Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående allmänna bevillningen.

1872-03-21 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1872:8, Betänkande, angående allmänna bevillningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Vtskottets Betänkande N:o 8.

1

TV:o 8.

Ank. till Riksd. Kansli den 21 Mars 1872, kl. 1 e. m.

Betänkande, angående allmänna bevillningen.

Sedan Bevillnings-Utskottet till behandling förehaft de från Kamrarne

till Utskottet hänvisade motioner, som afse förändring af särskilda

bestämmelser rörande allmänna bevillningen samt i sammanhang dermed

verkställt granskning af bevillningsstadgan i öfrigt, får Utskottet, jemlikt

40 § Riksdags-ordningen, till Riksdagen afgifva de förslag och framställningar,

till hvilka Utskottet i följd häraf funnit anledning, hvarvid

den ordning, hvartill bevillningsstadgans uppställning gifver anledning,

blifvit följd.

Art. I.

Personlig skyddsafgift.

§ i
Då,

jemlikt denna §, personlig skyddsafgift skall erläggas utaf hvar

och en i mantalslängd upptagen person, som, enligt gällande författningar,

skall utgöra mantalspenningar, men förslag angående mantalspenningarnes

borttagande inom Riksdagen blifvit väckt, samt härjemte Kongl.

Maj:t i dess nådiga Proposition angående statsverkets tillstånd och behof

föreslagit personliga skyddsafgiftens nedsättande till hälften, skall

Utskottet framdeles framlägga förslag till denna paragraf; hvilket Utskottet

nu ansett sig

l:o

böra för Riksdagen anmäla.

Bill. till Riksd. Prof. 1872. 5 Sami. 1 Afd. G Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 8.

Art. II.

Uti eu inom Första Kammaren väckt motion (N:o 18) har Herr N.

S. von Kock framställt förslag angående sådan förändring af bevillningen

efter II Artikeln, att nu föreskrifven bevillning af fast egendom

samt bevillningen för inkomst af kapital eller arbete skulle utbytas mot

en för all såväl fast som lös egendom utgående skydds- eller eg under ättsafc/ift

samt inkomstskatt, bestämde den förra till Va öre för hvarje fulla

100 R:dr af egendomens uppskattningsvärde och den sednare till 1 procent

af all inkomst efter afdrag af ränta på upplånt kapital; med antagande

af Indika skattesiffror motionären beräknat att ungefärligen enahanda

belopp omkring 2,000,000 R:dr, som hittills efter II Artikeln

uttaxerats, skulle erhållas; och har motionären, som i sammanhang härmed

yrkat, att, med afseende på de ökade lefnadskostnaderna, det nu

bestämda minimum af beskattningsbar inkomst skulle förhöjas från 400

R:dr till 600 Rall’, framlagt förslag till den förändrade lydelse af 2,

3, 4, 5, 6. 7, 8 och 25 §§ bevillningsstadgan samt af 2, 4, 8 och 21

§§ i instruktionen för taxeringsförrättningarne, som af de ifrågasatta

förändringarne skulle påkallas.

Till stöd för sin framställning har motionären åberopat de befogade

anmärkningar mot nu gällande föreskrifter, som föranledts ej mindre

deraf att fastighetsegare och löntagare icke medgifvas något afdrag från

sin inkomst för ränta å skuld, än äfven af de olika bevillningsafgifter,

som äro ålagda jordbruks- och andra fastigheter.

Ehuru det onekligen ligger en orättvisa deruti att den af skuld

besvärade fastighetsegaren och tjensteman nen äro lika skattepliktig^ som

den, hvilken icke är behäftad med någon skuld, samt detta missförhållande

tvifvelsutan utgör ett stöld hinder mot att efter den nuvarande

bevillningslagstiftningens grunder uttaga något betydligare skattebelopp

eller att i allmänhet anlita denna s. k. direkta beskattning i någon väsendtligare

mån för fyllande af statsbehofven, är likväl en förändring i

detta hänseende, sådan som den af motionären föreslagna, förknippad

med stora svårigheter. Utom den af en inkomstskatt föranledda förhatliga

nödvändigheten att intränga i den skattskyldiges affärsställning och

enskilda förhållanden samt svårigheten att bland annat härvid kontrollera

att eu i fastighet befintlig inteckning verkligen utgör en vid egendomen

häftande skuld och icke endast ett i egarens våld förvandt, värdepapper,

afsedt att förminska hans skattskyldighet, framstår såsom det

väsendtligaste hindret mot eu rubbning i den nuvarande bevillnings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskoltets Betänkande N:o 8.

3

grunden, de olägenheter, hvilka, på sätt Utskottet vid flera af de sistförflutna

riksdagarne visat, i följd af det nära sambandet mellan den

allmänna bevillningen och kommunal beskattningen skulle orsakas i afseende

å de kommunala utskyldernas fördelning och bestämmelserna angående

den kommunala rösträtten. Sålunda skulle eu högst betydlig

tillökning i kommunalbeskattningen uppstå för eu del kommunalmedlemmar

såväl genom medgifvande af afdrag från inkomstbevillningen för

den skattskyldiges skuld, som af förhöjande af minimum för beskattningsbar

inkomst till 600 R:dr.

Härmed har Utskottet dock icke velat säga, att antagandet af eu

rättvisare grund för utgörande af bevillningen till staten af de omnämnda

olägenheterna i fråga om den kommunala beskattningen bör

för all framtid få förhindras, utan blott antyda de omfattande förändringar

i bestående förhållanden, som af antagandet utaf eu dylik förändrad

bevillningsgrund skulle påkallas och i sammanhang dermed måste

tillvägabringas, och hvilka skulle göra utarbetandet af förslag till eu

bevillningsförfattning, byggd på grunder af väsendtligt förändrad beskaffenhet

mot de i nu gällande Bevillningsstadga antagna, till ett arbete af

så omfattande beskaffenhet, att ett Riksdagens Utskott svårligen skulle

finna erforderlig tid att åstadkomma detsamma och att den enda lämpliga

utvägen att erhålla ett sådant förslag blefve att till Kongl. Maj:t

göra underdånig framställning om utarbetande deraf. Det har ock utgjort

föremål för Utskottets öfverläggning, huruvida det vore skäl att

för det närvarande och med föranledande af motionen föreslå en sådan

underdånig framställning från Riksdagens sida; men då, enligt Utskottets

uppfattning, åsigten om lämpligheten af att införa en förmögenhetsoch

inkomstskatt, på sätt motionären föreslagit, hvarken inom representationen

eller hos den allmänna meningen inom landet kan anses hafva

vunnit erkännande, och icke heller torde, innan åtskilliga förändringar

i Ofri ga skattehänseenden blifvit tillvägabragta, hafva utsigt att göra sig

gällande, har Utskottet ansett sådant för det närvarande icke böra ega

ruin, helst Utskottet inheintat, att den, med anledning af Riksdagens

skrifvelse nästlidet år, angående omarbetning af mantalsskrifnings-förordningen,

af Kongl. Maj:t härför nedsatta komité, erhållit uppdrag att,

— i syfte att kommunernas fordran att af de personer, hvilka inom

dem äro boende, få uppbära skäliga skattebidrag, måtte så vidt möjligt

tillgodoses, — afgifva underdåniga förslag till de härför erforderliga

förändringar äfven i bevillningsstadgan, kommunalförfattningarne och

andra författningar, i följd hvaraf det torde kunna förväntas, att de af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.

Utskottet här ofvan antydda svårigheterna för vidtagande af åtskilliga

förändringar i bevillningsstadgan sålunda blifva afhjelpta.

Af dessa skäl finner Utskottet sig böra hemställa,

2:o

att Herr von Kochs förevarande motion icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

§ 2.

Enligt denna § äro från utgörande af der stadgad bevillning af fast

egendom befriade, bland andre, egare af kanal, jernväg och annan farväg

för den mark, som upptages af kanal- och vägsträckan, äfvensom

för sjelfva kanal- och vägbyggnaden.

Med anledning häraf har inom Andra Kammaren Herr P: C. Lamberg

(i motion N:o 46) föreslagit att, enär olika åsigter skulle gjort sig

gällande i fråga om fastighetsbevillnings påförande för de vid enskilda

jernvägarne befintliga stationshus, föreskrift måtte i bevillningsstadgan

intagas derom, att befrielse från erläggande af bevillning jemväl för sådana

stationshus skall ega rum; och då de ifrågavarande byggnaderna

äro för trafiken å jernvägarne oundgängliga samt således skäligen kunna

anses utgöra en del af sjelfva jernvägsanläggningen, har Utskottet ansett

de skäl, som gälla för befrielse från bevillnings erläggande för jernvägsbyggnaden

i öfrigt, ega lika giltighet i afseende å stationshusen, hvarföre

Utskottet lillstyrker,

3:o

att, med bifall till motionärens förslag, det här ofvan

i § 2 omförmälda undantagsstadgande må erhålla följande

lydelse:

Från utgörande af ofvanstående bevillning befrias

jemväl egare af kanal, jernväg och annan farväg för

den mark, som upptages af kanal- och vägsträckan,

äfvensom för sjelfva kanal- och vägbyggnaden, hvarunder,

i fråga om jernvägar, stationshusen jemväl inbegripas.

§§ 6 och 8.

I § 6 stadgas att för all inkomst, vare sig af kapital eller arbete,

erlägges bevillning med 1 procent, beräknad å behållna inkomstbeloppet,

och i § 8 att bevillning för kapital och arbete icke eger rum, när

den skattskyldiges sammanräknade årsinkomster understiga 400 R:dr samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utsleottets Betänkande N:o 8.

5

att, om de icke öfverstiga 1,800 R:dr, 300 R:dr af inkomsten från kapital

eller arbete äro fria från bevillning.

Under anförande att för den löntagare, som icke hade fullt 400 R:dr

eller hvars lön icke öfverstege 1,800 R:dr, äfvensom för handtverkare

eller arbetare med dylika inkomster nämnda undantag syntes vara ganska

billiga, men att det vore så mycket obilligare, att kapitalisten skulle

åtnjuta dessa afdrag, som denne icke hade någon annan möda för sin

inkomst än att emottaga och qvittera räntan, har Herr Lars Börjesson

inom Andra Kammaren (uti motion N:o 47) föreslagit, att § 8 måtte erhålla

den förändring, att för inkomst af kapital icke finge åtnjutas befrielse,

så snart denna inkomst uppginge till 100 R:dr och bevillningen

derför till 1 R:dr.

Utskottet medgifver väl, att grundtanken i motionärens förslag kan

anses riktig och att för inkomst af kapital i allmänhet, såsom af varaktigare

beskaffenhet, en högre bevillningsafgift än för inkomst af lön eller

arbete kan vara af billighet påkallad, men då i § 6, i fråga om sjelfva

beskattningen, kapitalet är likstäldt med öfriga inkomstkällor, så kan

det icke vara skäl att i § 8 i fråga om undantagen härutinnan göra

någon skilnad, helst en sådan förändring, såsom rubbande den grund,

lika beskattning af all egendom, hvarpå den nuvarande bevillningsstadgan

hvilar, skulle vålla en omarbetning af bevillningsstadgan i flera

väsendtliga delar, något, som hvarken motionären lärer åsyftat eller Utskottet

ansett nu böra ega rum; och Utskottet hemställer fördenskull,

4:o

att Herr Lars Börjessons motion icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

I afseende å förevarande 8 § har jemväl Herr J. E. Johansson uti

en inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 177, föreslagit den förändring,

att det stadgade minimum för beskattningsbar inkomst måtte

från 400 R:dr nedsättas till 350 R:dr.

Såsom skäl för detta förslag har motionären anfört: att svårighet vid

tillämpningen af ifrågavarande § skulle uppstått derigenom att de, som

hafva inkomst af kapital eller arbete, icke kunde taxeras för mindre belopp

än 400 R:dr, efter hvilket belopp bevillning vanligen åsattes, oaktadt

inkomsterna icke fullt uppginge dertill, enär det nemligen ansetts, att

handtverkare m. fl. böra under den tid de ega helsa, förmåga och arbetsförtjenst

bidraga något såväl till statens som isynnerhet till kommunens

gemensamma behof, emedan de, sedan arbetskrafterna aftagit eller sjukdomsfall

inträffat, för sig och sin familj måste anlita kommunen om

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.

nödio-a bidrag dertill; att statens finansiela ställning nu lemnade tillfälle

till skattenedsättningar; samt art genom den föreslagna nedsättmngen i

minimum för beskattningsbar inkomst från 400 R:dr till 350 R:dr, med

bibehållande af 300 R:drs afdrag för lefnadskostnaden, bevillning kunde

åsättas med 50 öre för sådane personer, som icke kunna anses hafva

fullt 400 R:drs inkomst, men det oaktadt blifva taxerade till detta belopp,

hvarigenom dessas utskylder kunde nedsättas till hälften såväl till

staten som kommunen och en rättvisare taxering blifva möjlig.

Då den olägenhet, motionären velat med sitt förslag förebygga, såsom

han sjelf angifver, beror, icke på någon tvetydighet eller brist i

det ifrågavarande lagstadgandet, utan endast på ett felaktigt och mot

stadgandet fullkomligt stridande förfarande vid tillämpningen af detsamma,

hvilket icke kan genom en lagförändring förebyggas; och då

vidare den för de oundgängligaste lefnadsbehofven från skatt befriade

inkomst, långt ifrån att vara för högt tilltagen, numera torde få anses

väl lågt beräknad, måste Utskottet för sin del ogilla ett ändringsförslag,

som afser att ytterligare nedsätta det nu föreskrifna minimum af beskattningsbar

inkomst, och hvarigenom beskattning skulle påläggas en mängd

samhällsmedlemmar, som nu äro derifrån befriade, och som icke kunna

anses ega någon skatteförmåga, såsom statkarlar och backstugusittare

in. fl., hvars årsaflöning med numera uppdrifna arbetslöner och höjda

priser på lefnadsförnödenheter i många fall torde uppgå till 350 R:dr.

På dessa skäl föreslår Utskottet,

5:o

att Herr J. E. Johanssons förevarande motion må af

Riksdagen lemnas utan afseende.

§§ 9 och 27.

§ 9 mom. 1 och 2 hafva nu följande lydelse:

»Bevillning för inkomst af kapital eller arbete påföres:

bankbolag, der bolagets rörelse drifves, vare sig genom hufvudkontor,

afdelnings- eller kommissionskontor;

annat bolag, der bolagets rörelse hufvudsakligen å eu eller flera

orter drifves, eller, i fall sådana bestämda orter icke förefinnas, der

bolaget har sin styrelse;»

samt § 27 sista punkten: »Och bör sådant utdrag beträffande bankbolag

utvisa denna vinst fördelad på hufvudkontoret samt hvarje af dess

afdelnings- och kommissionskontor.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.

7

Med anledning deraf att i fråga om enskilda jernvägar bevillning

plägat påföras allenast inom den kommun, der styrelsen har sitt säte,

hvilken kommun i följd deraf fått uppbära kommunalutskylder beräknade

efter bolagets hela inkomst, hafva förslag blifvit framställda till förändrad

lydelse af dessa §§ inom Första Kammaren af Herr O. F. Hallin (motion

N:o 21) och inom Andra Kammaren af Herr W. Falk (motion N:o 33),

hvilka yrkat:

att § 9 mom. 1 måtte sålunda förändras:

Bevillning för inkomst af kapital eller arbete påföres:

Bank- och jernvägs-bolag, der bolagets rörelse drifves, vare sig vid

hufvud-, afdelnings- eller kommissionskontor, eller vid större och mindre

stationer;

samt att § 21, sista punkten, måtte erhålla denna lydelse:

Och bör sådant utdrag beträffande bank- och jemn äg s-bolag utvisa

denna vinst fördelad på hvart och ett af bolagets särskilda kontor eller

stationer;

till hvilken sistberörda lydelse Herr Falk dessutom föreslagit följande

tillägg efter ordet »stationer»:

samt för de sistnämnda på så sätt bestämd, att all inkomst af gods

och passagerare, som afgå från en station till en annan, delas till hälften

på hvardera stationen.

Vid sistförflutna lagtima riksdag framställde Utskottet med anledning

af motioner i likartadt syfte som de nu förevarande förslag till en

sådan förändrad lydelse af ifrågavarande §§, som den af Herr Hallin nu

föreslagna, men denna framställning vann då icke Riksdagens bifall, hufvudsakligen

emedan förändringen ansågs komma att medföra svårigheter

och äfventyr för staten att utfå behöriga bevillningsafgifter.

Om än det måste såsom grundsats till riktigheten medgifvas att

bevillnings-stadgans främsta ändamål är att bereda största säkerhet och

lätthet för upptagande af de till staten ingående bevillningsafgifter och

att ur denna synpunkt inga andra förändringar i bevillnings-stadgans

föreskrifter härom kunna anses fullt befogade än sådana som syfta härtill,

så fordrar dock å andra sidan billigheten, att, då lagstiftningen gjort

den kommunala beskattningen nära förbunden med och till hufvudsaklig

del beroende af bevillningen till staten, den obillighet och oegentlighet

i kommunalbeskattning, som deraf blifva en följd, böra, då det utan

egentliga olägenheter för statsinkomsternas upptagande kan ske, genom

förändrade föreskrifter i bevillnings-förordningen undanrödjas.

Då i förevarande hänseende ostridigt lärer vara, att det är med

grunden för den kommunala beskattningen öfverensstämmande, att jern
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 8.

vägsbolag inom de kommuner, der de vid särskilda stationer drifva sin

rörelse och der de för den i deras tjenst anställda personal och dess

familjer draga gagn och hafva behof af de kommunala institutionerna,

jemväl utgöra de på dem belöpande bidrag för upprätthållande af dessa

kommunala institutioner, så framstår det såsom en verklig orättvisa i

fråga om kommunalbeskattning att, såsom nu allmänt lärer vara förhållandet,

dessa bolag beskattas allenast å den ort der de hafva sin styrelse;

och vid större jernvägsbyggnadsföretag, der anläggningen toge sin början

å en ort, medan bolagets styrelse hade sitt säte å en annan, afsedd att

utgöra jernbanans slutpunkt, skulle härigenom inträffa, att, då i mån af

de särskilda bandelarnes fullbordande dessa för trafiken öppnades, bevillning

till staten så väl som kommunala utskylder komme att påföras ett

sådant bolag för den inkomst, det af trafikrörelsen å jernbanan uppbure,

å eu ort, der denna rörelse alldeles icke bedrefves.

Af dessa skäl, och då Utskottet icke ansett att några svårigheter

böra möta för jernvägsbolagen att föra sina räkenskaper med den fullständighet,

att deras styrelser lätteligen kunna lemna sådana uppgifter,

som utvisa huru stor del af bolagets behållna vinst härledt sig från

hvarje af dess särskilda stationer, till bevis hvarå Utskottet hänvisar till

bilagda tabell (Bil. A.), samt att lika litet någon väsendtlig olägenhet

genom den föreslagna förändringen bör uppstå för påförande af en riktig

bevillning till staten; men det deremot synts Utskottet angeläget, att, då

många enskilda jernvägsföretag inom landet nu äro under utförande, en

snar rättelse i de angifna missförhållandena åstadkommes innan tilläfventyrs

ännu flera stridiga intressen, än hvad för närvarande är fallet, försvåra

frågans lösning; har Utskottet icke tvekat att tillstyrka bifall till

motionärernes förslag, dervid Utskottet dock icke ansett lämpligt att,

såsom herr Falk föreslagit, lemna en allmän föreskrift huru inkomsterna

skola fördelas mellan de särskilda stationerna, då för skilda fall olika

grunder härför möjligen kunna och böra tillämpas.

I öfverensstämmelse härmed hemställer Utskottet,

6:o

att § 9 mom. 1 må erhålla följande förändrade

lydelse: Bevillning för inkomst af kapital eller arbete

påföres: Bank- och jernvägs-bolag, der bolagets rörelse

drifves, vare sig vid hufvud-, afdelnings- eller kommissionskontor,

eller vid större och mindre stationer;

samt i följd häraf

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillnings-Utskoltets Betänkande N:o 8.

7:o

att sista punkten af § 27 må, lyda: Och bör sådant

utdrag beträffande bank- och jernvägs-bolag utvisa

denna vinst, fördelad på hvart och ett af bolagets

särskilda kontor eller stationer.

Denna § har följande lydelse:

_ »Likaledes utgöres den genom särskild författning stadgade stämpelafgift

för tidningar och andra periodiska skrifter, utan afdrag ä den

bevillning, som utgifvaren eller förläggaren, enligt denna bevillningsstadga,

åligger».

Som Kong!. Maj:t i nådig proposition, angående dels stadgande af

förändrade vilkor för tidningars och tidskrifters postbefordran samt dels

åtskilliga andra postväsendet rörande frågor, föreslagit, bland annat, upphäfvande

af Kong!. Kungörelsen den 30 November 1860 angående den

af Rikets Ständer fastställda bevillningsafgift för stämpling af tidningar

samt andra periodiska skrifter och tryckta afhandlingar, kommer Utskottet

att, sedan Riksdagen i anledning af denna nådiga framställning

fattat beslut, om sådant blifver erforderligt, till Riksdagen göra den

framställning i afseende å förevarande §, som af detta beslut kan föranledas,

hvilket Utskottet här blott ansett sig

8:o

böra för Riksdagen anmäla.

§ 87,

I afseende a förenämnde §, som bland annat innefattar stadgande

derom, att kronofogden sednast fjorton dagar före den till uppbördens

företagande inom hvarje län bestämda tid skall hos Konungens

Befallningshafvande anmäla samt inom vederbörande församlingar kungöra

de för hvar och eu församling utsatta uppbördsdagar m. in., har Herr

A. W. Uhr (i motion K:o 146) inom Andra Kammaren framställt förslag

till följande förändrade lydelse:

»Sednast fjorton dagar före den till uppbördens företagande inom

hvarje län bestämda tid skola i städerna magistraten och ä latidet häradsskrifvaren

och kronofogden gemensamt hos Konungens Befallningshafvande

anmäla samt ä landet, genom kronofogdens försorg, inom vederbörande församlingar

kungöra de för hvar och en församling utsätta uppbördsdagar,

samt de ställen, hvarest uppbörden skall förrättas, och den ordning, som

H t It . till Tlikscl. Prol. 1872. 5 Sami. 1 Afd. 6 Hö ft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.

dervid kommer att iakttagas; börande häradsskrifvaren vid uppbördsstämman

vara närvarande för att meddela behörig annotation å de skattskyldiges

debetsedlar, enär derförutan uppbördsmannens qvittens, enligt

uppbördsförfattningarne, icke äro gällande».

Med deri föreslagna förändringen synes motionären åsyfta, att häradsskrifvaren

skall jemte kronofogden få föreslå tiden töi uppböidsstäm

morna inom fögderiet, såsom skäl hvarför motionären anfört, att häradsskrifvaren

uteslutande verkställer all debitering, uppi ättar så väl upp

bördsbok som debetsedlar samt till följd af dessa digra arbeten ((nästan

uteslutande» är beroende af tiden för uppbördsstämmornas början, då

han sednast 14 dagar derförut måste hafva verkställt sagde arbeten.

Då det likväl, enligt gällande föreskrifter, är Konungens Befallningshafvande,

som bestämmer tiden för uppbördens företagande inom hvarje

län, samt, enligt uppbördsförfattningarne och 84 § bevillningsstadgan,

det åligger häradsskrifvaren att inom viss tid före den sålunda bestämda

uppbördstidens början hafva så väl till Konungens Befallningshafvande

insändt uppbördsboken för granskning och uppbördsordres meddelande

som äfven till de skattskyldige utlemnat debetsedlarne, synes det icke

kunna på ringaste sätt inverka på häradsskrifvarens förenämnda arbeten,

att kronofogden inom den för länet stadgade uppbördstiden föreslår terminerna

för uppbördsstämmorna inom fögderiet. Den föreslagna förändringen

anser Utskottet fördenskull obehöflig och hemställer alltså,

9:o

att Herr Uhrs förevarande motion icke må af Riksdagen

bifallas.

Sedan Statsverkets behof blifvit utredda och bevillningssumman bestämd,

samt tiden sålunda är inne att meddela yttrande angående de i

bevillningsstadgan upptagna procent- och sifferbelopp, skall Utskottet uti

förevarande ämne göra den slutliga framställning, hvartill förhållandet

föranleder, hvilket Utskottet

10:o

får för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 21 Mars 1872.

På Utskottets vägnar:

GUST. af UGGLAS.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.

11

Reservationer:

emot Utskottets hemställan med anledning af Herr von Kochs motion:

af Herr von Geijer.

vid .9 och, 27 §§:

af Herr Friherre af Ugglas samt Herrar Häggström och Hederstjerna,

hvilka ansågo nu gällande föreskrifter böra förblifva oförändrade;

af Herr Grefve Hamilton: »De af Bevillnings-Utskottet föreslagna

förändringar ne i 9 och 27 §§ af bevillningsstadgan afse endast kommunala

förhållanden och innebära, enligt hvad under diskussionen i detta

ämne vid sistlidne års riksdag i Första Kammaren blifvit tydligt ådagalagdt,

försämring af bevillningsstadgan, hvarföre — och då en komité

blifvit af Kongl. Maj:t tillsatt för utarbetande af förslag till nödiga rättelser

uti bevillningsstadgan och kommunalförfattningarne — jag får

anmäla min vördsamma reservation emot ifrågavarande förändring och

hemställer,

att Herr A. F. Hallins motion (N:o 21) och Herr W.

Falks motion (N:o 33) icke måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.»

af Herr von Geijer: »Det torde böra medgifvas, att, då en motionär

föreslagit att någon paragraf i bevillningsstadgan måtte erhålla en af

honom formulerad ny lydelse, så, oaktadt af motionens hela innehåll

framgår att det väckta förslaget afser endast ett ordnande af den kommunala

beskattningen, skall motionen rätteligen till Bevillnings-Utskottet

remitteras. Men det lärer ock få erkännas, att Bevillnings-Utskottet

ställer sig den för Utskottet i grundlagen gifna instruktion närmast till

efterrättelse, om Utskottet, utan att ingå i bedömande huruvida motionens

syftemål är i och för sig godt och önskvärdt, som det synes tillkomma

Lag-Utskottet att i första hand pröfva, afstyrker motionen, såsom

tydligen icke afseende någon den ringaste förbättring i gällande grunder

för den allmänna bevillningens utgörande.

Under flera riksdagar har ock en sådan uppfattning af saken gjort

sig gällande inom Bevillnings-Utskottet; och jag vågar tro att ett konseqvent

vidhållande häraf skulle hafva den lyckliga följd att motioner

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.

med förberörde syftemål alltid finge en sådan stylisation, att de grundlagen

likmätigt kunde blifva remitterade till det ständiga Utskott, hvilket

har till bestämdt åliggande, bland annat, att bereda frågor rörande den

kommunala lagstiftningen i allmänhet, nemligen Lag-IJtskottet, hvarefter

det Lomme att bero på detta Utskott att, om det så nödigt aktar, sammanträda

till öfverläggning i ämnet med Bevillnings-Utskottet.

Oaktadt jag sålunda anser att de till Bevillnings-Utskottet remitterade

i denna punkt omhandlade tvänne motioner, hvilka åsyfta endast

förändringar i hvad jag ville kalla den interkommunala beskattningen,

strängt taget bort af Bevillnings-Utskottet utan vidare afstyrkas, har

jag dock, enär jag trott mig kunna finna att dessa motioner ur synpunkten

af kommunernas rätt och bästa ega en utomordentligt stor vigt,

yrkat i Bevillnings-Utskottet att desamma, för erhållande af behörig pröfning,

måtte blifva till sammansatt Bevillnings- och Lag-Utskottet hänskjuta.

Men dä Bevillnings-Utskottet ej härpå velat ingå, nödgas jag härmed

hemställa det Riksdagen afslår Bevillnings-Utskottets förslag».

Herr Bennich har begärt få antecknadt, det han icke deltagit i behandlingen

af detta betänkande.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri, 1872.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Trafik- Avdelningen.

G e f 1 e—D ala Jernväg.

Januari-—December år 1870.

Rapport

Passagerare.

Afgift.

S u m m a.

JUektr. Telegrafen.

iV k d o n

Öfvervigt

Summa

Passabel* a r<- trall k.

□ i

S u m m a

T r a f i k.

l:a kl. 2:a kl.

3:e kl

l:a kl

2:a kl.

intal.

Kxtrn.

Afgift.

Afgift

bagage.

Afgift

Kubikfot

Kmt.

Centnei

Gefle .........

Lund...........

''Bäck ..........

Margretehill

Jad rån ........

Sandviken...

Kungsgård .

Storvik .......

Robertsholm

Ho fors ........

Källviken .....

Korsnäs......

Falun .......

Januari .....................

516

339

5,288

1,265

70

494

25

4,353

!

37

6,143

6,11 3

32

68

85

181

86

| 6,364103

i 89

Februari ....................

355

298

3,554

853

36

528

15

2,948

68

4,207

4,330

19

58

28

132

36

4.52ols3

212

Mars .....................

495

403

5,661

1,155

48

577

95

4,822

41

6,559

6,555

84

72

26

128

91

01

3 1 3

April ......................

555

541

9,580

1,211

44

785

60

10.207

78

10,676

12,204

82

7 3

37

233

22

12^511

41

283

Maj.............................

670

564

9,401

1,439

94

851

00

8,706

67

10,635

10,997

61

71

03

369

04

11,437

68

390

Juni .........................

880

830

13,382

1,97.8

35

1,365

25

10,757

19

15,092

14,100

79

88

39

425

47

14,614

65

461

Juli.............................

884

874

9,650

2,278

65

1,519

16

7,689

21

1 1.408

11,487

02

76

95

302

55

11,866

52

408

Augusti........................

899

786

10,281

2,008

38

1,300

30

7,867

56

11,966

11,176

24

65

56

378

25

1 1.620

05

.36.3

September.............

713

656

8,311

1,819

95

950

10

6,925

5S

9,680

9,695

63

58

99

431

79

10*186

41

544

Oktober...............

574

588

9,484

1,249

1 1

844

JO

8,461

06

10,646

10,554

47

76

15

382

23

1 1,012

S 5

529

November................

391

3 75

7,144

862

29

565

00

6,144

31

7,910

7,571

60

41

85

266

67

7,880

12

MfiS

December .......

493

470

6,865

1,038

15

651

00

5,928

68

7,828

7,617

83

83

55

160

72

7,862

10

263

Summa

7,425

6,724

98,601

17,160

80

10,432

06

84,812

50

11 2,750

112,405

36

835

23

3,393

07

I ! 6,633

66

4,318j

År 1869 ...................

6,961

4,994

79,879

17,277

13

8,192j

07

73,185

36

91,834

98,654

56

886

94

2,346163

1

101,888

13

3,921

''

2,261

25,873

5,431

161 4,319

11,462

11,558

7,049

4,929

948

10,364

16,668

6,632

218i

102 l

1,321

5,071

118

29,188

2,017

2,193

5,996 1

6,885 ■

5,281

3,559 1

810

7,480

21.398 i

30,568

6,246

40,362 ''

2,459 i

4,658 2,545

12,946

12,995

8,035

5,751

1,033

11,499

19,019

7,650 1

8,776 i

6,828 l

4.730 ''

788 1

42,037

2,474

2,565

7,749

8,892 i

6,966 i

5,582 ''

980

9,472 <

29,913

87 362 25

48 3,841 7

3,584 82 132

--11

1,992

16

1,850

!

86

76

423

14

18

—

16

46

1

O

O

85

453

2

370

53

11

28

72

268

1

244

71

9

22

25

430

15

329

10

13

40

62

240

3

207

02

7

20

28

—

—•

—

—

1

2

85

—

—

—

1

1

55

538

10

449

57

4

13

25

379

1

372

93

55

357

84

4,318

48

3,84!

78

178

914|35

14 34

58

70

33

91

64

91

71

26

23

43

86

25

539,736

549,191

751,071

950,344

1,440,681

1,407,562

1,865,878

1,987,318

1,442^833

1,079,863

1,1 58''210

632,994

158,671

135,246

179,509

152,658

310,698

306.^953

294,635

314,199

376,035

353,638

262,796 50

152,714 00

53,581

48,733

66,632

85,117

158,482

144,539

367,658

181,399

153,044

128,527

122,714

61,494

1,125

1,125

1,125

00

00

00

1.125 1

133 1,374 81 13,805,681 2,997,755 00 1,371,926 27 4,500 00

82 1,191 10 1 1,854,141 2,441,243 00 1,356,001 67 4,000

00

60,562

53,717

75,134

98,655

172,075

162,108

180,797

195,106

166,724

141,605

132,183 44

71,275 27j

10,755 45 1,509,946 32!

9,219 38 1,476,468 97

11 08

77,924

35,701

61,789

65,485

297,642

186,481

302,811

98,643

100.331

14,637

295,938

12,263,966

4,333

706,067

156,282 1

13,423 1

41,849 ;

22,854 ,

90,998 ,

151,949 1

256,780 ;

253,580 I

182,198 i

68,769 00

900,279 ''

152^724 1

182,109

5,030 1

1,160 1

4,420

8,862 <

12,766 .

29,61 7 ^

27,637

40,209

9,363 :

31,951 :

970,515 ,

48,280 1

4,500 00 10,446 25

241,757

7,534

1,160

6,996

8,862 95

20,972 - 38,961 1

35,324 <

46,097 I

9,382 :

32,937 I

980,552 ;

79.404 ,

1,374 811 13,805,681 2,997,755 00 1,371,926 27 4,50o|oo| 10,755(45 l,509,94ej32

År 1870

» 1869

Stationernas värde

med hänsyn till såväl ankomne som afgångne passagerare och varor.

Gefle.

Lund.

Margretehill.

Jädrau

och

Sandviken.

Kungsgården.

Storvik.

Robertsholm

och

Kall vik.

Korsnäs.

Falun.

47,48 %

46,64 ^

0,51 %

0,2 9 %

0,67 %

0,54 %

2,63 %

1,90 %

2,4 8 %

2,2 2 %

2 1 r» <

b 1 7°

1,59 %

4,6 5 %

3,2 3 */0

34,86 %

34,97 %

4,5 7 °/o

7,7 6 %

Iföl- till Bevilln. Utsk. Bet. 1872, N:o 8.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.