Jernbeta, Karl)ohyra, Kollodium

samt Parafjin måtte i taxan intagas på de plåt-,

ser, som af den alfabetiska ordningen bestämmes och

hvar för sig med hänvisning till kemiskt-tekniska preparater,

ej specificerade.

Stockholm den 19 April 1872.

aiöiniu!

På Utskottets vägnar:

: ''saisålVvsW

Gast. af Ugylas.

i; j V r S i >$, - ''i''-; t

datt ,t

■ Å''i *V; U U ''HUl 3.U>? y;M \,J MHf "i ht; i i £

* 5 i’ \ < i tÅ i h 4 n V

i i ;

.?!> stind

i Ufc

A

Bill. till Biksd. Blot. 1872. 5 Sami. 1 Afd. 11 Saft.

\ Ut

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillning^-Utskottets Betänkande N:o 14.

Amykos; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Aseptin; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Cyankalium; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Glycerin; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Hvitbetor:

råa .........................................................................................

sönderskurna och torkade .............................................

Qvantitet för

tullberäkningen.

Införsels
tull.

Rikamynt,

Hårtinktur; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Jernbeta; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Kaffe

brändt och alla till kaffesurrogat användbara,

brända växter ....................................................................

Karbolsyra; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

1 centner

1 centner

1 skålp.

1 skålp.

40

10

15

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14

11

"

Qvantitet för

tullberäk-

Inför«els-

tull.

Kollodium; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Parafjin; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Socker:

raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kak-

ningeo.

Riksm;

nt.

samt krossadt eller pulveriseradt socker..................

oraffineradt:

a) till färgen icke mörkare än N:o 18 af den i

verldshandel!! gällande Holländska standard, hvarå

normalprof genom General-tullstyrelsens försorg

1 centner

11

60

hållas vederbörande tullkammare tillhanda ............

b) till färgen mörkare än nämnda standard- nummer, äfven om varan inkommer i upplöst eller

flytande tillstånd ...............................................................

Anm. — — — — — — — — — — — — —

1 centner

11

60

1 centner

8

Underrättelser

om hvad vid Taxans tillämpning iakttagas bör.

§ 9.

Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt

råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 centner raffineradt socker, alla slag .................. 9 R:dr 60 öre.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.