Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående en ännu oafgjord fråga rörande allmänna bevillningen och med förslag till den af Riksdagen fastställda bevillning ssummans utgörande.

1872-05-14 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1872:19, Betänkande, angående en ännu oafgjord fråga rörande allmänna bevillningen och med förslag till den af Riksdagen fastställda bevillning ssummans utgörande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 19.

1

X:o

19.

Ant. till lliksd. Kansli den 14 Maj 1872, kl. 3 e. m.

Betänkande, angående en ännu oafgjord fråga rörande allmänna

bevillningen och med förslag till den af Riksdagen fastställda

bevillning ssummans utgörande.

Uti Betänkandet N:o 8 anmälte Utskottet, i fråga om 22 § Bevillningsstadgan,

att Utskottet, sedan Riksdagen fattat beslut med anledning

af Kongl Mai:ts nådiga förslag om upphäfvande af den genom Kongl.

kungörelsen den 30 November 1860 stadgade bevillningsafgift för stämpling

af tidningar samt andra periodiska skrifter och tryckta af handlingar, skulle

o-öra den framställning, som af detta beslut kunde föranledas; och som

Riksdagen numera bifallit berörda nådiga förslag, får Utskottet föreslå,

l:o

att förenämnda 22 § med derframför stående rubrik matte ur

Bevillningsstadgan utgå.

Sedan Riksdagen, med bifall till hvad Stats-Utskottet uti Memorial

N:o 91 föreslagit, fastställt summan af den allmänna bevillning,^som till

fyllande af Riksgälds-kontorets behof skall för år 1873 utgöras, till 2,600,000

R:dr, åligger det Bevillnings-Utskottet att afgifva förslag till denna bevillningssummas

utgörande.

Bih. till Biksd. B rot- 1872.

afgifva förslag till denna be
O

c

5 Sami. 1 Afd. 14 Raft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 19.

Enligt de i Riksgälds-kontoret upprättade generalsammandrag, har

summan af taxerade och debiterade bevillningsafgifter utgjort för år 1860

2,783,578 R:dr 29 öre, för år 1870 2,789,393 R:dr 56 öre och för år

1871 2,887,400 R:dr 80 öre. Under antagande att den vid sistförflutna

lagtima riksdag beslutade sammanföringen af den s. k. folkskoleafgiften

med den efter I Artikeln utgående personliga skyddsafgiften skulle bereda

en tillökning af 600,000 R:dr. beräknade samma Riksdag allmänna bevillningen

till 3,200,000 R:dr. Sedan Riksdagen nu emellertid beslutat nedsätta

personliga skyddsafgiften till hälften, eller till 40 öre för man och

20 öre för qvinna, hvilken nedsättning antagits belöpa sig till 600,000 R:dr,

men Riksdagen icke vidtagit någon annan på bevillningens belopp i nämnvärd

mån inverkande förändring, har Utskottet ansett att, med bibehållande

i öfrigt af nu stadgade procent och sifferbelopp, allmänna bevillningen bör

med säkerhet kunna antagas icke komma att för år 1873 understiga den

summa, hvartill den under nyssberörde tre år varit beräknad eller

2,600,000 R:dr.

Utskottet hemställer alltså,

2:o

att alla de i nu gällande Bevillningsstadga upptagna afgifts- och

procentbelopp må af Riksdagen fastställas, endast med den af

Riksdagens här ofvan omförmälda beslut föranledda förändring,

att den, enligt Artikeln I § 1 i Bevillningsstadgan, utgående personliga

skyddsafgiften upptages till 40 öre för man och 20 öre

för qvinna.

Alltsedan Riksdagen vid 1869 och efterföljande årens riksmöten fastställt

den vid 1868 års riksdag antagna allmänna bevillningsstadga att

fortfarande gälla, med iakttagande af de deri tid efter annan beslutade

särskilda förändringar, hafva endast dessa förändringar blifvit genom Kongl.

kungörelser till efterrättelse kungjorda, utan att bevillningsstadgan i sin

helhet blifvit från denna tid omtryckt. Då likväl Riksdagen äfven nu

vidtagit åtskilliga ändringar i samma stadga, har det synts Utskottet lända

till reda och lätthet i författningens tillämpning, om samtliga de allmänna

bevillningen rörande stadganden ånyo blifva sammanförda i en gemensam

författning, hvarföre Utskottet hemställer,

3:o

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl.

Maj:t täcktes låta utfärda ny bevillningsstadga i fullkomlig öfver
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 19.

ensstfunmelse med de,, vid 1868 års riksdag antagna bevillmags:

stadga med deruti sedermera, sa val genom Kongl.■ »Higoiel

gerna den 23 Juli 1869 och den 25 Maj 1871 till efterrättelse

kungjorda, som vid denna riksdag beslutade förändringar att

»alla till efterrättelse för år 1873 och intill slutet af det ar

under hvars lopp ny bevillningsstadga af Riksdagen faststall

blifver.

Stockholm den 14 Maj 1872.

På Utskottets vägnar:

Gust. af Ugglas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.