Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående tullbevillningen. Jemlikt föreskriften i § 40 Riksdags-ordningen får Bevillningsutskottet härmed afgifva betänkande angående de från Kamrarne hänvisade motioner, som åsyfta ändring i nu gällande stadganden om tullbevillningens utgörande och i sammanhang dermed äfven redogöra för de förändringar, som Utskottet i detta afseende funnit sig böra föreslå.

1872-03-25 · 40 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1872:9, Betänkande, angående tullbevillningen. Jemlikt föreskriften i § 40 Riksdags-ordningen får Bevillningsutskottet härmed afgifva betänkande angående de från Kamrarne hänvisade motioner, som åsyfta ändring i nu gällande stadganden om tullbevillningens utgörande och i sammanhang dermed äfven redogöra för de förändringar, som Utskottet i detta afseende funnit sig böra föreslå.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

1

M-.o 9

Ank. till Riksd. Kansli d, 26 Mars 1872, kl. 2 e. m.

Betänkande, angående tullbevillningen.

Jemlikt föreskriften i § 40 Riksdags-ordningen får Bevillningsutskottet

härmed afgifva betänkande angående de från Kamrarne hänvisade

motioner, som åsyfta ändring i nu gällande stadganden om tullbevillningens

utgörande och i sammanhang dermed äfven redogöra för

de förändringar, som Utskottet i detta afseende funnit sig böra föreslå.

Den granskning i detalj, Utskottet underkastat tulltaxans olika bestämmelser,

har föranledt fierfakliga förslag till rättelse af eller tillägg till

de i densamma nu förekommande stadganden, hvilka förslag väl till en

del kunna anses mindre väsendtliga, men dock bort underställas Riksdagens

pröfning, då de, enligt Utskottets tanke, äro hvar för sig egnade

att i sin mån gifva tulltaxan den enkelhet, tydlighet och fullständighet,

som äro nödiga för vinnande utaf en likformig tillämpning af författningen

och för undvikande af förvecklingar mellan tullförvaltningen och

trafikanterne.

Från den tid, då tulltaxan ännu sönderföll i tvänne stora hufvudafdelningar,

särskildt för införseln och särskildt för utförseln, bär rubriken:

»lärft för Införselstullen», kommit att i taxan qvarstå; men

sedan numera några utförselstullar icke vidare förekomma, torde icke

heller nämnda särskilda hufvudrubrik böra fortfarande bibehållas; hvarföre

Utskottet hemställer:

Bill. till Biksd. Prut. 1872. 5 Sami. 1 Å/cl. 7 Raft.

Tarif för Införselstullen.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

j&(Jisr och

miher spirituösas

samt

bränvin ock

sprit.

Album.

ApelsinsJcal

torra.

% Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 9.

l:o

att orden: »Tarif för Införselstullen», må såsom öfverflödiga

få ur taxan utgå.

Enär tullsatsen å JEther och JEther spirituösas är beroende af den

tullafgdt, som kan komma att åsättas bränvin och sprit, och denna sednare

åt •!'' kan komma att bero af Riksdagens beslut i anledning af

väckta motioner om förändring i sättet för utgörande af beskattningen

af den inhemska bränvinstillverkningen, så hemställes:

2: o

att med pröfningen af tullbestämmelserna å såväl .Ether

och /Ether spirituosus, som bränvin och sprit må få

anstå, till dess Riksdagen i fråga om bränvinstillverkningsafgiften

fattat beslut.

T tulltaxan finnes för det närvarande, såsom ett sista moment

under rubriken Böcker, upptagna s. k. album med tullsats af 40 öre

per skålpund. Då oegentligheten af att till böcker hänföra artikeln

album knappast torde behöfva påpekas, har Utskottet velat föreslå att

artikeln upptages i taxan under sjelfständig rubrik på den plats, hvartill

den alfabetiska ordningen gifver anledning; och då vid tullbehandling

af ifrågavarande artikel olika meningar kunna uppstå derom, huruvida

de fodral, hvari album vanligen inkomma, böra inbegripas under

den för album stadgade tullsats eller efter annan grund, enligt fodralets

beskaffenhet, förtullas, har Utskottet, till undvikande af hvarje villrådighet

eller tvist i detta afseende, ansett ett bestämdt stadgande derom

böra vid rubriken införas. Utskottet hemställer alltså:

3:o

att, med uteslutande af det under rubriken Böcker

förekommande stadgande, angående s. k. album, må

näst efter alabaster i taxan intagas följande nya rubrik:

Album, afdrag i vigten göres ej för fodral, hvari

album inkomma — i skålp. — 40 öre.

Då i taxan nu finnas särskildt rubricerade såväl citron- som pomeransskal

med tullsatser af 10 öre, bär Utskottet ansett, att äfven

apelsinskal, torra, böra erhålla sin särskilda rubrik med enahanda tullsats;

hvarföre hemställes:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o .9. 3

4:o

att näst efter apelsiner må i taxan uppföras en ny

rubrik, så lydande: apelsinskal, torra — 1 skålp. —

10 öre.

Artikeln Bokpermar utgör föremål för en icke obetydlig och växande

införsel. Då den likväl icke finnes i taxan särskildt upptagen, lärer

någon osäkerhet hafva uppkommit angående grunden för dess förtullning;

hvarföre Utskottet ansett angeläget att den under sjelfständig

rubrik må uppföras i taxan, samt i afseende å tullbehandlingen beskattas

i likhet med. den artikel, hvarmed den till värde och beskaffenhet

synes närmast jemförlig, nemligen pappersarbeten, lackerade; hvarföre

hemställes:

5:o

att i taxan må införas, närmast efter artikeln Bokguld,

följande nya rubrik: Bokpermar, lösa, — 1 skålp.

— 25 öre.

Då artikeln Bomullskrut icke sällan lärer införas, har den äfven

bordt i taxan erhålla sin särskilda rubrik, och i afseende å tullbehandlingen

lämpligast hänföras till krut; med anledning hvaraf föreslås:

6:o

att näst efter Bomull i taxan intages följande nya

rubrik: Bomullskrut; se krut.

till den nu förekommande rubriken Borax har ansetts böra fogas

äfven Borsyra, enär denna artikel icke sällan lärer till införsel förekomma;

hvarföre hemställes:

7:o

att rubriken må få lyda: Borax och Borsyra — fria
I

taxan förekommer nu artikeln Bronspulver med hänvisning till

metaller, sammansatta, arbetade, andra slag; på grund hvaraf den förtullas

med 15 öre per skålpund. Då nu varan oftast inkommer i särskilda

fina pappersomslag, för hvilka, ehuru af obetydlig vigt, af importören

stundom fordras timra, har Utskottet för vinnande af enkelhet och

lätthet vid tullbehandlingen af varan ansett till rubriken böra fogas

Bokpermar,

lösa.

Bomullskrut.

Borax och

Borsyra.

Bronspulver.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings- Utskottets Betänkande*^ N:o 9.

Böcker.

Dref och

drefmat.

Drufsocker.

det stadgande, att i tullvigten pappersomslagets vigt inbegripes; äfvensom

vid densamma tullafgiften direkt utsattes; hvarföre Utskottet hemställer:
8:o
att

rubriken Bronspulver må erhålla följande förändrade

lydelse: Bronspulver, pappersomslagets vigt inbegripen

— 1 skålp. — 15 öre.

Till införsel förekomma numera böcker med upphöjda bokstäfver,

uteslutande afsedda att begagnas vid blindas undervisning, Indika böcker,

då de äro tryckta på svenska språket, enligt nu gällande tulltaxas ordalydelse,

skulle draga eu tull af 15 öre per skålpund. Det med denna

artikel afsedda ändamål lärer dock med allt skäl påkalla medgifvande

af tullfrihet; hvarföre hemställes:

9:o

att under rubriken Böcker må införas följande nya

moment: med upphöjda bokstäfver till begagnande för

blinda — fria.

I taxan förekommer nu följande stadgande: Drefmat eller gammalt

och istycken af högst 12 fots längd sönderhugget tågvirke • Fritt.

Då numera tågvirke, nytt, är till införsel tullfritt, lärer väl äfven gammalt

sådant böra få åtnjuta samma frihet, oberoende af längden af de

stycken, i hvilka det kan vara sönderhugget, hvarföre anförda stadgande

är oegentligt och bör ur taxan utgå. Utskottet hemställer alltså:

10:o

att anförda stadgande måtte borttagas och artikeln

Drefmat sammanföras med nästförestående rubrik Dref,

hvilken sålunda kommer att lyda: Dref och Drefmat

— Fria.

Under benämning af Drufsocker har till införsel förekommit en

vara, angående hvars rätta tullbehandling mycket skiljaktiga åsigter velat

göra sig gällande. Af från General-tullstyrelsen meddelade handlingar

har Utskottet inhemtat, dels att, då vid en tullkammare varan år 1869

blifvit beskattad såsom socker af lägre nummer än N:o 18 och således

med 10 öre per skålpund, hade importören, under anförande^ deraf, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

varan vore af ringa värde och af honom uteslutande begagnad för yllefärgning,

hos General-tullstyrelsen begärt förtullning af densamma såsom

kemiskt-tekniskt preparat; hvaremot Kongl. Teknologiska Institutet, uti

med anledning af denna tvist begärdt utlåtande, förklarat, att, då varan

utgjordes af s. k. Drufsocker, hvilket syntes vara beredt af stärkelse och

följaktligen jemväl kunde kallas stärkelsesocker, och då tulltaxan icke

gjorde någon skilnad emellan rör- och andra slag af socker, varan visserligen

borde såsom socker tullbehandlas, men då den derjemte innehölle

så mycket främmande ämnen, att den icke kunde jemföras med

socker, raffineradt eller icke mörkare än N:o 18, syntes den, utan afseende

å dess färg, skäligen böra tullbeskattas med den för oraffineradt

socker, mörkare än N:o 18, stadgade lägre afgift; dels att, med anledning

af uppkommen tvist emellan å ena sidan en importör, som ansett

en dylik vara böra förtullas såsom sirup, och å andra sidan härvarande

Packhus-inspektion, hvilken tullbehandlat densamma i likhet med socker,

raffineradt, Kongl. Teknologiska Institutet uti innevarande år afgifvet

utlåtande förklarat, att den ifrågavarande artikeln, som egde en sirapsartad

konsistens, vore en lösning af stärkelse- eller drufsocker, hvilken,

ehuru nästan färglös, innehölle mindre stärkelsesocker än vanlig brun

sirup innehåller rörsocker, men deremot vida mera främmanda ämnen

än af rör eller betor framställdt socker; på grund hvaraf, och då derjemte

den omtvistade varan egde vida mindre sötma än vanlig brun

sirup, Institutet ansåg densamma icke lämpligen kunna hänföras till annan

tulltaxerubrik än sirup, alla slag.

Af dessa handlingar framgår, enligt Utskottets åsigt, ovedersägligt,

att likformigheten och säkerheten i taxans tillämpning fordra, det artikeln

Drufsocker intages i taxan under särskild rubrik och påföres en

bestämd tullafgift. I afseende å denna sednare har Utskottet, i likhet

med hvad i Teknologiska Institutets först anförda yttrande af år 1869

förekommer, ansett att, då den i taxan upptagna rubriken socker omfattar

alla sockerarter, hvilka icke heller utan stor svårighet vid tillämpningen

skulle låta sig i taxan särskiljas, och då den ifrågavarande artikeln

verkligen utgör socker, den äfven bör såsom sådan tullbehandlas,

men att, enär densamma är af vida mindre värde än raffineradt socker

eller ljusare råsocker, den må, ehuru ofta mycket ljus och stundom fullständigt

färglös, utan afseende å färgnyansen, förtullas med den för socker

mörkare än N:o 18 stadgade lägre tullsats, på grund hvaraf Utskottet

hemställer:

s. 6 Kontrollera mot PDF

Pisk.

6 Bemllnings-Utskoftets Betänkande N:o 9.

ll:o.

att i taxan må näst efter artikeln Dricka uppföras följande

nya rubrik: Drufsocker; tullbehandlas såsom socker

oraffineradt, till färgen mörkare än N:o 18 af den

i verldshandeln gällande holländska standard.

Uti Första Kammaren har Herr N. S. v. Kock, (motion JSf:o 16),

föreslagit: »att all fisk må få tullfritt införas eller att åtminstone tulltaxan

måtte åter erhålla den lydelse, hvilka den erhöll genom Ivongl.

kungörelsen den 26 September 1855, nemligen: fisk, saltad, alla slag,

med undantag af anjovis, sardeller och thonfisk, torr eller rökt, alla slag,

utom lax och ål, fri»; Och har motionären till stöd för sitt förslag åberopat

Kongl. Maj:ts proposition, N:o 51, till 1856 års riksdag.

Inom Andra Kammaren åter har Herr J. W. Lundqvist, (motion

N:o 45) återupptagit sitt vid 1870 års riksdag framställda förslag om

tullfri införsel af sill, under anförande att denna artikel förbrukades

egentligen endast af de fattigare klasserna, hvilka sålunda erlade största

delen af det icke obetydliga belopp, denna artikel nu inbringar statsverket.

I afseende å de i taxan nu stadgade tullsatser å olika slag af fisk,

bör Utskottet främst erinra, att, då införseln af de för förbrukningen

mera betydande fiskslagen sker till aldra största delen från Norge och

följaktligen dels mot half tull dels, för såvidt införseln sker landvägen,

tullfritt, så blifva de utgående tullsatserna i verkligheten mycket mindre

än de nominela. Statens hela inkomst af dessa tullafgifter har, enligt

Kommers-kollegii tabeller för år 1870, utgjort 136,868 R:dr, hvaraf

för sill, saltad eller inlagd, 70,513 R;dr, och för de af Herr v. Koch

alternativt till bibehållande af nu åsatt tull föreslagna sorterna, nemligen

anjovis, sardeller och thonfisk 796 R:dr samt lax och ål, torkad

eller rökt, endast 18 R:dr.

Den af Herr v. Koch åberopade Kongl. propositionen yttrar i ifrågavarande

hänseende, att, ehuruväl bibehållande af den genom Kongl.

kungörelsen 1855 medgifna tullfrihet å de flesta Åskslag innebure en icke

obetydlig uppoffring för statskassan, vore denna tullfrihet likväl så af

rättvisa och billighet påkallad, att den icke borde återtagas med mindre

statens behof sådant oundgängligen kräfde.

Vid 1856—1858 årens riksdag, likasom allt sedermera, hafva

emellertid tullafgifter å all annan än färsk fisk blifvit bibehållna, icke

derföre att man förnekat de principiela skälen för medgifvande af tullfrihet

för alla de fisklag, som kunde hänföras till mera oundgängliga

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

7

lifsförnödenheter, utan hufvudsakligen emedan statskassans ställning ansetts

fortfarande påkalla bibehållande af dessa afgifter, de der genom

sina jemförelsevis låga belopp ansågos mindre tryckande;, hvarförutan

äfven den mening härvid torde hafva gjort sig gällande, att man först

i sammanhang med ordnande af handelsförhållandena emellan brödrarikena

borde taga frågan om en vidsträcktare tullfrihet för fiskvarorna

under öfvervägande. Och vid 1870 års riksdag yttrade då varande

Bevillnings-Utskott, med anledning af Herr Lundqvists äfven då väckta

motion om tullfrihet för sill, att Utskottet välvilligt medgåfve, att denna

tullfrihet endast skulle vara en följdriktig tillämpning af den i tulltaxan

i öfrig! temligen fullständigt genomförda grundsats, att lifsförnödenheter

af mera oundgängligt slag höra vara från införselsafgift befriade,

och derföre äfven skulle hafva tillstyrkt motionärens förslag, derest icke

Utskottet för tillfället bort i främsta rummet taga hänsyn till angelägenheten

att bibehålla statsverkets inkomster orubbade.

Att den från statskassans ställning hemtade betänklighet mot medgifvande

af nu åter föreslagen tullfrihet för fiskvaror icke eger någon

grund i närvarande lyckliga förhållanden, lärer väl böra obetingadt medgifvas;

likasom det svårligen kan motsägas, att de i taxan uppräknade

betydligare fiskvaror, för Indika tullafgifterna inbragt någon mera afsevärd

statsinkomst, utgöra oundgängliga och särdeles för de obetnedlade

samhällsklassernas hushållning ingalunda mindre nödvändiga lifsförnödenheter,

än artiklarne fläsk, kött, ost och smör in. tf., för hvilka tullfrihet

redan länge varit medgifven.

Den enda hufvudsakliga betänklighet, som ännu kunde emot beviljande

af tullfrihet för dessa varor åberopas, vore således den betydelse,

som vid underhandlingar om mellanrikshandelns ordnande skulle

från Norges sida kunna tillmätas eftergiften af vår tullbeskattning å de

norska fiskvaror, hvilka hit införas. Vid närmare undersökning af denna

fråga åter torde man dock finna betydelsen af en sådan eftergift från

norsk synpunkt åtminstone ganska tvifvelaktig. Enligt redan gällande

mellanriksföreskrifter åtnjuta norska fiskvaror vid landväga införsel fullkomlig

tullfrihet och vid införsel sjöledes nedsättning till hälften i de

hos oss stadgade tullafgifter. Det är uppenbart att genom dessa stadganden

norska fiskvaror i täflan med andra länders hos oss är o gynnade

med fördelar, hvilka genom allmänt medgifven tullfrihet skulle

upphöra. Häremot må väl kunna invändas, att, då Norge är det land,

som snart sagdt. ensamt förser oss med dessa varor, skulle förlusten af

den gynnade ställningen icke hafva något att betyda; men å andra sidan

följer ock af detta förhållande, att, i samma mån som vi äro hän
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillnings-UtsTcottets Betänkande K:o 9.

visade att från Norge tillfredsställa hela vårt behof af dessa nödvändighetsvaror,

måste ock de derå hos oss stadgade tullafgifter på försäljningspriset

i Norge och på afsättningen derifrån blifva utan något från

norsk sida afsevärdt inflytande. Det är således icke den norska producenten

utan den svenska förbrukaren, som får vidkännas dessa avgifter,

vid hvilket förhållande afgifternas bibehållande eller upphäfvande antagligen

måste synas Norge åtminstone temligen likgiltigt.

Man har också velat påstå, att de jemförelsevis låga afgifter, med

Indika de allmännast förbrukade fiskvarorna äro belagda, jemväl vore

utan egentligt inflytande på försäljningspriset härstädes och derföre väl

kunde lemnas orubbade. Men en sådan åsigt torde väl knappast numera

påkalla någon vederläggning, sedan vi redan i vår tullagstiftning,

under erkännande af en alldeles motsatt, mer och mer sökt fritaga

oundgängliga lifsförnödenheter från all tullbeskattning. Här möter dessutom

det alldeles särskilda förhållande, att den del af Sveriges befolkning,

som kan landvägen förse sig med sitt behof af norska fiskvaror,

för desamma är skattefri, under det en annan del af samma befolkning,

som måste anlita ett annat fortskaffningsmedel, fortfarande har att betala

skatt. Sedan nordvestra stambanan nu mera blifvit fullbordad,

hafva dessa olika och orättvisa skattevilkor i sin tillämpning icke någon

ringa betydelse, och betydelsen deraf tillväxer med hvarje ny lättnad i

den landväga kommunikationen.

Då Utskottet af dessa skäl ansett alla de hufvudsakliga fiskvarorna,

hvilka införas från Norge, nu böra medgifvas tullfrihet, har Utskottet

jemväl antagit att tullfrihet borde tillkomma de äfven till oundgängliga

lifsförnödenheter hänförliga artiklarne saltad lax och strömming, hvilka

hufvudsakligen tillföras oss från vårt gamla syskonland Finland och för

år 1870 lemnat en tullinkomst af respektive 2,581 R:dr och 5,467 R:dr.

Jemte dessa varors antydda beskaffenhet må för beviljande af tullfriheten

åberopas det alltid önskvärda i lagstiftningens ordnande på sådant

sätt, att gräns- och skärgårdsbefolkningen ej må onödigt inledas

i frestelse att kringgå lagbuden. Laxfångsten i gränsfloden Torne eif

och strömmingsfisket i nordliga delen af Bottenhafvet utöfvas samtidigt,

stundom gemensamt af Sveriges och Finlands befolkningar, och det inses

lätt, att någon verksam kontroll emot olofligt utbyte af under sådana

förhållanden gjorda fångster svårligen kan tillvägabringas, åtminstone

icke utan vida högre kostnader, än som af statsinkomsten kunna

uppvägas.

Artiklarne

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

9

Artiklarne rökt lax och ål, som år 1870 gifvit en tullinkomst af

allenast 18 R:dr och de till rubrikerna andra slag, dels saltad och inlagd

dels torkad eller rökt, hänförliga åskslag, hvilka tillsammans under

nämnda år illbragd en inkomst af 480 R:dr, omfatta, de förra obestridligen

och de sednare möjligen, sådana varor, som icke kunna hänföras

till oundgängliga lifsförnödenheter, men hafva likväl af Utskottet ansetts

vara för statskassan af allt för obetydlig vigt, för att böra undantagas

från den allmänna tullfrihet för fiskvaror, som Utskottet funnit sig böra

tillstyrka; men för de under rubriken saltad eller inlagd fisk förekommande

artiklarne »anjovis, sardeller och thonfisk», med en tullafgift af

25 öre per skålpund, har Utskottet deremot, i betraktande så väl af

dessa varors beskaffenhet, som af de för flera jemförliga artiklar nu

stadgade tullsatser, hvilkas upphäfvande icke bort ifrågasättas, bibehållit

nu stadgad afgift oförändrad.

I enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt får Utskottet, hufvudsakligen

biträdande Herrar von Iiochs och Lundqvists här ofvan omförmälda

motioner, hemställa:

12:o

att alla under hufvudrubriken Fisk i nu gällande tulltaxa

upptagna tullafgifter, med undantag för artiklarne anjovis,

sardeller och thonfisk, måtte upphäfvas, samt

tulltaxan, i enlighet dermed, gifvas den förändrade

lydelse, bilagda förslag innehåller.

I taxan finnes nu med tullsats af 75 öre per skålpund upptagen

artikeln kaviar, hvilken, såsom bekant, är rom af stör; hvaremot någon

bestämd föreskrift om tullafgiften för andra sorter saltad och preparerad

fskrom icke finnes meddelad. Då emellertid uti handeln förekomma

flera slag af saltad fiskrom, såsom af sik, löja in. fl. af i det

väsendtliga enahanda beskaffenhet och användning som kaviar, torde till

undvikande af missförstånd vid dylika artiklars tullbehandling vara nödigt

att i taxan upptages såsom särskild rubrik artikeln Fiskrom, saltad,

med hänvisning till kaviar; och hernställes:

13:o

att näst efter Fiskben må intagas följande nya rubrik:

Fiskrom, saltad; se kaviar.

Bill. till Riksd. Prof. 1872. 5 Samt. 1 Åfd. 7 Raft.

Fiskrom, saltad.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillnings-Utskottets Betänkande. N:o 9.

Flaskfoder.

Frö.

Gevär.

Flaskfoder tullbehandlas nu lika med det ämne hvaraf de bestå.

Enär likväl sådana numera oftast införas tillverkade af sammansatta

ämnen och af vida dyrbarare beskaffenhet, än att de för hufvudämnet,

arbetadt trä, stadgade tullafgifter derå må anses utgöra skälig beskattning,

har Utskottet ansett lämpligt att den ifrågavarande artikeln i taxan

upptages med hänvisning till en bestämd tullsats, i likhet med

hvad för Etuis nu är stadgadt eller 35 öre per skålpund. Utskottet

hemställer alltså:

14:o

att det under rubriken Flaskfoder nu förekommande

stadgande må få utgå och i stället införas följande

nya: Flaskfoder; se Etuis.

Rubriken Frö här nu följande lydelse: Frö, kanarie- 1 skålpund

4 öre; andra slag — fria. Enligt detta stadgande skulle således

alla andra . slag af frö vara tullfria, hvilket likväl icke är förhållandet,

enär. åtskilliga fröslag, såsom Anis, Fenkol, Senap, äro i taxan särskildt

rubricerade och belagda med tull. Taxans särskilda stadganden stå sålunda

i detta afseende i strid med hvarandra, och följden deraf har

blifvit, att importörer på grund af ofvan anförda allmänna bestämmelse,

nemligen att andra slag af frö än kanarie- äro fria, förmenat sig

böra få tullfritt införa äfven de i taxan specificerade och beskattade

fröslagen. Då ett sådant förhållande otvifvelaktigt erfordrar rättelse,

hemställer Utskottet:

15:o

att rubriken Frö må få följande förändrade lydelse:

Frö, kanarie-.......................................... l skålpund 4 öre,

andra slag, icke specificerade, fria.

Gevär draga, enligt nuvarande stadgande, en tull af 20 öre per

skålpund. Då, enligt hvad Utskottet inhemtat, till införsel icke sällan

förekomma särskilda delar af gevär, har deraf vållats någon osäkerhet,

enligt hvad grund dessa särskilda delar borde tullbehandlas, till undvikande

hvaraf och i konseqvens med hvad i allmänhet i dylika fall är

stadgadt, Utskottet föreslår:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

16:o

II

att till rubriken Gevär må bifogas följande nya moment:

Delar af gevär förtullas såsom det. ämne,arbetad^

hvaraf de bestå.

Inom Andra Kammaren har Herr W. Lindberg (motion N:o 41) GUs''

anfört, bland annat, att åtskilliga obehag och förluster drabbade godsegare,

derigenom att artiklar, hvilka ingå såsom delar i maskinerier

och fartyg in. in, och sålunda enligt taxans allmänna stadgande!! borde

vara tullfria, i verkligheten och i följd af tulltaxans felaktiga uppställning

i vissa delar blefve med tull belagda, hvilket. bland annat vore

förhållandet med artikeln Glas, enär tulltaxan väl upptager patentglas

såsom fria, men deremot icke omnämner sidventilglas, hvilka sednare

följaktligen blifvit tullbeskattade, ehuruväl de, liksom de förra, voro

hänförliga till fartygsinventarier och sålunda bort få tullfritt införas.

Med anledning häraf har motionären föreslagit, att ifrågavarande moment

under rubriken glas måtte få följande förändrade lydelse: Patent- och

sidventilglas, runda eller kantiga, slipade eller oslipade, dessa sednare

icke under 0,25 tums tjocklek, samt glastakpannor — fria.

Vid. öfvervägande häraf har Utskottet uppmärksammat, att icke

mindre likformigheten i tillämpningen af taxans särskilda stadgande!!

än äfven afseende å verkstädernas för fartygs byggande billiga begäran,

att icke betungas med tull för materialier, hvilka erfordras och uteslutande

eg a användning för fartygs byggande och utredning, påkallade

någon rättelse i det anförda stadgandet, och följaktligen ansett sig böra

understödja motionärens förslag i hufvudsak, men dervid dock fästat

vilkoret af en sådan begränsning af sidventilglasens ytinnehåll, hvarigenom

större visshet vunnes, att de endast kunde till det afsedda ändamålet

användas. Utskottet hemställer alltså:

17:o

att under rubriken Glas, näst efter afdelningen: patent

och glastakpannor, må intagas ett nytt moment af

följande lydelse: sidventil-, runda eller kantiga, slipade

eller oslipade, icke under 0,25 tums tjocklek och ej

öfver 1 qvadratfots yta — fria.

Taxan föreskrifver nu, att Grönsaker, torkade, skola erlägga i tull Grönsaker,

10 öre för skålpundet. För vinnande åt större fullständighet i stad- torkade eller

gandet, hemställes: *ttUad*■

s. 12 Kontrollera mot PDF

Guttapercha.

Gödningsäm
nen.

Hattar.

12 Bevillnings-UtsTcottets Betänkande N:o 9.

18:o

att sista momentet under rubriken: Grönsaker må få

lyda:

Grönsaker:

torkade eller saltade — —• — — — —

— — — -— — — 1 skålp. — 10 öre

Till införsel förekommer icke sällan Kängor eller Galoscher af

Guttapercha, kantade med pelsverk. Enligt hvad Utskottet inhemtat,

lär väl artikeln allmänt tullbehandlas såsom kläder af Guttapercha, hvilket

äfven af dess beskaffenhet synes påkalladt, men har det dock till

undvikande af hvarje ovisshet i detta hänseende, vare sig från trahkan
ternes

eller tullförvaltningens sida, ansetts nödigt, att artikeln må erhålla

sin särskilda rubrik i taxan jemte bestämd hänvisning angående

grunden för dess förtullning; hvarföre hemställes:

19:o

att under rubriken: Guttapercha, arbeten deraf, må

näst efter momentet: vattenlednings- och gasrör m. in.

införas en ytterligare underafdelning så lydande: Kängor

eller Galoscher, kantade med pelsverk, tullbehandlas

såsom kläder af Guttapercha.

Uti taxan finnes nu upptagen artikeln: Guano, såsom fri. Då

likväl i handeln mer och mer förekomma fyrfaldiga andra slag af gödningsämnen,

hvilka icke upptagas i taxan, men såsom lika nödiga och

nyttiga för jordbrukets utveckling ansetts böra åtnjuta tullfri införsel,

torde den nuvarande rubriken: Guano böra utgå och i stället intagas

en mera rymlig, omfattande gödningsämnen i allmänhet. Utskottet

hemställer alltså:

20:o

att rubriken: Guano må ur taxan utgå och i dess

ställe, näst efter Guttapercha, intagas följande nya rubrik:

Gödningsämnen af alla slag, ej specificerade —fria.

Vid rubriken: Hattar är nu stadgadt, att sådana af siden, halfsiden

eller annan i följande moment ej specificerad väfnad, äfvensom

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 9.

13

monterade fruntimmershattar, alla slag, betala i tull 1 R:dr 50 öre för

stycket samt af ull, hår, filt, felb, färdiga eller halfärdiga, 1 stycke —

40 öre. Oegentlighet^! deraf, att stadgandet: »hel- eller halffärdiga»,

sålunda gäller endast för hattar af ull, hår, filt eller felb, men icke äfven

för de af siden, halfsiden och öfriga i första momentet upptagna,

ligger i öppen dag, och har äfven, enligt hvad Utskottet inhemtat, vållat

svårighet vid förtullningen, i det sådana hattar ofta inkomma, icke

hopsatta, utan i särskilda delar, hvilka importören velat få förtulla i

likhet med det material, hvaraf de bestå. Då derjemte har erinrats,

att den under rubriken förekommande anmärkningen: »äro hattarne sammansatta

af flera materialier, förtullas de såsom det ämne, hvaraf de

hufvudsakligen bestå», såsom mindre tydlig, kan föranleda missförstånd,

har Utskottet ansett densamma böra erhålla den rättelse, som nedan

föreslås. På grund häraf hemställes:

21:o

att rubriken: Hattar må erhålla den förändrade redaktion,

att omedelbart under hufvudrubriken intagas

orden: färdiga eller halffärdiga, hvilka ord deremot

ur andra momentet få utgå, samt att den anförda anmärkningen

må erhålla följande förtydligande: Aro

hattarne — — —•, förtullas de såsom hattar af det

ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

Uti Andra Kammaren har Herr ,7. Sjöberg (motion N:o 192) fästat

uppmärksamheten derå, att då 1869 års Riksdag på förslag af Bevillnings-Utskottet

biföll en sålunda förändrad redaktion af rubriken:

hudar och skinn: pelsverk, att de under rubriken: andra slag upptagna

dyrbarare pelsverken specificerades, och deremot de då särskilt specificerade

samt med olika tullsatser af 10, 15, 25 och 40 öre uppförda

mindre dyrbara skinnslagen sammanslogos under benämningen: andra

slag, med en gemensam och, såsom passande medeltal af de förut stadgade,

till 20 öre för skålpundet bestämd tullsats, så föranledde denna i

öfrigt fullt riktiga åtgärd eu förhöjning af förut och länge gällande tullsatser,

hvilken förhöjning dels vore ganska betydlig, såsom uppgående

å get-, ren- och skälskinn till icke mindre än 100 procent samt å fåroch

lamskinn, andra slag, till 33 procent, dels äfven vore så mycket

mera oegentlig, som dessa skinnslag icke i allmänhet syntes böra hänföras

till pelsverk; på grund af hvilka anmärkningar, samt då tullinkomsten

af dessa varor icke utgjorde något särdeles afsevärdt belopp,

Hudar och

skinn:

pelsverk.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

motionären föreslagit: »att den under hufvudrubriken hudar och skinn

förekommande underafdelningen pelsverk måtte erhålla följande lydelse:

pelsverk:

oberedda:

get-, ren-, skäl-, elg-, hjort- och rådjursskinn samt får- och lamskinn,

med undantag af grå, krimska och äkta kalmuck — fria

bäfver, hiller, kinkilla, mård, nära, sobel, svarträf och blåräf samt

utter — per skålp. — 1 R:dr; andra slag — 20 öre

beredda:

get-, ren-, skäl-, elg-, hjort- och rådjursskinn samt får- och lamskinn

med undantag af grå, krimska och äkta kalmuck — per skålp. —

10 öre; alla andra slag, lösa eller hopsydda, förtullas lika med

samma slag, oberedda, med tillägg af 20 procent; fullfärdiga persedlar

med pelsverk till öfvertyg, såsom skinnpelsar, muffar, kragar

m. m., förtullas lika med pelsverket, oberedd hvaraf de bestå, med

tillägg af 40 procent.

Vid den granskning, Utskottet med anledning af dessa erinringar

underkastat ifrågavarande afdelning af rubriken: hudar och skinn, har

Utskottet inhemtat, att get-, ren-, skäl-, elg-, hjort-, känguru-, rådjursoch

harskinn, hvilka nu, då de oberedda införas, förtullas såsom pelsverk,

oberedda, andra slag, med 20 öre för skålpundet, endast undantagsvis

lära användas till pelsverk, men deremot hufvudsakligen utgöra

råmaterial för läder- och skinnberedningen. Med anledning häraf har

Utskottet ansett sig böra tillstyrka tullfri införsel af dessa nyssnämnda

skinnslag, så mycket heldre som hela artikeln: pelsverk, oberedda, år

1870 gifvit endast 1,889 R:dr, och någon del af denna inkomst synts

utan betänklighet kunna uppoffras för att derigenom undanrödja icke

oberättigade klagomål. Att deremot, på sätt motionären föreslagit,

utsträcka denna tullfrihet äfven till oberedda »får- och lamskinn, med

undantag af grå, krimska och äkta kalmuck» har Utskottet icke kunnat

tillstyrka, dels emedan i så fall äfven andra dylika slag, såsom italienska,

bort undantagas, hvilket skulle vålla svårighet vid tullbehandlingen,

dels äfven emedan samtliga dessa sistnämnda slag hafva en

vidsträktare användning såsom pelsverk och sålunda, enligt grunden för

nu gällande stadgande, böra såsom sådant fortfarande draga tull.

Lika med motionären och i enlighet med den i taxan antagna grundsatsen

om skilnad i tullbehandlingen för oberedda och beredda hudar och

skinn, har Utskottet funnit de ifrågavarande, såsom oberedda, enligt Utskottets

förslag tullfria skinnslagen fortfarande böra, då de såsom be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

15

redda pelsverk införas, draga någon tullafgift, hvilken synts lämpligen

kunna bestämmas till 10 öre för skålpundet; hvarföre ett nytt moment

af detta innehåll här nedan blifvit föreslaget.

De stadganden, som nu förekomma i de båda sista momenten,

och angå särskilda tilläggsafgifter för beredda pelsverk, som inkomma

lösa eller hopsydda eller såsom fullfärdiga persedlar, har Utskottet bibehållit

och deri endast föreslagit sådana redaktionsförändringar, som af

ofvannämnda hemställanden föranledts. På grund af hvad sålunda blifvit

anfördt, får Utskottet alltså hemställa:

22:o

att rubriken: hudar och skinn, pelsverk, må erhålla följande

förändrade lydelse:

oberedda: get-, ren-, skäl-, elg-, hjort-, känguru-,

rådjurs- och harskinn — fria;

bäfver, hiller, kinkilla, inård, nära, sobel, svarträf

och blåräf samt utter — 1 skålp. — 1 R:dr;

andra slag — 1 skålp. 20 öre;

beredda:

lösa eller hopsydda:

get-, ren-, skäl-, elg-, hjort-, känguru-,

rådjurs- och harskinn — 1 skålp. — 10 öre;

alla andra slag förtullas lika med samma

slag, oberedda, med tillägg af 20 procent;

fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg,

såsom skinnpelsar, muffar, kragar m. m.,

förtullas lika med pelsverket, beredt, hvaraf

de bestå, med tillägg af 20 procent.

Inom Första Kammaren har Herr J. Arrhenius (motion N:o 6) på

anförda skäl föreslagit, att hvitbetor, friska och torkade, skulle åsättas

uppgifna tullafgifter.

Då beloppet af de afgifter, med hvilka hvitbetor möjligen kunna

anses böra vid införsel beskattas, i viss mån lärer blifva beroende af

den tullafgift, som för rörsocker kan varda bestämd, men Utskottet, af

skäl, som vid rubriken socker här nedan komma att närmare anföras,

funnit sig böra uppskjuta att med förslag derom till Riksdagen inkomma,

har Utskottet ansett sig nu endast böra anmäla;

Hvitbetor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

23:o

att Utskottet ämnar, i sammanhang med behandlingen

af nyssnämnda fråga, äfven till hufvudsaklig pröfning

upptaga Herr Arrhenii nu ifrågavarande motion.

Hängsle». Hängslen af siden eller halfsiden förtullas nu med 1 R:dr och

andra slag med 50 öre, allt för ett skålpund. Till införsel förekommer

denna artikel ofta af siden eller halfsiden i förening med guttapercha,

kautschuk eller likartade ämnen, och har den äfven i detta fall, på

grund af taxans nuvarande lydelse, skolat förtuilas med den drygare

tullsatsen. Då likväl under rubriken: Band, förekommer ett stadgande,

att band, äfven af silke, hvari kautschuk, guttapercha, eller likartade

ämnen ingå, få förtullas med den för artikeln band, andra slag, bestämda

lägre afgift, har Utskottet ansett icke mindre följdriktigheten i

taxans olika föreskrifter än billigheten fordra, att äfven för hängslen en

dylik förtullningsgrund blefve fastställd; hvarföre hemställes:

24:o

att det under rubriken: Hängslen befintliga andra

moment må erhålla följande tillägg:

andra slag: derunder inbegripna äfven sädana af silke,

hvari kautschuk, guttapercha eller likartade ämnen

ingå — 1 skålp. 50 öre.

insektpulver. Artikeln Insektpulver förekommer icke sällan till införsel, men

finnes icke i taxan upptagen; hvarföre hemställes:

25:o

att näst efter Insekter må uppföras följande nya rubrik:

Insektp ulver — fritt.

Jern, gina:. Under rubriken: Jern, gjutet, förekomma i första momentet orden:

»kasserade kanoner». Då uttrycket: kasserade, uppenbarligen är föga

lämpligt, såsom för trångt och möjligen medförande skyldighet för godsegare

att attestera kanonens egenskap af kasserad, har Utskottet ansett

detsamma böra utbytas mot ordet: obrukbar. I andra momentet af

samma rubrik bemärkes äfven uttrycket: oborrade, hvilket tillkommit

genom tryckfel och bör ändras till borrade; samt i 4:de momentet ordet

kakelugnar, hvilket såsom mindre egentligt torde böra utbytas mot ordet

ugnar med anledning häraf hemställes:

26:o

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 9.

17

26:o

att i lista momentet under rubriken Jern, gjutet, befintliga

ordet »kasserade», må ändras till obrukbara,

samt ordet »oborrade» i andra momentet af samma

rubrik till borrade, och ordet »kakelugnar» i 4:de momentet

till ordet ugnar.

Herr Lindberg har i sin ofvan anförda motion anmärkt, att vid jern.

jemförelse af åtskilliga tulltaxans stadgande!!, särskild! under rubrikerna eller

fartyg och båtar, skeppsinventarier samt redskap och maskinerier, visserligen

tydligt framgår huruledes lagstiftarnes mening varit att från

tull frikalla icke allenast färdiga fai’tyg och båtar samt maskinerier och

redskap, utan äfven sådana artiklar, hvilka ingå såsom delar i dem,

men att i följd af otydlig eller ofullständig redaktion af fyrfaldiga bestämmelser,

särdeles under rubriken Jern, taxan icke allmänt blifvit så

tillämpad, utan ifrågavarande artiklar stundom blifvit tullbeskattade såsom

manufaktur- och handtverkssmide eller efter annan grund; och har

motionären för undvikande af dylik, för godsegaren förlustbringande

och mot taxans mening stridande, tullbeskattning föreslagit, bland annat,

följande förändrade redaktion i flera delar af de under rubriken Jern,

smidt eller valsa dt, från och med 4:de momentet förekommande stadgande!!:
Jern:
smidt

eller valsadt:

i stänger, alla slag, utan afseende på form eller dimensioner,

häri inbegripna balk-, spant- och hörnjern, äfvensom smältstycken

...................................................................................................... fria;

smidda maskindelar, muttrar, skrufvar, gängade och ogängade,

och naglar, dessa sednare icke under 0,2 tum i diameter ... fria;

jernvägsskenor med tillhörande skarfjern, skarfbultar, muttrar och

railspik ................................................................................................... fria;

kassakistor och sängar................................... R:dr 100 R:mt •—10 R:dr

plåtar, förtentna och oförtentna.............................................................. fria;

desamma mer eller mindre förarbetade, minst 0,i tum tjocka...... fria.

Utskottet har, med anledning af hvad sålunda förekommit, vid

granskning af de anförda och öfverklagadc stadgandena under ifrågavaBih.

till Rik sd. Prat, 1872. 5 Sand. 7 A/d. 7 Häft. 3

, smidt

valsadt.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

Kaffe %ch

smeker.

rande rubrik, icke kunnat undgå att finna, att dessa i åtskilliga delar

erfordra förtydliganden och rättelser, för såvidt de skola kunna erhålla

likformig och sådan tillämpning, att, på sätt Utskottet i likhet med motionären

antager böra ega rum, äfven särskilda delar till fartyg och båtar

samt redskap och maskinerier må utan andra än uttryckligen stadgade

undantag åtnjuta tullfri införsel. Ehuru Utskottet sålunda funnit sig

böra i hufvudsak understödja motionärens framställning, har det likväl

i den af honom föreslagna lydelsen af de särskilda stadgandena vidtagit

några förändringar i afsigt endast att åt de olika bestämmelserna gifva

ökad grad af klarhet och fullständighet samt dermed befrämja ett säkrare

ernående af det med den nu föreslagna nya redaktionen afsedda

hufvudändamål. Utskottet hemställer alltså:

27:o

att med bibehållande af de tre första och tre sista

under rubriken: Jern, smidt eller valsadt, förekommande

momenten, nämnda rubrik i öfriga delar må

erhålla följande förändrade lydelse:

Jern, smidt eller valsadt:

i stänger alla slag, utan afseende på form eller dimensioner,

häri inbegripna balk-, band-, spant-, s. k. T-,

hörn- och vinkeljern äfvensom smältstycken......... fria;

jernvägsmateriel, maskinerier, eller delar deraf; tullbehandlas

såsom redskap af maskinerier;

jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade, med tillhörande

skärjern, skarfbultar, muttrar och railspik, fria;

andra muttrar och skrufvar samt naglar af 0,4 tum och

deröfver i diameter......................................................... fria;

plåtar, galvaniserade, förtenta eller oförtenta, utan vidare

bearbetning, äfvensom plåtar af 0,i tums tjocklek

och deröfver, mer eller mindre bearbetade samt andra

ämnen för ytterligare bearbetning............................. fria.

Inom Andra Kammaren har Friherre John Ericson (motion N:o

2) föreslagit, att nu stadgade tullsatser å kaffe och socker måtte ned
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets] Betänkande N:o 9. 19

sättas till de belopp, som uti 1867 års tulltaxa voro stadgade, och således

för kaffe från 12 till 10 öre och för socker från dels 14 till 12

dels 10 till 8 öre, allt för 1 skålpund. Då möjligheten af dylika nedsättningar

i de för kaffe och socker nu bestämda tullafgifter bör anses

i väsendtlig mån bero på Riksdagens beslut i anledning af Kongl. Majrts

nådiga proposition om nedsättning till hälften af personliga skyddsafgiften,

anhåller Utskottet:

28:o

att med pröfning af tullsatserna å såväl kaffe och kaffesurrogat

som socker må få anstå, till dess Riksdagen

i ofvanberörda hänseende fattat beslut, samt att i sammanhang

med hemställan om tullsatsen å socker må

afgifvas förslag till de förändrade stadganden angående

restitution af tullafgiften för denna vara, som deraf

kunna föranledas.

I tulltaxan är nu stadgadt, att Kautschuk, oarbetad, är fri, samt

arbeten deraf, ej specificerade samt ej hänförliga till redskap eller maskinerier

eller delar deraf, förtullas med 40 öre för ett skålpund.

I sin ofvan anförda motion har Herr Lindberg äfven anmärkt, att,

ehuru af nyss citerade stadganden icke annat kunde slutas, än att kautschuk,

som användes för maskinerier, bör vara tullfri, hade de likväl icke

så blifvit uppfattade, enär kautschuk vid införsel i platta skifvor af olika

tjocklek, äfvensom behandlad med mönja, och försedd med väfinslag,

plägat åsättas tull såsom för arbeten af kautschuk, andra slag, ehuruväl

omnämnda artikeln uppenbarligen varit afsedd att användas till maskinerier;

med anledning hvaraf motionären föreslagit, att rubriken kautschuk

måtte erhålla följande förändrade lydelse: Kautschuk, vulkaniserad

eller icke, i skifvor eller ventiler, med eller utan väfinslag af minst

0,04 tums tjocklek, med eller utan färg .................. fri.

I enlighet med hvad Utskottet i sina, med anledning, af förevarande

motion, förut afgifna yttranden förklarat, i afseende å angelägenheten af

en sådan redaktion af tulltaxan, att de för redskap och maskinerier afsedda

artiklar verkligen och allmänt komma i åtnjutande af stadgad tullfrihet,

har Utskottet ansett sig böra i hufvudsak understödja äfven detta

Herr Lindbergs förslag, med erinran att i den tryckta motionen den deri

till 0,4 tum föreslagna tjocklek å kautschuk grundar sig på ett tryckfel

och bör vara 0,04 tum eller 0,4 linier, hvilken tjocklek torde fullt be
-

Kautschuk.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

trygga, att varan med eller utan väfinslag endast är användbar för maskinerier.

Vid granskning i öfrigt af förevarande rubrik har Utskottet funnit

densamma erfordra en väsendtligen ny redaktion, upptagande åtskilliga

nya moment. Sålunda har för taxans tydlighet ansetts nödigt intaga

ett stadgande att kautschuk, arbetad, af mindre tjocklek än 0,4 linie med

väfinslag skall tullbehandlas såsom väfnader, vattentäta, och följaktligen

draga en tullsats af 75 öre skålpundet.

Vidare, och då under rubriken: Guttapercha redan finnes stadgadt,

att vattenlednings- och gasrör, buffers samt sprutslangar äro fria, har ett

dylikt stadgande för sådana artiklar äfven af kautschuk bort i taxan

intagas; hvarjemte i enlighet med hvad redan vid artikeln Guttapercha

blifvit anfördt, ansetts höra intagas en bestämmelse, att kängor eller

galoscher af kautschuk, kantade med pelsverk, skola tullbehandlas såsom

kläder af kautschuk.

Slutligen, enär i handeln förekommer kautschuk infattad i trähylsor

och någon osäkerhet lärer råda angående grunden för sådan varas

tullbehandling, i det densamma blifvit förtullad dels såsom slöjdvaror

efter värdet, dels äfven såsom blyertspennor, har Utskottet ansett denna

artikel böra erhålla sin särskilda rubrik och tullsatsen derå bestämmas

till likhet med hvad för arbetad kautschuk i allmänhet är stadgadt, nemligen

40 öre för ett skålpund.

Med anledning af såväl Herr Lindbergs motion som hvad i öfrigt

nu blifvit anfördt, får Utskottet alltså hemställa:

29:o.

att rubriken kautschuk må erhålla följande förändrade

lydelse: Kautschuk, vulkaniserad eller icke,oarbetad, fri;

arbetad, i skifvor utvalsad, af 0,4 linies tjocklek eller

derutöfver med eller utan väfinslag........................... fri;

af mindretjocklekän0,4 linie, utan väfinslag, lffl. — 40öre;

med väfinslag tullbehandlas såsom väfnader, vattentäta.

Vattenlednings- och gasrör, buffers samt sprutslangar

........................................................................................ fria;

kängor eller galoscher, kantade med pelsverk, tullbehandlas

såsom kläder af kautschuk; i trähylsa infattad

1 skålp.......................................................................... 40 öre;

andra slag, ej specificerade, och som ej äro hänföriiga

till redskap och maskinerier eller delar deraf, 1 <tl — 40 öre.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9,

21

Uti. tulltaxan förekommer redan en mängd olika artiklar med hänvisning.

till kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade, hvilka draga eu

tull af 5 procent af värdet. Under sednare år hafva emellertid i handeln

införts flerfaldiga dylika preparater, hvilka icke i taxan finnas upptagna;

hvarföre Utskottet ansett att såväl taxans fullständighet som lättheten

af hennes tillämpning erfordra att dessa artiklar uppföras med

särskilda rubriker och hvar för sig med hänvisning till kemiskt-tekniska

preparater, ej specificerade, och hemställer alltså:

Kemhkt-tekniska

preparater.

30: o.

att . följande nya rubriker: Amykos, Aseptin, Cyankalium,

Dynamit, Glycerin, Hårtinktur, Jernbeta.Karbolsyra,

Kollodium, Nitroglycerin samt Paraffin måtte i

taxan intagas på de platser, som af den alfabetiska

ordningen bestämmes, och hvar för sig med hänvisning

till kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade.

Sista afdelningen under rubriken Knifvar föreskrifver nu, att bords- Knifvar.

och andra slag, ej specificerade, samt gafflar, med skaft af silfver, pläter,

ebenholz, elfenben, förtullas med 50 öre, samt med skaft af andra ämnen

med 10 öre, allt per skålpund. Då emellertid i handeln ofta lärer förekomma

såväl knifvar som gafflar med skaft af hvalrosständer, hvilka så

till utseende som värde ega mycken likhet med sådana af elfenben, men

likväl, enligt ofvan anförda stadgande, skola med den lägre afgiften förtullas,

har Utskottet ansett icke mindre lättheten af taxans tillämpning

än äfven beskattningens jemlikhet erfordra, att den omnämnda artikeln

tullbeskattas lika med hvad för knifvar samt gafflar med skaft af elfenben

finnes stadgadt, och hemställer alltså:

31 :o.

att första momentet af sista underafdelningen, rubriken

Knifvar, må erhålla följande lydelse: med skaft af

silfver, pläter, ebenholtz, elfenben eller hvalrosständer

— 1 skålp. — 50 öre.

Flera olika slags artiklar, såsom exempelvis så kalladt Palmmjöl Kreatursfoder.

och Johannesbrödmjöl, förekomma nu till införsel, ämnade och endast

användbara till kreatursfoder. Då någon sådan rubrik likväl icke i taxan

opaginerad Kontrollera mot PDF

n

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

Kronessens.

Läderarbeten.

förekommer, och varornas beskaffenhet icke medgifver, att de tullbehandlas

såsom malen spannmål, hvilken är fri, lära de enligt hvad Utskottet

inhemtat, blifvit tullbehandlade såsom varor i taxan icke särskild!.

upptagna, mer eller mindre arbetade, och sålunda fått draga en

tull af 10 procent af värdet.

Oegent.ligheten af en sådan tullbeskattning torde knappt behöfva

påpekas, då väl jordbrukarne kunna hafva skäliga anspråk att sådana

artiklar, som äro behöfliga för näringens kraftiga utveckling, få utan tullafgift

införas. Utskottet hemställer alltså:

32:o

att näst efter rubriken Kreatur må uppföras följande

nya rubrik: Kreatursfoder, alla slag, ej specificeradt,

— fritt.

Då till införsel förekommer en sprithaltig vara under namn af

Kronessens, hvilken nu och på grund af den under rubriken Bränvin

och Sprit intagna anmärkning N:o 3 lärer förtullas såsom Likör, men

likväl ansetts böra i taxan uppföras med egen rubrik och bestämd hänvisning

till Likör, så hemställes:

33:o

att näst efter kromsyradt kali må i taxan införas föliande

nya rubrik: Kronessens; se Likör.

Under rubriken Läderarbeten förekommer nu följande anmärkning:

»Läderremmar, hopsydda, med metallnaglar hopnitade eller eljest

synbarligen ämnade att begagnas till maskinerier, tullbehandlas såsom

delar af maskinerier».

Uti sin ofvananförda motion har Herr Sjöberg, i afsigt dels att

bereda statsverket ersättning för den förlust i inkomst, som kunde komma

att föranledas af bifall till motionärens förslag angående förändrad tullbehandling

af åtskilliga, under hudar och skinn upptagna artiklar, dels

äfven att förekomma det icke sulläder måtte genom missbruk af anförda

stadgandet tullfritt införas, föreslagit, att detsamma må erhålla följande

förändrade lydelse: »Läderremmar, hopsydda, med metallnaglar hopnitade

eller eljest synbarligen ämnade att begagnas till maskinerier, tullbehandlas

såsom delar af maskinerier, då de jemte maskinen eller redskapen,

hvartill de finnas höra, samtidigt införas».

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillning s-TJtskottefs Betänkande N:o 9.

23

Enär, såvidt Utskottet kunnat inhemta, någon sådan tullförsnillning,

som den af motionären antydda, icke lärer vara att befara, men

den föreslagna förändringen af stadgandet otvifvelaktigt skulle kunna

föranleda dertill att äfven för maskiner ämnade remmar blefve vid särskilda

tillfällen tullbeskattade, har Utskottet icke kunnat förorda detta

förslag, så mycket mindre, som den ofvannämnda minskningen i statens

på tullen beroende inkomster icke kan anses nog betydande att påkalla

särskilda åtgärder för dess ersättande; hvarföre hemställes:

34:o

att Herr Sjöbergs motion, i hvad den angår rubriken

läderremmar, icke må bifallas.

Artikeln Mais är nu till införsel fri och då spanmål, så väl malen

som omalen, för det närvarande är tullfri, har äfven maismjöl bort

såsom fritt upptagas i taxan; hvarföre hemställes:

35:o

att rubriken Mais må erhålla följande, fullständigare

lydelse: Mais och Maismjöl ................................... fria.

Då artikeln Maizena eller stärkelseämnet i Mais icke finnes i taxan

upptagen, men förekommer till införsel, har för befrämjande af lättheten

i taxans tillämpning en dylik rubrik ansetts böra upptagas, med

hänvisning till stärkelse; hvarföre Utskottet föreslår:

36:o

att näst efter rubriken Mais och Maismjöl må intagas:

Maizena; se Stärkelse.

Artikeln Parian har såsom i handeln ofta förekommande ansetts

böra i taxan särskilt upptagas, och, då densamma år af ganska dyrbar

beskaffenhet och närmast hänförlig till äkta porslin, draga enahanda

tull som för sistnämnda artikel är stadgad; hvarföre hemställes:

37:o

att näst efter rubriken Paraplyer må upptagas: Parian;

se Porslin äkta.

Mais och Matsmjöl.

Maizena.

Partan.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillnings-UtsTcottets Betänkande No 9.

Pennskaft.

Plommon.

Potates och

Potatesmjöl.

Till införsel förekomma ofta olika slag af Pennskaft, vanligen af

trä och försedda med metallhylsor. Enär denna artikel icke finnes i

taxan särskildt upptagen, lärer förtullningen deraf hafva föranledt förvecklingar

och tvister, för hvilkas undvikande den bör erhålla särskild

rubrik med utsatt bestämd tullsats. I afseende å denna sednare har

Utskottet ansett artikeln, då den icke är af dyrbarare beskaffenhet, lämpligast

böra åläggas samma tull som för Pennor, skri!-, alla slag, nu

finnes stadgad, eller 25 öre per skålpund; hvaremot om densamma befinnes

vara af guld eller silfver den naturligen bör förtullas såsom det

ämne, arbetadt, hvaraf den består. Utskottet hemställer alltså:

38:o

att näst efter rubriken Pennor må intagas följande

nya stadgande)!: Pennskaft, alla slag, utom af guld

eller silfver, ........................................ 1 skalp. — 25 öre;

af guld eller silfver; se Guld eller Silfver, arbetadt.

Taxan föreskrifver nu, att Plommon, Brunetter och Sviskon skola

förtullas med 8 öre för ett skålpund. Ehuru stadgandet sålunda icke

fastställer någon skilnad mellan friska och torkade plommon, lärer väl,

då frukter och bär, friska, i allmänhet äro tullfria, följdriktigheten

fordra att så tillämpas äfven å ifrågavarande artikel, hvilket antagligen

äfven varit taxans mening. Utskottet har följaktligen ansett lämpligt

att denna skilnad bestämdt fastställes, så att tullsatsen blifver gällande

endast för torra plommon, i hvilket fall de öfriga uti rubriken nu intagna

artiklarne: Bruneller och Sviskon, Indika å sina behöriga ställen

i taxan förekomma med hänvisning till hufvudrubriken Plommon, böra

ur densamma utgå; och hemställes alltså:

39:o

att rubriken må få erhålla följande förändrade lydelse:

Plommon, torra .................................. 1 skålpund — 8 öre.

I taxan är nu föreskrifvet, att Potates äfvensom Potatesmjöl eller

malen Potates äro fria, hvarjemte under stadgandet förekommer följande

anmärkning:

»Om

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

25

»Om en under namn af potatesmjöl angifven vara finnes utgöra

den i potates befintliga, genom föregående rifning och vattenpågjutning

erhållna stärkelse, hvilken sedermera genom krossning och siktning blifva

försatt i mjölform, bör varan behandlas efter hvad taxan bestämmer

för »stärkelse af hvete, potates eller andra vegetabiliska ämnen».

Rubriken med sin anmärkning är oegentlig, emedan, så vidt Utskottet

har sig bekant, det i handeln förekommande s. k. potatesmjöl

icke består af annat än det ur potates erhållna stärkelseämnet; med

anledning hvaraf hemställes:

40:o

att ofvananförda anmärkning under rubriken: Potatesmjöl,

må få bortfalla och de ifrågavarande stadgandena

må få erhålla följande förändrade redaktion: Potates,

äfven krossad eller rifven ............................................... fri;

Potatesmjöl eller stärkelseämnet i potates; se stärkelse.

I likhet med rubriken: Värjor och Värgklingor, torde till rubriken:

Sablar böra fogas äfven Sabelklingor, hvarigenom derjemte erhålles

följdriktighet med hvad här ofvan angående delar af Gevär blifvit föreslaget,

med anledning hvaraf hemställes:

41:o

att, med fortfarande hänvisning till Stålarbeten, rubriken:

Sablar må utbytas mot: Sablar och Sabelklingor.

Till införsel förekommer en vara, kallad Shoddy eller konstull,

som erhålles genom upprifning af gammalt ylle och, uppblandad med

ren ull, användes såsom material för väfnad. Då rubriken icke finnes

i taxan upptagen, lärer någon tvekan kunna uppstå, huruvida nämnda

vara må tullfritt införas, ehuruväl sådan frihet synes betingad såväl af

varans ändamål som deraf, att den vida dyrbarare artikeln ull redan är

tullfri; med anledning hvaraf föreslås:

42:o

att näst efter rubriken Shawlar må intagas följande

nya rubrik: Shoddy eller konstull.......................... fri.

Bill. Ull Biksd. Prut. 1812. 5 Sami. 1 Afd. 7 Höft-. 4

Sablar och

Sabelklingor.

Shoddy eller

konslull.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 9.

Skriftaflor.

Skomakarearbeten,

Väfnader

och

Zink.

Smergel duk

Snörmakeri•

arbeten.

Skrift a flor, alla slag, äro nu fria till införsel, egentligen väl med

med anledning deraf att de ansetts såsom undervisningsmateriel. Då

likväl numera i handeln förekomma skriftaflor, infattade i permar, hvilka

allmänt begagnas såsom annotationsböcker m. m., torde de böra

åsättas tull i likhet med hvad för slöjdvaror i allmänhet är stadgadt

eller 10 procent af värdet; hvaremot andra slag af skriftaflor ansetts

fortfarande böra åtnjuta tullfrihet; och hemställes alltså:

43:o

att rubriken Skriftaflor må erhålla följande förändrade

lydelse: Skriftaflor, infattade i permar, med eller

utan gångjern —• 100 R:dr — 10 R:dr, andra slag fria.

I taxan förekomma nu följande stadganden: Skomakarearbeten, af

— — — — färgade, pressade och tryckta skinn; Väfnader, linne- och

hamp-, hår- och tagel-, vaxade och lackerade, samt Zink, målad och

lackerad. Då det i dessa bestämmelser använda ordet: och, ehuru

uppenbarligen genom förbiseende vid redaktionen af taxan intaget i

stället för ordet: eller, lärer hafva förorsakat missförstånd vid tillämpningen,

så hemställes:

44:o

att det i ofvan anförda stadganden befintliga ordet: och

må utbytas mot ordet: eller.

Till införsel förekommer artikeln: Smergeldak, hvilken användes

såsom verktyg vid fabriker och handtverkerier, och då varan icke finnes

i taxan upptagen, har någon tveksamhet egt rum angående grunden

för dess förtullning; hvarföre Utskottet hemställer:

45:o

att näst efter rubriken Smergel må intagas följande

nya rubrik: Smergelduk; se Verktyg.

I enlighet med hvad redan vid artikeln: Band, finnes stadgadt

samt med hvad angående artikeln: Hängslen blifvit af Utskottet föreslaget,

hemställes:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

27

46:o

att äfven till rubriken: Snörmakeriarbeten, andra slag,

må fogas följande tillägg: derunder inbegripna sådana

äfven af silke, hvari kautschuck, guttapercha eller likartade

ämnen ingå.

Den till införsel ofta förekommande artikeln: Symaskiner har väl, Symaskins.

enligt hvad Utskottet inhemtat, blifvit tullbehandlad i enlighet med

hvad för Redskap och Maskinerier, ej specificerade, finnes stadgadt och

sålunda medgifvits tullfri införsel; men då för taxans tydlighet och fullständighet

ansetts behöfligt, att ifrågavarande artikel i densamma intages

under egen rubrik och med bestämd hänvisning angående grunden

för dess förtullning, så hemställes:

47:o

att näst efter rubriken: Svärta må införas följande

nya rubrik: Symaskiner; se Redskap och Maskinerier,

ej specificerade.

Under rubriken: Väfnader, ylle-, finnes nu i taxan intaget, bland Väfnader.

andra, följande stadgande: filtar och mattor, derunder inbegripna kantade

resfiltar — 1 skålp. — 25 öre.

Handlingarne i ett af Korigl Maj:t afgjordt besvärsmål angående

förtullning af ett parti så kallade resfiltar, har Kongl. Maj:t, med afseende

å hvad Teknologiska institutet i dess underdåniga utlåtande i

ämnet anfört, till Bevillnings-Utskottet låtit öfverlemna, på det Riksdagen

måtte komma i tillfälle att öfverväga, om ej äfven restäcken af

annan väfnad än filt- eller mattväfnad må få införas emot den tull, som

för den väfnad, hvaraf de bestå, är bestämd, utan tillägg af särskild

förhöjning med hänsyn dertill att de äro kantade.

Af dessa handlingar har Utskottet inhemtat, att en varuegare begärt

få förtulla ett parti införda dubbla och kantade resfiltar enligt

ofvananförda taxerubrik, utan afseende å det tyg, hvaraf de voro förfärdigade,

men att härvarande packhusinspektion ansett och Generaltullstyrelsen

resolverat, att då de ifrågavarande resfiltarne bestodo af

en ylleväfnad, kallad frisad, hvilken blifvit i filtform afklippt i stycken,

som, sedan de lagts dubbla, blifvit sammansydda genom kantning med

band, så borde desamma förtullas såsom kläder af ylleväfnad, andra

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillnings-Utskotteis Betänkande N:o 9.

slag; samt att slutligen, sedan tvisten blifvit genom besvär dragen under

Kongl. Maj:ts pröfning, Teknologiska institutet i afgifvet underdånigt

utlåtande yttrat, att enär den omtvistade varan bestod af så kallad

frisad, och då densamma, enligt taxans nuvarande redaktion, icke syntes

kunna hänföras till annan rubrik än Väfnader, ylle-, andra slag, vore

följaktligen General-tullstyrelsens tolkning af taxans bestämmelse angående

tullbehandling af resfiltar sannolikt temligen nära öfverensstämmande

med lagstiftarens mening; men då derjemte ifrågavarande stadgande

otvifvelaktigt i icke ringa mån gaf anledning till en sådan uppfattning

å trafikanternes sida, som den af klaganden förfäktade, så vore

högeligen af behofvet påkallad en sådan förändrad redaktion, att antingen

äfven för resfiltar gjordes gällande samma stadgande som redan

finnes föreskrifvet för »nya, färdigsydda duktyg, handdukar, lakan» m.

m., hvilka förtullas med 20 procent förhöjning i den afgift, som är

stadgad för tyget i desamma, eller ock, i fall resfiltar skulle anses lämpligen

kunna åsättas någon lindrigare tullsats, att denna blefve bestämd

till likhet med hvad för tyg, hvaraf de hufvudsakligen bestå, finnes

stadgadt.

Det nu ifrågavarande stadgandet om tullbehandling af resfiltar tillkom

vid 1862—1863 årens riksdag och afsågs dermed, enligt Bevillningsutskottets

betänkande N:o 8 (pag. 54), att för denna artikel, såsom endast

ringa bearbetad, stadga lika tullafgift, som vore bestämd för den

väfnad, hvaraf artikeln hufvudsakligen består, men genom mindre lyckligt

vald redaktion af föreskriften derom har, såsom de omförmälda

handlingarne för ett särskildt fall upplysa och efter hvad Utskottet derutöfver

erfarit, missförstånd och tvister om rätta tullbehandlingen i flera

fall förekommit, samt eu af ordalydelsen förestafvad tillämpning ledt

derhän, att endast resfiltar af filt eller mattväfnad fått införas emot

samma tull, som för dylika väfnader är stadgad, men deremot andra

ingalunda mera bearbetade resfiltar, sammansatta af högre tullbeskattade

väfnader, måst draga icke allenast, såsom afsågs med Bevillnings-Utskottets

omförmälda af Riksdagen gillade förslag,''den för sjelfva väfnaden

stadgade tull utan äfven derutöfver, lika med kläder, 20 procent förhöjning

i samma tull, hvilken tilläggsafgift för resfiltarnes sammansättning

naturligtvis blifvit högre, i samma mån som väfnaden dragit högre tull,

oaktadt sjelfva arbetet för sammansättningen väl icke torde vara beroende

af väfnadens högre eller ''lägre tullpligtighet.

För att undanrödja denna oegentlighet och gifva åt tulltaxans föreskrift

den lydelse, som klart uttrycker lagstiftarens mening, tillstyrker

Utskottet:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

29

48:o

att den under väfnader, ylle-, nu förekommande föreskrift

om resfiltars tullbehandling må derifrån uteslutas

och denna artikel i taxan intagas under egen rubrik

med föreskrift om lika tullbehandling med den för väfnadcn,

hvaraf de hufvudsakligen bestå.

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet redan föreslagit angående

borttagande af de såsom inledning till tulltaxan förekommande uttrycken;

Tarif för Införselstullen, får Utskottet jemväl hemställa:

49:o

att det såväl under rubriken: Varor som i anmärkningen

derunder befintliga ordet: införselstarif må utbytas

mot ordet: tulltaxa.

I § 8 Tulltaxe-underrättelserna ,är stadgadt, att egare af fartyg

— —--få tillgodonjuta restitution af erlagda »införselsafgifter» för

segel och segelduk, som — —. Då det här använda allmänna uttrycket:

införselsafgifter framkallat anspråk från godsegare att erhålla sådan

restitution icke allenast för erlagd tull, utan äfven för andra vid införseln,

men emot åtnjutande af särskilda förmåner erlagda afgifter, och

då sådant icke kan vara med stadgandet afsedt, så hemställes:

50:o

att i anförda stadgande befintliga ordet: införselsafgifter

må utbytas mot tullafgifter.

Stockholm den 25 Mars 1872.

Varor.

Tulltaxe-un
derrättelserna.

På Utskottets vägnar:

Gust. af TJgglas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillnings-Vtskottcts Betänkande N;o 9.

Till!-Taxa

att lända till efterrättelse från och med den

Qvantitet för

tnllberäk- ningen.

Införsels-

tull.

Riksmynt.

Album ...........................................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, hvari album inkomma.

Amykos; hiinföres under kemiskt-tekniska preparater,

ej specificerade.

1 skålp.

—

40

Apelsinskal, torra.......................................................................

Aseptin; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,

ej specificerade.

1 skålp.

10

Bokpermar, lösa ....................................................................

Bomullskrut; se Krut.

1 skålp.

25

Borax och Borsyra ................................................................

—

Fri

a

Bronspulver, pappers-ornslagets vigt inbegripen ............

Böcker:

med inbundet, rent eller — — — procent.

1 skålp.

15

med uphöjda bokstäfver till begagnande för blinda

Bönor — — — — — — — — — —

Fria

1

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 9.

31

Qvantitet för

Införsels-

tullberäk-

tull.

ningen.

Riksmynt.

Cyankalium; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,

ej specificerade.

Dref och Drefmat .................................................................

Drufsocker; tullbehandlas såsom socker, oraffineradt,

till färgen mörkare än N:o 18 af den i verldshandeln

gällande holländska standard.

Dynamit; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,

ej specificerade.

Fria

Fisk:

saltad eller inlagd: anjovis, sardeller och thonfisk

alla andra slag ...............................................................

1 skålp.

Fiskrom, saltad; se Kaviar.

Flaskfoder: se Etuis.

Frö:

kanarie- .........................................

andra slag, icke specificerade

1 skålp.

Fria

Gevär — — — — — — — — — — —

delar af gevär förtullas såsom det ämne, arbetadt,

hvaraf de bestå.

Glas:

patent- — — — —

sidventil-, runda eller kantiga, slipade eller

oslipade, icke under 0,25 tums tjocklek och ej

öfver 1 qvadratfots yta.....................................................

Fria

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillnings-UtsTcottets Betänkande N:o 9.

Qvantitet för

Införsels-

tullberäk-

tull.

ningen.

Riksmynt.

Glycerin; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,

ej specificerade.

Grönsaker — •— — —

torkade eller saltade

Guld — — •—- -

1 skålp.

10

Guttapercha — — — — — — — — —

arbeten deraf:

vattenlednings- — -—■ — — — —: —

kängor eller galoscher, kantade med pelsverk,

tullbehandlas såsom kläder af Guttapercha.

andra slag — — — — — — — —

Gödningsämnen, alla slag, ej specificerade .....................

Fria

Hattar, färdiga eller halffärdiga:

af siden — — — — — — — — —

af ull, hår, filt eller felb ................................................

af halm — — — —• —- — — — —

andra slag — — — ■— — .— •— — ■—■

Anm. Aro hattarne sammansatta af flera materialier, förtnllas

de såsom hattar af det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

1 stycke

Hudar af Skinn:

pelsverk:

oberedda:

get-, ren-, skäl-, elg-, hjort-, känguru-, rådjurs
och

harskinn...................................................................

bäfver, hiller, kinkilla, mård, närtz, sobel, svarträf

och blåräf samt utter .......................................

1 skålp.

Fria

1 -

s. 33 Kontrollera mot PDF

B evillfoings-Utskottets Betänkande N:o 9.

33

andra slag................................................................

beredda:

lösa eller hopsydda:

get-, ren -, skäl-, elg-, hjort-, känguru-, rådjurs
och

harskinn ......................................................

alla andra slag; förtullas lika med samma slag,

oberedda, med tillägg af 20 procent,

fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg,

såsom skinnpelsar, muffar, kragar, m. m., förtullas

lika med pelsverket, beredt, hvaraf de

bestå, med tillägg af 20 procent.

Härtinktur, hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,

ej specificerade.

andra slag: derunder inbegripna äfven sådana af

silke, hvari kautschuk, guttapercha eller likartade

ämnen ingå .........................................................

Anm. För spännen etc.

i Qvantitet för

Införsels-

i tullberäk-

tull.

ningen.

Riksmynt.

skålp.

skålp.

20

10

1 skålp.

50

Insektpulver .................................................................................

Jern:

gjutet:

tack- och barlast- samt obrukbara kanoner, bombomber

och kulor — — stämplade och borrade,

samt — — — — — — — —

grytor, pannor, kittlar, ugnar, spisar — —

smult eller valsadt:

hammare och — — — — — — —

Bih. till Rikstl. Brok 1872. 5 Sand. 1 Afä. 7 Raft.

Fritt

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 9,

Qyantitet för

i

Införs«ls- i

tnllberäk-

tall.

ningen.

Riksmynt.

i stånger alla slag, utan afsende på form eller

dimensioner, häri inbegripna balk-, band-, spant-,

s. k. T-, hörn- och vinkeljern äfvensom smältstycken

............................................................................

iernvägsmateriel, maskinerier, eller delar deraf,

tullbehandlas såsom redskap af maskinerier;

jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade,

med tillhörande skärjern, skarfbultar, muttrar!

och railspik ....................................................................

andra muttrar och skrufvar samt naglar af 0,4

tum och deröfver i diameter ................................

kassakistor — — — — — — — —

plåtar, garanterade, förtente eller oförtente,

utan vidare bearbetning, äfvensom plåtar af 0,1

tums tjocklek och deröfver, mer eller mindre

bearbetade samt andra ämnen för ytterligare be- j

arbetning........................................................................;

skostift — — — — — •— — — i

Jernbeta; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,

ej specificerade.

Fria

I Fria

I

Fria

Fria

Karbolsyra; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,

ej specificerade.

Kautschuk:

vulkaniserad eller icke, oarbetad ..............................i

arbetad:

i skifvor utvalsad, af 0,4 linies tjocklek eller

derutöfver med eller utan väfinslag .................j

af mindre tjocklek än 0,4 linie, utan väfinslag! 1 skålp.

med väfinslag, tullbehandlas såsom Väfnader,]

vattentäta; j

vattenlednings- och gasrör, buffers samt sprutslangar

.........................................................................!

Fria

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utslcottets B stänkande N:o 9.

35

Qvantitet för

Införsel!-

tullberäk-

tull.

ningen.

Riksmynt.

kängor eller galoscher, kantade med pelsverk,

tullbehandla^ såsom kläder af kautschuk;

i trähylsa infattad ........................................................

andra slag, ej specificerade, och som ej äro hänförliga

till redskap och maskinerier eller delar

deraf .................................................

Knif var:

bords- och andra slag

med skaft af silfver, pläter, ebenholz, elfenben

eller hvalrosständer.....................................................

Kollodium; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,

ej specificerade.

1 skålp.

1 skålp.

1 skålp.

Kreatursfoder, alla slag, ej specificeradt ......................

Kronessens; se Likör.

Mais och Maismjöl ................................................................

Maisena; se Stärkelse.

Nitroglycerin; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,

ej specificerade.

Par af fin; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,

ej specificerade.

Parian; se Porslin, äkta.

Pennskaft, alla slag, utom af guld eller silfver ...........

af guld eller silfver; se Guld eller Silfver,

arbetadt.

1 skålp.

Fritt

Fria

40

40

50

25

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

Qvantitet för

tullberäk-

Införaels-

tull.

ningen.

Riksmynt.

Plommon, torra ......................................................................

Potates, äfven krossad eller rifven ....................................

Potatesmjöl eller stärkelseämnet i potatis; se Stärkelse.

Pottaska — — — — — — — — — —

Resfiltar, dubbla, hopsydda eller kantade; tullbehand- las såsom den väfnad hvaraf de bestå.

Sablar och Sabelklingor; hänföras till stålarbeten.

1 skålp.

Fri

8

Shoddy eller konstull ..............................................................

Skomakarearbeten:

af andra tyger--— pressade eller tryckta skinn

Fri

Skriftaflor:

10

infattade i permar, med eller utan gångjern ...

K:dr R:mt 100

a

andra slag........................................................................

Smergelduk; se Verktyg.

Snörmakare-arbeten:

andra slag, derunder inbegripna sådana äfven

af silke, hvari kautschuk, guttapercha eller

1 skålp.

Fri

likartade ämnen ingå ..............................................

Symaskiner-, se Redskap och Maskinerier, ej specificerade,

Vcifnader:

75

yj]e_ _ _ _ — — — — — —

25

filtar och mattor.......................................................

1 skålp.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

37

Qvantitet för

Införsels-

tullberäk-

tull.

ningen.

Riksmynt.

Väffläder:

linne-, eller hamp-:

hår- eller tagel-:

vaxade eller lackerade:

arbetad: — — — — — — — — —

målad eller lackerad.

Varor, som icke kunna — — denna tulltaxa up
Anm.

Med det för vissa i denna tulltaxa förekommande

— — synligt.

Underrättelser

om hvad vid Taxans tillämpning iaktagas bör.

§ 8.

Egare af fartyg — — — restitution af er
lagda

tullafgifter försegel och segelduk — — —-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillnings-Utskottets Betänkande N-.o 9.

Reservationer:

af Friherre af Ugglas:

vid punkten 12: »Då fråga om tullfrihet å »Sill» sednast vid Riksdagen

1870 behandlades, anförde Bevillnings-Utskottet, såsom ett bland

skälen att afstyrka bifall till ett sådant förslag, »att införselstullen å sill

väl kommer att tagas under ompröfning vid den pågående revisionen af

författningarne angående Sveriges och Norges ömsesidiga handelsförhållanden».

Denna revision är, så vidt jag vet, ännu icke afslutad, och vid

sådant förhållande har jag ansett tidpunkten ej vara den rätta att vidtaga

ifrågavarande tullindring. Under andra förhållanden skulle deremot

jag med nöje deltagit uti Utskottets förslag, dock helst i den utsträckning

Herr Almquists reservation omfattar. Det förefaller mig nemligen

som, när man är beredd att borttaga all tull i öfrigt å artikeln: Fisk,

det icke kan vara skäl att bibehålla en tullafgift å Anjovis, Sardeller

och Thonlisk, som inbringat statsverket

år 1867 endast .................... 851 R:dr,

år 1868 .................................... 867 R:dr,

år 1869 .................................... 548 R:dr,

år 1870 ................................... 796 R:dr».

vid punkten 48.

af Herr E. V. Almquist:

vid punkten 12: »I tulltaxan förekommer under rubriken:

Fisk:

Qvantitet för

Tullberäk- ningen.

Införsels-

tull.

Riksmynt.

saltad eller inlagd:

anjovis, sardeller och

1 skålp.

—

25

lax .................................................................................................

1 centner

l

10

sill ................................................................................................

1 kub.fot

—-

12

strömming......................................................................................

1 »

—

12

all annan .......................................................................................

1 centner

—

75

torr eller rökt:

gråsidor eller sej .........................................................................

1

l

25

lax och ål....................................................................................

1 »

6

—

långor och torsk, med derunder inbegripne rotscher,

samt klipp-, stock- och platt- eller bredfisk.........

1 » *

1

50

andra slag.......................................................................................

1 »

2

50

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

39

Bevillnings-Utskottet hemställer nu att alla ofvannämnda Åskslag,

med undantag endast af anjovis, sardeller och thonfisk, må få tullfritt

införas.

Till stöd härför anföres bland annat att de väsendtligare af dessa

Åskslag hufvudsakligen förbrukas af de obemedlade och fattigare folkklasserna,

hvilka sålunda få till öfvervägande del vidkännas de uppoffringar

som tullen å dessa artiklar kräfver, hvarföre billigheten fordrade

att, då landets Anansiela ställning nu ansåges medgifva någon skattelindring,

tullsatserna borde på ifrågavarande artiklar borttagas, då den

lättnad, som derigenom bereddes, företrädesvis skulle komma berörde

samhällsklasser till gagn.

Då emellertid lax och ål lika litet som en del af de öfriga till

tullfri införsel föreslagna Asksorterna lärer kunna hänföras till födoämnen

som annat än undantagsvis förbrukas af de arbetande och fattigare

folkklasserna, har jag i det sålunda anförda motivet icke funnit tillräcklig

anledning för särskiljande af anjovis, sardeller och thonAsk från de

öfriga Askslagen, hvad den nu föreslagna förändringen beträffar; och kan

i öfrigt icke gilla den åsigten att lagstiftningen i något fall bör afse

förhållandena för särskilda samhällsklasser, hvarföre jag inom Utskottet

ansett mig böra påyrka, att det i denna punkt afgifna förslaget måtte

utsträckas till hemställan om tullfri införsel af alla olika sorter Ask,

sålunda jemväl af anjovis, sardeller och thonAsk, hvilket yrkande dock

icke lyckades vinna Utskottets bifall.

Af Kongl. Kommers-kollegii berättelse öfver utrikes handel och

sjöfart år 1870 inhemtas, att tullbeloppet nämnde år uppgick för sistberörde

Asksorter, anjovis, sardeller och thonAsk till 796 R:dr, för lax och

ål till 2,599 R:dr och för Askimporten i sin helhet till 136,868 R:dr.

Då Utskottet funnit skäl att föreslå tullfri införsel af alla de Asksorter

hvars förbrukning är af någon större betydelse och derå tullen

under det uppgifna året bestigit sig till 136,072 R:dr, tyckes det vara

af allt för ringa betydelse att bibehålla tull å de anförda Askslagen anjovis,

sardeller och thonAsk, då tullinkomsten för dem under samma år

endast uppgått till 796 R:dr. Härtill kommer att den förenkling i tullväsendet,

hvartill lagstiftningen numera med skäl sträfvar, jemväl skulle,

utan nämnvärd uppoffring af statsinkomsterna, i sin mån befrämjas, om

hela rubriken Ask komme att i tull-taxan såsom tullfri upptagas.

Med stöd af hvad jag sålunda anfört tillåter jag mig vördsamt

hemställa, att Riksdagen behagade besluta,

att Ask, alla slag, med undantag af den, hvilken såsom

konserver inkommer, må till landet tullfritt in
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

föras, samt att tulltaxan må i öfverensstämmelse dermed

ändras.»

vid punkten 48.

af Herr J. Snäf: »De skäl, som inom Utskottet anförts för borttagandet

af tullen på fisk», har jag icke kunnat godkänna.

Den skattelindring som uppstår af borttagandet är nemligen alltför

ringa för att kunna kännas såsom sådan; enär »sill», som allmännast

förbrukas och, kommande från Norge landvägen, tullfri införes, ehuru

den inbragt mera än hälften af hela tullinkomsten för artikeln fisk, icke

utvisar en högre sådan än 70,513 R:dr för år 1870; hvaremot det fortfarande

torde få anses af vigt, att 1865 års reviderade tulltaxa icke onödigtvis

underkastas andra rubbningar än sådane, som af uteslutande

finansiela skäl, och utan att beröra någon gren af vårt näringsliv kunna

komma i fråga.

Den af 1870 års Bevillnings-Utskott såsom skäl för bibehållandet

af tullen på »Fisk» åberopade revision af författningarne angående samfärdseln

med Norge” utgör dessutom ännu ett vigtigt skäl att icke för

närvarande ändra ett förhållande, som först vid underhandlingarne med

Norge, till befrämjande af ömsesidiga fördelar, torde böra komma under

pröfning».

Stockholm 1872. Associations-Boktryckeriet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.