Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om antagande af ett svenskt myntsystem, grundadt på guld.

1872-03-11 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BLU 1872:1, Utlåtande, i anledning af väckt förslag om antagande af ett svenskt myntsystem, grundadt på guld.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N;o 1.

1

2V:0 1.

Ank. till Eiksd. Kansli den 11 Mars 1872, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om antagande af ett

svenskt myntsystem, grundadt på guld.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion, N:o 24, har Herr

A. O. Wallenberg hemställt, att Riksdagen, utan att för närvarande

vidtaga någon ändring i vårt myntsystem grundadt på silfver, måtte för

sin del antaga ett, motionen bifogadt förslag till svenskt myntsystem,

grundadt på guld, öfverlemnande i underdånighet till Kong!. Maj:t att

välja lämplig tidpunkt för detsainmas promulgerande till konventionelt

bruk.

Det nu framställda förslaget till guldmyntsystem är till innehållet

öfverensstämmande med ett som vid sist förflutna riksdag af samme

motionär afgafs, och innehåller hufvudsakligen:

att den nuvarande, genom Kongl. förordningen den 31 Juli 1868

bestämda carolinen, hvilken är lika med 10 francs i guld, skall vara

myntenhet i det svenska guldmyntsystemet;

att tiondedelen af carolinen skall vara räkneenhet och kallas franc,

hvilken åter skall delas i hundra delar, kallade cents:

att myntguldet skall innehålla niohundra delar fint guld och etthundra

delar koppar, och utmyntas till sådan vigt, att 31 caroliner innehålla

100 gram mynt,guld;

att inyntsilfret skall innehålla 835 delar silfver mot 165 delar

koppar och utmyntas efter den grund, att 20 francs innehålla 100 gram

myntsilfver; samt

att kopparskiljemyntet skall präglas af en blandning, innehållande

950 delar koppar, 40 delar tenn och 10 delar zink; varande derjemte

bestämmelser föreslagna om de valörer, hvilka borde utmyntas, om

remedium för de särskilda myntslagen, m. m.

Bih. till Biksd. Prof. 1872. 6 Samt. 2 Afä. 1 Haft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

För behandling - af denna, till Bankoutskottet hänvisade motion,

har detta Utskott begärt sammanträde med Lagutskottet, hvadan ett genom

deputerade från dessa båda Utskott sammansatt Utskott har att öfver

berörda fråga afgifva utlåtande.

Såsom motionären bland skälen för sitt förslag anfört, har deri''

alltmei’a framträdande åsigten om guldets företräde framför silfret såsom

grund för myntet sedan sistlidna riksdag tagit ett mycket betydande steg

framåt, i det att guldmyntfot blifvit infördt i tyska riket; och denna

tilldragelse torde innebära en vigtig anledning att fortfarande egna uppmärksamhet

åt frågan om förändring af vårt nuvarande myntsystem.

Men om också detta temligen allmänt erkännes, så torde deremot ovissheten

om bästa sättet att ordna det nya myntsystemet icke hafva genom

den i Tyskland vidtagna, nyss omförmälda åtgärden minskats.

I det utlåtande, som vid förra riksdagen afgafs i anledning af det

då framställda förslaget, erinrades, bland annat, att sedan Riksdagen

år 1869 uti underdånig skrifvelse anhållit, det Kongl. Maj:t måtte taga

i öfvervägande frågan om öfvergång från nuvarande myntsystem till

guldmyntfot, och en af Kongl. Maj:t tillsatt komité afgifvit betänkande

i ämnet, hade väl detta betänkande delgifvits Riksdagen, men några

sådana bestämda förslag, om hvilkas framläggande den nämnda underdåniga

skrifvelsen innefattade anhållan, ännu icke blifvit Riksdagen

meddelade.

Då icke heller nu församlade Riksdag från Kongl. Makt fått emottaga

förslag i förevarande ämne, och dertill kommer att frågan utan

tvifvel genom den i Tyskland vidtagna åtgärden fått en förändrad ställning,

åtminstone i så måtto att tanken på åvägabringande af ett för de

civiliserade länderna gemensamt myntsystem icke för tillfället kan tillläggas

någon betydelse i afseende på ett beslut rörande nytt myntsystem

för Sverige, anser Utskottet att, oaktadt ett dröjsmål med denna

angelägenhets slutliga afgörande möjligen kan medföra olägenheter och

förluster, densamma likväl icke bör af nu församlade Riksdag för dess

del afgöras; och föranlåtes Utskottet fördenskull

afstyrka bifall till Herr A. O. Wallenbergs ifrågavarande

förslag.

Stockholm den 11 Mars 1872.

J. v. Schwerin.

Stockholm, 1872. Associations-Boktryckeriet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.