Betänkande, angående en ännu oafgjord fråga rörande allmänna bevillningen och med förslag till den af Riksdagen fastställda bevillning ssummans utgörande.
1872-05-14 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1872:19, Betänkande, angående en ännu oafgjord fråga rörande allmänna bevillningen och med förslag till den af Riksdagen fastställda bevillning ssummans utgörande.
Dokumentets text
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 19.
1
X:o
19.
Ant. till lliksd. Kansli den 14 Maj 1872, kl. 3 e. m.
Betänkande, angående en ännu oafgjord fråga rörande allmänna
bevillningen och med förslag till den af Riksdagen fastställda
bevillning ssummans utgörande.
Uti Betänkandet N:o 8 anmälte Utskottet, i fråga om 22 § Bevillningsstadgan,
att Utskottet, sedan Riksdagen fattat beslut med anledning
af Kongl Mai:ts nådiga förslag om upphäfvande af den genom Kongl.
kungörelsen den 30 November 1860 stadgade bevillningsafgift för stämpling
af tidningar samt andra periodiska skrifter och tryckta af handlingar, skulle
o-öra den framställning, som af detta beslut kunde föranledas; och som
Riksdagen numera bifallit berörda nådiga förslag, får Utskottet föreslå,
l:o
att förenämnda 22 § med derframför stående rubrik matte ur
Bevillningsstadgan utgå.
Sedan Riksdagen, med bifall till hvad Stats-Utskottet uti Memorial
N:o 91 föreslagit, fastställt summan af den allmänna bevillning,^som till
fyllande af Riksgälds-kontorets behof skall för år 1873 utgöras, till 2,600,000
R:dr, åligger det Bevillnings-Utskottet att afgifva förslag till denna bevillningssummas
utgörande.
Bih. till Biksd. B rot- 1872.
afgifva förslag till denna be
O
c
5 Sami. 1 Afd. 14 Raft.
2
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 19.
Enligt de i Riksgälds-kontoret upprättade generalsammandrag, har
summan af taxerade och debiterade bevillningsafgifter utgjort för år 1860
2,783,578 R:dr 29 öre, för år 1870 2,789,393 R:dr 56 öre och för år
1871 2,887,400 R:dr 80 öre. Under antagande att den vid sistförflutna
lagtima riksdag beslutade sammanföringen af den s. k. folkskoleafgiften
med den efter I Artikeln utgående personliga skyddsafgiften skulle bereda
en tillökning af 600,000 R:dr. beräknade samma Riksdag allmänna bevillningen
till 3,200,000 R:dr. Sedan Riksdagen nu emellertid beslutat nedsätta
personliga skyddsafgiften till hälften, eller till 40 öre för man och
20 öre för qvinna, hvilken nedsättning antagits belöpa sig till 600,000 R:dr,
men Riksdagen icke vidtagit någon annan på bevillningens belopp i nämnvärd
mån inverkande förändring, har Utskottet ansett att, med bibehållande
i öfrigt af nu stadgade procent och sifferbelopp, allmänna bevillningen bör
med säkerhet kunna antagas icke komma att för år 1873 understiga den
summa, hvartill den under nyssberörde tre år varit beräknad eller
2,600,000 R:dr.
Utskottet hemställer alltså,
2:o
att alla de i nu gällande Bevillningsstadga upptagna afgifts- och
procentbelopp må af Riksdagen fastställas, endast med den af
Riksdagens här ofvan omförmälda beslut föranledda förändring,
att den, enligt Artikeln I § 1 i Bevillningsstadgan, utgående personliga
skyddsafgiften upptages till 40 öre för man och 20 öre
för qvinna.
Alltsedan Riksdagen vid 1869 och efterföljande årens riksmöten fastställt
den vid 1868 års riksdag antagna allmänna bevillningsstadga att
fortfarande gälla, med iakttagande af de deri tid efter annan beslutade
särskilda förändringar, hafva endast dessa förändringar blifvit genom Kongl.
kungörelser till efterrättelse kungjorda, utan att bevillningsstadgan i sin
helhet blifvit från denna tid omtryckt. Då likväl Riksdagen äfven nu
vidtagit åtskilliga ändringar i samma stadga, har det synts Utskottet lända
till reda och lätthet i författningens tillämpning, om samtliga de allmänna
bevillningen rörande stadganden ånyo blifva sammanförda i en gemensam
författning, hvarföre Utskottet hemställer,
3:o
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl.
Maj:t täcktes låta utfärda ny bevillningsstadga i fullkomlig öfver
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 19.
ensstfunmelse med de,, vid 1868 års riksdag antagna bevillmags:
stadga med deruti sedermera, sa val genom Kongl.■ »Higoiel
gerna den 23 Juli 1869 och den 25 Maj 1871 till efterrättelse
kungjorda, som vid denna riksdag beslutade förändringar att
»alla till efterrättelse för år 1873 och intill slutet af det ar
under hvars lopp ny bevillningsstadga af Riksdagen faststall
blifver.
Stockholm den 14 Maj 1872.
På Utskottets vägnar:
Gust. af Ugglas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.