Sök i Ratio Lex

Betänkande, med förslag till reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning.

1872-04-23 · 134 sidor, varav 120 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 120 av 134 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1872:16, Betänkande, med förslag till reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

1

i\:o 10.

Ank. till Eiksd. lansli den 24 April 1872, kl. 2 e. m.

Betänkande, med förslag till reglemente för Riksbankens styrelse

och förvaltning.

Vid 1871 års lagtima riksdag uppstod i Banko-Utskottet dels i anledning

af en till Utskottet hänvisad motion, dels vid granskningen af

bankoreglementet i allmänhet, ett förslag till vissa ändringar i nämnda

reglementes l:sta och 2:dra artiklar, livilka innehålla hufvudbestämmelserna

rörande riksbankens verksamhet, dess metalliska kassa och sedelutgifning

med mera. Sedan Utskottet öfver detta förslag infordrat yttrande af bankofullmäktige,

som dels framställde åtskilliga anmärkningar vid förslaget, dels

yttrade sig anse en närmare granskning äfven af reglementets öfriga delar

vara. behöflig, anmodade Utskottet fullmäktige att utarbeta och till Utskottet

vid innevarande riksdag afgifva förslag till en systematisk uppställning såväl

af lista och 2:dra artiklarne, som äfven af de öfriga delar utaf bankoreglementet,

i afseende på livilka fullmäktige kunde finna ändring vare sig

i formelt hänseende eller beträffande sjelfva saken vara ändamålsenlig.

dill följd häraf hafva bankofullmäktige till Banko-Utskottet vid innevarande

riksdag afgifvit ett förslag, i afseende på hvilket fullmäktige i

allmänhet yttrat, att detsamma borde betraktas endast såsom ett försök

att, med bibehållande af hufvudkarakteren i det hittills varande reglementet,

gifva deri intagna föreskrifter det rum, de lämpligen syntes böra hafva,

Bih. till Biksd. Brok 1872. 6 Samt. 1 Afd. 13 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets Betänkande N:0 16.

och att derifrån utesluta sådana stadgar, som voro hemtade antingen från

ansvarighetslagen för fullmäktige eller från instruktionen för riksdagens

revisorer, eller som allenast lände bankens tjensteman till efterrättelse vid

göromålen inom banken och derföre hade sin rätta plats i de för tjenstcmännen

gällande instruktioner.

Detta af fullmäktige afgifna förslag har Utskottet lagt till grund för

det förslag till bankoreglemente, som härmed för Riksdagen framlägges.

Vid utarbetandet af detta förslag, hvilket afviker från det af fullmäktige

uppgjorda endast i några få sakbestämmelser och för öfrigt till

en del hvad beträffar ordningsföljden emellan vissa stadganden, har Utskottet,

såsom redan är antydt, såväl i fråga om grundbestämmelserna för

riksbankens verksamhet, som i de delar, hvilka anga förvaltningen, hufvudsakligen

endast upptagit sådana förändringar i det hittills gällande reglementet,

hvilka af fullmäktige förordats och hvilka Utskottet tilltrott sig

kunna föreslå, utan att träda för nära den Utskottet uti. 2:dra §:n af dess

instruktion gifna föreskrift att i det nogaste följa bankoinrättningens lmfvudgrunder,

ursprungligen intagna i Rikets Ständers beslut och förordning

om banken af den 22 September 1668, samt numera, efter de förändringar

närvar ande förhållanden påkallat, bestämda genom de af Kongl. Maj:t

och Rikets Ständer år 1830 fastställda lagar angående myntbestämningen

och för Rikets Ständers bank. Genom det nu föreslagna reglementets antagande

torde dels ett riktigare och lättfattligare uttryck för bankens verksamhet

och sättet för dess bedrifvande vara vunnet, dels möjlighet beredd

till en utvidgad rörelse och till ej oväsendtliga f örbättringar i förvaltningen,

samt derigenom måhända en förberedelse vara gjord till mera genomgripande

mått och steg för ytterligare befordran af ett säkert och väl ordnadt

penningeväsende.

Innan Utskottet går att framställa skälen för de vidtagna förändringarne,

får Utskottet dels åberopa det här efteråt i ett sammanhang uppställda

förslaget, vid hvilket, för lättande af jemförelsen med det nu gällande

reglementet, dettas stadganden öfverallt, der sådant låtit sig göra,

införts bredvid de af Utskottet föreslagna, dels tillkännagifva, att de paragrafer,

i hvilka skiljaktighet i sak mot de hittills varande finnes, blifvit

utmärkta med kursiv stil, hvaremot de paragrafer, hvilkas skiljaktighet endast

består i ordalydelsen, äro tryckta med vanlig stil.

De särskilda stadgandena har Utskottet sökt att gruppera efter deras

beskaffenhet, och har Utskottet genom allmänna öfverskrifter sökt antyda

innehållet af de derunder införda stadgandena.

Under rubrik »Allmänna bestämmelser» är först införd nuvarande

reglementes § 1, dock ändrad till ordagrann öfverensstämmelse med första

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

3

delen af 72 § i Regeringsformen, hvilken synts böra anföras främst i

reglementet för riksbankens styrelse och förvaltning.

Nuvarande reglemente föregås af en ingress, hvilken innehåller dels 2 2.

erinran om de vid 1828—1830 årens riksdag fattade beslut i afseende på

inlösen med klingande mynt af riksbankens sedlar, dels ett referat af de

hufvudföremål för riksbanken som i 1668 års s. k. bankoordning äro uppställda.

Det har synts Utskottet lämpligt att, då reglementet i sin början

hör innehålla en allmän framställning af riksbankens ändamål, en sådan

lemnas genom anförande af den författning, hvilken anses såsom bankens

hufvudurkund.

Paragraferna 3 och 4 i förslaget, om grundfonden och reservfonden, 22 4-

motsvara samma §§ i nuvarande reglemente. Då den väckta frågan om

grundfondens ökande ännu är oafgjord, föreslår Utskottet ingen ändring af

sifferbestämmelsen i § 3.

Till förutsättningarne för bankens verksamhet höra, jemte bestämmelserna

om bankens fonder, sådana stadganden, som afse rörelse- och

betalningsmedlen, de valutor, hvarpå de förra böra vara grundade och

med hvilka banken för desammas upprätthållande i värde samt inlösen bör

vara försedd; vidare sådana stadganden, som bestämma bankens skyldigheter

i sistnämnda del samt angå offentliggörande af uppgifter om bankens

ställning. Dessa stadganden hafva fördenskull under rubriken »Allmänna

bestämmelser» fått plats näst efter de först omförmälda, och innehållas i

§§ 5, 6, 7, 8 och 9; af hvilka § 5 motsvarar § 5 i nu gällande reglemente,

§ 6 motsvarar dels sednare delen af 72 § Regeringsformen dels §§ 24 och

25 i nu gällande regleménte; § 7 motsvarar förra delen af § 14; § 8 är

hemtad från lagen för Rikets Ständers bank af den 1 Mars 1830; och §

9, med åberopande af nämnda lag, innehåller bestämmelser angående offentliga

öfversigter rörande bankens ställning.

De i fråga om riksbankens ställning till landets penningeväsende

vigtigaste stadgandena äro utan tvifvel de, hvilka angå metalliska kassan,

sedelutgifningen och beräkningen af sedelstocken samt förhållandet emellan

den förra och den sednare.

Enligt nuvarande reglementes § 5 anses såsom metallisk kassa icke § 5.

allenast myntadt och omyntadt silfver och guld, utan äfven riksbankens

fordringar hos handelshus och bankinrättningar på utrikes orter samt icke

förfallna vexlar, betalbara på utrikes ort inom tre månader.

Oriktigheten af att såsom metallisk kassa benämna sistberörda två

slag af tillgångar erfordrar ingen bevisning; och att denna oriktighet icke

saknar betydelse inses lätt, då det besinnas, att stadgandet om riksbankens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

skyldighet att innehafva silfver och guld i mynt och plantsar härleder sig

från nödvändigheten af att ett dylikt underlag för penningeväsendet alltid

finnes tillhands och tillräckligt starkt för att försäkra stadga i myntrepresentativens

värde såsom omsättningsmedel.

Då bankofullmäktige i deras förslag till Utskottet uttalat den åsigt,

att såsom metallisk kassa icke bör upptagas annat än silfver och guld,

som finnes i riksbanken, dess lånekontor och Kongl. myntverket för bankens

räkning, har Utskottet icke tvekat att i enlighet härmed föreslå

ändring af hittillsvarande bestämmelse om hvad såsom metallisk kassa

skall anses och beräknas, till det innehåll § 5 angifver.

I §:n näst efter den om metalliska kassan har införts dels i mom. I

den genom 72 § Regeringsformen riksbanken förbehållna rätt att utgifva

sedlar, gällande såsom laggildt betalningsmedel, dels i de följande momenten

bestämmelser om sedelstocken och dennas maximum.

1 fråga om gränserna för sedelutgifningen, för så vidt dessa berott på

metalliska kassans belopp, hafva hittills gällande reglementen tagit hänsyn

till såväl den verkliga metalliska kassan som behållningarne på utrikes

orter och bankens fordringar uti ej förfallna, inom 3 månader betalbara

utländska vexlar. Då bestämmelser rörande gränserna för sedelutgifning,

från hvilka grunder do i öfrigt än må utgå, böra hafva till ett hufvudsakligt

ändamål att bereda säkerhet för sedlarnes inlösen vid anfordran, och

då riksbankens på utrikes ort befintliga säkra tillgångar antingen kunna

utgöras af verkligt silfver eller guld eller, såsom väl i allmänhet är förhållandet,

bestå i fordringar, hvilka när som helst kunna till silfver eller

guld lealiseras, sa torde det vara alldeles riktigt, att dessa tillgångar tagas

i beräkning vid bestämmande af gränserna för riksbankens sedelutgifningslätt,

ehui u de a andra sidan, såsom redan är anfördt, icke böra få betraktas

såsom metallisk kassa.

Att betrakta ännu icke till betalning förfallna vexlar lika med verkligen

och i hvarje ögonblick disponibla tillgångar samt medgifva sedelutgifning

jemväl på sådana, synes deremot icke vara rätt och är icke heller

för riksbanken behöflig^ Sedan lång tid tillbaka har nemligen alltjemt

nksbankens sedelstock statt betydligt under dess tillatna maximum; redan

år 1864 var den obegagnade sedelutgifningsrätten fem ä sju millioner riksdaler

och denna siffra har sedan dess betydligt stigit; den obegagnade sedelutgifningsrätten

utgjorde år 1870 10,600,000 ä 12,900,000 riksdaler, år

1871 10,500,000 ä 14,700,000 riksdaler, och har under den förflutna delen

af innevarande år varierat emellan 7 millioner och 14,700,000 R:dr.

De af Utskottet i sistberörda afseende uttalade åsigter delas, efter

hvad fullmäktiges till Utskottet afgifna förslag gifver vid handen, af dem;

opaginerad Kontrollera mot PDF

jBanko-Utskottets Betänkande N:o 16.

o

och derjemte hafva fullmäktige i en annan del af det förevarande ämnet

föreslagit en ändring, som Utskottet äfven för sin del godkänner, nemligen

i fråga om beräkningen af riksbankens sedelstock.

Bestämmelsen om hvad som skall anses tillhöra riksbankens sedelstock

har alltjemt hvilat på den grundsatsen, att sådana riksbankens skulder

hvilka kunna när som helst utkräfvas, borde i detta afseende betraktas

lika med utelöpande sedlar.

Enligt 24 § i nu gällande reglemente beräknas såsom sedelstock

dels utelöpande sedlar, dels medel, innestående på depositionsräkning utan

ränta och utkräfbara vid anfordran, dels obegagnade andelar af låne- och

krediti vförlag; dels ock utelöpande postvexlar. Bankofullmäktige hafva

fästat uppmärksamheten derpå, att en riktig tillämpning af den ofvan

nämnda grundsatsen fordrar, det äfven de medel, som innestå på upp- och

afskrifningsräkning, betraktas såsom sedelstock, men att deremot obegagnade

andelar af låne- och kreditivförlag, lika litet som de å beviljade kassakreditiv

outtagna belopp, borde hänföras till sedelstocken.

Nu ifrågasatta ändringar i bestämmelserna rörande å ena sidan de

valutor, hvilka böra finnas såsom motsvarighet till en del af sedelstocken,

och å den andra beräkningen af sedelstocken, äro följande:

att från de förstnämnda skulle uteslutas vexlar, betalbara på utrikes

ort; att från sedelstocksberäkningen skulle uteslutas obegagnade andelar af

låne- och kreditivförlag, men deremot tilläggas de på upp- och afskrifning

innestående medel. Angående sedelutgifningsrättens bestämmande efter

andra grunder än de nu antagna, har Utskottet ansett sig icke böra vid

denna riksdag framställa något mera genomgripande förslag.

De sålunda föreslagna förändringarne verka visserligen derhän att,

åtminstone under vissa förhållanden, riksbankens sedelutgifningsrah något

inskränkes, men icke så att någon effektiv minskning i bankens sedelutgifning

behöfver följa enär banken ständigt haft en betydlig del af sin

sedelutgifningsrätt obegagnad. Någon upplysning rörande förändringarnes

verkan under olika förhållanden torde nedanstående siffersammanställningar

för åren 1868 och 1871 kunna lemna, ehuru jemförelsen emellan de båda

nämnda åren icke kan blifva fullt tillfredsställande, af anledning dels att

de s. k. låne- och kreditivförlagen år 1868 voro större än år 1871, dels

att förändringar i sättet för sjelfva sifferberäkningarne sedan år 1868

egt rum.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

"KTcttolfit

Enligt nuvarande bestämmmelser.

Enligt föreslagna bestämmelser.

D

en 1

4

Sedelskuld.................................

22,870,415

58

Sedelskuld..................................

22,870,415

58

Depositionsskuld ........................

6,862,048

62

Depositionsskuld..........................

; 6,862,048

62 |

Obegagnade andelar af låne- och

På upp- och afskrifning innestå-

kreditivforlag ........................

3,800,172

84

ende medel ..............................

4,488,996

80

Obegagnad sedelutgifningsrätt ...

6,779,177

36

Obegagnad sedelutgifningsrätt ..

5,674,649

90

Summa

40,311,814

40

Summa

| 39,896,1 10

90

D

en 1

3

Sedelskuld...................................

21,482,635

90

Sedelskuld....................................

21,482,635

90

Depositionsskuld ........................

4,966,930

32

Depositionsskuld ........................

4,966,930

32

Obegagnade andelar af låne- och

På upp- och afskrifning innestå-

kreditivforlag..........................

4,346,412

86

ende medel ..............................

4,647,238

82

Obegagnad sedelutgifningsrätt ...

9,922,453

36

Obegagnad sedelutgifningsrätt ...

9,019,873

75

Summa

40,718,432

44

Summa

40,116,678

79

Den 12

S e

P "

Sedelskuld...................................

22,115,937

65

Sedelskuld..................................

22,115,937

65

Depositionsskuld ........................

4,469,205

91

Depositionsskuld ......

4,469,205

91

Obegagnade andelar af låne- och

På upp- och afskrifning innestå-

kreditivforlag...........................

8,620,357

82

ende medel..............................

5,590,206

79

Obegagnad sedelutgifningsrätt ...

9,505,240

07

Obegagnad sedelutgifningsrätt ...

12,515,391

09

Summa

44,710,741

45

Summa

44,690,741

44

Den 1

2 D

e -

Sedelskuld....................................

23,316,037

79

Sedelskuld...................................

23,316,037

79

Depositionsskuld ........................

6,465,169

68

Depositionsskuld ........................

6,465,169

68

Obegagnade andelar af låne- och

På upp- och afskrifning innestå-

kreditivforlag...........................

6,056,812

37

ende medel.............................

4,826,947

63

Obegagnad sedelutgifningsrätt ...

9,879,476

75

Obegagnad sedelutgifningsrätt ...

9,496,111

29

Summa

45,717,496

59

Summa

44,104,266

39

*) Beloppet enligt rapporten utgörande 10,746,337: 54 är minskadt med skuld till Nationalbanken och Berenberg

”) Beloppet enligt rapporten utgörande 10,803,040; 42 är minskadt med skuld till Nationalbanken och’Berenbcrg

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

i

1.

Enligt nuvnrnnde bestämmelser.

Mars 186 8.

Metallisk kassa här på platsen *) .........•.................

Ofriga tillgångar för beräkning af sedelutgifningsrätt

Tillåten sedelutgifning öfver ofvannämnda tillgångar

Juni 1 8 6 8.

Metallisk kassa här på platsen**) ...........................

Ofriga tillgångar för beräkning af sedelutgifningsrätt

Tillåten sedelutgifning öfver ofvannämnda tillgångar

tember 186 8.

Metallisk kassa bär på platsen..................................

Ofriga tillgångar för beräkning af sedelutgifningsrätt

Tillåten sedelutgifning öfver ofvannämnda tillgångar

cember 186 8.

Metallisk kassa här på platsen..................................

Ofriga tillgångar för beräkning af sedelutgifningsrätt

Tillåten sedelutgifning öfver metalliska kassan .......

Enligt föreslag

m |

bestämmelser

.................. 1

9,214,698

57

9,214,698

57

1,097,115

83

681,412

33

30,000,000

30,000,000

Summa !

40,311,814 |

40

39,896,110

90

.................

9,792,169 i

32

9,792,169

32

926,263

12

324,509

47

30,000,000 ''

30,000,000

Summa

40,718,432

44

40,116,678

79

9,962,850

85

9,962,850

85

........

4,747,890

60

4,727,890

59

30,000,000

30,000,000

Summa

44,710,741

45

44,690,741

b4

10,606,955

83

10,606,955

83

5,110,540

76

3,497,310

50

30,000,000

1

i

30,000,000

_

Summa

1 45,717,496

; 59

44,104,266

; 39

Gosaler et C. 1,531,638: 95.

Gossler et C. 1,010,871: 10.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16,

let

Enligt nuvarande bestämmelser.

Enligt föreslagna bestämmelser.

D

en 18

Sedelskuld..................................

j 25,627,480

90

Sedelskuld...................................

1 25,627,480

96

Depositionsskuld ......................

8,328,904

29

Depositionsskuld .......................

1 8,328,904

29

Obegagnade andelar af iåne- och

På upp- och afskrifning innestå-

krediti vförlag........................

4,493,090

83

ende medel............................

j 4,581,733

63 !

Innestående medel (postvexel) ...

j 326,255

53

Innestående medel (postvexel etc.^

326,255

1

53 j

Obegagnad sedelutgifningsrätt......

1 13,517,500

—

Obegagnad sedelutgifningsrätt......

10,799,362

H

Summa

52,293,231

61

Summa

j 49,663,736

98 j

D

en 1

7

Sedelskuld....................................

26,227,630

98

Sedelskuld....................................

26,227,630

98

Depositionsskuld ........................

7,800,522

46

Depositionsskuld ........................

7,800,522

46

Obegagnade andelar af låne- och

På upp- och afskrifning innestå-

kreditivförlag ...........................

5,239,627

85

ende medel.............................

4,464,860

83

\ Innestående medel .....................

414,391

61

Innestående medel .....................

414,391

01

Obegagnad sedelutgifningsrätt......

14,102,698

21

Obegagnad sedelutgifningsrätt......

11,428,333

04

Summa

53,784,871

11

Summa

50,335,738

92

Den 16

S e

P -

Sedelskuld.................................

25,983,440

17

Sedelskuld....................................

25,983,440

17

j Depositionsskuld ........................

8,221,929

48

Depositionsskuld ........................

8,221,929

48

1 Obegagnade andelar af låne- och

På upp- och afskrifning innestå-

| kreditivförlag ...........................

7,762,680

69

ende medel..............................

4,112,042

94

Postvexelräkningen ....................

503,256

12

Postvexelräkningen .....................

503,256

12

Obegagnad sedelutgifningsrätt......

13,800,206

561

Obegagnad sedelutgifningsrätt......

14,365,552

67

Summa!

56,271,513

02j

Summa

53,186,221 j

38

Den 1

6 D

e -

j Sedelskuld...................................

28,377,116

03 |

Sedelskuld .................................

28,377,116

03

| Depositionsskuld ........................

9,290,119

21 j

Depositionsskuld ........................j

9,290,119

21 j

i Obegagnade andelar af låne- och

1

På upp- och afskrifning innestå-

1

kreditivförlag..........................

7,097,857 |

55

ende medel..............................

4,384,831

20 •

Postvexelräkningen .....................

791,034 |

91

Postvexelräkningen ....................

791,034

1

91

Obegagnad sedelutgifningsrätt......

13,662,601

56

Obegagnad sedelutgifningsrätt......

12,843,290

79

Summa

59,218,729 |

24 |

Summa!

55,686,392 |

14

s. 9 Kontrollera mot PDF

Banko- Utskottets Betänkande N:o 16.

9

3.

Enligt nuvarande bestämmelser.

Enligt föreslagna

bestämmelser.

Mars 1871.

Metallisk kassa här på platsen........................................................

10,349,788

36

10,349,788

36

Ofriga tillgångar för beräkning af sedelutgifningsrätt........................

11,943,443

25

9,313,948

62

Tillåten sedelutgifningsrätt utöfver ofvannämnda tillgångar ............

.

30,000,000 |

30,000,000

a

Summa

52,293,231

01

49,663,736

98

Juni 1871.

Metallisk kassa här på platsen.......................................................

11,465,856

26

11,465,856

26

Ofriga tillgångar för beräkning af sedelutgifningsrätt........................

12,319,014

85

8,869,882

G Ö

Tillåten sedelutgifningsrätt utöfver ofvannämnda tillgångar ...........

30,000,000

30,000,000

Summa

53,784,871

11

50,335,738

92

tember 187 1.

Metallisk kassa här på platsen.........................................................

13,441,647

30

13,441,647

30

Ofriga tillgångar för beräkning af sedelutgifningsrätt........................

12,829,865

72

9,744,574

08

Tillåten sedelutgifningsrätt utöfver ofvannämnda tillgångar ............

30,000,000

30,000,000

Summa

56,271,513

02

53,186,221

38

cember 187 1.

Metallisk kassa här på platsen.........................................................

14,424,042

53

14,424,042

53

Ofriga tillgångar för beräkning af sedelutgifningsrätt........................

14,794,686

71

11,262,349

61

Tillåten sedelutgifningsrätt utöfver ofvannämnda tillgångar ............

30,000,000

30,000,000

Summa

59,218,729

1 24

55,686,392

14

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 6 Sami 1 Åfd. 13 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

? 7. Redan är nämndt, att § 7 i förslaget motsvarar förra delen af nu
varande

reglementes § 14. Någon förklaring af skälen för §:ns förändrade

redaktion torde icke erfordras.

? 8. Med lika skäl, som stadgandet i lagen för Rikets Ständers Bank om

skyldigheten att vid anfordran inlösa utgifna sedlar inryckts i bankoreglementet,

synes ock detta böra innehålla en antydning om förfaringssättet

i händelse af vägran att uppfylla nämnda skyldighet.

''é 9. Skälet för intagande bland »Allmänna bestämmelser» af § 9, i hvil
ken

en af de föreskrifter, som nu finnas i § 86, influtit, är ofvan antydt.

De stadganden, som angå »Bankens rörelse« har Utskottet sökt ordna

med afseende på de särskilda arterna af denna rörelse.

Sålunda hafva först, under rubrikerna: »Om metalliska kassans upprätthällande,

samt köp och försäljning af silfver och guld, utländska vexla,r,

obligationer och statspapper» och »Om Riksbankens sedlar, om vexling af

mynt och sedlar samt om andra betalningsmedel, som i Riksbankens kassor

emottagas», upptagits de stadganden, som angå kassarörelsen, betalningsmedlen

och sedelutgifningen, eller med ett ord hvad som fordom benämndes

vexelbanken.

Dernäst hafva intagits stadgandena: »Om depjositions- och postvexelrörelsen»

samt »Om mottagning af paketer och annan flyttbar egendom», samt

slutligen hvad som angår upp- och utlåning sr öreisen.

10. Af förslagets § 10 motsvara mom. 1 och 2 nuvarande reglementes

§ 7 mom. 2; mom. 3 har sin motsvarighet i nuvarande reglementes § 7 mom.

2, delvis § 8 mom. 2, samt § 11; mom. 4 och 5 motsvara nuvarande reglementes

§§12 och 13.

De föreslagna stadgandena afse endast sammanförande och redigare

uppställning af hittills gällande föreskrifter, men innehålla i sak ingen annan

ändring, än att åt fullmäktige medgifvits att befria säljare af omyntadt

silfver och guld ej allenast, såsom hittills, från myntskatten, utan äfven

från andra smärre afdrag, hvartill Kongl Myntverket är berättigadt för

probering m. in.

1 ll. Förslagets § 11 mom. 1 och 2 motsvara, det förra nuvarande regle
mentes

§§ 15, 16 och 17, och det sednare § 18, allt utan någon väsendtlig

skiljaktighet i sak.

2 12. Nuvarande reglementes § 8 mom. 1, 2 och 3 motsvaras af § 12 i

förslaget. Ändringarne uti ordalydelsen äro föreslagna af fullmäktige, men

äro af någon vigt i sak endast hvad angår uteslutandet af föreskriften att

kursens bestämmande vid köp och försäljning af vexlar äfvensom afgörandet

af huru stort belopp, som får försäljas, skolat bero på fullmäktige

samfäld t.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

11

För att köp och försäljning af utländska vexlar må kunna fördelaktigt

drifvas, måste det vara öfverlemuadt åt fullmäktiges deputerade, hvilka

ombesörjandet af donna rörelse åligger, att handla efter omständigheterna;

och de böra derföre hafva frihet i bestämmande af kurser med mera. Då

deras åtgöranden alltid anmälas vid fullmäktiges sammanträden, äro fullmäktige

i tillfälle att lära känna huru vexelhandel!! bedrifves; och deputerade

lära icke underlåta att i vigtiga fall samt när tiden det medgifver

meddela sig med öfrige fullmäktige. Bemyndigande uti förevarande afseende

innehålles i förslagets § 42, hvilken innefattar bestämmelse om deputerades

åligganden i allmänhet.

Hittills gällande reglementen hafva väl icke innehållit förbud för § 13- fullmäktige att för bankens räkning köpa utländska obligationer och statspapper,

men frånvaron af ett positivt bemyndigande dertill har föranleda

att dylika värdepapper icke ansetts kunna åt banken förvärfvas. Önskvärdheten

af en utsträckning i rättigheten till köp och försäljning af obligationer

och statspapper, så att denna måtte omfatta äfven utländska sådana,

uttalades redan vid förra riksdagen af fullmäktige, som nu framställt begäran

derom, under anförande, bland annat, att det vore af stor fördel att,

när behof af metalliska kassans förstärkning inträffade, ega tillgång till

sådana papper, som genast kunde till metallisk valuta realiseras.

I öfverensstämmelse med denna åsigt, i’ hvilken Utskottet förenar

sig, är § 13 affattad; svarande denna § mot § 9 i nuvarande reglemente.

Den nu föreslagna bestämmelsen om hvad som skall anses såsom g m

metallisk kassa föranleder omredaktion af nuvarande reglementes § 6, som

innehåller föreskrift om det minimum af silfver och guld, som bort finnas

i Riksbankens eget förvar.

Hittills varande bestämmelse i denna del är ersatt genom § 14, hvarest

är faststäldt det belopp, hvarunder metalliska ''kassan ej må få nedgå,

samt derjemte uti bestämmelser, som motsvara hittills varande §§ 10 och

27, anvisning lemnad om hvilka åtgärder fullmäktige böra vidtaga, i den

händelse metalliska kassan skulle nedgå under det bestämda minimibeloppet.

Den afdelning, i hvilken äro sammanförda föreskrifterna om Riksbankens

sedlar, om vexling af mynt och sedlar, samt om andra betalningsmedel,

som i Riksbankens kassor emottagas, begynner med bestämmelser, i

§§ 15, om de valörer, hvarå sedlar utgifvas, om texten å sedlarne, om un- ''i 15.

derskrift derå samt om deras vexling och inlösen. Dessa föreskrifter innehålla

ingen annan förändring af föreskrifterna i nuvarande reglementes

§ 28, 29 och 30, än att den ena af de två namn, hvarmed sedlarne hädanefter

liksom hittills äro ämnade att förses, ansetts kunna, hvad angår

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

de två lägsta valörerna, anbringas genom tryck, så att endast det ena namnet

blifver handskrifvet, samt att en i mom. 2 af § 28 intagen bestämmelse

rörande sättet för redovisning inom banken af sedlarne uteslutits,

såsom rätteligen tillhörande instruktionerna, men icke reglementet.

Förevarande förslag till § 15 är framstäldt af fullmäktige, som utförligt

angifvit skälen för anbringande af det ena namnet genom tryck

och det andra i handskrift. Fästande uppmärksamheten derpå, att namnteckningen

å sedlar torde få anses hafva tillkommit dels för att försvåra

sedlarnes efterapning och dels för att åstadkomma kontroll vid sedeltillverkningen,

hafva fullmäktige visat, att det förstnämnda ändamålet vunnes

lika väl och i visst afseende till och med bättre genom en tryckt och en

handskrifven namnteckning, än genom två handskrifna, och att kontrollen

å sedeltillverkningen kan göras säkrare på annat sätt. Emot den fråga,

som kunde uppkastas, att sedlarne borde förses allenast med ett enda namn

1 stället för två, hafva fullmäktige erinrat, att sedlarnes nuvarande utstyrsel

förutsätter två namn, och att således, i fall sedlarne skulle förses med

allenast ett namn, tryckplåtarne nödvändigt måste omgöras, bvilket erfordrade

både tid och en betydlig kostnad; och hafva slutligen fullmäktige

erinrat, att det ena namnets anbringande medelst tryck föranleder en icke

obetydlig besparing i kostnad
l

16. Skyldigheten för Riksbanken att tillhandahålla svenskt silfvermynt

är uttryckt i § 16, som i denna del motsvarar hittills varande § 19, och

derjemte är från slutet af § 14 i nuvarande reglemente här infördt stadgandet

om fullmäktiges åliggande att föranstalta, det nödigt förråd af silfvermynt

städse finnes.

Skyldigheten att tillhandahålla silfvermynt har icke varit utsträckt

till lånekontoren och torde icke heller böra ifrågakomma för dem. Mom.

2 af § 15 öfverensstämmer fördenskull i sak med hvad i hittills varande §

16 härom är stadgadt, att nemligen silfvermynt vid lånekontoren utlemnas

endast i mån af tillgång.

I 17. Bestämmelserna i § 17 mom. 1, 2 och 3, om in- och utvexling af

kopparskiljemynt motsvara hvad för närvarande är stadgadt i §§ 31 och 32

af gällande reglemente. Fullmäktige, hvilkas förslag Utskottet i denna

del oförändradt antagit, hafva uteslutit den i nuvarande § 31 innefattade

bestämmelsen, att Riksbanken, utan deltagande i vinst och förlust å sjelfva

präglingen, skall vid skeende leveranser godtgöra statsverket kopparmyntets

åsätta värde, och att således Riksbanken icke eger låta verkställa myntning

af kopparskiljemynt på samma sätt som i fråga om silfver- och guldmynt,

eller genom att för myntningen begagna af banken sjelf anskaffad metall.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banko-TJtskottets Betänkande N:o 16.

13

Men detta är en af kopparmyntets natur i sig sjelf gifven sak, som således

ieke torde behöfva i bankoreglemente särskildt uttryckas.

J nuvarande reglementes § 35 äro föreskrifterna beträffande mottag- 2 18.

ning i Riksbankens hufvudkontor af enskilda bankers sedlar intagna, och

i inom. 10 af § 123 fö reskrifves hvilka valutor få vid liqvider och insättningar

i lånekontoren mottagas. Dessa till bestämmelserna angående betalningsmedlen

hörande föreskrifter hafva sammanförts i en §, hvilken endast

i ett afseende går utöfver hvad hittills egt rum. Hittills hafva nemligen

af enskilda penuingcanstalter utställda vexlar, betalbara i Stockholm,

väl fått vid liqvider och insättningar mottagas i lånekontoren, men ej i

Riksbankens hufvudkontor. Något giltigt skäl emot att bereda allmänna

rörelsen i hufvudstaden samma lättnad härutinnan som i de landsortsstäder,

hvarest banken har kontor, en lättnad, hvilken alla enskilda banker

såväl vid deras hufvud- som afdelningskontor erbjuda, har Utskottet icke

kunnat finna, och fördenskull, härutinnan skiljande sig från hvad fullmäktige

föreslagit, affattat förevarande § i öfverensstämmelse med nu uttalade

åsigt. Utskottet bör härvid, till undanrödjande af en oriktig uppfattning,

fästa uppmärksamheten derpå, att mottagandet af ifrågavarande vexlar icke

är obligatoriskt föreskrifvet, utan att det ankommer på vederbörande styrelse

att pröfva hvilka penningeanstalters vexlar må få mottagas samt att,

i fall anledning dertill beträffande någon sådan anstalt skulle förekomma,

återtaga medgifvandet.

Utskottet har ansett det i sin ordning, att uttrycklig föreskrift finnes g 19.

derom, att Riksbankens och dess lånekontors kassor skola alla helgfria dagar

hållas öppna på vissa tider.

Bestämmmelserna om depositions- och postvexel-rörelsen, hvilka i nuvarande

reglemente förekomma i §§ 33, 34 och 36, innehållas i förevarande

förslags §§ 20 och 21.

Enligt § 33 i nuvarande reglemente får, utom svenskt silfver- och 2 20.

guldmynt samt Riksbankens sedlar, insättas på nu ifrågavarande räkning

— hvilken icke bör förblandas med räkningen för insättningar mot ränta

på viss tid eller viss uppsägningstid — äfven francmynt i guld, med rättighet

likväl för banken att vid uttagning af insatt guldmynt lemna antingen

caroliner eller motsvarande summa i fullvigtigt francmynt, utan

åtskilnad emellan de förra och det sednare.

Då det emellertid ej alltid för inlemnaren kan vara likgiltigt, om han

återfår en annan, om ock i sig sjelf jemngod valuta, än den han insatt,

och den förmån, som man afsett att bereda allmänheten genom denna rörelse,

ej lämpligen torde böra utsträckas i vidare mån, än hvad angår lan
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

dets eget mynt, har Utskottet ansett nyss anförda bestämmelse böra uteslutas.

Bestämmelsen i nuvarande § 34 om de särskilda klasser, hvari depositionsräkningar

skiljas, synes rätteligen tillhöra instruktionerna, om dess

bibehållande ens finnes behöfligt; och förbudet, i mom. 3, för räkningshafvare

att utställa anvisningar å högre belopp, än han har å räkning innestående,

hvilket väl egentligen cj kan hafva annan verkan, än att inlösen af en utställd

anvisning vägras i det förutsatta fallet, torde ock saklöst kunna ur

reglementet uteslutas.

Ofriga små förändringar i denna del torde ej erfordra särskild förklaring.

Föreskrifterna i § 22, om mottagning af paketer och annan flyttbar

egendom, äro oförändradt lika med hvad § 37 i nu gällande reglemente

innehåller.

Vid den nu i ordningen följande redogörelsen för föreskrifterna angående

låne- och kreditivrörelsen, hvilka för närvarande finnas uti artikeln

4 af reglementet, får Utskottet till en början fästa uppmärksamheten derpå,

att de i hittills varande reglementen befintliga bestämmelserna om bankens

indelning i vissa kontor eller afdelningar blifvit, i enlighet med hvad Fullmäktige

föreslagit, uteslutna. Visserligen lärer det, såsom Fullmäktige ock

anmärkt, vara nödvändigt för vinnande af behörig kontroll, att vissa förvaltningsgrenar

och göromål särskiljas från andra, såsom exempelvis redovisningen

för tillverkade sedlar med hvad dit hörer; men kontorsindelningen

torde icke vara af sådan betydelse för bankens förvaltning, att densamma

bör genom reglementet fastställas, så mycket mindre som hinder derigenom

uppställas för anordningar och fördelning af göromålen, hvilka skulle lända

till fördel för rörelsen och besparing i förvaltningskostnaden, men icke låta

sig verkställa, derföre att de strida mot den fastställda kontorsindelningen.

Eu jemförelse af nuvarande reglementes stadganden angående låneoch

kreditivrörelsen med dem förslaget innehåller, visar, att ordningsföljden

blifvit mycket ändrad. Utskottet har härutinnan, liksom äfven i hvad angår

föreskrifternas innehåll, med få undantag följt det af fullmäktige utarbetade

förslag, hvilket både i denna del och i föreskrifterna beträffande

styrelsen och tjenstemannapersonalen synts Utskottet innehålla förbättringar

af betydenhet.

§§ 23, 24. Bestämmelserna angående upplåningen på upp- och afskrifning samt

deposition äro upptagna i förslagets §§ 23 och 24, hvilka motsvara §§ 64

och 65 af nu gällande reglemente, som bibehållits oförändrade, allenast

med någon skilnad i redaktionen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

I fördelningen af distrikten för liufvudkontorets och lånekontorens §§ 25 och

rörelse är ingen annan ändring gjord, än som följt af Riksdagens beslut 26.

om inrättande af ett afdelningskontor för Wester- och Norrbottens län.

Då emelleitid frågan om platsen för detta kontor ännu är oafgjord, anhåller

Utskottet att framdeles få förfullständiga § genom införande af namnet å

den plats, som för kontoret kommer att bestämmas.

. ^en * ^ nuvarande reglemente gifna, allmänna indelning af

utlaningsarteina är uti förslagets § 26 oförändrad återgifven.

Oegentligheten af benämningarne »handels- och näringsdiskontfond» § 27.

samt ‘allmän diskontfond», hvilken sednare icke mindre än den förra tjenar

att understödja näringarne, har föranledt dessa benämningars borttagande

ur reglementet, hvilket kunnat ske utan att någon förändring derigenom

uppkommit uti rörelsens beskaffenhet och så mycket hellre bort ske, som

den s. k. handels- och näringsdiskontfonden sedan lång tid tillbaka upphört

att vara ett till viss siffra begränsadt förlag, utan i sjelfva verket bestått

af alla för utlåningen användbara eller behöfliga, såväl banken sjelf tillhörio-a

som genom upplåning erhållna medel, med undantag allenast af det särskilda

förlaget till lån med omsättningsrätt.

Detta utgör anledningen till den förändring, som vidtagits i redaktionen

af nuvarande reglementes § 49. Denna motsvaras af förslagets §

27, ur hvars 1 mom. likväl uteslutits den antydning för fullmäktige om

att från låneförlaget indraga oanvända medel m. in., hvilken dels saknar

tillämpning dels är obehöflig. Den i samma §:s inom. 2 angifna fördelning

af fonden till lån med omsättningsrätt är, i följd af beslutet om inrättande

af ett afdelningskontor förde två nordligaste länen, ändrad sålunda,

att den för hufvudkentoret förut anvisade summa minskats med de 500,000

R:dr, som afsetls för det nya afdelningskontoret.

Mom. 3 af § 49 är, i enlighet med fullmäktiges förslag, uteslutet.

Innehållet af nuvarande reglementes § 50 är upptaget i § 27 för

savult det ansetts behöfligt. Att lånekontor eger från banken erhålla kassaförstärkning,

när sådan till följd af uttagningen utaf upp- och afskrifningssamt

depositmedel blifver erforderligt, lärer icke behöfva i reglementet uttryckas.

. förslagets § 28> om vexeldiskonteringen, är oförändradt lika med § § 28

56 i nu gällande reglemente.

Uti § 29, om utlåningen mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, §§ 29 och

publika papper eller annan säkerhet, motsvarande § 57 i nu gällande re- 30.

glemente, samt § 30, om utlåningen mot pant af vågförda effekter, motsvarande

§ . 58, förekommer deremot en olikhet, med hvad hittills varit

medgifvet, i det att Utskottet, i enlighet med fullmäktiges förslag, hem
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

§ 31.

Ig Banho-UtsTiottets Betänkande N:o 16.

ställt, att lån må få beviljas ej allenast på bestämd tid af högst sex månader,

utan ock pa uppsägningstid af högst tie manadei.

Fullmäktige hafva ansett detta fördelaktigt för att vinna en, under

tider af ymnig penningetillgång, väl behöflig utsträckning af utlåningsrörelsen

och för att icke behöfva, äfven under andra tider, afvisa goda affärspapper;

erinrande fullmäktige, att då lån upptagas i och för företag, hvaraf

frukten icke kan vara att hemta efter någon på förhand beräknelig tid,

detta lånesätt vanligen väljes, och icke sällan af sådana personer, som erbjuda

den bästa säkerheten, att dylika lån äro för låntagaren mera fördelaktiga

än lån på bestämd tid, bland annat i det afseende, att han bör

kunna påräkna att med någon, af inträffande omständigheter påkallad ränteförhöjning

få hafva lånet stående intilldess liqviden blifver en naturlig följd

af den afslutade affären, och att sådana lån det oaktadt för banken såsom

långifvare erbjuda fördelen att hafva penningarne bättre i sin hand, om

och när angeläget är att minska utlåningsrörelsen.

Herr E. Frisk har, i motion inom Första Kammaren, N:o 20, föreslagit

en sådan ändring af mom. 2 i § 57, att, om Riksbankens tillgångar

det° medgifva, en million R:dr kunde utlemnas på ända till 9 månaders

tid, äfvensom att utlåning matte fa ske pa högst 2 månaders uppsägning.

I vidsträcktare mån än som nu föreslagits, genom medgifvande af utlåning

på 3 månaders uppsägning, har Utskottet icke ansett Herr Frisks

motion böra vinna afseende.

För öfrigt innehålla förevarande §§ ingen ändring af hvad hittills

varit stadgadt.

Bestämmelserna i nuvarande reglementes §§ 59, 60, 61 och 62, om

kassakreditiv, äro sammanförda i § 31, hvarigenom undvikits att för hvarje

af de i förstnämnda §§ omförmälda kreditiv upprepa sådana stadganden,

som äro för dem alla gemensamma.

Det förbehåll, som beträffande Riksgälds-kontorets kreditiv är gjordt

i § 59, och beträffande kreditiv i allmänhet uti mom. 6 af § 62, att kreditiven

icke få begagnas såsom stående lån, torde icke vara behöfhgt hvad

angår Riksgälds-kontoret och i afseende på andra kreditiv öfverflödigt, då

vederbörande styrelse i alla fall eger och icke lärer underlåta att begagna

rättigheten att neka förnyelse af kreditiv, som på obehörigt sätt användts;

hvarföre detta förbehåll uteslutits.

Uteslutning har äfven skett af hvad i 3:dje stycket af § 59 ^ förekommer

derom, att Riksgälds-kontoret är för sitt kreditiv fritaget från de

för andra kreditiv gällande inskränkningar att uttagning ej får ske under

vissa

s. 17 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

17

vissa dagar vid kreditivårets slut och att ränta cj får beräknas å under

berörda dagar gjorda insättningar.

Dessa inskränkningar äro ej uti bankoreglementet föreskrifna, utan

innehållas uti de om kreditiven upprättade kontrakt. Emellertid har Utskottet,

efter inhemtande af styrelsens för diskontkontoret yttrande, anmodat

bankofullmäktige att låta dessa inskränkningar för framtiden upphöra

för alla kreditiv, och det ifrågavarande förbehållet beträffande Riksgäldskontorets

kreditiv är fördenskull numera obeliöfliot.

J motion N:o 131, Andra Kammaren, har Herr O. Wijk hemställt,

att den successiva indragning, som vid föregående riksdagar egt rum uti

kreditiven till Kongl. Kommers-kollegium och Jernkontoret med 250,000

R:dr å det förra och 150,000 R:dr å det sednare, måtte fortsättas så, att

för år 1873 det förstnämnda kreditivet bestämdes till en million och det

sistnämnda till 300,000 R:dr.

För sin del tillstyrkande detta, har Utskottet i enlighet dermed affattat

sifferbestämmelserna i förslagets § 31.

Förbehållet beträffande Kong] Kommers-kollegii kreditiv att, i händelse

fullmäktige finna sig nödsakade att uppsäga detsamma eller någon

del deraf, återbetalningen skall ske efter nio månaders förlopp och sedan

derom sex veckor förut blifvit tillsagdt, är uteslutet. Det är föga sannolikt,

att uppsägning af detta kreditiv kan ifrågakomma, då, jemlikt § 14,

sådant icke får ega rum förrän andra, hårdt verkande åtgärder föregått,

och för öfrigt kan detta förbehåll, om Kongl. Kommers-kollegium dervid

fästar vigt, intagas uti det kontrakt, som angående kreditivet upprättas.

Enligt nuvarande 62 §, får kassakreditiv beviljas, förutom åt enskilda

personer, till sparbanker, till sådana folkbanker, mellan livilkas delegare

solidarisk ansvarighet eger rum och livilkas inrättning icke tillåter dem

drifva bankrörelse såsom sedelutgifvande banker, samt i öfrigt till bolag,

med undantag af sådana som drifva bankrörelse.

fullmäktige hafva härutinnan föreslagit en förändring i ändamål att

kreditiv måtte kunna beviljas alla slags bolag, med undantag allenast af

enskilda sedelutgifvande banker. Genom bifall till detta fullmäktiges förslag

skulle tillfälle beredas till en utvidgning af riksbankens verksamhet,

hvilken för allmänna rörelsen bör blifva nyttig och för riksbanken icke

kan anses medföra ökad risk. Utskottet tillstyrker fördenskull detta förslag

samt har i öfverensstämmelse dermed affattat § 31.

Utom i nu nämnda afseenden är den föreslagna §, ehuru till redaktionen

förändrad, i sak lika med hvad hittills varit stadgadt

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 6 Sami. 1 Afd. 13 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

§ 32.

§ 33.

18 Banko-Utskottets Betänkande N:0 16.

I fråga om utlåningen med omsättningsrätt har Herr Gustaf Jonsson,

i motion inom Andra Kammaren, N:o 42, hemställt, att lånetiden måtte

utsträckas från sex till åtta månader och bestämmelserna rörande tiden

för omsättning lämpas derefter.

Utskottet föreställer sig att, om från riksbanken utgifvas lån, ställda

på uppsägning, denna låneform skall, åtminstone i många fall, finnas för

låntagare ännu fördelaktigare än omsättningslanen, och att fördenskull, om

detta af Riksdagen medgifves, auledningarne till önskningar om utsträckning

af tiden för omsättningslån skola vara till en del undanröjda; men

Utskottet kan, äfven oafsedt detta, icke tillstyrka bifall till Herr Gustaf

Jonssons yrkande. Deraf skulle följa, att lånen blefve till fullo atei betalda

först efter 31/;) år; men ju längre lånetiden utsträckes, desto mindre blifver

tillfället för nya låntagare att få del af denna utlåningstillgång.

Fullmäktige, hvilkas förslag i denna del Utskottet bibehållit oförändradt,

hafva uteslutit mom. 2 af nuvarande § 63, i hvilket mom. stadgats,

att ifall ansökningar om omsättningslån inlemnas å större sammanlagdt belopp,

än tillgångarne medgifva, lånen skulle beviljas i den ordning anmälan

derom ingått.

För närvarande, då fondens tillgångar icke äro fullt upptagna, är

denna bestämmelse af ingen betydelse, men kan under andra förhållanden

åter ifrågakomma att tillämpas. Ehuru Utskottet icke föreslår bibehållande

af detta stadgande, antager dock Utskottet, att vederbörande styrelser i

förekommande fall skola handla i öfverensstämmelse dermed, då detta förfaringssätt

torde vara det billigaste och med lånesökandes fördel mest

förenliga.

För den uti mom. 5 af nu förevarande §|32 vidtagna förändring med

ordalagen uti motsvarande mom. 6 af nu gällande reglementes § 63 torde

särskild förklaring ej erfordras.

De »allmänna bestämmelser» angående låne- och kreditivrörelsen, hvilka

uti nu gällande reglemente hafva plats före föreskrifterna om de särskilda

rörelsegrenarne, hafva synts lämpligare böra följa efter dessa.

Fullmäktige hafva i deras förslag sammanfört mom. 1 af nuvarande

§ 52, enligt hvilket svensk medborgare, som är bosatt på utrikes ort, icke

får antagas såsom låntagare eller löftesman, med föreskrifter, ämnade att

ersätta dem uti mom. 2 och 3 af § 124, hvilka föreskrifva att styrelseledamöterne

och tjensteinännen vid riksbankens diskontkontor icke ma sätta

sig i skuld hos detta kontor annorlunda än genom lån på aktier, publika

papper eller vågförda effekter; att ledamöter af lånekontor ens styrelser äfvensom

dessa kontors tjensteman och betjente äro förbjudna att skuldsätta

sig hos något af lånekontoren genom egna lån eller andra förbindelser till

s. 19 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

19

betalningsansvar, dock att styrelseledamöter!^ få upptaga lån i diskontkontoret,

och att tjenstemännen och betjeningen dersammastädes kunna få

lån mot pant af aktier, publika papper eller vågförda effekter. Men fullmäktige

hafva föreslagit utsträckning af dessa förbud derhän, att åt hvarken

fullmäktig eller ledamot af lånekontors styrelse eller någon tjensteman

eller betjent i riksbanken eller lånekontoren skulle kunna beviljas diskontering,

lån eller kreditiv, allenast med undantag hvad angår lån eller kreditiv

mot säkerhet af publika papper samt lån mot pant af vågförda effekter.

Utskottet anser för sin del dessa förbud vara onödiga och i vissa

fall skadliga. Det torde ingalunda vara att befara, det fullmäktige eller

lånekontorens styrelser skulle missbruka det dem gifna förtroendeuppdrag

för att utan fullgod säkerhet söka åtkomma riksbankens medel eller deraf

lemna åt sina medbroder; och att alldeles förhindra fullmäktige och ledamöter

i lånekontorens styrelser från att begagna kredit hos riksbanken eller

lånekontoren skulle i hög grad försvåra, hvad som dock för förvaltningen

är af största vigt, att nemligen i styrelserna hafva kunnige och verksamme

affärsmän. Ännu mindre lärer behöfva befaras att styrelserna skulle mot

tjensteman eller betjente visa släpphändthet genom beviljande åt dem af

försträckningar utan behörig säkerhet.

Den i reglementet för några riksdagar sedan införda bestämmelsen,

att lån kunde få utlemnas med lägre summa än den, hvarå reversalet

lyder, mot anteckning derom å lånehandlingen samt underrättelse till låntagaren

eller lånehandlingens inlemnare, har af fullmäktige uteslutits och

återfinnes icke i Utskottets förslag
För

skiljaktigheterna emellan förslagets § 34 och den deremot sva- § 34

rande § 54 i nu gällande reglemente torde särskild förklaring ej erfordras.

Nu gällande reglemente"innehåller uti § 53 bestämmelser angående § 35

tillåtelse för allmänheten att i vissa låneangelägenheter skriftvexla direkte

med riksbanken och lånekontoren, utan behof af särskild kommissionär,

och uti 124 § mom. 1 förbud för fullmäktige samt ledamöter af lånekontorens

styrelser att såsom kommissionärer taga befattning med låneansökningar.

Rörande dessa frågor, anser Utskottet som öfver hufvud gillar hvad

fullmäktige yttrat och föreslagit, men går ett steg längre derutinnan, att

Utskottet anser det hittills bestående förbehållet om ansvarspåskrift för riktigheten

af lånehandlingar, som icke omedelbart insändas, böra alldeles försvinna,

fullmäktiges yttrande böra Riksdagen fullständigt meddelas. Detta

yttrande är af följande innehåll:

»Den genom 53 § i reglementet allmänheten beredda utväg att i vissa

»upp- och utlåningsangelägenheter hänvända sig omedelbart till riksbanken

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

»har vid lånekontoren nästan alldeles icke och vid riksbanken i ringa mån

»blifvit begagnad. Anledningarne härtill torde vara flera. Den närmast

»liggande är, att allmänheten endast i ett fåtal utlåningsangelägenheter får

»betjena sig af riksbankens mellankomst. I den omständighet, att afgift

»skall erläggas och att denna måste bestämmas så hög, att den utgör skälig

»ersättning för besväret, torde en af de öfriga anledningarne finnas. Både

»inom och utom riksdagen har den åsigt uttalats, att bankens tjenstemän

> borde förbjudas att befatta sig med uppdrag i bankens upp-och utlånings»angelägenheter.

Ehuru fullmäktige icke böra förneka önskvärdheten deraf,

»att ett sådant förbud funnes i sin hela utsträckning, kunna fullmäktige ej

»nu dertill afgifva förslag, emedan af ett sådant, utan förberedande åtgärd

»meddeladt, ovilkorligt förbud olägenheter, ingalunda motsvarande förde»larne,

skulle kunna uppstå. Fullmäktige anse förbudets meddelande böra

»på något sätt förberedas, helst sålunda att banken sjelf öfvertoge alla

»uppdrag i banken rörande angelägenheter och besörjde dessa afgifsfritt

»för den allmänhet, som med banken finge beröring, hvaremot de tjenste
>

män, som sysselsattes i och för uppdragens besörjande och hvartill i

»främsta rummet borde utses sådana, hvilka af förbudet hade större skada,

»skulle tillerkännas särskildt arvode för detta bestyr, lämpadt efter det»sammas

omfattning och den förlust i extra inkomst, vederbörande fått

■ vidkännas. Fråga har förut uppstått om utsträckning till alla bankens

»upp- och utlåningsärenden af allmänhetens beröring med banken, men det

»förslag i berörda syftning, som fullmäktige till Banko-Utskottet vid 1868

»års riksdag aflemnade, vann ej godkännande. Fullmäktige erkänna ock

»villigt, att det första ordnandet af denjjsy angelägenhet utgör ett ganska

»svårlöst problem. Detta gäller likväl hufvudsakligen utlåningen med om»sättningsrätt,

och fullmäktige hafva fördenskull trott, att till en början

»den omedelbara beröringen med riksbanken skulle inskränkas till lånen

''för handel och näringar samt kreditiv, utan afseende på arten af den sä»kerhet

som erbjudes, och sedermera, efter det närmare erfarenhet kunnat

''vinnas om det antagligen bästa sättet att skydda banken för falska låne»handlingar,

äfven till utlåningen med omsättniugsrätt. Att på förhand be»stämma

tiden, då denna rörelse i sin hela utsträckning kan vidtaga, är ej

»möjligt, och ehuru således föreskriften antagligen icke kan vinna full till»lämpning

före nästa riksdag, bör deraf icke nödvändigt följa att ordalagen

»i föreskriften skola derefter lämpas. Om än med svårighet förenadt, bör

''det dock ej vara omöjligt att utfinna bästa sättet för bankens skyddande

»mot fullkomligt falska lånehandlingar, och fullmäktige hafva alltså icke

tvekat att framlägga ifrågavarande förslag. Vid lånekontoren innehafvas

»kommissionsbestyren med kanske få undantag af lånekontorens tjenstemän,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

21

> som lätteligen sins emellan kunna träffa öfverenskommelse angående kom»missionsarvodets

lägsta belopp, men annorlunda är förhållandet vid riksbanken-

Den störa konkurrensen emellan personer inom och utom banken

»nedtvingar der berörda arvode till belopp, någon gång till och med understigande

den för bankens kommissionsanstalt fastställda taxa, och häraf

torde nödvändigheten af afgiftsfrihet bäst inses. Utgiften för banken bör

»blifva obetydlig, jemfördt med fördelen af ökadt anlitande, men utgiftens

»belopp kan ej, såsom beroende af sättet för rörelsens ordnande och denna

»rörelses omfattning, nu bestämmas, icke ens till något ungefärligt belopp.

»I detta afseende måste fullmäktige hafva fria händer att förfoga öfver nödiga

medel, intilldess vid en kommande riksdag ett maximum för utgiften

»möjligen må kunna fastställas, hvadan ock fullmäktige i särskild § af re»glementsförslaget

hemställt om berättigande att få använda nödiga arvoden

• för ifrågavarande rörelse.

»Angående önskvärdheten af ett förbud för riksbankens och lånekon»torens

tjensteman att befatta sig med uppdrag i riksbankens egna uppmeta

utlåningsärenden hafva fullmäktige i det föregående yttrat sig. Ut»färdandet

af ett dylikt förbud för riksbankens egna tjensteman möter i

'' sjelfva verket mindre svårigheter än för lånekontorens tjensteman. Åt de

»förra äro anvisade inkomster, som fastän i flera fall ganska knappa, dock

»i allmänhet tillförsäkra tarflig ''bergning och kunna, der så ovilkorligen

»erfordras, genom anvisande af arvoden i och för bankens egna kommis»sionsbestyr,

i någon mån förhöjas, men för de sednare eller lånekontorens

»tjensteman synas inkomsterna vara bestämda under fästadt afseende å

»det kända förhållande, att dessa kunna bereda sig särskild inkomst af

»kommissionsuppdrag, hvilket i synnerhet är fallet med de tjensteman, som

»företrädesvis böra vara uteslutna från rättigheten att befatta sig med

»nämnda uppdrag. Derest således Utskottet gillar fullmäktiges förslag till

»uppställning af föreskriften i 31 §, torde det vara alldeles oundgängligen

»nödigt, att Utskottet i sammanhang dermed förordar den förhöjning i inkomst

för de lånekontorens i Göteborg och Malmö tjensteman, hvilka för»bjudas

att befatta sig med lånekommissioner, hvarigenom de må erhålla

»enahanda lön och tjenstgöringspenningar, som deras vederlikar i riksbanken

åtnjuta. För tjenstemännen vid lånekontoret i Wisby påkallas der»emot

icke af förbudet något jemkning i aflöningsförmåner, hvilka förmåner

‘redan äro afpassade efter omfånget af göromålen, utan beräkning afkom»missionsuppdrag,

som dessutom ej innehafvas af annan tjensteman än

»den, som i främsta rummet borde vara förbjuden att dermed befatta sig,

»eller ombudsmannen. Tjenstemännen vid berörda lånekontor hafva för

»öfrigt sin egentliga sysselsättning utom lånekontoret, hvilket allenast

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

»undantagsvis är händelsen med tjenstemännen vid de andra lånekontoren,

»men der detta är fallet, torde sådant ej heller böra förbises. Detta gäller

»egentligen kanslisten vid Göteborgs lånekontor och ombudsmannen vid

»Malmö lånekontor, hvilkas inkomster, så länge nuvarande innehafvare af

»tjensterna qvarstå, kunna vara oförändrade.

»Förbudets utsträckning till bankens och lånekontorens samtlige tjen»stemän

anse fullmäktige för närvarande vara hvarken nödigt eller lämp»ligt,

och obehöfligheten deraf torde snart nog framstå, om allmänheten

»berättigas att afgiftsfritt hänvända sig till banken och lånekontoren.»

Öfvertygadt om önskvärdheten af att sådana anordningar må kunna

träffas, att särskilda ombud för låneangelägenheter må blifva fullkomligt

umbärliga, har Utskottet likväl icke tilltrott sig att nu gå utöfver hvad

fullmäktige föreslagit. Utskottet är emellertid förvissadt, dels att rätta vägen

för kommissionsväsendets afskaffande är att bereda allmänheten tillfälle

till att utan eller med den minsta möjliga kostnad få sina angelägenheter

ombesörjda lika noggrannt, fort och fullständigt, som genom särskilda

ombud, hvarigenom ett uttryckligt förbud för bankens tjensteman att befatta

sig med kommissioner blefve öfverflödigt, dels att fullmäktige icke

skola underlåta att så snart sig göra låter söka få denna angelägenhet ändamålsenligt

ordnad.

Lika med fullmäktige finner Utskottet billigheten fordra, att de tjensteman,

som sysselsättas i och för besörjande af skriftvexling i låne- med

flera angelägenheter, och hvartill i främsta rummet böra utses sådana tjensteman,

hvilka af förbudet hafva större skada, skulle tillerkännas särskildt

arvode för detta bestyr, lämpadt efter detsammas omfattning och den förlust

i extra inkomst vederbörande fått vidkännas
Utskottet

har redan antydt, att fullmäktige föreslagit bibehållande

af föreskriften derom, att å lånehandlingar, hvilka icke omedelbart insändas,

inlemnaren skall teckna ansvarighet för handlingarnes riktighet, men

att Utskottet anser detta stadgande böra försvinna. Vid sednaste revision

af riksbanken afgaf en ledamot eu reservation, deri han bland annat anförde,

hurusom det knappast kunde anses vara riksbanken värdigt att låta

sina tjensteman vara principalens assuradörer, med skyldighet att under

vissa förhållanden med sin egendom träda emellan för att minska eller

afböja förluster för riksbanken; hvarförutan ovisst vore, om, på det hela

taget, riksbankens säkerhet i detta afseende blefve bättre genom ett sådant

stadgande, än om detsamma icke funnes. 1 dessa åsigter instämmer

Utskottet, och har fördenskull ur reglementet uteslutit ifrågavarande föreskrift,

som för närvarande finnes uti mom. 2 af § 53.

s. 23 Kontrollera mot PDF

''Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

23

De uti förslagets § 36 införda bestämmelserna angående räntan äro g 36.

lika med dem, som för närvarande finnas i reglementet § 51, med undantag

endast deraf att uttryckligt medgifvande lemnats fullmäktige att bestämma

olika räntefot vid riksbankens hufvudkontor och de särskilda lånekontoren,

och att tillägg gjorts med afseende på utlåning på viss uppsägningstid.

Förändringen uti redaktionen af mom. 1 och 2, hvilka sammanförts

O

till ett moment, har skett för att undvika benämningen »handels- och näringsdiskontfond»,

hvars oriktighet här ofvan är antydd.

Från mom. 1 af § 125 är hittord föreskrift om huru ofta pröfning § 37.

af låne- och kreditivansökningar skall af vederbörande styrelse verkställas,

hvarvid den förändring skett, att utgifvandet af lån med omsättningsrätt

icke, såsom för närvarande, inskränkts till allenast en dag i veckan, och att

medgifvandet att vid hvarje års utgång för högst 2 veckor inställa denna

utlåning uteslutits.

Förslagets § 38 är oförändradt lika med nuvarande reglementes § 55- § 38.

Under rubriken »om fortsatt utredning af upphörda lånegrenar» äro § 39- sammanförda de föreskrifter, som ännu erfordras i de ämnen, hvarom §§

41, 42, 43, 44, 45, 46 och 90 i nu gällande reglemente handla.

Nuvarande § 40, om återbetalning af Riksgäldskontorets skuld för

lån till 1808—1809 årens krigskostnader torde kunna uteslutas, enär riksbanken

för denna fordran innehar obligationer, som successive i stadgad

ordning inlösas.

De speciela bestämmelser, 44 § i nuvarande reglemente innehåller

rörande försträckningar till filial-bankerna, synes det öfverflödigt att i hvarje

nytt reglemente införa, och i följd af Riksdagens beslut om afskrifning ur

räkenskaperna af de i § 41 omförmälda, hittills inom linien förda fordringarne

hos staten, är denna §:s innehåll uteslutet.

Utredningen af den s. k. statslånefonden torde, ehuru sjelfva utlåningsrörelsen

med denna fond var af helt annan beskaffenhet än bankens

öfrigä verksamhet, lämpligen kunna hänföras till detta ställe i reglementet.

Under rubrik »Om Riksbankens styrelse och dennas åligganden» är, i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad fullmäktige föreslagit, sammanfördt

hvad som nu förekommer i 5:te artikeln af reglementet, uti § 92,

om deputerade, uti 8:de artikeln hvad angår styrelsen af diskontkontoret, samt

uti 10:de artikeln, om Tumba pappersbruk, för så vidt det har afseende

på fullmäktiges åligganden och ansetts fortfarande böra hafva plats i reglementet.

o

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Banko-Utskottets Betänkande N:o lä.

Hitförandet af de stadganden, som röra förvaltningen af diskontkontoret,

står i sammanhang med ett förslag att alldeles upphäfva den särskilda

styrelse, hvilken hittills varit tillsatt för dithörande del utaf Riksbankens

verksamhet, eller lånerörelsen.

Denna styrelse är sammansatt af fem fullmäktige och två bankens

kommissarier; och anledningen till denna särskilda styrelseinrättning är

den, att den afdelning utaf riksbanken, till hvilken lånerörelsen hörer, ända

till år 1868 här i Stockholm, liksom förhållandet ännu i hufvudsak är med

lånekontoren i orterna, utgjorde ett fristående verk med särskild tjenstemannapersonal,

ehuru rörelsemedlen letnnades från riksbanken. Denna

styrelse bestod, intill år 1867, af 4 fullmäktige, en från hvarje riksstånd,

2 bankens kommissarier samt två andre, inom eller utom banken utsedde

personel-, men förändrades, i sammanhang med den år 1866 beslutade ändringen

i Riksdagsordningen, så, att ifrågavarande styrelse nu utgöres af

5 fullmäktige, deribland de två deputerade, och två kommissarier.

Fullmäktige hafva i detta ämne anfört: att då, efter förändringen i

Riksdagsordningen, fråga uppstod om reorganisation af diskontstyrelsen, det

icke förbisetts att fullmäktige borde besörja den vigtiga gren af bankens

rörelse, som skötes genom det nu så kallade diskontkontoret, men att fullmäktiges

pluralitet stannat vid det förslag, som blef Riksdagens beslut och

i enlighet hvarmed styrelsen för diskontkontoret allt sedan varit sammansatt;

att vid de öfverläggningar, som inom bankstyrelsen förekomma i flera af

de frågor, hvilka angå regleringen af bankens sedelutgifuing, det icke kan

vara tillfyllestgörande att allenast af rapporter söka upplysning om uppoch

utlåningsrörelsens skiftningar, och att, när, såsom icke sällan hände,

åtgärder, som med upp- och utlåningen hafva gemenskap, måste vidtagas

med afseende på metalliska kassans ställning, handhafvandet af denna uppoch

utlåning vore af stor vigt. Vid sådana tillfällen vore det genom kännedom

om lånerörelsen och genom förvaltningen af denna, som bankens ställning

på det hela kunde bedömas och insigt vinnas om hvilka åtgärder borde

vidtagas. Att från denna förvaltning utestänga två af fullmäktige kunde

följaktligen ej vara rätt. Närvaron vid styrelsens sammanträden allenast

såsom åhörare gåfve icke i allmänhet det intresse, som erfordrades för att

åsigterna måtte vinna full mognad för beredandet af den åtgärd, som af

omständigheterna påkallades, och det borde således icke vara likgiltigt, om

alla eller allenast större delen af fullmäktige egde handhafva ifrågavarande

vigtiga gren af förvaltningen. Af den föreslagna förändringen följde, att

två af bankens kommissarier, ehuru för låneärendenas beredning fortfarande

behöfliga, icke vidare skulle såsom ledamöter deltaga i styrelsen, och att

ord
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

25

ordföranden hos fullmäktige komme att, när lian vid sammanträde för låneärendens

behandling vore närvarande, föra ordet; men utom deputerade,

hvilka såsom föredragande dagligen borde vara tillstädes, syntes det hvarken

af ordföranden eller af öfrige fullmäktige böra fordras att de ständigt skola

i sammanträdena för detta slags ärenden deltaga; hvarföre fullmäktige ansett

lämpligt att, likasom i den af sju ledamöter bestående styrelsen för diskontkontoret,

diskonterings- och låneärenden kunnat af fyra ledamöter afgöras,

dylika ärenden skulle kunna äfven af fyra fullmäktige behandlas.

Lika med fullmäktige, anser Utskottet att den särskilda styrelsen för

låneärendena bör upphöra, att dessa ärenden kunna pröfvas och afgöras af

fyra ledamöter och att de två deputerade böra föredraga omförmälda ärenden

samt förty alltid, när förfall ej hindrar, vara närvarande.

Men, i någon olikhet med fullmäktige anser Utskottet föreskriften

om låneärendenas handläggning böra innehålla, att densamma skall ske

genom fyra fullmäktige, bland hvilka de två deputerade skola oafbrutet

fungera och öfrige fullmäktige alternera, efter dem emellan bestämd fördelning,

hvarvid dock ordföranden hos fullmäktige torde böra vara befriad

från skyldigheten att deltaga i denna del af förvaltningen. Emot den

anmärkning, som vid en sådan anordning kan göras, att i följd deraf icke

alla fullmäktige ständigt skulle blifva hemmastadde med lånerörelsens

ställning, får Utskottet erinra om att dock samtlige fullmäktige under

den större delen af året komme att i dessa ärenden deltaga, under det

att nu två bland fullmäktige stått alldeles utanför desamma, och att naturligtvis

en hvar af fullmäktige är berättigad att närvara vid sammanträdena,

äfven under den tid, då han ej deltager i besluten, samt deri får

ett helt annat intresse, än då han, såsom nu, aldrig fått ingripa i dessa

göromål.

Uti § 40 äro sammanförda de bestämmelser, som finnas uti §§ 66, § 40.

67 och 68 af nuvarande reglemente.

Utskottet finner sig likväl böra föreslå förändrad redaktion af det stadgande,

som föreskrifver i hvilka fall fullmäktig bör detta uppdrag frånträda.

Nuvarande § 68 mom. 2 lyder sålunda: »Blifver fullmäktig ledamot

af statsrådet, eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af mom.

a, b, c, d och e uti 26 § Riksdags-ordningen, icke må såsom riksdagsman

godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigsbefattningen och suppleant

inträda i hans ställe-''.

Det åberopade stadgandet i Riksdags-ordningen angifver i hvilka fall

någon icke får såsom riksdagsman godkännas; det ifrågavarande stadgandet

i bankoreglementet afser deremot — icke att bestämma hvilka personer

Bih. till Biksd. Prot. 1872. 6 Sami. 1 Afd. 13 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

må vara uteslutna från Riksdagens val af fullmäktige, utan det fall,

att redan varande fullmäktig kommer i något af de förhållanden, att han

anses böra afträda från fullmäktigskapet.

Med afseende härpå torde det för ett riktigt uttryckande af stadgandets

mening, vara nödigt att detsamma erhåller en något förändrad

lydelse- o . ,

§ 41. Förslagets § 41 motsvarar, allenast med någon förändring ar orda
lagen,

nuvarande reglementes § 69.

§ 42. I förslagets § 42 är sammanfördt hvad som utaf nuvarande regle
mentes

§ 70 ansetts böra bibehållas, samt § 92, utom sista stycket, hvilket

handlar om antagande af biträden för vissa göromål och införts bland föreskrifterna

angående tjenstemäns antagande m. m.

Mom. 1 af nuvarande § 70, hvilket moment allenast innehåller ett

i allmänna ordalag uttryckt åläggande för fullmäktige att med omsorg förvalta

banken, har ansetts saklöst kunna uteslutas, likasom samma §-s mom.

3, hvilket icke heller torde ega någon verklig betydelse.

§ 43. Uti § 43 äro sammanförda dels i mom. 1 och 3 stadgandena i nu
varande

reglementes §§ 73, 74, 75 och 76, dels ock uti mom. 2 från §

125, hvad i denna angår styrelsen för diskontkontoret.

Beträffande de förstnämnda 4 paragraferna torde ingen särskild förklaring

behöfvas.

Hitförandet af vissa föreskrifter från § 125 följer af det förslag, för

hvilket Utskottet här ofvan vid § 40 redogjort.

gg 44, Förslagets §§ 44, 45 och 46 äro oförändradt lika med §§ 77, 72

45, 46. ocp yg j nuvarande reglemente.

§ 47. Hvad nuvarande reglementes §§ 21, 22 och 23 innehålla rörande

riksbankens förhållanden till Kongl. myntverket torde höra till den grupp

af föreskrifter, som angå bankens styrelse, och icke till deu, i hvilken de

nu hafva plats. För öfrigt äro dessa §§, införda under nummer 47 mom.

1 och 2, i förslaget, endast till ordalagen, men ej i sak, något ändrade.

§ 48. Mot nuvarande § 71 svarar förslagets § 48.

§ 49. Nuvarande reglemente mcdgifver, i § 80, åt fullmäktige rättighet att

bevilja ackord för sådan bankens fordran, som grundar sig på utländsk vexel,

och § 127 mom. 2 berättigar diskont- och lånekontors-styrelserna att

bevilja ackord för fordringar, härledande sig från bankens vanliga utlaningsrörelse.

Om låneärendena i riksbanken öfverflyttas från nuvarande särskilda

styrelse till fullmäktige, så följer deraf, att pröfningen af ackordsanbud i

fråga om fordringar, härledande sig från bankens utlåning, tillhör fullmäktige.

Men Utskottet anser, att äfven dylika frågor rörande lånekontoren

s. 27 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

27

böra hänskjutas till fullmäktige, hvilka derigenom få en något större kontroll

öfver lånekontorsstyrelserna, än nu.

Förslagets § 50 motsvarar, ehuru med förkortad lydelse, nuvarande §§ 50,

§ 83; och nuvarande § 132 är införd under § 51. 51 •

Uti 9:de artikeln af nuvarande reglemente äro vissa anslag bestämda, § 52.

hvilka icke höra till bankens förvaltning, utan utgöra understöd till välgörenhetsinrättningar

och enskilda personer, nemligen: till barnhus i Stockholm,

Göteborg, Norrköping, Gefle och Carlshamn tillhopa R:dr 8,650; till

bankostatens enke- och pupillkassa R:dr 200; till smärre julgåfvor åt fattiga

i Stockholm och landsorterna så stor summa, som erfordras till fortfarande

understöd åt dem, hvilka förut erhållit dylika gåfvor, utgörande detta, numera

på successiv indragning ställda anslag för förlidet år R:dr 2,714: 50;

samt slutligen till några sådana enkor eller barn efter aflidne tjenstemän

i Riksbanken och lånekontoren, hvilka icke äro berättigade till pension från

dessa verks enke- och pupillkassor, till antalet 11, sammanlagdt R:dr

2,837: 50 årligen, sedan under förlidet år en nnderstödstagare, till hvilken

300 R:dr årligen utgingo, med döden afgått; hvarjemte några eljest disponibla

medel på en så kallad »bankofullmäktiges dispositionsräkning» lemnats

till fullmäktiges förfogande.

Rörande de förstnämnda bland dessa anslag, om hvilka det ålegat

bankofullmäktige att till Banko-Utskottet vid hvarje riksdag inkomma med

uppgift, verkställdes, med anledning af väckta frågor om deras indragning,

af fullmäktige år 1870 en undersökning, hvilken föranledde förlidet års

Banko-Utskott att tillstyrka och Riksdagen att bifalla deras fortfarande;

och indragning af de i sista rummet omförmälda torde icke böra ifrågakomma

så länge understödstagarne lefva.

Vid sådant förhållande har det synts vara onödigt att i hvarje nytt

bankoreglemente upprepa ifrågavarande anslag i detalj; och hafva de derföre

endast omförmälts i nu förevarande förslag, jemte det fullmäktige

ålagts att meddela Banko-Utskottet upplysning om inträffade förändringar.

Nuvarande reglementes § 85, hvilken för det fall att fullmäktig skulle

beträdas med förseelse, allenast hänvisar till ansvarighetslagen, har, då

sistnämnda lag derom närmare stadgar, ansetts kunna ur reglementet

uteslutas.

De åligganden, hvilka enligt §§ 148 och 149 i nu gällande regie- § 53.

mente tillhöra fullmäktige, att anställa inventeringar och besigtningar i

Tumba pappersbruk, äro hit öfverförda. ^

Dessa §§ i förslaget svara, endast med några få ordförändringar, 55

emot §§ 79 och 81 i nuvarande reglemente; förslagets § 56 återgifver dels § 56.

nuvarande § 82 dels utaf § 131 hvad som hittills ålegat styrelsen för

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

diskontkontoret, men nu, i följd af hvad i § 43 här ofvan föreslagits, kom
S

57. nier att tillhöra fullmäktige; och förslagets § 57 är oförändradt lika. med

nuvarande § 89.

S 58. De i 86 § af nuvarande reglemente omförmälda, fullmäktige till
hörande

särskilda uppdrag äro, jemte det, som vid innevarande riksdag

beslutats, i fråga om inkallande af suppleant i statsrevisionen när hinder

för utsedd revisor inträffar, samt det, som nu omförmäles i reglementets

§ 88, om utseende af en ledamot i direktionen för Göta kanalverk, införda

i förslagets § 58-

Uttalande hurusom önskvärdt vore, att ur reglementet måtte uteslutas

detaljföreskrifter beträffande fördelning af göromålen inom riksbanken, enär

derigenom för fullmäktige försvårades eller omöjliggjordes att införa nyttiga

förändringar, hafva fullmäktige fästat uppmärksamheten derpå, att i 91 §

af nuvarande reglemente icke allenast uppräknas de särskilda kontor och

expeditioner, på livilka göromålen äro fördelade, utan äfven angifves ganska

utförligt de hvarje kontor tillhöriga göromål, äfvensom att i § 94 tjenstemännens

fördelning på de särskilda kontoren är bestämd. På det fullmäktige

lättare må kunna vid anordningen af göromålen vidtaga sådana

åtgärder, hvilka antingen föranledas af förändrade förhållanden eller eljest

finnas ändamålsenliga, hafva fullmäktige hemställt att bestämmelserna angående

kontorsindelningen måtte ur reglementet utgå och framdeles allenast

intagas i instruktionerna, de der få af fullmäktige ändras, ehuru med skyldighet

att hos Banko-Utskottet anmäla de gjorda ändringarne till fastställelse.

$ 59. Fördenskull hafva fullmäktige, som sammanfört nuvarande artikeln

6, »om göromålens fördelning, deputerades åligganden samt tjenstemännens

ansvarighet», med artikeln 7, »om bankostatens löneförmåner, grunderna

för befordringar och pensionsberäkning samt ordningsstadganden», under

en rubrik: »Om tjenstemännen, deras tillsättande, aflöning och åligganden,

ordning sstad g anden samt grunderna för pensions erhållande,» uteslutit mom.

1 af § 91 i nuvarande reglemente, hvilket moment innehåller kontorsindelningen,

samt i stället föreslagit ett allmänt stadgande af det innehåll, förslagets

§ 59 angifver.

Mom. 2 af nuvarande § 91 är förflyttadt till § 68, jemte de stadganden,

som nu finnas i reglementets § 93.

§ 60. I öfverensstämmelse med nyss anförda åsigt, har utaf nuvarande §

94 endast bibehållits mom. 1, om tjenstegraderna, men deremot uteslutits

mom. 2, om tjenstemännens fördelning på de särskilda kontoren.

g 61. Fullmäktige hafva föreslagit, att hädanefter, liksom hittills, fullmakt

skulle meddelas samtliga på ordinarie stat upptagna tjensteman; att före
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

29

skrift skulle i reglementet införas derom, att högst 60 tjensteman finge på

ordinarie stat tillsättas; och att likaledes i reglementet skulle fastställas

det högsta antal, som inom hvarje tjenstegrad finge finnas. I förstnämnda

del är likväl Utskottet af olika mening med fullmäktige.

Meddelandet af fullmakt på en tjenst anses innebära rättighet för

innehafvaren att icke utan efter laga ransakning och dom blifva skiljd från

tjensten, och häraf följer, att tjensteman, äfven om han befinnes icke vara

fullt lämplig för de honom åliggande göromål, likväl icke kan mot sin

vilja afskedas, med mindre han förvunnits till sådant fel eller försummelse,

att dylik påföljd lagligen kan ådömas. Men riksbankens verksamhet lärer

utan tvifvel rätteligen i de flesta delar böra betraktas företrädesvis ur affärssynpunkt,

och det torde då vara af stor vigt, att vid alla de befattningar,

som hafva till föremål antingen allmänhetens betjenande eller vård och

redovisning af kontanta medel och värdepapper, med mera, alltid så vidt

möjligt finnas personer med full duglighet, raskhet i göromålen och pålitlighet.

Utan att förbise betydelsen af den sjelfständighet och de öfriga

egenskaper, som kunna befordras genom en ställning, hvari tjenstemannen

icke är alltför mycket beroende af en förmans vilja eller tycke, tror Utskottet

det likväl vara för banken vigtigt att fullmäktige ega en ganska

vidsträckt makt synnerligast öfver de tjensteman, hvilkas göromål mindre

kräfva insigter eller förmåga af sjelfständigt omdöme, än fallenhet, god

vilja och vana vid vissa förrättningar, framförallt intilldess någon längre

erfarenhet gifvit visshet om deras duglighet och lämplighet.

På dessa skäl anser Utskottet, att af tjenstemännen i de två lägre

tjenstegraderna, endast de, som anställas i fullmäktiges och ombudsmansexpeditionerna,

böra erhålla fullmakter, hvaremot Utskottet föreslår bibehållande

af sådana för de två högre tjenstegraderna.

rör den händelse att fullmäktige redan före nästkommande riksdag » oZ.

kunna företaga ändringar af någon betydenhet i anordningarne inom banken,

och då dessa kunna föranleda antingen till minskning af tjenstemännens

antal på det hela eller till ändring af antalet i de särskilda tjenstegraderna,

har Utskottet, för sin del godkänt fullmäktiges förslag att aflöningsstaterna

för såväl riksbanken som lånekontoren uteslutas ur reglementet

och allenast såsom bilaga åtfölja detsamma, jemte det de bestämmelser i

afseende på aflöningar med mera, som nuvarande aflöningsstater innehålla,

fortfarande böra tillgodokomma vederbörande innehafvare, anser Utskottet

det böra öfverlemnas åt fullmäktige att utöfver ordinarie stat disponera

erforderliga medel, med skyldighet likväl att till nästa Riksdags Bankoutskott

afgifva dels särskild redovisning för sina åtgärder i denna del, dels

förslag till definitiva aflöningsstater för såväl riksbanken som lånekontoren.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

Ett särskiidt skäl härtill ligger i den ofvan gjorda, af fullmäktige förordade

hemställan om sådana anordningar, att allmänheten må kunna få alla låneangelägenheter

afgiftsfritt utförda såväl i Riksbanken som lånekontoren. Utskottet

har ofvan meddelat fullmäktiges framställning i detta ämne, hvilken

Utskottet här åberopar.

På dessa grunder har Utskottet uppställt förslagen till §§61 samt

62 mom. 1 och 2, Indika svara mot nuvarande reglementes § 94 mom 2,

§ 102 och § 95 mom. 1.

Förslaget till mom. 2 i § 62 motsvarar nuvarande reglementes § 95

mom. 3.

§ 63. Den frihet i afseende på tjensters tillsättning, som är lemnad full
mäktige

genom förslagets § 63, hvilken närmast motsvaras af § 102 i nuvarande

reglemente, sammanhänger med hvad ofvan i afseende på §§ 61

och 62 är anfördt
§§

64, I afseende på förslagets §§ 64 och 65 torde endast behöfva anmär
^

kas, att de hafva sin motsvarighet i nuvarande reglementes §§ 99, 100 mom.

2 och 92, sista punkten, samt uppmärksamhet böra fästas derpå, att i afseende

på befordringsgrunderna uteslutits hvad nuvarande reglemente innehåller

om ancienniteten såsom i visst fall berättigande till företräde vid

befordran.

.§ 66. Enligt nu gällande § 101, är tjensteman i lista tjenstegraden berät
tigad

att emottaga och bibehålla annan ordinarie tjenstebefattning, såvida

densamma icke är för bankens tjenst hinderlig.

1 afseende härpå hafva fullmäktige anfört, att om denna tillåtelse

varit inskränkt dertill, att tjensteman i första graden fått dermed förena

tjenst i första graden inom embetsverk eller annan deremot i vigt och

aflöning svarande befattning, giltig grund för medgifvandet legat i den ringare

aflöningen, särdeles för riksbankens yngre tjenstemän i första graden,

på samma gång det alltid blifvit en nödvändighet för tjenstemannen att

en gång bestämma sig antingen för riksbankens eller annan tjenst, då han

hvarken med bibehållande af annan tjenst kunnat ernå högre inkomster i

banken eller jemte sin aflöning der på annat ställe vinna befordran till

bättre aflönade platser. Nu gällande stadgande beredde deremot tillfälle

för tjenstemän i första graden att dermed förena tjenster i andra och tredje

grad på andra ställen och derigenom förvärfva inkomster, som gjorde att

de ej utan ekonomisk skada kunde eftersträfva fortkomst i bankens tjenst.

Då nu Riksdagen i skrifvelse den 17 Maj nästlidne år fästat Kongl. Majits

uppmärksamhet på fördelarne af ändring i dylika missförhållanden inom

de till statsförvaltningen hörande embetsverk och myndigheter, hade fullmäktige

ansett sig pligtige att föreslå de förändringar i stadgarne för riks
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

31

banken, som kunde erfordras för undanrödjande af enahanda, äfven der

befintliga missförhållande; viljande likväl fullmäktige,£med stöd jemväl af

nyssnämnda Riksdagens skrifvelse, tillägga, att önskligt vore, det aflöningarne

för bankens tjensteman kunde så regleras, att de för de yngre tjenstemännen

beredde en tillräckligare utkomst, än hvad nu är fallet.

Gillande dessa fullmäktiges åsigter, har Utskottet i öfverensstämmelse

dermed affattat förslagets § 66.

Förslagets §§ 67—70 äro, med allenast några få smärre ordförän- §§ 67

dringar, lika med motsvarande stadganden i nuvarande reglemente, till hvilka, —70

för jemförelsens hittande, hänvisning är i förslaget gjord.

Nuvarande, i reglementets § 103 befintliga föreskrift om vilkoren för § 71.

att kunna antagas till e. o. tjensteman i riksbanken har Utskottet gifviten

något förändrad lydelse, emedan Utskottet velat angifva att kunskaper af

den art, som företrädesvis ega tillämpning vid arbetet i riksbanken, böra

berättiga till inträde såsom tjensteman derstädes, äfven om de icke sätta

innehafvaren i stånd att aflägga afgångsexamen från högre elementarläroverk.

Paragraferna 72 — 86 i förslaget äro, med allenast smärre förändringar, §§ 72

lika med de §§ i nuvarande reglemente, hvilka vid dem angifvas. Regie- —80.

mentets § 111 har, såsom numera öfverflödig, uteslutits.

Om Utskottets förslag angående den särskilda styrelsens för diskontkontoret

upphörande bifalles och låneärendena i följd deraf komma att

handläggas af fullmäktige, bör utur den del af bankoreglementet, som handlar

»om Diskont- och lånekontoren» utgå hvad som rörer styrelsen af det

förstnämnda.

Under denna förutsättning har åt rubriken för denna del af reglementet

gifvits en i öfverensstämmelse dermed affattad lydelse.

Då vidare Riksdagen bifallit Utskottets hemställan i fråga om inrättande

af ett afdelningskontor för de två nordligaste länen, att åt fullmäktige

öfverlemna att, tills vidare och intill dess Riksdagen annorlunda

beslutar, ej mindre bestämma af huru stort antal ledamöter styrelsen för

afdelningskontoret skall utgöras, än äfven utse dessa ledamöter, att förordna

om styrelsens funktioner och sättet för dessas utöfvande samt bestämma

arvoden för styrelsen, äfvensom att besluta om tjenstemäns antagande,

göromål och aflöning samt att i öfrigt vidtaga alla erforderliga

åtgärder för kontorets öppnande så fort ske kan, berör nu förevarande

reglementsafdelniug icke detta kontor, utan endast lånekontoren i Göteborg,

Malmö och Wisby.

Af det ofvan nämnda har följt, att §§ 121 och 122, som angå styrelsen

för diskontkontoret, uteslutits.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

§ 87.

Utskottet torde icke behöfva i detalj redogöra för skälen till de med

nuvarande stadganden företagna omflyttningar, hvilka alla äro af fullmäktige

föreslagna och genom hvilka dessa stadganden torde befinnas inbördes

hafva fått en med föremålen för dem mera passande plats.

I afseende på skiljaktigheterna uti åtskilliga af de föreslagna stadwandena

från de nuvarande, torde Utskottet, som äfven härutinnan i nästan

alla delar följt fullmäktige, ock i allmänhet få hänvisa till förslaget, der

de hittills varande stadgandena äro ställda vid sidan af de nya. Utskottet

inskränker sig derföre till att fästa uppmärksamhet på följande omständigheter.

Det i mom. 4 af § 87 införda nya stadgandet är affattadt i samma

ordalag som bestämmelsen i § 40 mom. 4 rörande fullmäktige.

Mom. 10 af § 123 är uteslutet från detta ställe, emedan ett motsvarande

stadgande införts i förslagets § 18.

Likaledes har mom. 2 af § 127 utgått, i följd deraf, att Utskottet

ansett bemyndigandet för lånekontorsstyrelserna att bevilja ackord för fordringar

böra tillkomma fullmäktige, och i öfverensstämmelse dermed affattat

§ 49 i förslaget.

Innehållet af första stycket i mom. 12 af § 123 finnes uti ansvarighetslagen

för ledamöterne af lånekontorsstyrelserna och har derföre uteslutits

ur reglementet.

Mom. 1 af § 124 är upptaget i mom. 2 af § 35 och förty här

uteslutet.

Föreskrifterna i instruktionen för Riksdagens revisorer af diskontkontoret

samt lånekontoren i orterna torde göra det öfverflödigt att af

§ 130 bibehålla mom- 1, 3 och 4, hvadan dessa uteslutits.

Under särskild rubrik »Om afdelning skontoret i » äro införda

de bestämmelser, Riksdagen rörande detta kontor meddelat.

Nuvarande stadganden »Om Bankens pappersbruk Tumba» äro bibehållna

oförändrade, med undantag deraf att §§ 148 och 149 förflyttats till

den afdelning som innehåller fullmäktiges åligganden.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

l:o

Att Riksdagen må antaga följande förslag till Reglemente för

Riksbankens styrelse och förvaltning.

Före
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

33

(Nuvarande lydelse.)

§ 1.

Riksbanken förblifver fortfarande,

enligt Regeringsformens 72 §, under

Riksdagens egen garanti och vård: så

att den ostörd må förvaltas af de

Fullmäktige, som, på sätt grundlagen

föreskrifter, blifvit utsedde, efter de

ordningar, stadgar och reglementen,

hvilka redan af Rikets Ständer gjorda

äro eller vidare af Riksdagen göras

kunna.

Ingressen till bankoreglemente!.

A. I egenskap af Depositions- och

Vexel-bank:

l;o. Att för allmänhetens säkerhet,

nytta och beqvämlighet emottaga penningar

af en hvar, som sådant åstundar,

deröfver föra räkning, och dem vid

anfordran insättaren tillhandahålla, så

att handel och rörelse må underlättas

genom de derå utfärdande assignationers

och invisningars kredit, kraft och

giltighet: samt att dessförutan, jemväl

till säkert förvar emot vådliga händelser

och tillgrepp, under försegling

emottaga och vårda så väl kontanta

penningar, som annan flyttbar egendom.

2:o. Att det inländska myntet må

bibehållas vid dess rätta och skäliga

valör samt främmande myntsorters

B Ut. till Riksd. Prot. 1872. 6 Sar,

(.Föreslagen lydelse.)

Afdelning 1.

Allmänna föreskrifter.

§ 1.

Riksbanken förblifver under Riksdagens

egen garanti och vård, så att

den ostörd må förvaltas af de fullmäktige,

Kamrarne dertill förordna,

efter de ordningar, stadgar och reglementen,

hvilka redan gjorda äro

eller vidare af Riksdagen göras kunna.

(Jfr Regeringsformen § 72.)

§2.

Enligt Sveriges Rikes Ständers beslut

och förordning om Banken af

den 22 September 1668, har Sveriges

Riksbank till föremål för sin verksamhet:
A.

I egenskap af Vexelbank:

att bibehålla det inländska myntet

vid dess rätta och skäliga valör samt

hindra och förekomma främmande

myntsorters obilliga och egenmäktiga

stegrande.

(Jfr ingressen till nämnde Rikets Ständers beslut

och förordning.)

B. I egenskap af Depositionsbank

att för allmänhetens säkerhet, nytta

och beqvämlighet emottaga penningar

af en hvar, som sådant åstundar, deröfver

föra räkning och dem vid anfordran

insättaren tillhandahålla, så

att handel och rörelse må underlättas

genom de derå utfärdande assignationers

och invisningars kredit, kraft och

l 1 Afd. 13 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Banko-Utskottets Betänkande N:o 10.

obilliga och egenmäktiga stegrande

hindras och förekommas.

(Se ingressen till 1668 års Banko-Ordning.)

B. I egenskap af Läne-bank.

Att dels upplåna fruktlöst liggande

kapitaler, dels på drägliga vilkor, emot

fullgod säkerhet, biträda lånebehöfvande

med understöd och sålunda, till

befordrande af handelns och alla nyttiga

näringars uppkomst och förkofran,

förebygga ocker och obilliga intressens

beräknande enskilde emellan.

(Se 1668 års Banko-Ordning, 2 44 och följande.)

C. 1 egenskap a f allmän stats-anstalt.

Att, uti den genom låne-operationerna

inflytande och besparda vinst,

en nödhjelps- och tillgångskassa må

beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega

att, till Kongl. Maj:ts och Fäderneslandets

heder och nytta samt allmänt

gagneliga ändamål, disponera.

(Se 5 74 i Banko-Ordningen.)

§ 3.

Bankens kapital-öfverskott eller

grundfond skall, utan beräkning af

Bankens fasta egendom och inventarier,

mynt- och medaljkabinettet deruti inbegripet,

utgöra en summa af tjugufem

millioner rdr, hvadan möjligen

inträffande kapitalförminskning under

året af vinsten ersättes.

§ 4-

Från föregående åren reserverad och

C

under löpande året uppkommande be
-

giltighet, samt att dessförutan, jemväl

till säkert förvar mot vådliga händelser

och tillgrepp, under försegling

emottaga och vårda såväl kontanta

penningar som annan flyttbar egendom.

(Jfr ingressen till ofvan nämnde Rikets Ständers

beslut och förordning.)

C. I egenskap af Lånebank:

att dels upplåna fruktlöst liggande

kapitaler, dels på drägliga vilkor, emot

fullgod säkerhet, biträda lånebehöfvande

med understöd och sålunda,

till befordrande af handelns och alla

nyttiga näringars uppkomst och förkofran,

förebygga ocker och obilliga intressens

beräknande enskilda emellan.

(Jfr 2 44 och följande i ofvan nämnde Rikets

Ständers beslut och förordning.)

D. I egenskap) af allmän statsanstalt:

att uti den genom låneoperationerna

inflytande och besparda vinst, en tillgäng

må beredas, hvaröfver Rikets

Ständer ega att, till Kongl. Maj:ts och

Fäderneslandets heder och nytta samt

allmänt gagneliga ändamål disponera.

(Jfr 2 74 i ofvan nämnde Rikets Ständers beslut,

och förordning.)

§ 3.

Riksbankens grundfond skall, utan

beräkning af riksbankens fasta egendom,

inventarier samt mynt- och medaljkabinett,

utgöra tjugufem millioner

riksdaler riksmynt.

(Jfr 2 4 i Lagen för Rikets Ständers Bank af

den 1 Mars 1830, sådan denna 2 lyder i Kongl.

kungörelsen den 19 April 1864.)

§ 4.

Från föregående åren reserverad

och under löpande året uppkommande

s. 35 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

35

hållen vinst, som icke erfordras för

att ersätta inträffad kapitalförminskning

i grundfonden, utgör Bankens

reservfond.

§ 5.

Såsom Bankens metalliska kassa

anses och beräknas:

a) såväl gångbart som aflyst svenskt

silfvermynt;

b) svenskt och utländskt guldmynt;

c) utländskt silfvermynt;

d) omyntadt silfver och guld;

e) silfver och guld, som Myntverket

af Banken eller för dess räkning

ernottagit och under sin vård eger;

f) det silfver och guld, som blifvit

hos kända och säkra handelshus eller

bank-inrättningar å utrikes ort för

Bankens räkning nedsatt, eller är under

transport från utrikes ort till

Banken;

g) beloppet af uppköpta vexlar, betalbara

å utrikes ort sednast inom 3

månader, hvilka icke till liqvid förfallit

eller blifvit för inkassering afsända.

§ 24.

Såsom Riksbankens sedelstock anses

och beräknas:

a) utelöpande sedlar;

b) i banken och lånekontoreu, på

grund af 33 § i reglementet innestående

medel, för hvilka ränta ej

erlägges;

c) obegagnade andelar af låne- och

kreditiv-förlagen, tillhörande de särskilda

lånegrenarne;

d) beloppet af utelöpandepostvexlar.

§ 25.

Maximum för den del af sedelstoc
-

behållcn vinst, som icke erfordras för

att ersätta möjligen inträffad kapitalförminskning

i grundfonden, utgör

riksbankens reservfond.

§ -r>-

Såsom metallisk kassa anses och

beräknas allt riksbanken tillhörigt,

inom landet befintligt svenskt och utländskt

silfver- och guldmynt samt omyntadt

silfver och guld.''

§ 6.

Mom. 1. Riksbanken eger att under

de vilkor och inom de gränser, som

nedan bestämmas, utgifva sedlar, hvilka,

jemlikt 12 § Regeringsformen, rnä såsom

laggildt betalningsmedel erkännas.

Mom. 2. Såsom riksbankens sedelstock

anses och beräknas:

a) utelöpande sedlar;

b) pa depositions- samt upp- och

afskrifnings-räkningar innestående medel,

hvilka skola vid anfordran tillhandahållas

•

c) beloppet af utelöpande postvexlar.

Mom- 3. Sedelstocken, sålunda be
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

ken, beräknad enligt förestående §,

som icke motsvaras af Bankens metalliska

kassa, fastställes till ett belopp

af trettio millioner riksdaler.

§ 14.

Enligt § 1 i lagen för Rikets Ständers

Bank af den 1 Mars 1830, jemförd

med §§ 1 och 2 i lagen angående

myntbestämningen af samma dag,

är riksbanken ovilkorligen skyldig att.

när så påfordras, sina sedlar med

svenskt silfvermynt inlösa efter den

grund, att. 128 skillingar banko eller

4 riksdaler riksmynt gälla lika med

en riksdaler i silfver i enlighet med

gällande förordning om rikets mynt;

börande fullmäktige tillse att, såvidt

ske kan, prägladt silfvermynt af alla

fastställda sorter städse finnes i förråd.

§ 2-

i lagen för Rikets Ständers bank af d. 1 Mars 1830.

Vägrar Banken, under hvad sken

det vara må, att sedel vid uppvisandet

inlösa med det belopp, som genom

lagen om myntbestämningen vid

denna Riksdag faststäldt blifvit, må

den, som sedel innehafver, derom göra

skriftlig anmälan hos Kongl. Maj:ts

och Rikets Svea Hof-Rätt,hvilken, efter

att deröfver hafva hört Bankofullmäk
-

räknad, får aldrig uppgå till mera än

högst trettio millioner riksdaler utöfver

sammanlagda beloppet af följande riksbankens

tillgångar, nemligen:

a) metalliska kassan enligt nästföregående

§.

b) på utrikes ort nedsatt eller under

transport derifrån varande silfver och

guld i myntad eller omyntad form'',

och

c) andra hos bankinrättningar eller

handelshus å utrikes ort innestäende

medel.

§ 7.

Riksbanken är ovilkorligen skyldig

att, när så påfordras, sina sedlar med

svenskt silfvermynt inlösa efter den

grund, Konung och Riksdag fastställt,

hvadan sedlar å riksdaler riksmynt

inlösas efter deras lydelse, sedlar å

specie eller banko efter den grund,

att en riksdaler specie eller banko

gäller lika med en riksdaler femtio

öre riksmynt, samt sedlar å 14 och

10 skillingar uti koppar efter enahanda

grund, som för inlösen af sedlar

lydande å banko.

(Se Lagen för Rikets Ständers Bank af den 1

Mars 1830 och Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning

om Rikets mynt af den 3 Februari 1855.)

§ 8-

Vägrar banken, under hvad sken

det vara inå att sedel vid uppvisandet

efter fastställd grund inlösa, eger

sedelinnehafvaren att derom göra skriftlig

anmälan hos Kongl. Maj:ts och

Rikets Svea Hofrätt.

(Se Lagen för Rikets Ständers Bank af d. 1 Mars

1830.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

37

tige, eg er att med frågan, enligt Lag

och Författningar, förfara. Finnes dä

att sedelns vägrade inlösen härrört af

Bankens oförmåga att genast uppfylla

sina förbindelser, g öre Ho f-Rätten underdånig

anmälan derom hos Kongl.

Majd. På Kong!.. Majd ankomme att

pröfva, livilka utvägar, i öfverensstämmelse

med grundlagarna, lämpligast

må vidtagas, för att upprätthålla allmänna

förtroendet och återställa Banken

i det skick, 1 § stadgar.

§ 5.

i samma lag.

För hvarje halfår skall, inom en

månad efter förlopet deraf, en öfversigt,

som klart och fullständigt visar

Vexel-Bankens ställning, genom Rikets

Ständers fullmäktiges försorg tryckas

och med allmänna tidningarnc utdelas,

samt, efter hvarje års bokslut,

en öfversigt, som visar Bankens hela

ställning.

§ 86.

Ue öfversigter af Bankens hela ställning,

som, jemlikt åberopade § i banklagen,

likaledes skola efter hvarje års

bokslut tryckas och utdelas, böra uppgöras

efter faststäldt formulär; fullmäktige

likväl obetaget att för framtiden

låta uti detsamma iakttaga sådana

förändringar, som kunna medföra

ökad enkelhet och tydlighet.

§ 9.

Öfver riksbankens metalliska kassa

äfvensom tillgången i utländska, valutor

samt den beräknade sedelstocken

skall dels, enligt öde §:n i lagen för

Rikets Ständers Rank af den 1 Mars

1830, för hvarje hälft år och dels deremellan

för hvarje månad uppgift upprättas,

tryckas och med allmänna tidning

arne utdelas.

Öfver riksbankens ställning skall likaledes

upprättas, tryckas och, med allmänna

tidningarne utdelas dels, för

hvarje qvartal, sammandrag och dels,

för år, fullständig öfversigt.

Afdelning 2.

Om Bankens rörelse.

A. Om metalliska kassans upprätthållande,

köp och försäljning af silfver

och guld,, utländska vexlar, obligationer

och statspapper.

§ io.

Mom. 1. Riksbanken emottag er såväl

i dess hufvudkontor som i lånekontoren

svenskt guldmynt, prägladt i

enlighet med Kongl. förordningen af

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

b 7.

Mom. I. Såväl i Banken som vid

lånekontoren invexlas, mot Bankens

sedlar, svenskt silfvermynt.

Mom. 2. Vidare emottages och uppköpes

i Banken och lånekontoren, efter

de pris, fullmäktige ega att tid efter

annan bestämma:

Svenskt och utländskt guldmynt,

utländska silfvermyntsortcr, med undantag

af skiljemynt, kontrolleradt verksilfver

samt kontrolleradt eller annat

omyntadt guld; och ega fullmäktige att

angående förfaringssättet vid emottagande

och inköp af de i detta moment

omförmälda slag af valutor vidtaga de

anstalter samt meddela de föreskrifter,

som finnas erforderliga.

Mom. 3 (utgår). Skulle vid lånekontoren

störrre qvantiteter guldmynt,

utländskt silfvermynt, verksilfver eller

kontrolleradt eller annat omyntadt

guld erbjudas till inköp, än som kan

liqvideras med de tillgångar, lånekontorens

kassor för tillfället ega, äro

dessa kontor berättigade att för inköpets

verkställande assignera på Banken

å en för sådant ändamål öppnad

särskild räkning, under förbehåll

likväl, att kontoret för det assignerade

beloppet, så fort ske kan, redovisar.

§ 11.

Med undantag af kontrolleradt verksilfver,

äldre svenska silfverm yntsorter,

sådant utländskt silfver eller guldmynt,

som erbjudes till omedelbar invexling

efter de af fullmäktige fastställda

pris, samt kontrolleradt guld,

skall allt silfver och guld, som till

den 31 Juli 1868, till det pris. som

Fullmäktige finna skäligt derå fastställa.

Mom. 2. Likaledes emottages såväl

i hufvudkontoret som i lånekontoren

svenskt guldmynt, af äldre prägel samt

utländskt guld- och. silfvermynt af de

slag och till de pris, som fullmäktige

bestämma.

Mom. 3■ Silfver och gidd i plants,

kontrolleradt verksilfver samt kontrolleradt

eller annat omyntadt guld inkopes

i såväl bankens Imf vedkontor, som

lånekontoren.

Allt omyntadt silfver och guld skall

å Kongl. Myntverket profvas och värderas,

och erlägges betalning för silfver

efter värdet i svenskt mynt och för

guld efter af fullmäktige bestämdt pris.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

39

riksbanken eller för dess räkning levereras,

hädanefter, i likhet med hvad

hittills vanligt varit, undergå prof af

vederbörande vid Myntverket, hvilkas

deröfver utfärdade attester skola utvisa

ej mindre verkliga beloppet i fint,

än äfven värdet i svenskt mynt.

§ 12.

De attester, som från Myntverket

utställas öfver derstädes af enskilde,

för Bankens räkning, till myntning

aflemnadt silfver och guld, skola af

Banken inlösas med den myntsort,

hvarå de lyda.

§ 13.

Fullmäktige berättigas att, efter särskild

pröfning för hvarje fall, kunna,

om de finna sådant lämpligt och för

riksbanken fördelaktigt, befria den eller

dem, som till riksbanken aflemna silfver

eller guld i plants, från erläggande

af myntskatt.

§ 15.

De i Bankens förråd redan varande

och genom vexling dit ingående speciel-

af äldre prägel må af fullmäktige

utlemnas efter stycketal mot ett

pris, icke understigande 4 rdr 3 öre

för hvarje specie, dock ej mindre parti

hvarje gång, än 100 speciel-,

§ 17.

Svenskt och utländskt guldmynt,

må, i mån af tillgång och rörelsens

behof, från Banken och lånekontoren

utvexlas till det pris, fullmäktige finna

skäligt derå fastställa

Mom. 4. Riksbanken inköper jemväl,

efter enahanda grund, silfver och

guld, som, i ändamål att till riksbanken

försäljas, omedelbart blifvit

Kong!. Myntverket aflemnadt.

Mom. 5. Fullmäktige medgifves att,

efter särskild pröfning för hvarje fall,

och om de finna sådant lämpligt samt

för riksbanken fördelaktigt, befria säljare

af ornyntadt silfver och guld frän

såväl myntskatt, som det eller de särskilda

afdrag i öfrigt hvartill Kongl.

Myntverket är berättigad t, utan afseende

derå, om silfver eller gidd blifvit

inlemnadt i riksbanken eller lånekontor

eller å Kongl. Myntverket.

§ 11.

Mom 1. 1 såväl riksbanken som

dess lånekontor tillhandahålles i mån

af tillgång å hvartdera stället och till de

pris, fullmäktige hafva att bestämma,

icke allenast svenskt silfvermynt, nräo-- ladt före år 1830, och guldmynt af

af både äldre och nyare prägel, utan

äfven utländskt silfver- och guldmynt.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

§ 18.

Åt fullmäktige öfverlemnas att kunna,

i stället för svenskt silfvermynt, från

Banken utgifva icke allenast utländska

silfvermyntsorter mot det af fullmäktige

fastställande utvexlingspris, utan

äfven silfver- och guldplantsar mot

det pris, som fullmäktige, med afseende

å Bankens fördel och med ledning

af priset å silfver och guld på

utrikes orter, bestämma.

§ 8-

Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas

att af välkända och solida trassenter

eller endossenter låta i Stockholm,

Göteborg och Malmö, efter den kurs

fullmäktige bestämma, köpa vexlar,

betalbara å utrikes ort, dragna på sex

månader eller kortare tid; äfvensom

att träffa annat aftal om öfvertagande

för Bankens räkning af utländsk valuta.

Mom. 2. De fonder, som till följd

af vexelköp eller andra aftal finnas å

utrikes ort för Bankens räkning stående,

ega fullmäktige att på tjenligaste

vis disponera genom indragning af

silfver eller guld, medelst afgifvande af

vexlar, eller genom uppdrag till utbetalning

på annat sätt.

Inskrifvet silfver och guld skall alltid

mot sjöfara försäkras.

Såväl beloppet af de vexlar, hvilka

få afgifvas, som kursen å desamma

O

bestämmes af fullmäktige.

Mom. 3. Fullmäktige ega att förordna

hos hvilket eller hvilka handelshus

eller bank-inrättningar å utrikes

ort depositioner för Bankens räkning

få verkställas.

Mom. 2. Likaledes tillhandahålles

i riksbanken, i mån af tillgång, silfver

och guld i plants till det pris, fullmäktige,

med ledning af priset å silfver

och guld på utrikes orter, bestämma.

§ 12.

Mom. 1. Fullmäktige bemvndigas

att i Stockholm, Göteborg och Malmö

köpa och åter försälja vexlar, betalbara

å utrikes ort, dragna på sex månader

eller kortare tid, äfvensom att

genom annat aftal öfvertaga utländsk

valuta och densamma åter aflåta.

Mom. 2. Riksbankens behållning i

utländska valutor ega fullmäktige att

hafva innestående hos kända och säkra

utländska bankinrättningar eller handelshus

samt att å dessa behållningar

utställa vexlar eller anvisningar, eller

ock använda dem till förstärkning af

silfver- och guldförrådet i riksbanken.

Silfver och guld, som sjöledes införes,

skall mot sjöfara försäkras.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o Vi.

41

§ 9.

fullmäktige berättigas att på utrikes

ort försälja sådana af Banken

innehafvande obligationer, som fördelaktigast

kunna derstädes afyttras.

§ 6.

Den del af metalliska kassan, som

omfönnäles i litt. a) b) c) i/J och ej

af förestående §, må ej bibehållas vid

ett belopp, som understiger tio millioner

riksdaler riksmynt; börande fullmäktige,

när kurs eller andra förhållanden

gifva anledning att befara uttag

af metallisk valuta, i tid vidtaga nödiga

åtgärder för att hindra metalliska

kassans nedsjunkande till berörda minimum

af 10 millioner riksdaler.

§ 27.

Oberoende af de åtgärder fullmäktige,

enligt §§ 7, 8, 9 och 10, hafva

att vidtaga till Bankens metalliska

kassa, åligger det fullmäktige att, när

berörda kassa fortfar att minskas eller

Bankens ställning i öfrigt det påkallar:

V

u) minska diskonteringen och utlåningen

från handels- och näringsdiskontfonden

samt kassakreditivrörelsen;
b)

alldeles inställa omförmälda diskontering

och utlåning samt kassakreditiv-rörelsen,

med undantag dock

hvad angår de kreditiv, som här nedan

omförmälas, äfvensom indraga

större eller mindre del af utlåningen

från allmänna diskontfonden:

c) till inbetalning inom den i hvarje

särskildt fall bestämda tid uppsäga de

kongl. kommers-kollegium och jernkontoret

beviljade kreditiv, äfvensom

Bill. till Riksd. Broi. 187.3. 6 Sami.

§ 13.

Fullmäktige bemyndigas likaledes att

in- (:ller utrikes kiipa och sälja in- och

utländska obligationer och statspapper.

§ 14.

Mom. 1. Riksbankens metalliska

kassa far icke bibehållas vid lägre belopp

än tio millioner riksdaler riksmynt.

Mom. 2. Visar metalliska kassan

benägenhet att nedgå till det här ofvan

bestämda minsta belopp af tio

millioner riksdaler riksmynt, böra fullmäktige

i tid vidtaga de åtgärder,

hvilka med afseende på förhållandena

för tillfället finnas lämplig?., medelst

afyttrande af obligationer eller statspapper,

medelst sedelstockens förminskning

genom indragning å lånerörelsen,

eller medelst anlitande af kredit å utrikes

ort; egande fullmäktige att af

dessa utvägar välja den eller dem,

som för tillfället må finnas bäst leda

till ändamålet.

Mom. 3. Vid indragning å lånerörelsen

bör följande ordning iakttagas.

a) minskning i vexeldiskonteringen,

i utlåningen utan omsättningsiätt samt

i kassakreditiv-rörelsen;

l>) inställande af vexeldiskonteringen,

utlåning och kassakreditiv-rörelsen,

dock med undantag för de kreditiv,

som här nedan omförmälas, samt

minskning i utlåningen med omsättningsrätt;
c)

uppsägning till inbetalning inom

den i hvarje fall bestämda tid af de

Kongl. Kommers-kollegium och filialbankerna

beviljade kreditiv, samt slutligen
1

Afd. 18 Höft.

6

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 2

Banko-Utskottets B<

filialbanker meddelade försträckningar;

samt

d) uppsäga det riksgälds-kontoret

beviljade kreditiv;

och böra dessa, till förminskning -af

Bankens sedelstock anvisade, utvägar

begagnas i den ordning de här äro

uppräknade;

fullmäktige likväl öppet lemnadt

att derförinnan eller samtidigt dermed

försälja större eller mindre del af innehafvande

obligationer; kommande de

medel, som från lånerörelsen indragas,

att, när Bankens ställning det medgifver,

till sina ursprungliga ändamål återföras.

§ 10.

Då Bankens säkerhet det krafvel-,

ega fullmäktige att, till förstärkande

af metalliska kassan, å utrikes ort

upptaga lån eller bereda Banken kreditiv

till belopp, motsvarande högst

tolf millioner riksdaler riksmyntI

sådant afseende bär Riksdagen

hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit,

det Kongl. Maj:t, uppå fullmäktiges

anmälan i ämnet, täcktes

låta bemedla det af fullmäktige för

Bankens säkerhet nödigt ansedda lånet

under den form, som för ändamålet

kan finnas erforderlig, samt å ett sådant

lån meddela dess nådiga garanti.

§ 28.

Mom. 1. Banken utgifver sedlar,

att med silfver inlösas, å nedan nämnda

valörer, nemligen:

Hankande N:o 16.

d) uppsägning af riksgäldskontorets

kreditiv.

Mom. 4. Utländsk kredit, i form

af lån eller kreditiv, må begagnas till

belopp af högst tolf millioner riksdaler

riksmynt; och har Riksdagen i

sådant afseende hos Kongl. Maj:t i

underdånighet anhållit, det Kongl.

Maj:t, uppå fullmäktiges anmälan i

ämnet, täcktes låta bemedla det af

fullmäktige för riksbankens säkerhet

nödigt ansedda lånet under den form,

som för ändamålet kan finnas erforderlig,

samt å ett sådant lån meddela

dess nådiga garanti.

B. Om riksbankens sedlar, om vexling

af mynt och sedlar samt om andra

betalningsmedel, som i riksbankens

kassor emottaqas.

§ 15.

Mom. 1. Riksbanken utgifver sedlar

å följande valörer, nemligen;

s. 43 Kontrollera mot PDF

å

1 rdr rmt,

att inlösas med

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

43

4 rdr i silfver, eller 2 ort

12-lödigt

myntadt

silfver.

))

5

»

))

11

»

»

10

))

»>

to

»

»

21

))

»

20

»

»

50

))

))

121

»;

»

100

))

»

100

))

»

25

t)

M

200

»

w

500

»

>1

125

t)

U

1000

))

1000

»

»

250

»

))

2000

»

skolande texten å dessa sedlar lyda

sålunda: Sveriges Riksbank inlöser, vid

anfordran, denna sedel å Riksdaler 00

Riksmynt med 00 Riksdaler i silfver

eller 00 ort tolflödig! myntadt silfver.

Hvarjemte sedeln bör innehålla erinran

om lagen mot banksedlars efterapning

och förfalskning samt om gällande bestämmelser

angående belöning för upptäckandet

af sådant brott.

Mom. 3. Sedlarne underskrifvas af

tvänne Bankens tjensteman och hållas

på förhand färdiga, för att kunna genast

och utan omgång till allmänheten

utvexlas.

§ 7.

Mom. 1. Såväl i Banken som vid

lånekontoren invexlas, mot Bankens

sedlar, svenskt silfvermynt.

§ 30.

För invexling i landsorten af förslitna

sedlar å å riksdaler och derunder

em! motsvarande belopp i sedlar

eller silfvermynt, ega fullmäktige

att vidtaga nödiga åtgärder.

§ 29.

Mom. 1. 1 afseende på granskningen

af förslitna och bristfälliga sedlar

å 1 rdv rmt,

att inlösas med { rdr i silfver, eller 2 ort

12-lödigt

myntadt

silfver.

»

5

»

»

11

»

»

10

»

»

10

»

))

2\

»

»

20

))

50

»

»

121

»

100

»

»i

100

0

))

25

l)

))

200

))

»

500

»

))

125

))

»

1000

»

))

1000

»

»

250

»

1)

2000

»

skolande texten å dessa sedlar lyda

sålunda: Sveriges Riksbank inlöser, vid

anfordran, denna sedel å Riksdaler 00

Riksmynt med 00 Riksdaler i silfver

eller 00 ort tolflödigt myntadt silfver;

och böra sedlarne derjemte innehålla

erinran om lagen mot banksedlars efterapning

och förfalskning samt om gällande

bestämmelser angående belöning

för upptäckandet af sådant brott.

Mom. 2. Dessa sedlar förses med.

namnteckning af två riksbankens tjensteman;

den ena namnteckningen ä sedlar

af de tvä lägsta valörenia anbringad

genom tryck.

Mom. 3. Riksbanken och lånekontoren

skola ''alltid vara försedda med

riksbankens sedlar till utvexling mot

svenskt silfvermynt.

Mom. 4• För invexling i landsorten

af förslitna sedlar å 5 riksdaler och

derunder i utbyte mot sedlar eller silfvermynt,

ega fullmäktige att vidtaga

nödiga åtgärder.

Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga

och förslitna sedlar iakttages

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Banko- Utskottets Betänkande N:o 16.

från och med 8 skillingar till och med

3 r:dr på of är godt papper, komma följande

allmänna grunder att fortfarande

tjena till efterrättelse, nemligen:

a) att en sedel antingen till fulla

värdet antages eller ock helt och hållet

kasseras;

b) att den fjerdedel nedantill åt höger,

hvarå namnteckningarne befinnas,

och hvilken genom olikheten i fina

trycket, ensam för sig utvisar sedelns

rätta valör, inlöses, då denna fjerdedel

är fullständig och sammanhängande,

utan afseende å de stycken af andra

sedlar, som må vara vidfogade;

c) att om på denna fjerdedel antingen

båda namnen eller fina trycket

saknas, eller om delar af någotdera

eller af dem alla blifvit från det qvarvarande

skilda och icke kunna företes,

sedeln likväl är inlösningsbar, såvida

då det öfriga af sedeln, eller åtminstone

det återstående af dess nedra

hälft, är helt och hållet sammanhängande

;

d) att deremot sådana hopfogade,

ofullständiga bitar, af hvilka ingendera

för sig är inlösningsbar, ej kunna genom

blotta sammanklistringen vinna

ett eljest saknadt värde, utan ovilkorligen

måste kasseras.

Mom. 2. Vid inlösen af sedlar å

färgadt papper, ställda i banko, förfares

enligt Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse

den 5 Mars 1836.

Mom. 3. Rörande inlösen af sedlar

å riksdaler riksmynt gäller till efterrättelse

hvad i Kongl. kungörelsen den

4 Februari 1859 är stadgadt.

hvad som är stadgadt dels i Kongl.

kungörelserna af den 5 Mars 1836 och

den 4 Februari 1859 och dels i instruktionen

för riksbankens tjensteman.

Mom. 6. Framställning om inlösen

af sedel, som blifvit så stympad oeh

skadad, att denna inlösen beror icke

af sedelns granskning, utan på undersökning

och pröfning af särskilda skal

och omständigheter, pröfvas och afgöres

af fullmäktige.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

45

Mora. 4. Frågor om inlösen af sådana

sedlar, hvilkå genom olyckshändelser

blifvit så stympade och skadade,

att denna inlösen beror icke af sedlarnes

granskning, utan på undersökning

och pröfning af särskilda skäl

och omständigheter, afgöras af bankofullmäktige.

§ 14.

börande fullmäktige tillse att, så

vidt ske kan, prägladt silfvermynt af

alla faststälda sorter städse finnes i

förråd.

§ 16.

Det svenska silfvermynt, som vid

lånekontoren kan ingå, må jemväl derstädes

i låne- eller vexlingsrörelse åter

utgifvas, efter ofvan stadgade grund;

dock utan skyldighet för lånekontoren

att silfvermynt tillhandahålla
§

19.

Fullmäktige ega att efter hand och

i mån af behof låta uppmynta riksbankens

silfverförråd, så att icke något

afbrott i utvexlingens jemna gång inå

inträffa eller hinder möta att med

svenskt gångbart silfvermynt förskottsvis

infria Myntverkets attester, på sätt

i § 12 är stadgadt; egande fullmäktige

att, efter eget ompröfvande, vid myntningen

låta använda det riksbankens

silfver, mvntadt eller omyntadt, som

dertill anses för riksbanken förmånligast.

f fFullmäktige låta jemväl föranstalta,

att riksbankens behållningar i guld

varda, i mån af behof, utmyntade.

§ 16.

Mom. 1. I riksbankens kassor skall

tillhandahållas svenskt silfvermynt af

alla de valörer, som enligt gällande

myntordning utmyntas; börande fullmäktige

tillse att, så vidt ske kan,

nödigt förråd af hvarje slag förefinnes.

Mom. 2. Vid lånekontoren utvexlas

svenskt silfvermynt endast i mån af

tillgång.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

§ 20.

Silfver- och guldmynt präglas å do

valörer, som i gällande förordningar

äro bestämda.

§ 31.

Fullmäktige böra, i mån af behof

och åtgång af kopparskiljemynt, sig

hos Kong), statskontoret anmäla till

erhållande deraf, på det att rörelsen

ej må blifva i saknad af dylikt mynt;

skolande Banken, utan deltagande i

vinst eller förlust å sjelfva präglingen,

vid skeende leveranser godtgöra statsverket

kopparmyntets åsätta värde.

§ 32.

Det från statsverket eller myntverket

inlösta kopparskiljemynt utgifves

och emottages i Banken och lånekontoren

för silfver eller sedlar.

Riksgälds-kontorets koppa rskiljemynts-poletter

invexlas i Bankens

kassor och aflemnas sedermera till

myntverket emot bestämdt pris; skolande

skilnaden mellan detta och prägelvärdet

påföras bankens vinst- och

förlust-räkning.

O

§ 35.

På fullmäktige’ må ankomma att

tillåta emottagande, vid liqvider och

insättningar i Riksbanken samt dess

lånekontor, af banksedlar, utgifna af

sådana enskilda sedelutgifvande banker,

hvilka å den ort, der liqviden

eller insättningen sker, lemna dagligt

tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot

Riksbankens sedlar; egande fullmäktige

att i öfrigt bestämma de vilkor,

§ 17-

Mom. I. 1 såväl riksbanken som

dess lånekontor in- och utvexlas kopparmynt.

Mom. 2. Vid lånekontoren är utvexlingen

inskränkt inom det belopp,

som genom invexling dit ingått, men

riksbanken bör städse vara försedd

med ett, efterfrågan motsvarande förråd

kopparmynt, så vidt ske kan, af alla

fastställda valörer; hvadan det åligger

fullmäktige tillse att myntning af koppar

i mån af behof varder verkställd.

Mom. 3. Invexladt kopparmynt af äldre

prägel ån år 1855, Riksgäldskontorets kopparskiljemyntspoletter

deri inbegripna, får icke

utvexlas, utan skall, i riksbankens räkenskaper

bokfördt till allenast det värde, hvartill detsamma

af Kongl. myntverket inlöses, till ommyntning

användas.

§ 18.

Mom. 1. Vid insättningar och liqvider

i riksbanken och lånekontoren

kunna, utom rikets mynt och riksbankens

sedlar, användas: riksbankens,

lånekontorens och filialbankernas anvisningar,

assignationer och vexlar, sedlar,

utgifna af sådana enskilda banker,

som å den ort, der insättningen eller

liqviden sker, lemna dagligt tillfälle

till utbyte af dessa sedlar mot riks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-tJtskottds Betänkande, N:o 1(>.

som för Riksbankens betryggande mot

förlust kunna linnas erforderliga.

§ 123.

Mom. 10. Förutom det i riket

fastställda gångbara mynt samt Riksbankens,

lånekontorens och filialbankernas

anvisningar, assignationer och

vexlar, må, efter medgifvande af

bankofullmäktige nedi enhet af dem

meddelade föreskrifter, vid liqvider

och insättningar i lånekontoren, jemväl

emottaga,s banksedlar, utgifna af

sådana enskilda sedel utgifvande banker,

hvilka å den ort, der liqviden

eller insättningen sker, lemna dagligt

tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot

Riksbankens sedlar; och må det för

öfrigtfankomma på. pröfning af lånekontorets

styrelse att äfven emottaga

enskilda penningeanstaiters vid uppvisandet

i Stockholm betalbara vexlar.

Då inbetalningar ske i lånekontorets

egna assignationer eller i filialbankernas

assignationer eller vexlar, skola

desamma makuleras och såsom kontant

leverering till Banken genast insändas.

Enskilda bankers sedlar skola,

i enlighet med de föreskrifter, fullmäktige

meddela, emotjRiksbankens

sedlar utbytas; och enskilda penningeanstaiters

vexlar skola till Riksbanken

genast såsom kontant leverering insändas.

§ 33.

Banken må emottaga och å räkning

O O

ii»

4/

bankens sedlar och hvilka i öfrigt af

fullmäktige pröfvas böra till mottagande

godkännas, samt i Stockholm vid uppvisandet

betalbara, aj enskilda penningeanstalter

utställda vexlar, som efter vederbörande

styrelses bepröfvande anses kunna mottagas.

Om förfaringssättet med mottagna

enskilda bankers sedlar ega full mäktiga

meddela föreskrifter.

Aloin. 2. I lånekontoren mottagna

lånekontors- samt filialbanksassignationer

och vexlar, äfvensom enskilda

penningeanstaiters vexlar skola genast

såsom kontant leverering till riksbanken

insändas; börande förstnämnda

assignationer och vexlar före afsändningen

i lånekontoren makuleras.

§ 19.

Bankens och lånekontorens kassor skola å

hvarje helgfri day hållas för allmänheten tillgängliga

ä tider, som af fullmäktige bestämmas.

C. Om depositions- och postvexelrurelsen.

§ 20.

Mom. 1. Af staten samt dess all
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Banko-TJtskottets Betänkande N:o 16.

föra såväl svenskt silfvermynt eller

Bankens sedlar, som svenska caroliner,

och fullvigtigt guldmynt å 10, 20, 50 och

100 francs, under förbindelse att, vid

anfordran, tillhandahålla räkningshafvaren

det insättningen motsvarande

belopp mynt eller sedlar, eller det antal

caroliner eller den summa i francs,

som insatt blifvit; med rättighet likväl

för Banken att, vid uttagning af insatt guldmynt,

efter egen läglighet lemna antingen

caroliner eller motsvarande summa, i fullvigtigt

francsmynt, utan åtskilnad mellan de

förra och det sednare.

För sådana insättningar erlägger

o c?o

Banken ej ränta.

§ 34.

Mom. 1. De i nästföregående §

omförmälda räkningar skiljas under

fyra klasser:

till deri första höra:

räkningar, tillhöriga staten samt dess

allmänna verk och kassor, de under

Stockholms stads styrelse hörande embetsverk

och kassor samt allmänna inrättningar,

välgörenhetsanstalter och

konkursmassor.

till den andra:

räkningar, tillhöriga alla med beräkning

af vinst för den enskilde grundade

stiftelser och bolagsföreningar,

äfvensom enskilde personer.

till den tredje:

räkningar öfver låne- och kreditivförlag,

af banken anvisade åtskilliga

verk och inrättningar.

till den fjerde:

räkningar öfver medel, dels beroende

männa verk och kassor, de under städernas

styrelse!- hörande embetsverk

och kassor, allmänna inrättningar, välgörenhetsanstalter,

enskilda stiftelser

och bolagsföreningar samt enskilda

personer skall i såväl riksbanken som

dess lånekontor emottagas och å räkning

föras icke allenast svenskt silfvermynt

eller riksbankens sedlar, utan

äfven caroliner, under förbindelse att,

vid anfordran, tillhandahålla räkningshafvaren

det insättningen motsvarande

belopp mynt eller sedlar, eller det

antal caroliner, som insatt blifvit.

För sådana insättningar erlägger

riksbanken ej ränta.

Mom. 2. ()m öppnande af räkning

göres skriftlig anmälan
Mom.

3. Insättningar och uttagningar

få ske äfven i brutna tal.

Mom. 4. För uttagning kan begagnas

antingen handskrifven eller tryckt

anvisning eller assignation, eller till

viss man eller order ställd vexel, hvilken

icke får in blanco transporteras;

skolande behörigen folierade och numererade

vexelblanketter räkningshafvare

tillhandahållas utan afgift.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

49

af Banko-styrelsens eller densamma

underlydandes disposition samt dels

insatta för utgifna och inlösta postremissvexlar.

Mom. 2. Före räknings upptagande,

göres skriftlig anmälan hos bankens

depositions-kontor.

Mom. 3. Räkningshafvare är förbjudet

att å Banken utställa anvisningar

å högre sammanräknadt belopp,

än han å räkningen har i behåll.

Mom. 4. Å räkning, tillhörande

2:dra klassen, får icke insättas eller

uttagas mindre belopp, hvarje gång,

än etthundra riksdaler.

Mom. 5. För uttag å räkning,

tillhörande 2:dra klassen, får begagnas

antingen handskrifven anvisning eller *

till viss man eller ordres ställd vexel,

hvilken icke får in blanco transporteras;

skolande behörigen folierade och

numererade vexelblanketter räkningshafvare,

mot qvitto, tillhandahållas

utan afgift.

§ 36. § 21.

Till undvikande af penningeförsänd- Till undvikande af penningeförsändningar

med posterna särskilda orter ningar med posterna särskilda orter

emellan, ege en hvar att i Banken emellan ege en hvar att i riksbanken

och lånekontoren insätta penningar å och lånekontoren insätta penningar mot

belopp från och med etthundra riks- erhållande af till viss man eller ordres

daler, mot erhållande af till viss man ställd vexel att, vid uppvisandet, inlösas

eller ordres ställd vexel eller anvis- antingen i riksbanken eller någotdera

ning, att, vid uppvisandet, inlösas an- lånekontoret eller ock i riksbanken

tingen i Banken eller uppgifvet låne- eller i uppgifvet lånekontor; och gäller

kontor, eller ock i Banken eller i nå- i afseende å denna rörelse för öfrigt

gotdera lånekontoret; och gäller i af- till iakttagande följande, nemligen:

seende å denna rörelse för öfrigt till

iakttagande följande, nemligen:

a) Hvarken vexel eller anvisning får a.) Vexel får ej in blanco transporin

blanco transporteras. teras.

Bih. till Rilcsd. Prot. 1872. 6 Sami 1 Afd, 13 Raft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

Ii) Såväl vexel, som anvisning skall,

då den af Banken utställes, med först

afgående post aviseras lånekontoren

eller vederbörande lånekontor. Lika

beskaffad avis åligge det lånekontor,

som vexel eller anvisning utfärdat, att

till Banken och öfriga lånekontoren

eller till Banken eller vederbörande

lånekontor insända.

c) Öfver rörelsen i sin helhet föres

i Banken sammanfattad och fortgående

räkenskap.

d) De penningar, som för ifrågavarande

ändamål insättas i Banken

och lånekontoren, få icke under något

vilkor i låne- eller kreditivrörelse användas.

e) Om vid någotdera lånekontoret

penningar insättas till högre belopp,

än som för vexlars och anvisningars

infriande anses erforderligt, åligge det

fullmäktige att sådana medel derifrån

till Banken infordra, med fullmäktige

lenmad rätt att kunna, der så nödigt

anses, tillåta vederbörande lånekontors

styrelse att, vid afsändning af Bankens

sedlar, desamma makulera genom derå

med trycksvärta anbragta ord: "Inlöst

i lånekontoret i N. N.»

f) Företes till inlösen vid någotdera

af lånekontoret vexel eller anvisning

å större summa, än hvartill de hos

kontoret gjorda insättningar uppgå,

ege lånekontoret att för liqvidens verkställande

utgifva assignationer å Banken;

gällande härvid till efterrättelse

hvad som i afseende å lånekontorens

assignering i öfrigt är eller varder

stadgadt.

</) 1 händelse åter de i Banken in
-

!>) Då vexel af riksbanken utställes,

skall densamma med först afgående

post aviseras lånekontoren eller vederbörande

lånekontor. Lika beskaffad

avis åligge det lånekontor, som vexel

utfärdat, att till riksbanken och öfriga

lånekontoren eller till riksbanken eller

vederbörande lånekontor insända.

v) Öfver rörelsen i dess helhet föres

i riksbanken sammanfattad och fortgående

räkenskap.

d) De penningar, som för ifrågavarande

ändamål insättas i riksbanken

och lånekontoren, få icke under något

vilkor i diskontering-, låne- eller kreditivrörelse

användas.

c) Om vid någotdera lånekontoret

penningar insättas till högre belopp,

än som för vexlars infriande anses

erforderligt, åligge det fullmäktige att

sådana medel derifrån till riksbanken

infordra, med fullmäktige lemnad rätt

att kunna, der så nödigt anses, tillåta

vederbörande lånekontorsstyrelse att,

vid afsändning af riksbankens sedlar,

desamma makulera genom derå med

trycksvärta anbragta ord : Inlöst i lånekontoret

i N. N.»

f) Företes till inlösen vid någotdera

lånekontoret vexel å större belopp,

än hvartill den hos kontoret varande

behållning uppgår, ege lånekontoret

att för liqvidens verkställande

utgifva assignation å riksbanken; gällande

härvid till efterrättelse hvad

som i afseende å lånekontorens assignering

i öfrigt är eller varder stadgadt.

O o c5

(/) I händelse åter de i riksbanken

s. 51 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

51

satta medel skulle vid något tillfälle

vara otillräckliga för infriande vare

sig af vexlar, anvisningar eller al sådana

assignationer, som, enligt föregående

moment, kunna af lånekontoren

utfärdas, må fullmäktige begagna

förskott, livilket genast, då tillgången

det medgifver, återbetalas.

§ 37.

Banken må, såvidt lägligt är och

utrymme dertill inom Banken gifves,

under försegling af inlemnaren, till

förvar emottaga paketer eller annan

flyttbar egendom, utan att om innehållet

undfå uppgift och utan ansvarighet

å Bankens sida för oförvållad

skada eller tillfällig olycka; skolande

till Banken erläggas följande, i förhållande

till det nedsatta godsets rymd

och den tid det i Bankens förvar innestått,

bestämda afgift, nemligen,

efter månad räknadt:

insatta medel skulle vid något tillfälle

vara otillräckliga för infriande af vexlar

eller af sådana assignationer, som,

enligt föregående moment, kunna af

lånekontoren utfärdas, må fullmäktige

begagna förskott, hvilket genast, då

tillgången det medgifver, återbetalas.

D. Om mottagning af paketer och annan

flyttbar egendom.

§ 22.

Riksbanken må, såvidt lägligt är

och utrymme dertill inom riksbanken

gifves, under försegling emottaga paketer

eller annan flyttbar egendom,

utan att om innehållet undfå uppgift

och utan ansvarighet å riksbankens

sida för oförvållad skada eller tillfällig

olycka; skolande till riksbanken

erläggas följande, i förhållande till det

nedsatta godsets rymd och den tid

det i förvar innestått, bestämda afgift,

nemligen efter månad räknadt:

’ O

för depositum af IV2

kubikfot eller

för depositum af 1V2

kubikfot eller

derunder ........

Runt — 50 öre.

derunder

Runt —

50 öre.

,, depositum derutöf-

„ depositum derutöf-

ver till och med

till och med 4 ä 4Vj

4 ä4V2 kubikfot:

kubikfot:

forsta kubikfoten

„ — 50 „

första kubikfoten

11

50 „

hvardera af de öf-

hvardera af de öf-

riga ....................

„ — 25 „

riga........................

11

25 „

,, depositum derutöf-

,, depositum derutöf-

ver till och med

ver till och med

8 ä 8l/2 kubikfot:

8 ä 8Va kubikfot:

första 4 kubikfot

„ 1: 25 „

första 4 kubikfot ...

„ 1:

25 „

hvardera af de öf-

hvardera af de öf-

riga .....................

„ — 20 „

riga ........................

11

20 „

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Banko-Ut skottets Betänkande N:o 16.

för depositum derutöfver

till hvad storlek

som helst:

första 8 kubikfot Runt 2: —

hvardera af de öfriga

..................... „ — 12 ö.

Denna afgift utgår för minst en hel

månad, och halfva månader upptagas

icke; men hvad deröfver är, anses för

hel månad.

Ej heller upptagas halfva kubikfot,

men hvad som öfverstiger half, räknas

såsom hel kubikfot.

Uppmätning af hvarje depositum

sker vid dess inlemnandetill Banken,

då äfven afgiften, till sitt månadtliga

belopp uträknad och vederbörligen kontrollerad,

införes i depositionsbeviset,

hvilket å viss man utställes.

Vid det nedsatta godsets återtagande

erlägges till Banken belöpande afgift,

hvilken dock årligen till Banken infordras

för sådana deposita, som under

ett eller flera år derstädes innestått;

kommande afgifternas belopp att

redovisas på särskildt konto i Bankens

hufvudbok.

Skulle någon inlemnare ej åtuöjas

med den afgift, som i depositionsbeviset

blifvit bestämd, utan'' väcka tvist

om kubikinnehållet och hvad afgiften

på grund deraf rätteligen utgöra bör,

återställes genast hans depositum.

§ 64.

Vid diskont- och lånekontoren emottagas

penningar på upp- och afskrifningsräkning

af såväl enskilde personer

som enskilda korporationer, bolag

för depositum derutöfver

till hvad storlek

som helst:

första 8 kubikfot Runt 2:

hvardera af de öfriga.

....................... „ — 12 ö.

Denna afgift utgår för minst en hel

månad, och halfva månader upptagas

icke, men hvad deröfver är, anses för

hel månad.

Ej heller upptagas halfva kubikfot,

men hvad som öfverstiger half, räknas

som hel kubikfot.

Uppmätning af hvarje depositum

sker vid dess inlemnande, då äfven

afgiften, till sitt månadtliga belopp

uträknad och vederbörligen kontrollerad,

införes i depositionsbeviset, hvilket

å viss man utställes.

Vid det nedsatta godsets återtagande

erlägges belöpande afgift, hvilken

dock årligen infordras för sådana

deposita, som under ett eller flera år

innestått, och skola afgifternas belopp

särskildt redovisas.

Skulle inlemnaren ej åtnöjas med

den afgift, som i depositionsbeviset

blifvit bestämd, återställes genast hans

depositum.

E. Om upp- och utlånings-, diskonterings-

och kreditivrörelsen.

§ 23.

Mom. 1- I riksbanken och lånekontoren

emottagas penningar på uppoch

afskrifningsräkning af såväl enskilde

personer, som enskilda korpo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

och kassor, under följande hufvudsakliga

vilkor, nemligen:

a) insättningar och uttag få ske

efter räkningshafvarcs godtfinnande;

b) å insättningen meddelas qvitto,

hvilket icke kan å annan ofverlåtas;

''•) för uttag begagnas å viss man

eller ordres ställd vexel, hvilken icke

får in blanco transporteras; skolande

behörigen folierade och numererade

vexeiblanketter räkningshafvare vid

de särskilda diskont- och lånekontoren,

emot qvitto, tillhandahållas utan

afgift;

d) vexel är betalbar vid uppvisandet,

under förutsättning att å räknin
o
gen

linnes behållning, motsvarande

vexelns belopp;

c) å insatta medel beräknas ränta

från och med första helgfria dag efter

insättningen å högsta fulla 100-tal af

behållningen. Fullmäktige ega att bestämma

icke allenast den ränta, utan

äfven, inom ett maximum af 400,000

riksdaler, det belopp, hvarå sådan på

hvarje räkning godtgöres, och hvilken

ränta för öfrigt kan vara olika för de

särskilda diskont- och lånekontoren.

§ 65.

Vid diskont- och lånekontoren emottagas

ock penningar af såväl enskilda

personer, som enskilda korporationer,

bolag och kassor, att återbetalas antingen

å bestämd dag efter insättningen,

eller efter viss, på förhand bestämd

ömsesidig uppsägning, under

följande vilkor:

a) insättning får ske å 100 riksdaler

och deröfver, äfven i brutna tal;

rationel-, bolag och inrättningar, under

följande lnifvudsakliga vilkor, nemligen

:

a) insättningar och uttagningar få

ske äfven i brutna tal;

b) å insättning meddelas qvitto,

hvilket icke får å annan ofverlåtas;

e) för uttagning begagnas å viss

man eller ordres ställd vexel, hvilken

icke får in blanco transporteras; skolande

behörigen folierade i och numererade

vexeiblanketter räkningshafvare

tillhandahållas utan afgift;

d) vexel är betalbar vid uppvisandet,

under förutsättning att å räkningen

finnes behållning, motsvarande

vexelns belopp;

i ) å insatta medel beräknas ränta

från och med första helgfria dag efter

insättningen å högsta fulla 100-tal af

behållningen, såvidt ränta å densamma

blifvit utfäst.

Mom. 2. Fullmäktige ega att bestämma

icke allenast den ränta, utan

äfven, inom ett maximum af 400,000

riksdaler, det belopp, hvarå sådan på

hvarje räkning godtgöres, och hvilken

ränta för öfrigt kan vara olika i riksbanken

och de särskilda lånekontoren.

§ 24.

I riksbanken och lånekontoren mottagas

ock penningar af såväl enskilde

personer som enskilda korporationer,

bolag och inrättningar, att återbetalas

antingen å bestämd dag efter insättningen

eller efter viss, på förhand bestämd

ömsesidig uppsägning, under

följande vilkor:

a) insättning får ske å 100 riksdaler

och deröfver, äfven i brutna tal;

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

b) öfver insättning meddelas bevis,

hvilket skall återställas då pcnningarne

lyftas;

c.) ränta äfvensom högsta insättningsbelopp

bestämmes af fullmäktige.

§ 47.

Den del af Bankens lånerörelse, som

diskont- och lånekontoren hafva att

besörja, bedrifves genom lånekontoret

i Göteborg .för provinserna Westergötland,

Dalsland. Bohus län och Halland;

genom lånekontoret i Malmö för

provinserna Skåne och Blekinge; genom

lånekontoret i Wisby för Gotlands

län, samt genom diskontkontoret

i Stockholm för rikets alla öfriga delar.

§ 48.

Denna rörelse omfattar;

A) Diskontering af vexlar;

B) Utlåning mot hypotek af löpande

förskrifning, aktier, publika papper

eller annan säkerhet;

C) Utlåning mot pant af vågförda effekter;
D)

Beviljande af kreditivrätt;

E) Utlåning med omsättningsrätt;

och

F) Upplåning pa upp- och afskrifning

samt deposition mot ränta.

§ 49.

Mom. 1. De medel, som kunna

och böra afses för lånerörelsen, fördelas

mellan en handels- och näringsdiskontfond

samt en fond för utlåning

med omsättningsrätt.

Till fonden för utlåning med omsättningsrätt

anvisas ett förlag af tio

millioner riksdaler.

i>) öfver insättning meddelas bevis,

hvilket skall återställas, då penningarne

lyftas;

<■) ränta äfvensom högsta insättningsbelopp

bestämmes af fullmäktige.

§ 25.

Riksbankens utlåningsrörelse bedrifves

genom lånekontoret i Göteborg för

Hallands, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs

och Skaraborgs län; genom lånekontoret

i Malmö för Blekinge, G Kristianstads

och Malmöhus län; genom

lånekontoret i Wisby för Gotlands

län, genom afdelningskontoret i

för Westerbottens och Norrbottens

län, samt genom riksbanken för

rikets alla öfriga län.

§ 26.

Denna rörelse omfattar:

1) Diskontering af vexlar;

2) utlåning mot hypotek af löpande

förskrifning, aktier, publika papper

eller annan säkerhet;

3) utlåning mot pant af vågförda

effekter.

4) beviljande af kreditiv; och

5) utlåning med omsättningsrätt.

§ 27.

Mom. I. Till utlåning med omsättningsrätt

skall ett förlag af tio

millioner riksdaler afsättas.

För öfrigt ega fullmäktige att för

den i punkterna 1, 2, 3 och 4 af nästföregående

§ omforma,Ida diskontering,

utlåning och kassakreditivrörelse använda

dels de genom upplåning enligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

Till förlag för handels- och Häri

ngsdiskontfo liden, hvarmed de i nästföregående

§ under litt. A, B, C och

1) angifiia rörelsegrenar bedrifvas, användas

öfriga medel, som kunna för

lånerörelsen afses; egande fullmäktige

att när, i följd af tillämpningen utaf

de i 27 § gifna föreskrifter eller eljest,

någon del vare sig af handelsoch

näringsdiskontfonden eller fonden

för utlåning med omsättningsrätt är

obegagnad, om de finna sådant ändamålsenligt,

från låneförlaget indraga

de oanvända medlen, hvilka dock,

när de åter kunna i lånerörelsen användas

och Bankens säkerhet detmedgifver,

böra återföras till den utlåningsfond,

hvarifrån de indragits; likasom

fullmäktige jemväl ega att, när allmänna

rörelsen sådant krafvel- och

Bankens säkerhet det mcdgifver, förstärka

förlaget till handels- och nä~

ringsdiskontrörelsen.

Mom. 2. Fördelningen emellan diskont-

och lånekontoren af såväl handels-

och näringsdiskontfondens rörelsemedel,

som den till utlåning med

omsättningsrätt anvisade fond ankommer

på fullmäktige; börande likväl såsom

grund för fördelningen af fonden

för utlåning med omsättningsrätt iakttagas,

att

åt diskontkontoret i Stockholm tillhandahållas

............... 5,900,000: —

" lånekontoret i Göteborg.

............................. 2,600,000: —

» lånekontoret i Malmö 1,330,000: —

“ lånekontoreti Wisby 170,000: —- Mom. 3. De till ifrågavarande rörelse

anvisade medel ega vederbörande

C

§§ 23 och 24 tillgängliga medel, dels

af riksbankens egna fonder hvad som

för nämnde rörelse kan afses.

Mom. 2. Fördelningen emellan riksbankens

hufvudkontor och lånekontoren

af de till utlåningsrörelsen afsedda

medel bestämmes af fullmäktige;

dock bör i allmänhet såsom grund

för fördelningen af det till utlåning

med omsättningsrätt afsätta förlag

iakttagas, att deraf afses:

för riksbankens hufvudkontor 5,300,000.

» lånekontoret i Göteborg 2,600,000.

» d:o i Malmö 1,400,000.

» d:o i Wisby 200,000.

» afdelningskontorct i---- 500,000.

Sgr Rdr 10,000,000.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

styrelser att, enligt af fullmäktige meddelade

allmänna föreskrifter, förvalta

och utlåna på sätt styrelserna, efter

eget bepröfvande och med rättvist afseende

å de olika lånebehofven, finna

förorternas rörelse mest gagneligt, dock

under iakttagande deraf, att å någon

betydligare del af utlåningstillgångarne

kreditiv beviljas till det belopp, styrelserna

bestämma.

§ 50.

Vid användandet af de på upp- och

afskrifnings- samt depositräkning influtna

medel iakttages, att deraf i

kassa eller på räkning bibehålies det

belopp, som för skeende uttag må anses

erforderligt, och att, om vid något tillfälle

uttagningarne skulle öfverstiga

nyssberörda belopp, vederbörande diskont-

eller lånekontor må för det bristande

beloppet undfå förstärkning,

hvilken dockså fort sig göra later''återbetalas

genom innehållning af de i diskonterings-,

utlånings- och kreditivrörelsen

inflytande medel.

§ 56. _

Mom. 1. Diskontering tillåtes allenast

af vexel, som, ställd i svenskt

mynt och betalbar inom högst sex

månader efter diskonteringsdagen, är

dragen på inom riket bosatt svensk

undersåte samt inrättad i enlighet med

den i vexellagen af den 23 Augusti

1851 stadgade form och behörigen accepterad.

Mom. 2. Ar acceptanten icke bosatt

å diskonteringsorten, eller i Stockholm

eller å ort, der lånekontor eller annan

bankinrättning, med hvilken öfverens
-

Diskontering af vexlar.

_ § 28. _

Mom. 1. Diskontering tillåtes allenast

af vexel, som, ställd i svenskt

mynt och betalbar inom högst sex

månader efter diskonteringsdagen, är

dragen på inom riket bosatt svensk

undersåte samt inrättad i enlighet med

den i gällande vexellag stadgade form

och behörigen accepterad.

Mom. 2. Ar acceptanten icke bosatt

å diskonteringsorten, eller i Stockholm,

eller å ort, der lånekontor eller

annan bankinrättning har sitt säte,

skall å vexeln uppgifvas namnet på

s. 57 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

57

kommelse om provisionsfri inkassering

träffats, har sitt säte, skall å vexeln

uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten

boende person, hos hvilken

betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.

Mom. 3. Diskontering af vexel å

lägre belopp än tvåhundra riksdaler

är ej medgifven.

§ 57.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandens

förbindelse, åtföljd af hypotek,

bestående af:

antingen löpande förskrifning eller accepterad

invisning, motsvarande minst

hela den reserverade lånesumman,

eller ock aktier, publika papper eller

andra hypoteker, som diskont- och

lånekontors-styrelserna anse innefatta

fullkomlig säkerhet för det sökta lånet.

Mom. 2. Lånen meddelas icke

på längre tid än sex månader och icke

å mindre summa än tvåhundra riksdaler.

§ 58.

Mom. 1. Vid diskontkontoret i

Stockholm och lånekontoret i Göteborg

utgifvas jemväl lån mot lånesökandes

förbindelse och pant, enligt

medföljande på diskont- eller lånekontoret

öfverlåten vågattest:

l:o af nedannämnde på vågar inom

riket upplagda effekter af svensk

tillverkning, nemligen: smidt och

valsadt jern, jernmanufaktur, stål,

Bih. till Riksd. Brok 1872. 6 Sand.

en å diskonteringsorten boende person,

hos hvilken betalningen vid förfallotiden

tillhandahålles.

Mom. 3. Diskontering af vexel å

lägre belopp än tvåhundra riksdaler

är ej medgifven.

Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning,

aktier, publika papper eller

annan säkerhet.

§.29.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes

förbindelse, åtföljd af antingen

löpande förskrifning eller accepterad

invisning, motsvarande minst

hela det sökta lånebeloppet;

eller ock aktier, publika papper eller

andra hypoteker, som vederbörande

styrelse anser innefatta fullkomlig säkerhet

för det sökta lånet.

Mom. 2. Lån meddelas å bestämd

tid af högst sex månader eller ock att

återbetalas efter förutgången uppsägning

af högst tre månader, men i

begge fallen icke å lägre belopp än

200 riksdaler.

Utlåning mot pant af våg förda effekter.

§ 3°-

Mom. 1. Utlåning sker i riksbanken

och lånekontoret i Göteborg mot lånsökandes

förbindelse och pant, enligt

medföljande på riksbanken eller lånekontoret

öfverlåten vågattest;

l:o) af nedannämnde på vågar inom

riket upplagda effekter af svensk tillverkning,

nemligen: smidt och valsadt

jern, jernmanufaktur, stål, messing

1 Afd. 13 Häft. 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

B8

messing och koppar af alla slag,

samt alun och bly; börande i vågattester

från Stockholms och Göteborgs

vågar panten upptagas till

namn, sort och vigt, samt i attester

från öfriga vågar äfven till

stämplar, dimensioner, stång- eller

stycketal, med uppgift tillika, huruvida

panten finnes antingen i

sjelfva våghuset eller å annat förvaringsställe;

och

2:o af svenskt tackjern, som, i enlighet

med gällande författningar, är

behörigen stämpladt och märkt

samt upplagdt antingen å Stockholms

tackjernsvåg, å vågen i Göteborg

eller å någon af öfriga inom

riket befintliga jernvågar, vidhvilka

vågmästare äro anställda och som

stå under tillsyn och ansvarighet

af städernas magistrater; börande

vågattesten innehålla bestämd uppgift

å namnet på och stämpeln

för den hytta, hvarest tackjernet

är tillverkadt, samt vigten.

Mom. 2. Belåningspriset bestämmes

af fullmäktige til! högst tre fjerdedelar

af pantens försäljningsvärde.

Mom. 3. Lånen utgifvas å fullt

riksdalertal och på tid, som ej får öfverstiga

sex månader, med diskontoch

lånekontors-styrelserna förbehållen

rätt att pröfva huruvida omsättning af

lån må ega rum.

Mom. 4. Med såväl utgifning och

slutbetalning af dessa lån, som panternas

frigifvande förhålles i enlighet

med hvad för närvarande är stadgadt

eller framdeles kan af fullmäktige

föreskrifvet varda.

och koppar af alla slag, samt alun och

bly; börande i vågattester från Stockholms

och Göteborgs vågar panten

upptagas till namn, sort och vigt, samt

i attester från öfriga vågar äfven till

stämplar, dimensioner, stång- eller

stycketal, med uppgift tillika huruvida

panten finnes antingen i sjelfva våghuset

eller å annat förvaringsställe;

och

2:o) af svenskt tackjern, som i enlighet

med gällande författningar är

behörigen stämpladt och märkt samt

upplagdt antingen å jernväg i Stockholm

eller Göteborg, eller å någon af

öfriga inom riket befintliga jernvågar,

vid livilka vågmästare äro anställde,

och som stå under tillsyn och ansvarighet

af städernas magistrater; börande

vågattesten innehålla bestämd

uppgift å namnet på och stämpeln för

den hytta, hvarest tackjernet är tillverkadt,

samt vigten.

Mom. 2. Belåningspriset bestämmes

af fullmäktige till högst tre fjerdedclar

af pantens försäljningsvärde.

Mom. 3. Lån meddelas å bestämd

tid af högst sex månader eller och att

återbetalas efter förutgången uppsägning

af högst tre månader.

Mom. 4. Med såväl återbetalning

af dessa lån, som den derför lemnade

pantens frigifning förhålles i enlighet

med hvad för närvarande är stadgadt

eller framdeles kan af fullmäktige

föreskrifvet varda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

m

Mom, 5. Diskont- och lånekontorsstyrelserna

ega, hvar för sitt distrikt,

så ofta och på det sätt, styrelserna

finna lämpligast samt för diskont- och

lånekontorens säkerhet nödigt, låta anställa

inventeringar å de på vågarue

för dessa kontors räkning pantsatta

effekter.

§ 59-

Åt riksgäldskontoret beviljas kassakreditiv

af högst 1,500,000 Rdr.

Kreditivet, hvilket ej får anses såsom

stående lån, beviljas för ett år i

sender, dock med rättighet för kontoret

att låta till ett följande år öfverföra

befintlig kapitalskuld.

Från skyldigheten att ställa säkerhet

och erlägga kreditivafgift är kontoret

befriadt, äfvensom från de för

andra kreditiv gällande inskränkningar

att uttag ej får ske under vissa dagar

vid kreditivårets slut och att ränta ej

får beräknas å under berörda dagar

gjorda insättningar.

I öfrigt gälla för detta kreditiv enahanda

bestämmelser, som i nedanstående

§ 62 äro för andra kreditiv gifna.

§ 60.

Till manufakturernas och fabrikernas

understöd eger Kongl. Kommers-kollegium

att under år 1872 hos riksbanken

begagna kassakreditiv å en million

tvåhundrafemtiotusende riksdaler, emot

den ränta, som ofvan i § 51 är bestämd

samt under följande vilkor:

l:o) att riksbanken för kreditivet

eger säkerhet i manufakturdiskontens

alla fordringar samt egna behållna tillgångar;
O

~

Mom. 5. Riksbankens och lånekontorens

styrelser ega, hvar för sitt lånedistrikt,

så ofta och på det sätt, styrelserna

finna lämpligast samt för riksbankens

säkerhet nödigt, låta anställa

inventeringar å de på vågarne för riksbankens

räkning pantsatta effekter.

Beviljande af kreditiv.

§31.

Mom. 1. Kassakreditiv beviljas

«) riksgäldskontoret;

å) Kongl. Kommers-kollegium, till

manufakturernas och fabrikernas understödjande.

c) jernkontoret;

d) sparbanker, som äro försedda

med stadgar, stadfästade af vederbörlig

myndighet;

e) bolag, ehvad de äro grundade på Kongl.

förordningen af den 6 Oktober 1848 angående

aktiebolag eller delvis eller till det hela

solidariska, med undantag allenast af sådana,

som drifva bankrörelse med rätt att utgifva

egna banksedlar; samt

f) enskilda personer.

Kreditiv beviljas hvarje gång på

högst ett år, mot säkerhet, som af

vederbörande styrelse godkännes.

Från skyldigheten att ställa säkerhet

äro riksgäldskontoret och jernkontoret

befriade, hvaremot riksbanken

för kreditivet till Kongl. Kommerskollegium

skall ega säkerhet i manufakturdiskontens

alla fordringar samt

egna behållna tillgångar.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

2:o) att i händelse fullmäktige, med

afseende å riksbankens ställning, finna

sig nödsakade att kreditivet eller någon

del deraf uppsäga, Kongl. Kommerskollegium

då skall, efter nio månaders

förlopp och sedan derom sex veckor

förut blifvit tillsagdt, till riksbanken

återbetala hvad som af det uttagna

beloppet är uppsagdt;

3:o) att särskild kreditivafgift icke

erlägges.

I öfrigt gälla för detta kreditiv enahanda

bestämmelser, som i nedanstående

§ 62 äro för andra kreditiv gifna.

§ 61-

För jernkontoret ega dess fullmäktige

att under år 1872 hos riksbanken

begagna ett kassakreditiv å fyrahundrafemtiotusende

riksdaler, emot den

ränta, som ofvan i § 51 år bestämd,

samt under vilkor:

l:o) att jernkontorets fullmäktige å

kontorets vägnar för kreditivet till

riksbanken afgifva behörig förbindelse;

2:o) att särskild säkerhet icke behöfver

för kreditivet ställas och att

kreditivafgift icke erlägges.

I öfrigt gälla för detta kreditiv enahanda

bestämmelser, som i nedanstående

§ 62 äro för andra kreditiv gifna.

§ 62. _

Mom. 1. Kassakreditiv får beviljas :

a) åt sparbanker, som äro försedda

med stadgar, stadfästade af vederbörlig

myndighet;

k) åt sådana, för fruktbargörande af

smärre kapitalbesparingar samt lånerörelses

bedrifvande afsedda, så kallade

folkbanker, hvilkas, af vederbörlig myndighet

stadfästade stadgar icke äro

s. 61 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

61

grundade hvarken på kong], förordningen

af den 6 Oktober 1848 angående

aktiebolag, eller på kongl. kungörelsen

den 20 Maj 1864, angående

enskilda banker med rätt att utgifva

egna banksedlar;

c) åt andra bolag, än de nu nämnda,

med undantag af sådana, som drifva

bankrörelse med eller utan rätt att

utgifva egna banksedlar.

d) åt enskilde personer.

Kreditiv beviljas på högst ett år i

sender; och skall för kreditivet ställas

sådan säkerhet, som af vederbörande

styrelse godkännes.

Mom. 2. Inträdesafgift, beräknad

i viss procent af kreditivsumman, bestämmes

af fullmäktige. Sparbanker

och folkbanker vare från sådan afgift

befriade.

Mom. 3.. Såsom kreditiv må beviljas

åt Stockholms stads sparbank högst

50,000 riksdaler, åt GöteborgsXsparbank

högst. 20,000'' riksdaler och åt

hvar och en af öfriga sparbanker samt

a,t folkbank, som till kreditivs erhållande

sig anmäler, högst 10,000 riksdaler.

Mom. 4. Uttag och afbetalniugar

få i mån af behof verkställas.

Ränta beräknas för den summa, som

Mom. 2. Inträdes- eller kreditivafgiftens

belopp bestämmes af fullmäktige.

Från erläggandet af sådan afgift är

riksgäldskontorct, Kongl. Kommerskollegium,

jernkontoret, sparbanker

och s. k. folkbanker befriade.

Mom. 3. Riksgäldskontorct eger att

begagna ett kreditiv af 1,500,000 R:dr.

Kreditiven till Kongl. Kommerskollegium

och Jernkontoret bestämmas

för år 1873 till en million R:dr för det

förra och 300,000 R:dr för det sednare.

Kreditiv må beviljas: till Stockholms

stads sparbank å högst 50,000 R:dr,

till Göteborgs sparbank högst 20,000

R:dr, till hvar och en af öfriga sparbanker

samt till folkbank högst 10,000

R:dr.

I öfrigt eger vederbörande styrelse

att i hvarje fall bestämma, huru stort

belopp må kreditivsökande beviljas.

Mom. 4. Uttagningar och insättningar

få verkställas äfven i brutna tal.

Räntan beräknas för den summa,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

å kreditiv är utestående; dock att, om

denna slutar å annat belopp änjemnt

tiotal riksdaler, räntan beräknas å närmast

öfverskjutande fullt tiotal.

Mom. 5. För uttag begagnas antingen

på viss man ställd invisning,

å hvilken summa, datum och alla personers

namn äro handskrifna, eller ock

på viss man eller ordres ställd vexel,

hvilken icke får in blanco transporteras:

skolande behörigen folierade och

numererade vexel-blanketter kreditivhafvare,

mot qvitto, tillhandahållas

utan afgift.

Mom. 6 (utgår). Kreditiven få icke

begagnas såsom stående lån, vid äfventyr

för kreditivhafvaren att, för

kommande kreditivår, kreditiv ej erhålla,

Mom. 7. Kreditivtagare, som vid

utgången af ett kreditivår erhållit nytt

kreditiv, att omedelbart derefter begagnas,

är berättigad att låta till det

nya kreditivet öfverföra vid det förra

krediti vårets utgång tilläfventyrs befintlig

kapitalskuld, i mån som denna

icke öfverstiger det nya kreditivets

belopp. För sådan öfverföring erlägges

ingen särskild afgift.

Mom. 8. I händelse Bankens säkerhet

sådant fordrar, kunna kreditiven

uppsägas till inbetalning i öfverensstämmelse

med föreskriften i $ 27.

§ 63.

Mom. 1. Utlåning från den härtill

anvisade fond sker mot lånesökandes

förbindelse, åtföljd af svenska statsobligationer”eller

andra publika papper,

intecknade skuldebref, löpande förskrif
-

som å kreditiv är utestående, dock

att, om denna slutar å annat belopp

än jeinnt tiotal riksdaler, räntan beräknas

å närmast öfverskjutande fullt

tiotal.

Mom. 5. För uttagning begagnas antingen

på viss man ställd invisning,

å hvilken summa, datum och alla personers

namn äro handskrifna, eller

ock på viss man eller ordres ställd

vexel, hvilken icke får in blanco transporteras;

skolande behörigen folierade

och numererade vexelblanketter kreditivhafvare

tillhandahållas utan afgift.

Mom. 6. Kreditivtagare, som vid utgången

af kreditivtiden erhållit nytt

kreditiv, att omedelbart derefter begagnas,

är berättigad att låta till det

nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens

utgång till äfventyrs befintlig

kapitalskuld, i mån som denna icke

öfverstiger det nya kreditivets belopp.

För sådan öfverföring erlägges ej afgift.

Utlåning med omsättning sr ätt.

§ 32.

Mom. 1. Utlåning med omsättningsrätt

sker mot lånsökandes förbindelse,

antingen åtföljd af löpande förskrifning,

accepterad invisning, aktier, publika

papper eller andra hypoteker,

s. 63 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o IG.

63

ning, accepterad invisning, aktier eller

andra säkerheter, eller ock mot förbindelse,

försedd med borgen.

Mom. 2. Inlemnas till någotdera

diskont- eller lånekontoret ansökningar

om lån från denna fond å större sammanlagdt

belopp, än tillgångarne medgifva,

beviljas lånen i den ordning,

anmälan derom ingått.

Mom. 3. Lånetiden får ej öfverstiga

sex månader, men lånen må, såsom

hittills, omsättas, dock på högst

sex månader hvarje gång.

Mom- 4. Lån må ej utgifvas å

mindre belopp än 200 riksdaler, eller

annorlunda än å hela tiotal riksdaler

derutöfver.

Mom. 5. Vid omsättning på jemna

sex månader, fordras minst en femtedels

afbetalning efter ursprungliga kapitalet

samt i förhållande derefter vid

kortare omsättningstider, till och med

tre månader, då afbetalningen blifver

minst en tiondedel: och får ingen inbetalning

till ringare än detta sistnämnda

belopp ega rum, om ock omsättning

skulle sökas på kortare tid än

tre månader.

Mom. 6. Skulle vid omsättning af

diskontlån någon felaktighet å det inlemnade

reversalet förefinnas, får sådant

dokument, inom en månad derefter,

mot nytt fullständigt reversal

utbytas, likväl under vilkor att den

föreskrifna inbetalningen blifvit vid

första dokumentets inlemnande verkställd

och att diskont- eller lånekontors

säkerhet i öfrigt är behörigen förvarad.

som fullmäktige eller vederbörande

styrelse anser innefatta fullkomlig säkerhet

för det sökta lånet, eller ock

försedd med borgen.

Mom. 2. Lånetiden får ej öfverstiga

sex månader, men lånen må, såsom

hittills, omsättas, dock på högst sex

månader hvarje gång.

Mom. 3. Lån må ej utgifvas å mindre

belopp än 200 riksdaler, eller annorlunda

än å hela tiotal riksdaler

derutöfver.

Mom. 4. Vid omsättning på jemna

sex månader fordras minst en femtedels

afbetalning efter ursprungliga kapitalet

samt i förhållande derefter vid

kortare omsättningstider, till och med

tre månader, då afbetalningen blifver

minst en tiondedel; och får ingen inbetalning

till ringare än detta sistnämnda

belopp ega rum, om ock omsättning

skulle sökas på kortare tid

än tre månader.

Mom. 5. Derest, vid omsättning af

lån, felaktighet å de inlemnade lånehandlingarne

förefinnes, är lånsökande

berättigad till erhållande af en månads

anstånd, från förfallodagen räknadt,

för handlingarnes inlemnande ånyo,

under vilkor likväl att den föreskrifna

inbetalningen blifvit sednast å lånets

förfallodag verkställd, samt att riksbankens

säkerhet genom anståndet icke

äfventvras.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Banko-Utskottets Betänkande N:o 1C>.

§ 52.

Mom. 1. Svensk medborgare, som

är bosatt utrikes, får icke såsom låntagare

eller löftesman antagas.

§ 124.

Mom. 2. Hvarken ledamot af diskontkontorets

styrelse, ej heller någon af kontorets

tjensteman eller betjente, må sätta sig i

skuld hos diskontkontoret, härifrån dock undantaget

hvad angår lån på aktier, publika

papper eller vågförda effekter.

Mom. 3. Varder till ledamot af lönekontors

styrelse någon vald, som sjelf häftar för

skuld eller annan förbindelse till lönekontoret,

godtgöre han, efter sitt inträde i kontorets förvaltning,

denna skuld till fulla beloppet genast

då den år förfallen, så vidt han vill vid

nämnda förvaltning qvarblifva; ledamöterne

dock obetaget att innehafva eller upptaga lån

hos diskoi dkontor et i Stockholm; och må hvarken

styrelsens ledamöter eller kontorens tjenstemän

och betjening skuldsätta sig hos något

af lönekontoren genom egna lån eller andra

förbindelser till betalningsansvar; egande likväl

tjenstemånnen och betjeningen frihet att

mot pant af aktier, publika papper eller vågförda

effekter erhålla lån hos diskontkontoret

i Stockholm.

§ 52.

Mom. 2. Ingen må erhålla lån af

annat diskont- eller lånekontor än det,

inom hvars lånedistrikt han är mantalsskrifven,

med undantag likväl för ledamöter

i styrelserna vid lönekontoren och dervarande

tjensteman, på sått § 124 bestämmer.

Låntagare, hvilken, efter att vid ett diskont-

eller lånekontor hafva lån erhållit,

till annat lånedistrikt afflvttatoch vidett

Allmänna bestämmelser angående diskonterings-

utlånings-, och kreditivrörelsen.

§ 33.

Mom. 1. Diskontering, lån eller kreditiv

må ej beviljas svenska medborgare,

som äro bosatta å utrikes ort.

Mom. 2. Ingen må medgifvas att

diskontera vexel eller erhålla lån eller

kreditiv inom annat lånedistrikt än det,

hvarest han är mantalsskrifven.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Bestänkande N:o 16.

65

dervarande diskont- eller lånekontor

lån upptager, må vid omsättningsrätten

bibehållas.

§ 52.

Monn 3. Vexel-, förskrifnings- eller

invisningsutgifvare, acceptant, endossent

eller löftesman må kunna antagas,

äfven om han ej tillhör lånedistriktet.

§ 52.

Mom. 4. Till fonden för lån med

omsättningsrätt får ej någon såsom

låntagare häfta för högre belopp, än

sextusen riksdaler.

o§ 52.

Mom. 5 (utgår). Utlemnas lån med

lägre summa, än den, hvarå reversalet

lyder, skall på lånehandlingen antecknas

och tillika åt låntagare eller handlingens

inlemnare meddelas särskildt

intyg om det beviljade lånebeloppet.

§ 54.

Mom. 1. Hvarje reversal, ehvad det

utgifves för nytt lån eller omsättning

af redan erhållet, skall, derest låntagares

och löftesmäns vederhäftighet ej

är af styrelsen känd, eller den erbjudna

panten icke, ensam för sig, anses innefatta

fullgod säkerhet, vara försedt med

antingen officielt intyg af länsstyrelse,

eller, å landet, af domhafvanden i orten,

eller, i stad, af magistraten eller borgmästaren,

den sednare å embetets vägnar,

eller ock med af enskild man,

för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende,

utfärdadt bevis om hvardera

personens vederhäftighet för det sökta

lånet, och, ifall personen förut för låneeller

borgensförbindelse till någotdera

Bih. till Biksd. Prof. 187.2. 6 Sami.

Mom. 3- Vexel-, förskrifnings-eller

invisnings-utgifvare, acceptant, endossent

eller löftesman må kunna antagas,

äfven om han tillhör annat lånedistrikt

än der diskontering, lån eller kreditiv

sökes.

Mom. 4. Såsom låntagare får ej

någon häfta för högre lån med omsättningsrätt

än sex tusen riksdaler

riksmynt.

§ 34.

Mom. 1. Förbindelse för nytt eller

omsättning af redan erhållet lån eller

för kreditiv skall, derest låntagares

eller löftesmäns vederhäftighet ej är

af styrelsen känd eller den erbjudna

panten icke, ensam för sig, anses innefatta

fullgod säkerhet, vara försedd

med antingen officielt intyg af länsstyrelse,

eller, å landet, af domhafvanden

i orten, eller, i stad, af magistraten

eller borgmästaren, den sednare

å embetets vägnar, eller ock med

af enskild man, för hvilken styrelsen

hyser fullt förtroende, utfärdadt bevis

angående vederhäftigheten.

Men oberoende häraf åligger det

styrelsen att, med afseende å hvarje

Afd. 13 Häft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

diskont- eller lånekontoret häftar, jemväl

för beloppet af sådan äldre förbindelse.

I öfrigt åligger det styrelsen att,

med afseende å hvarje sökt lånebelopp,

pröfva antagligheten af de derför erbjudna

lånehandlingar och hypoteker

samt med noggrannhet tillse att kontorets

säkerhet genom desamma betryggas;

och må styrelsen icke underlåta

att, för vinnande af detta ändamål,

förskaffa sig alla de upplysningar, som

kunna inverka på omdömet om låncsökandes

ställning och förmåga att i

allo uppfylla ingångna förbindelser.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare

eller löftesmän ej sjelfve

kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen

känd namnteckning, skall af två

trovärdige män alltid vara bestyrkt

antingen underskrifternas egenhändighet

eller att löftesmännen, vid deras

namns tecknande närvarande, erkänt

förbindelsen; hvadan således, i händelse

domaren namnteckningens riktighet

intygat, jemväl annan person

bör densamma bevittna.

§ 53..

Mom. 1. Fullmäktige ega vidtaga

sådana anstalter, att allmänheten må

kunna genom skriftvexling direkte med

diskont- och lånekontoren, utan begagnande

af särskildt ombud, få ombesörjda

sina angelägenheter hos bemälda

kontor rörande vexeldiskontering,

låne- och kreditivförsträckningar

samt penningars insättande och uttagande

på upp- och afskrifning eller

deposition; dock med. den, för rikebankens

betryggande mot belåning af falska handlin
-

sökt vexeldiskontering lån eller kreditiv,

pröfva antagligheten af den derför

erbjudna säkerhet samt med noggrannhet

tillse att riksbankens säkerhet i

hvarje fall betryggas; och må styrelsen

icke underlåta att, för vinnande

af detta ändamål, förskaffa sig alla de

upplvsningar, som kunna inverka på

omdömet om gäldenärernas ställning

och förmåga att i allo uppfylla ingå

n g n a f ö r b i n d e 1 s e r.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare

eller löftesmän ej sjelfve

kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen

känd namnteckning, skall af två

trovärdige män alltid vara bestyrkt,

i förra fallet att de, vid deras namns

tecknande närvarande, erkänt förbindelsen

och i det sednare underskrifternas

egenhändighet.

§ 35.

Mom. 1. Allmänheten är berättigad

att i upp- och utlåningsärenden hos

riksbanken och lånekontoren personligen

eller genom ombud utföra sina

angelägenheter, äfvensom att derom

omedelbart skriftvexla. Alla häraf i

riksbanken och lånekontoren härflytande

bestyr besörjas afgiftsfritt, under

de vilkor och förbehåll fullmäktige

bestämma.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

67

gar, nödiga inskränkning, att skriftligen med

■posten och utan att särskild ansvarsförbindelse

för handlingens riktighet af personlig

inlemnare erfordras, må få insändas endast

sådana låneansökningar, för hvilka erbjudes

säkerhet i svenska statsobligationer eller andra,

publika papper, våg förda effekter, intecknade

skuldebref eller aktier.

Mom. 2 (utgår). I öfrigt skall cn

hvar, som till diskont- eller lånekontor

inlemnar något lånedokument, derå

teckna sin ansvarighet för detsammas

riktighet.

Men ehuru styrelsen således eger

att af inlemnaren fordra ersättning för

hvad som utgifves å ett dokument,

hvilket sedermera styrkes vara falskt,

bör likväl styrelsen icke af förtroende

till honom, hvem han än vara må,

underlåta att sorgfälligt iakttaga den

granskning af ingifna lånehandlingar,

hvarigenom både förlust för kontoret

och andra personers oförskylda lidande

säkrast förekommes.

Mom. 3 (utgår). Fullmäktige ege

att tillsvidare fastställa de närmare

bestämmelser, vilkor och förbehåll,

hvarunder diskont- och lånekontoren

må uti ofvan omförmälda angelägenheter

genom skriftvexling tillhandagå,

äfvensom att bestämma de särskilda

afgifter, hvilka derför må fordras, till

ersättande af diskont- och lånekontorens

omkostnader samt de för tjenstemännen

häraf härflytande bestyr.

Derjemte ega fullmäktige tillsvidare

ej mindre att utfärda instruktion för

de tjensteman i riksbanken och lånekontoren,

åt hvilka ifrågavarande bestyr

varda uppdragna, samt åt diskont
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Banko- Utskottets Betänkande N:o 16.

och lånekontors-styrelserna öfverlemna

meddelandet af de ytterligare föreskrifter,

som göromålens obehindrade

gång påkallar, än äfven att sjelfve

eller genom vederbörande styrelser bestämma

fördelningen mellan tjenstemännen

af de genom ofvanberörda särskilda

afgifter influtna medlen, efter

det diskont- och lånekontorens egna

utgifter i och för ifrågarande anordning

blifvit godtgjorda.

§ 124.

Mom. 1. Ledamöterne i diskontoch

lånekontorens styrelser vare det

uttryckligen förbjudet att såsom kommissionärer

taga någon befattning med

låneansökningar hos det kontor, i hvars

styrelse de deltaga, ehvad dessa ansökningar

afse nya eller omsättning

af redan erhållna lån: åliggande det

hvar och en ledamot af styrelsen att

allvarligen tillse, det denna föreskrift

noggrannt efterföljes, och förhållandet

i annat fall hos styrelsen anmäla.

Fullmäktig, som icke är ledamot af

diskontkontorets styrelse, vare det likaledes

förbjudet att, såsom kommissionär,

taga någon befattning med ansökningar,

rörande beviljande af nya

eller omsättning af förut erhållna lån.

Finnes förbudet vara öfverträdt, göre

vederbörande styrelse derom anmälan

hos fullmäktige, hvilka ombesörja att,

i händelse den felaktige är ledamot i

någon af förutnämnda diskont- eller

lånekontors-styrelser, annan ledamot

i hans ställe skyndsamligen förordnas

och insattes, samt att, om förbudet

blifvit öfverträdt af någon fullmäktig,

O O

Mom. 2. Såväl fullmäktige i riksbanken

och ledamöter af lånekontorsstyrelserna,

som de tjenstemån i riksbanken

och lånekontoren, hvilka af allmänheten emottaga

diskonterings-, låne- eller kreditivhandlingar,

bereda dem till föredragning eller

hafva dem under vård, äfvensom ombudsmännen

i riksbanken och lånekontoren och de

i ombudsmansexpeditionen anställde tjenstemån

vare det uttryckligen förbjudet att såsom

kommissionärer taga någon befattning

med vexeldiskontering, eller

med anskaffande af lån eller kreditiv

i riksbanken och lånekontoren; ankommande

det för öfrigt på fullmäktige att, i den

mån sådant låter sig verkställa, utsträcka

enahanda förbud jemväl till öfrige tjenstemån

inom riksbanken och lånekontoren.

Finnes förbudet vara öfverträdt af

fullmäktig eller ledamot af lånekontors

styrelse, göres derom anmälan hos fullmäktige,

som förordna angående åtal i

enlighet med gällande ansvarighetslag.

Ofverträdes åter förbudet af tjensteman,

anmåles förhållandet hos fullmäktige eller

vederbörande styrelse, som ega att antingen

för alltid eller viss tidi af minst sex måna
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

69

med honom kommer att förfaras enligt

gällande ansvarighetslag.

§ 51.

Mom. 1. Räntan vid diskontering

och utlåning från handels- och näringsdiskontfonden

bestämmes af fullmäktige

och skall rätta sig efter såväl

penningeställningen, som betalningstiden

och de säkerheter, hvilka erbjudas.

Mom. 2. För lån med omsättningsrätt

utgör räntan 5 procent och afdrages

i förskott.

Vid utlåning från handels- och näringsdiskontfonden

erlägges räntan

först vid lånets inbetalning.

Mom. 3. För de summor, som lyftas

eller insättas å kassakreditiv, beräknas

å kreditiven till riksgälds-kontoret,

manufaktur-diskonten och jernkontoret

samt till sparbanker och s.

k. folkbanker fyra procent. Räntan

å öfriga kreditiv ega fullmäktige att,

med afseende å penningeställningen,

bestämma.

Mom. 4. För lån, som ej sednast

å förfallodagen antingen till fullo inbetalas,

eller liqvideras genom omsättning,

der sådan får ega rum, samt

för de kassakreditiv, som icke ,betalas

i enlighet med gällande kontrakt, beräknas

''från förfallodagen sex procent

ränta, der ej högre ränta är för försträckningen

betingad, i hvilket fall

denna utgår intilldess betalning sker.

§ 125.

Mom. 1. Lån från allmänna diskontfonden

utgifvas en gång i veckan: vederbörande

styrelse likväl förbehållet att, derest för

der skilja den felaktige från befattningen och

densamma åtföljande förmåner.

§ 36.

Mom. t. Räntan å lån med omsättningsrätt

utgör fem procent för år

räknadt och afdrages i förskott.

Vid vexeldiskontering samt öfrig

utlåning ega fullmäktige bestämma

räntan med afseende å såväl penningeställningen

som betalningstiden och

de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan

denna ränta vara olika i riksbanken och vid

hvartdera lånekontoret. Räntan erlägges

å den i skuldförbindelsen utlastade tid
Mom.

2. För de summor, som lyftas

eller insättas å kassakreditiv, beräknas

å kreditiven till riksgäldskontoret,

kongl. kommerskollegium, jernkontoret,

sparbanker och s. k. folkbanker

fyra procent ränta, men å öfriga

kreditiv den ränta, fullmäktige med

afseende å penningeställningen hafva

att bestämma.

Mom. 3. För lån, som ej sednast

å förfallodagen antingen till fullo inbetalas

eller liqvideras genom omsättning,

der sådan får ega rum, samt

för de kassakreditiv, som icke betalas

i enlighet med gällande kontrakt, beräknas

från förfallodagen sex procent

ränta för år räknadt, der ej högre ränta

är å försträckningen betingad, i hvilket

fall denna högre ränta utgår, intill dess

full betalning sker.

§ 37.

Diskontering och utlåning sker i

riksbanken samt vid lånekontoren i

Göteborg och Malmö alla söknedagar

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

räkenskapernas afsättande så nödigt pröfvas,

vid hvarje års utgång för högst två veckor

nämnda utlåning inställa.

Ansökning till kreditiv pröfvas så

snart handlingarne undergått behörig

granskning. Kreditivtiden räknas från

och med den dag, som i hvarje fall

för dragningens början bestämmes.

Diskontering och utlåning från handels-

och näringsdiskontfonden skef vidt

diskontkontoret i Stockholm samt lånekoutoren

i Göteborg och Malmö alla

söcknedagar och vid lånekontoret i

Wisby minst två dagar i hvarje vecka.

Vid pröfning af ansökningar om lån,

diskontering och kreditiv, skola i styrelsen

Öfver diskontkontoret minst fyra ledamöter

och i lånekontorsstyrelserna minst

tre ledamöter vara närvarande. För

bifall till ansökning fordras afgjord

röstplural itet.

Mom. 2. För behandling af öfriga

diskont- och lånekontoren tillhöriga

ärenden sammanträda styrelserna in

pleno en gång i månaden eller oftare,

om göromålen sådant påkalla.

Vid dessa sammanträden skall protokoll

föras.

För besluts fattande vid plenisammanträden

erfordras att i diskont-styrelsen

minst fem och i lånekontors-stvrelserna

samtlige ledamöter äro närvarande.

Yppas härvid skiljaktiga

meningar, gälle de flesta rösterna, och

då dessa äro lika, ege ordföranden

afgörande röst.

Mom. 3. (utgår) Hvar och en bland

fullmäktige är öppet lemnadt att, när

som helst, öfvervara styrelsernas sam
-

samt vid lånekontoret i Wisby minst

två dagar i veckan.

Kassakreditiv pröfvas, så snart handlingarne

undergått granskning, och

kreditivtiden räknas från och med den

dag, som i hvarje fall genom kontrakt

bestämmes.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 1(>.

71

mankomster, men utan rättighet att i

beslut ocli omröstningar deltaga.

O O

§65.

Diskont- och lånekontoren ega att

af såväl öfverståthållare-embetet i

Stockholm, som samtlige konungens

befallningshafvande och öfrige exekutorer

skyndsamligen erhålla laga handräckning

i alla de utsökningsmål, som

af diskont- och lånekontorens utlåningar

härröra, med åliggande för bemälda

myndigheter att, efter skuldens indrifvande,

de influtna medlen ofördröjligen

till diskont- eller lånekontoren

insända.

§ 40.

De af riksgälds-kontoret för liqviden

af svenska statsverkets vid 1830

års slut återstående skuld till Banken

utfärdade, ännu ej inlösta obligationer

å 4,000 ndr banko hvardera infrias i

öfverensstämmelse med obligationernas

lydelse; skolande, för den händelse

Banken behöfver att afyttra berörda

obligationer, den del deraf, som icke

blifvit af riksgälds-kontoret infriad,

nämnda kontor till inlösen hembjudas

förr än obligationerna varda af Banken

å annan man öfverlåtna.

§ 45.

Obligationer af lånebanken, härledande

sig från dess före år 1830

gjorda upplåningar, få icke i riksbanken

belånas.

Fullmäktige ega hädanefter såsom

hittills låta infria lånebanko-obligationer,

då sådant af innehafvare äskas.

§ 46.^

För indrifning af återstående obe
-

§ 38.

Riksbanken och lånekontoren ega

att af såväl Ofverståthållare-embetet

i Stockholm som samtlige Konungens

befallningshafvande och öfrige exekutorer

skyndsamligen erhålla laga handräckning

i alla de utsökningsmål,

som af riksbankens och lånekontorens

utlåningar härröra, med åliggande för

bemälda myndigheter att, efter skuldens

indrifvande, de influtna medlen

ofördröjligen till riksbanken eller lånekontoren

insända.

Om fortsatt utredning af upphörda

lånerörelsear enar.

§ 39-

Mom 1. Obligationer, utfärdade af

riksbanken å medel, upplånade före

år 1830, få icke i riksbanken belånas,

men riksbanken infriar vid anfordran

sådana af dessa obligationer, hvilka

ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

Mom. 2. För indrifning af återstående

obetalda lån mot inteckning i

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

talda lån mot inteckning i lins och

jord i städerna utom Stockholm tjenar

till efterrättelse hvad derom i äldre

bankoreglementen och gällande tjenstgöringsordningar

är stadgadt.

§ 43.

De af Allmänna hypotheksbanken,

mot säkerhet af denna banks obligationer,

från riksbanken öfvertagna

fordringar mot pant af inteckning i

fastighet på landet och återbetalning i

sedlar till belopp samma fordringar vid

1864 års slut utgjorde, eller 6,280,832

riksdaler 56 öre riksmynt, liqvideras

i öfverensstämmelse med uppgjordt

aftal och antagen amorteringsplan.

§ 44.

Mom. 1. Till filialbanker komma

försträckningar hädanefter ej att utgifvas.

Mom. 2. För nuvarande filialbanker

gälla följande bestämmelser:

a) filialbank är förbjudet att utgifva

egna, tryckta eller graverade kreditsedlar

eller andra såsom mynt löpande

förbindelser;

b) filialbaukbolaget skall utgöras af

minst tretio personer, hvilka en för

alla och alla för en ansvara för filialbankens

förbindelser;

c) af teckningssumman erlägges

minst hälften eller 50 procent i rikets

gällande mynt.

För den del af teckningssumman,

som icke utgöres af rikets gällande

mynt, afgifve delegarne en till filialbanken

eller ordres ställd förbindelse,

betalbar efter sex månaders uppsägning

samt åtföljd af hypotek, bestående

af myntadt eller kontrolleradt

hus och jord i städerna utom Stockholm

tjenar till efterrättelse hvad derom

i äldre bankoreglementen och gällande

tjenstgöringsordningar är stadgadt.

Mom. 3. De af allmänna hypoteksbanken,

mot säkerhet af denna banks

obligationer, från riksbanken öfvertagna

fordringar mot pant af inteckning

i fastighet på landet och återbetalning

i sedlar till belopp samma

fordringar vid 1864 års slut utgjorde,

eller 6,280,832 riksdaler 56 öre riksmynt,

liqvideras i öfverensstämmelse

med uppgjordt aftal och antagen amorteringsplan.

Mom. 4. I afseende på försträckningarne

till ännu qvarvarande filialbanker

tjenar till efterrättelse, hvad

derom är stadgadt i § 44 af bankoreglementet

under 16 Maj 1871.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande No 16.

guld eller silfver eller publika papper,

beräknade till det värde," hvartill de

i riksbanken belånas, eller inteckningar

inom 1850 års taxeringsvärde

i fastighet å landet och sjelfegande

stadsjord eller inom två tredjedelar

af brandförsäkringsvärdet å

fastighet i stad.

Säkerheten pröfvas och godkännes

af delegarne jemte ett af fullmäktige

utsedt ombud; och skola förbindelserna

med åtföljande hypotek antingen

i länets ränteri eller å säkert ställe

i stad, der direktionen har sitt säte,

förvaras i kassakista, hvartill direktionen

och ett af fullmäktige utsedt

ombud hafva hvar sin nyckel, eller

ock enligt de föreskrifter, fullmäktige

i sådant afseende meddela, aflemnas

till förvar i riksbanken. Tillsynen

deröfver att säkerhetshandlingarne bibehållas

vid gällande kraft åligge direktionen.

<T) A den filialbank beviljade försträckning

afgifver filialbanken, genom

dess direktion, en till riksbanken eller

ordres ställd förbindelse, i hvilken, till

riksbankens säkerhet, filialbanken pantförskrifver

till enahanda belopp de

förbindelser med hypotek, filialbankens

delegare aflemnat, samt jemväl

underkastar sig alla de vilkor och förbehåll.

som blifvit fastade vid rättigheten

för filialbank att försträckning

hos riksbanken begagna.

e) På kreditiv eger filialbank ätt,

efter behof, utfärda icke allenast till

viss man eller ordres ställda och vid

uppvisandet betalbara vexlar å 100

r:dr och derutöfver, äfven i brutna

Bih. till Riksd. Prof. 1872. 6 Sami. 1 Afd. 13 Raft.

73

A

A

I

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Banko- Utskottets Petänhmåe N:o 16.

tal, utan ock assignationer å valörerna

100 r:dr, 500 r:dr och 1,000 r:dr; och

gäller härvid för öfrigt till efterrättelse,

att till såväl vexlar soin assignationer

begagnas tryckta blanketter,

hvilka på reqvisition, mot betal - ning, från fullmäktige utlemnas; att

vexlarne icke få in blanco transporteras,

samt att, med först afgående

post efter vexlarnes eller assignationernas

utfärdande, förteckning å desamma

med uppgift å deras nummer,

datum och summa, till riksbanken

insändes.

/’) För de summa}'', som å krediti—

vet lyftas, erlägger filialbank till riksbanken

fyra procents ränta, hvilken

alltid beräknas å högsta fulla hundratal

riksdaler, dock sä att minsta ränteafkomst,

som riksbanken för kreditiv

påför, blifver "2 procent af krediti

vets hela belopp, efter år räknadt.

g) Filialbanks rörelse bedrifves medelst

utlåning, vextldiskontering, öppnande

af upp- och afskrifning samt

beviljande af kreditiv, på sätt närmare

best»mes genom af Kongl. Maj:t i

nådc. faststäldt reglemente.

Ii) Filialbank beviljadt kreditiv skall

till riksbanken återbetalas sednast

å den dag, den för filialbanken bestämda

oktrojtid tilläudagår. Före

oktrojtidens slut skall kreditiv, i efterföljande

fyra fall, till riksbanken återbetalas,

nemligen;

l:o derest filialbank skulle derförinnan

upphöra, i hvilken händelse filialbanken

skall krediti vet inbetala

sex månader efter den dag, då filial
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

75

banken med sin utläningsrörelse upphört

:

2:o derest fullmäktige, i öfverensstämmelse

med § 27, skulle pröfva

riksbankens säkerhet sådant fordra,

då den filialbank beviljade kreditivrätt,

efter sex månaders förutgången uppsägning

hos filialbankens direktion,

kommer att förminskas med en femtedel

hvar sjette månad; filialbanken

dock förbehållet att. om direktionen

sådant äskar, kunna den förlorade kreditivrätten

återfå, när riksbankens ställning

det medgifver;

3:o derest filialbanksdirektion försummar

att, inom stadgad tid, fullgöra

föreskrifven ränteliqvid till riksbanken,

då fullmäktige ega att, om de

så för godt finna, kreditivet till större

eller mindre del uppsäga till återbetalning

inom ett år efter det direktionen

derom af fullmäktige erhållit

uppsägning; och

4:o af den anledning och i den ordning

punkten litt. /) omförmäler.

i) I den revision, som årligen bör

förrättas öfver filialbanks räkenskaper

och förvaltning under det förutgångna

aret, skall ett af fullmäktige utsedt

ombud deltaga; egande fullmäktige

dessutom att när som helst, genom

ombud, taga kännedom om filialbanks

räkenskaper och förvaltning.

k) Vid hvarje räkenskapsårs slut

skall filialbank, angående sin dervid

befunna ställning samt rörelse under

förflutna året, till riksbanken aflemna

uppgift enligt vederbörligen faststäldt

formulär, hvilken uppgift genom full
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Banko-Utskottets Betänkande JS:o 16.

mäktiges försorg uti officiela tidniugarne

meddelas.

l) Iakttager ej filialbanksdirektiou

af Kongl. Maj:t i nåder faststäldt reglemente

eller de vilkor, som vid kreditivets

erhållande blifvit fastade, och

derom vid revisionen eller eljest göres

anmärkning, som af fullmäktige godkännes,

bör rättelse i anmärkta hänseendet

beredas. Följer ej rättelse,

vare fullmäktige berättigade att uppsäga,

till större eller mindre del, det

filialbanken beviljade kreditiv till inbetalning

inom ett år.

m) Kostnaderna för de ombud, som,

enligt punkterna litt. c) och /''), af fullmäktige

utses, bestridas af riksbanken.

§ 42.

Bankens hos Södertelje kanalbolag

återstående fordran af 100,000 r:dr

banko, eller 150,000 r:dr riksmynt,

för år 1815 lemnadt lånebiträde,

kommer än ytterligare att inom linien

balanceras.

§ 90.

De medel, som inflyta å den sä

kallade statslånefondens utestående

fordringar, skola, efter afdrag af nödiga

förvaltningsutgifter, till riksgäldskontoret

aflemnas vid slutet af hvar

tredje månad.

Denna fonds räkenskaper vid de

särskilda diskont- och lånekontoren

granskas fortfarande af samma revisorer,

som årligen utses till granskning

af nämnda kontors förvaltning.

Derest före nästinstundande riksdags

början slutlig utredning af statslånefondens

återstående fordringar kunnat

verkställas, skola fullmäktige till Kongl.

Mom. 5. Ingående afbetalningar å

riksbankens inom linien förda fordran

hos Södertelje kanalbolag hänföres till

vinsten för året; och kommer den för

nämnda fordran af vederbörande afffifna

förbindelse att fortfarande hos

0

riksbanken förvaras.

Mom. 6. De medel, som inflyta å

den s. k. statslånefondens utestående

fordringar, skola, efter afdrag af nödiga

förvaltningsutgifter, till riksgäldskontoret

aflemnas vid slutet af hvarje

tredje månad.

Denna fonds räkenskaper vid de

särskilda kontoren granskas fortfarande

af samma revisorer, som årligen utses

till granskning af nämnda kontors

förvaltning.

Sedan slutlig utredning skett af

statslånefondens återstående fordringar,

skola fullmäktige till Kongl. Maj:t

1 underdånighet insända sammanfattad

s. 77 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 1 ö.

77

Maj:t i underdånighet insända sammanfattad

redogörelse öfver inkomster samt

utgifter och förluster i och för statslånefonden.

§ 66.

Styrelsen af riksbanken föres af

sju fullmäktige, hvilka vid hvarje lagtima

riksdag utses i den ordning, 71

§ Riksdags ordningen stadgar.

§ 67. _

Fullmäktige välja sjelfve bland sig

en vice ordförande, att föra ordet, när

hinder för ordföranden inträffar.

§ 68.

Mom. 1. Ar styrelsen ej så fulltalig,

som för besluts fattande erfordras,

enligt hvad bär nedan föreskrifves,

inkallas suppleant att i styrelsen

deltaga.

Mom. 2. Blifver fullmäktig ledamot

af statsrådet, eller kommer i den författning,

att han, jemlikt något af mom,

n, l>, c, <1 och e uti 26 § Riksdagsordningen.

icke må såsom riksdagsman

godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigsbefattningen och suppleant

inträda i hans ställe.

redogörelse öfver inkomster samt utgifter

och förluster i och för statslånefonden.

Aftlchiing 3.

Om riksbankens styrelse och dennas

åligganden.

§ 40.

Mom. 1. Styrelsen öfver riksbanken

föres af sju fullmäktige, hvilka vid

hvarje lagtima riksdag utses i den ordning,

71 § Riksdagsordningen stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige välja sjelfva

bland sig en vice ordförande, att föra

ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

Mom. 3. Ar styrelsen ej så fulltalig,

som för besluts fattande erfordras,

enligt hvad här nedan föreskrifves,

inkallas suppleant att i styrelsen

deltaga.

Mom. 4. Fullmäktig frånträde genast

denna befattning i följande fall:

a) om han blifver ledamot af statsrådet;
b)

om han ställes under förmynderskap;
c)

om han till borgenärer all sin

egendom afträder;

d) om han af allmän åklagare ställes

under tilltal för vanfrejdande

brott;

e) om han förklaras förlustig medborgerligt

förtroende eller ovärdig

att inför rätta föra andras talan;

f ) om han blifvit förvunnen att hafva

vid riksdagsmannaval med penningar

eller gåfvor sökt värfva

röster eller emot vedergällning

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

k 6i).

Fullmäktige äro pligtige att, vid förvaltningen

af Banken, sorgfälligt ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets

grundlagar, än äfven de i afseende på

bankoverket särskildt utfärdade lagar,

ordningar, stadgar och reglementen,

samt doldt och förtegadt hålla hvad

som rörer enskilda personers förhållanden

till Banken eller i öfrigt vid

förvaltningen kan förefalla af sådan

beskaffenhet, att det enligt Riksdagens

beslut, tyst vara bör.

§ 70.

Mom. 2. För den dagliga förvaltningens

handhafvande utse fullmäktige

inom sig två deputerade och två suppleanter

för dem.

§ 92.

Fullmäktiges deputerade hafva att

besörja den dagliga förvaltningen af

bankoverket; de med köp och försäljning

af vexlar i Stockholm förenade

göromål och bestyr; inspektionen öfver

Bankens pappersbruk Tumba, samt

låneärendens föredragning i diskontkontorets

styrelse; allt i öfverensstämmelse

med detta reglemente samt de

instruktioner och förordnanden, som

äro eller varda af fullmäktige utfärdade.

§ 73.

Fullmäktige sammanträda en gång

i hvarje vecka, eller oftare om ärendenas

beskaffenhet och oafbrutna "ånu

o o

sådant fordrar.

afgifvit sin röst, eller genom våld

och hot stört valfriheten.

Och skall då suppleant inkallas att

i stället såsom fullmäktig inträda.

§ 41.

Vid förvaltningen af riksbanken hafva

fullmäktige att ställa sig till efterrättelse

ej mindre rikets grundlagar, än

äfven de i afseende på riksbanken

särskildt utfärdade lagar, ordningar,

stadgar och reglementen; och åligger

det fullmäktige att doldt och förtegadt

hålla, hvad som rörer enskilda personers

förhållanden till riksbanken eller

i öfrigt vid förvaltningen kan förefalla

af sådan beskaffenhet att det. enligt

Riksdagens beslut, tyst vara bör.

§ 42.

För den dagliga förvaltningens handhafvande

utse fullmäktige inom sig

två deputerade. Dessa deputerade utöfva

noggrann tillsyn öfver göromålens

handläggning inom riksbanken, besörja

de med köp och försäljning af vexlar

i Stockholm förenade bestyr, föredraga

låne- och andra ärenden samt hafva

inspektionen öfver riksbankens pappersbruk,

allt i öfverensstämmelse med

reglementet för riksbanken samt de

instruktioner och förordnanden, som

äro eller varda af fullmäktige utfärdade.

^ § 43.

ålom. 1. För behandling af allmänna

ärenden sammanträda fullmäktige

en gång i hvarje vecka, eller oftare,

om ärendenas beskaffenhet och oaf
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 1/1.

79

Vid sammanträde skola minst fem

fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras

af allenast fyra fullmäktige, derest de

äro om beslutet ense. 1 sammanträde

med fullmäktige i Riksgälds kontoret

böra alltid minst fem af banko-fullmäktige

deltaga.

§ 74.

Yppas vid fullmäktiges öfverläggningar

skiljaktighet i meningarne, böra

fullmäktige till protokollet afgifva sina

röster, hvilka per capita beräknas I

de fall, då rösterna äro lika, ege ordföranden

afgörande röst. Den, som

icke till protokollet sig yttrat, anses

hafva bejakat pluralitetens beslut. Endast

i fråga om val till sådana förrättningar,

hvartill någon ibland fullmäktige

kan blifva utsedd, får röstning

med slutna sedlar ega rum.

§ 75.

Fullmäktig, som af en eller annan

anledning varit hindrad att något fullmäktiges

beslut öfvervara, far ej på

sådan grund sig undandraga att deltaga

i de öfverläggningar, som vidare

i följd af samma beslut kunna uppstå.

§ 73.

Expeditioner i fullmäktiges namn må

ej utgå, utan till följd af beslut, fattadt

i fullmäktiges sammankomst.

§ 122.

Mom. 1. Styrelsen öfver diskontkontoret

i Stockholm består af sju ledamöter,

nemligen de två fullmäktiges

deputerade, tre andre af och bland

fullmäktige utsedde ledamöter, samt

brutna gång sådant fordrar, och skola

dervid minst fem fullmäktige vara tillstädes

; dock må ärenden, som ej tåla

uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige,

derest de äro om beslutet

ense; men i sammanträden med fullmäktige

i Riksgälds-kontoret böra minst

fem af bankofullmäktige deltaga.

Uppstå vid fullmäktiges öfverläggningar

skiljaktighet i meningarne, böra

fullmäktige till protokollet afgifva sina

röster, hvilka per capita beräknas. I

de fall, då rösterna äro lika, ege ordföranden

afgörande röst. Den som icke

till protokollet sig yttrat, anses hafva

bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig,

som af en eller annan anledning

varit hindrad att något fullmäktiges

beslut öfvervara, får ej på sådan

grund sig undandraga att deltaga i de

öfverläggningar, som vidare i följd af

samma beslut kunna uppstå. Endast

i fråga om val till sådana förrättningar,

hvartill någon ibland fullmäktige kan

blifva utsedd, får röstning med slutna

sedlar ega rum.

Expeditioner i fullmäktiges namn må

ej utgå, utan till följd af beslut, fattadt

i fullmäktiges sammankomst.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Jjanko-Utskottefs Betänkande N:o 16.

de två i diskontkontoret tjenstgörande

kormnissarierne.

Mom 2. Styrelsen väljer inom sig

ordförande och vice ordförande.

Mom. 3. Låne- och säkerhetshand1

in gar samt andra värdepapper förvaras

under tre lås, hvartill de två kommissarierne

och kamereraren i diskontkontoret.

hafva hvar sin, till olika lås

hörande nyckel.

§ 125.

Mom. 1. Lån f rän allmänna diskontfonden

utgifvas en gång i veckan; vederbörande

styrelse likväl förbehållet att,

derest för räkenskapernas af slutande

så nödigt prof vas, vid hvarje års utgång

för högst tvä veckor nämnda utlåning

inställa.

Ansökning till kreditiv pröfvas så

snart handlingarne undergått behöriggranskning.

Kreditivtiden räknas från

och med den dag, som i hvarje fall

för dragningens början bestämmes.

Diskontering och utlåning från handels-

och näringsdiskontfonden sker vid

diskontkontoret i Stockholm samt lånekontoren

i Göteborg och Malmö alla

söcknedagar och vid lånekontoret i

Wisby minst två dagar i hvarje vecka.

Vid pröfning af ansökningar om lån,

diskontering och kreditiv, skola i styrelsen

öfver diskontkontoret minst fyra

ledamöter och i lånekontorsstyrelserna

minst tre ledamöter vara närvarande.

För bifall till ansökning fordras afgjord

röstplural itet.

Mom. 2. För behandling af öfriga,

diskont- och lånekontoren tillhöriga,

ärenden, sammanträda styrelserna in

Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-,

låne- och kreditivansökningar

verkställas alla söcknedagar affyra fullmäktige,

nemligen två deputerade samt

tvä bland öfrige fullmäktige, efter dem

emellan öfverenskomrnen fördelning;

fullmäktiges ordförande vare dock befriad

frän skyldighet att i handläggningen

af dessa ärenden deltaga.

För bifall till ansökning fordras afgjord

röstöfvervigt.

Förekommer vexel till diskontering

eller ansökan om län eller kreditiv,

hvarför betalningsansvar åligger fullmäktig,

må han i pröfning och afgörande

af sådan fråga ej deltaga.

Mom. 8. I de fullmäktiges behandling

tillhörande mål skola vederbörande

tjenstemäns utlåtande infordras, derest

sådant för målets utredning nödigt

anses.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Banko- Utskottets Bet linkande N:o tfi.

81

pleno eu gång i månaden eller oftare,

om göromålen sådant påkalla.

Vid dessa sammanträden skal! protokoll-

föras.

För besluts fattande vid plenisammanträden

erfordras att i diskontstyrelsen

minst fem och i lånekontorsstyrelserna

samtlige ledamöter äro närvarande.

Yppas härvid skiljaktiga meningar,

gälle de flesta rösterna, och

då dessa äro lika, ege ordföranden afgörande

röst.

0

Mom. 3. Hvar och en bland fullmäktige

är öppet lemnadt att, när som

helst, öfvervara styrelsernas sammankomster,

men utan rättighet att i beslut

och omröstningar deltaga.

§ 77._ _ § 44.

Till ärenden, hvilka i riksbanken böra ''bill ärenden, hvilka i riksbanken

hållas hemliga, räknas de beslut och böra hållas hemliga, räknas, utom diåtgärder,

fullmäktige fatta och vidtaga skonterings-, låne- och kreditivärenden,

1 afseende på köp och försäljning af de beslut och åtgärder, fullmäktige

vexlar, med hvad dertill hörer, samt fatta och vidtaga i afseende på köp

reela fondens vidmakthållande, äfven- och försäljning af vexlar, med hvad

som i frågor angående tillverkning af dertill hörer, samt reela fondens vidbanksedlar

enligt nya methoder, så att makthållande, äfvensom angående tillfullmäktiges

öfverläggningar och beslut verkning af banksedlar enligt nya mehärom,

hvilka uti särskildt protokoll thoder, så att fullmäktiges öfverläggupptagas,

ej få yppas förr än Banko- ningar och beslut härom, hvilka uti

Utskottet eller fullmäktige anse sådant särskildt protokoll upptagas, ej få ypkunna

ske utan skada för Banken. pas, förrän Banko-Utskottet eller fullmäktige

anse sådant kunna ske utan

skada för riksbanken.

§ 72. § 45.

Fullmäktige kunna ej, i och för deras Fullmäktige kunna ej, i och för deras

befattning med riksbanken, emottaga befattning med riksbanken, emottaga

befallningar af någon annan än riks- befallningar af någon annan än riksdagen

och dess Banko-Utskott, i de dagen och dess Banko-Utskott i de

fall detta sistnämnda oger att före- fall detta sistnämnda eger att föreskrifter

å riksdagens vägnar meddela; skrifter å riksdagens vägnar meddela;

Bih. till Jiiksd. Prof. 1872. (i Sand. 1 Af cl. 13 Häft. ° 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Banko-UtslioHets Betänkande N:o 16.

varande fullmäktige, för sina åtgärder

i denna egenskap, Riksdagens eller dess

Banko-Utskott och revisorer allena redo

skyldiga, samt kunna icke för sitt förhållande

till ansvar ställas, utan i laga

ordning och till följd af riksdagens

eller dess revisorers beslut, (dier. mellan

riksdagar och revisioner, genom riksdagens

justitie-ombudsman.

§ 7s.

Skulle, i något fall, Kong]. Maj:t

täckas genom utskickad embetsman till

fullmäktige framställa något ärende,

för att med dem derom underhandla,

vare det fullmäktige förbjudet att i

denna embetsmans närvaro om beslutet

öfverlägga och detsamma fatta.

§ 21.

Bankens silfver och guld skall i l äkning

Myntverket påföras till intrinseka

värdet, efter gällande myntfot, och bör

inom möjligast korta tid i mynt återlevereras;

ankommande det på fullmäktige

att, i mån af sådan skeende

återleverering, nya qvantiteter utgifva.

^ 22.

Fullmäktige ega att, för hvarje qvartal,

af Myntverket erhålla en tabellarisk

öfversigt, som fullständigt redovisar

för det af sistnämnda verk från

Banken eller för densammas räkning

emottagna silfver och guld; och skall,

vid hvarje års utgång, räkning emellan

Banken och Myntverket upprättas samt

i begge verken till ömsesidigt godkännande

afslutas.

§ 23

Fullmäktige skola genom delegerade

deltaga i den inventering å Myntverket,

varande fullmäktige för sina åtgärder

i denna egenskap Riksdagen eller dess

Banko-Utskott och revisorer allena

redo skvldiga, samt kunna icke för

sitt förhållande till ansvar ställas, utan

i laga ordning och till följd af riksdagens

eller dess revisorers beslut,

eller, mellan riksdagar och revisioner,

genom riksdagens justitie-ombudsman.

§ 46.

Skulle, i något fall, Kongl. Maj:t

täckas genom dertill förordnad embetsman

till fullmäktige framställa något

ärende, för att med dem derom underhandla,

vare det fullmäktige förbjudet

att i denne embetsmans närvaro om

beslutet öfverlägga och detsamma fatta.

§ 47.

Mom. I. För det af Kongl. Myntverket

från riksbanken eller för dennas

räkning emottagna silfver och guld,

hvilket bokföres till värdet i myntad

form, åligger det fullmäktige tillse att

nämnda verk, så fort ske kan, redovisar

genom aflemnande till riksbanken

af mvntadt eller omyntadt silfver eller

guld; och ege fullmäktige att öfver

sålunda emottaget och redovisadt silfver

och guld från Kongl. Mvntverket

undfå qvartals- och årsräkningar, hvilkas

öfverensstämmelse med riksbankens

räkenskaper genom granskning

derstädes utrönes.

Mom. 2. Fullmäktige skola genom

delegerade deltaga i den inventering

o <n

s. 83 Kontrollera mot PDF

Banko- Utskottets Betänkande N:o 16.

83

som i .Januari månad hvarje år och

oftare, der så nödigt pröfvas, anställes

på sätt Kongl. Maj:t finner godt förordna.

Skulle dervid, i hvad Banken

rörer, något finnas att erinra, må full
o

9

mäktige hos Kongl. Maj:t derom göra

underdånig anmälan.

§ 71.

Fullmäktige skola, minst eu gång

hvarje år, förrätta inventering i Bankens

alla kassor och öfriga förvaringsrum,

enligt dertill af vederbörande

uppgjorda, fullständiga och vcrificerade

inventarii-förteckningar.

Äfvenledes böra fullmäktige, samfäldt

eller genom deputerade, en gång

om året anställa besigtning å Bankens

hus och inventarier så väl i Stockholm,

som vid Tumba bruk.

§ 80.

Har någon, som häftar i skuld till

banken i egenskap af trassent eller

endossent å vexel i utländskt myntslag,

hvilken mot protest återgått, till

borgenärers förnöjande sin egendom

afträdt, då må bankofullmäktige, efter

noggrann pröfning af omständigheterna

i hvarje särskildt fall, för sådan vexelskuld

bevilja ackord; men i (ifrigt ega

de icke att någon eftergift medgifva,

utan skall fråga derom underställas

banko-utskottet till afgörande i den

ordning, instruktionen för detta utskott

stadgar.

§ 127.

Mom- 2. Diskont- och lånekontors-styrelserna

berättigas att, efter noggrann pröfning

af omständigheterna i hvarje särskildt

å Kongl. Myntverket, som i Januari

månad hvarje år och oftare, der så

nödigt pröfvas, anställes på sätt Kongl.

Maj:t finner godt förordna.

Skulle dervid, i hvad riksbanken

rörer, något finnas att erinra, må fullmäktige

hos Kongl. Maj:t derom göra

underdånig anmälan.

§ 48.

Fullmäktige skola minst en gång

hvarje år icke allenast förrätta inventering

af riksbankens alla kassor och

öfriga förvaringsrum, utan äfven anställa

besigtning å riksbankens hus

och inventarier.

§ 49.

Fullmäktige berättigas att, efter noggrann

pröfning af omständigheterna i

hvarje särskildt fall, bevilja de riksbankens

och lånekontor ens gäldenärer,

som till borgenärers förnöjande sin

egendom afträdt, ackord vid liqviden

af deras skulder till riksbanken eller

lånekontoren} men ega för öfrigt icke,

med undantag dock hvad angår vissa

inom linien förda fordringar, i afseende

på hvilka blifvit af riksdagen

särskildt föreskrifvet, att efterskänka

något af hvad enligt gifna föreskrifter

och gällande författningar bör erläggas,

utan skola alla frågor om eftergift underställas

nästblifvande banko-utskott

till afgörande i den ordning, instruktionen

för detta utskott stadgar.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

fatt, bevilja de af kontorens gäldenårer, som

till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt,

ackord vid liqviden af sina skulder till

kontoren, men ega för öfrigt icke, med

undantag dock hvad angår vissa inom

linien förda fordringar, i afseende på

hvilka blifvit af riksdagen särskildt

föreskrifvet, att å diskontlån efterskänka

något af hvad enligt gifna föreskrifter

och gällande författningar bör

erläggas, utan skola alla frågor om

eftergifter underställas nästblifvande

banko-utskott till afgörande i den ordning,

instruktionen för detta utskott

stadgar.

83.

Mom. 1, Öfver de inom behörig

tid till fullmäktige inlemnade besvär,

som af Bankens embets- och tjensteman

eller betjente hos banko-utskottet eller

revisorer kunna anföras öfver förment

lidande vid befordringar eller andra

dem rörande, af fullmäktige vidtagna

åtgärder och beslut, böra fullmäktige

i ett sammanhang till revisorer eller

banko-utskott utlåtande afgifva.

Mom. 2. Hos banko-utskottet auinäle

fullmäktige jemväl, vid hvarje

riksdags * början, med bifogade utlåtanden,

alla inom behörig tid till fullmäktige

inkomna ansökningar från

personer inom verket rörande arvoden

öfver fastställd stat, gratifikationer, eftergifter

eller afskrifningar.

§ 132.

Fullmäktige äro berättigade att antingen

genom några af deras egna ledamöter,

eller genom ombud, när som

helst anställa eftersvn vid lånekontoren.

§ 30.

Öfver sådana till banko-utskott eller

revisorer ställde besvär eller hos

banko-utskott gjorda ansökningar som

blifvit inom behörig tid till fullmäktige

inlemnade, skola fullmäktige afgifva

utlåtande.

§ öl
Full

mäktige äro berättigade att, när

som helst, genom ombud, utsedt inom

eller utom fullmäktige, anställa inventering

och undersökning vid lånekontoren.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o JO.

85

§ 138.

Följande välgörenhetsbidrag komma

att för innevarande år, under stadgade

vilkor utbetalas:

") till allmänna barnhuset i Stockholm

r:dr 4,500.

0

»

frimurarebarnhuset

i Stockholm

2,250.

''4

>)

frimurarebarnhuset

i Göteborg >»

450.

d)

»

Gustavianska barn-''

huset i Norrköping »

150.

O

))

Barnhuset i Gefle »

150.

f)

))

Barnhuset i Carls-

lianin .......... »

150.

•j)

»

Malmqvistska barna-

uppfostringsanstalten

i Stockholm »

1,000.

lo

»

bankostatens enke-

ocli pupillkassa »

200.

*'')

))

smärre julgåfvor åt fattiga så

väl

i

hufvudstaden som i orterna, det

belopp, icke öfverstigande 3,000 r:dr,

som erfordras för meddelande af enahanda

understöd, som hittills, åt de

personer, hvilka förut åtnjutit sådant

och fortfarande deraf äro i behof.

§ 139

M om. 1. Af fullmäktiges s. k. dispositionsräkning,

till hvilken en summa

af 4,000 rdr vid hvarje års slut, på

sätt hittills skett, från Bankens förvaltningskostnadsräkning

öfverföres,

skola tillsvidare utgå:

l:o följande af riksdagen fastställda

årliga anslag, under de vid hvartdera

fastade vilkor, nemligen:

a) till bokhållaren vid bankodiskoutverket

G. A. Oudars enka Annette

Rundqvist ...................... r:dr 300: —

. § 32.

Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt

att låta af riksbankens medel

utbetala:

l:o de åtskilliga barnhusinrättningar

i riket anvisade anslag:

2:o bidraget till bankostatens enkeoch

pupillkassa;

3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit

julgåfva och fortfarande deraf äro

i behof, sådant understöd till oförändradt

belopp;

4:o de från fullmäktiges s. k. di s—

positionsräkning nu utgående årliga

anslag.

Och ega fullmäktige att af de på

anslaget till berörda dispositionsräkning

uppkomma besparingar dels utgifva

ersättning för utarbetande af

fortsättning intill närvarande tid af

det register öfver riksbankens handlingar,

som till och med 1825 blifvit

upprättadt, och dels att meddela understöd

åt sådana i torftiga omständigheter

stadda enkor och barn efter

tjenstemän och betjente vid riksbanken

och diskontverken, som icke äro berättigade

till erhållande af pension

från dessa inrättningars pensionskassor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

transport r:dr 300: —- b) till vaktmästaren vid

bankodiskontverket

Forrsboms enka Sara Gu
-

staf va Hagberg..................

<■) till kanslisten vid bankodiskontverket,

assessoren

Th. Claesons enka,

Vendela Margaretha Malmberg.

................................

d) till kamererare:! vid

lånekontoret i Malmö

S. G de Marés enka, H.

C. Redewegh .....................

e) till bokhållaren vid

lånekontoret i Göteborg

J. P. Anderssons enka,

Charlotta Tronell...............

’ 112:50.

» 225:

» 500: —

’> 300: ......

f) till registratorn vidlånekontoret

i Malmö H.

Grillanders dotter, Charlotta

Gullander ................. » 300: —

g) till vaktmästaren vid

bankodiskontverket Mrik

Sjöbergs enka, Catharina

Christina Sundgren.......... »

h) till banko-ombudet vid

lånekontoret i Malmö

Carl Adolf Nordströms

enka, Clara Sofia Nordström »

i) till kamereraren i banken

A. A. Drakes enka,

S. Löfvenius ..................... «

k) till enkan Louise Wig
ström,

född von Schwerin »

l) till advokatfiskal i

Banken N. A. Heurlins

enka, H. C. Lind .......... »

m) till revisorn i Banken,

A. G. O flinga enka, Anna

Dagard ........................... »

75: -

475: —

175. —

300: —

175: —

200:

tillsammans r:dr 3,137: 50.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

2:o af besparingarna på anslaget tiii

of vanberörda dispositionsräkning ega

fullmäktige utgifva ersättning för utarbetande

af fortsättning intill närvarande

tid af det register öfver Bankens

handlingar, som till och med år 1825

bli fvi t npprättadt.

Mom. 2. Af de å försålda guld- och

silfverpanter uppkomna, och till fullmäktiges

dispositionsräkning hänförda

öfverskott, ega fullmäktige att fortfarande

utgifva understöd åt sådana,

i torftiga omständigheter stadda enkor

och barn efter tjenstemän och betjente

vid riksbanken och diskontverken,som

icke äro berättigade till erhållande af

pension från dessa inrättningars pensionskassor.

§ 84.

Fullmäktige läte, vid hvarje riksdags

början, i ett sammanhang meddela

Banko-Utskottet uppgift å de från

Banken utgående, här nedan i artikeln

9 upptagna anslag, jemte yttrande om

och hvilka så beskaffade anslag fullmäktige

anse böra under tidrymden

intill nästa riksdag fortfara.

§ 148.

Förråden vid Tumba böra af fullmäktige

inventeras vid hvarje förvaltares

afgång och deremellan hvart

tredje år.

Jemte den kontroll, som innefattas

uti förvaltarens vård öfver brukets i

Stockholm befintliga förråd, tillhör brukets

vaktmästare derstädes en redovisande

ansvarighet för detsamma.

Mom. 2. Om de med berörda anslag

inträffade förändringar skola fullmäktige

bos banko-utskottet göra anmälan.

§ 53.

Det åligger fullmäktige icke allenast

att, sedan årsräkenskaperna vid

riksbankens pappersbruk blifvit afslutade,

samfäldt eller genom delegerade,

på stäilet taga kännedom af föregående

årets förvaltning samt tillse byggnaders

och maskiners tillstånd m. m.,

utan äfven att vid hvarje förvaltares

afgång och deremellan hvart 3:dje år

verkställa inventering af förråden vid

bruket.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Banko-Utskottets Betänkande N:0 16.

§ 149.

Sedan bokslutet för det föregående

året blifvit uppgjordt, sammanträda

fullmäktige, samfäldt. eller genom delegerade,

på Tumba» såväl för att taga

närmare kännedom af förra arets förvaltning,

som ock‘att tillse byggnaders

och maskineriers tillstånd m. m.; börande

dervid berättelser af den deputerad,

som bar det speciela inseendet

öfver bruket, och förvaltaren afgifvas

om bruksdriften under nästförflutna

året.

§ 79.

Förekomma under pågående riksdag

sådana frågor, som, i eu eller annan

måtto, hafva inflytande på Bankens

kredit eller säkerhet, men hvaröfver

bestämdai föreskrifter saknas, må

beslut derom ej af fullmäktige fattas,

innan de först rådfört sig med BankoUtskottet.

§ 81.

Någon Bankens fastighet, med undantag

af sådan, som till betäckande

af Bankens deruti intecknade fordran

blifvit för dess räkning inropad, må

icke af fullmäktige afyttras eller verket

frånskiljas, utan Banko-Utskottets

tillstånd och förordnande.

§ 82.

Såväl till revisorerne öfver stats-,

banko- och riksgäldsverken, när de

sammanträda, som till Banko-Utskottet

vid riksdags början, öfverlemne

fullmäktige:

l:o af dem författade berättelser

dels om Bankens tillstånd, rörelse och

förvaltning i sin helhet och dels angående

Tumba pappersbruk: samt

§ 54.

Förekomma under pågående riksdag

sådana frågor, som i ett eller annat afseende

hafva inflytande på riksbankens

kredit eller säkerhet, men hvaröfver

bestämda föreskrifter saknas, må beslut

derom ej af fullmäktige fattas,

innan de först rådfört sig med bankoutskottet.

§ 55.

Någon riksbankens fastighet, med

undantag af sådan, som till betäckande

af riksbankens deruti intecknade fordran

blifvit för dess räkning inropad,

må icke af fullmäktige afyttras eller

riksbanken frånskiljas, utan skall fråga

derom underställas bankoutskottet.

§ 56.

Berättelser skola af fullmäktige afgifvas

dels angående riksbankens tillstånd,

rörelse och förvaltning i sin

helhet, til! såväl bankoutskottet som

riksdagens revisorer öfver stats-, bankooch

riksgäldsverken, och dels angående

diskonterings-, låne- och kreditivrörelsen

samt hithörande bevaknings-

och ntsöknmgsärenden, till riks
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:0 16.

89

2:o Styrelsernas öfver diskont- och

lånekontoren berättelser om dessa diskontinrättningars

rörelse och förvaltning;.

r § 131.

Mom. 1. Till de i nästföregående

§ omnämnda revisioner aflemna» berättelse

ej mindre af diskont- och

lånekontorens styrelser öfver hvartdera

kontorets ställning, än äfven af vederbörande

ombudsmän öfver de deras

behandling tillhörande bevaknings-och

utsökningsärenden.

Mom. 2. Öfver diskont- och lånekontorens

lånerörelse afgifva samtliga

styrelserna berättelser till nästblifvande

Banko-Utskott och revisorer öfver

bankoverket, under iakttagande, att

dessa berättelser till fullmäktige inlemmas,

i förra fallet sist å dagen före

riksdagens början och i sednare fallet

åtminstone fjorton dagar före revisorernas

sammanträdande.

§ 89.

Fullmäktige skola alltid vara beredda

på sådana anstalter, hvarigenom Bankens

redbarheter samt angelägna handlingar

och dokumenter måtte, om så

fordras, kunna utan tidsutdrägt till

säker ort inom riket förflyttas; och

böra fullmäktige, vid slikt förhållande,

af Kongl. Maj:t utbedja sig råd och

upplysningar; varande å Carlsborgs

fästning för Bankens räkning tillgänglig

en särskild lägenhet, hvarest större

eller mindre del af Bankens redbarheter

kan, i händelse af behof, förvaras.

dagens för granskning häraf utsedde

o “ ■ >

särskilda revisorer.

§ 57.

Fullmäktige skola alltid vara beredde

på sådane anstalter, hvarigenom

riksbankens redbarheter samt angelägna

handlingar och dokumenter må

kunna, om så fordras, utan tidsutdrägt,

till säker ort inom riket förflyttas;

och böra fullmäktige, vid slikt förhållande,

af Kongl. Maj:t utbedja sig

råd och upplysningar; varande å Carlsborgs

fästning för riksbankens räkningtillgänglig

en särskild lägenhet, hvarest

större eller mindre del af riksbankens

redbarheter kan, i händelse af behof,

förvaras.

Bemälde fullmäktige må ock gemensamt

utse ett ombud att å riks
12
-

Bih. till Riksd. Prot. 1872. (i Samt. 1 Afd. 13 Käft.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

. § 86.

Åt fullmäktige är uppdraget:

enligt § 50 i Regeringsformen att, jemte

fullmäktige i riksgäldskontoret, med

Konungen samråda om utsättande af

annan riksdagsort, då, i anseende til!

vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i

hufvudstaden;

enligt Regeringsformens JOD §. att, derest

riksdagen bestämt bevillningens hela

belopp, men icke före riksdagens slut

om bevillningens fördelning blifvit ense,

då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret,

uppsätta och utfärda ny

bevillningsförordning på sådan grund,

att de i den förut gällande hevillningsförordningen

stadgade artiklar jemlikt

ökas eller minskas efter den fastställda

bevillningssummans förhållande till

den, som vid föregående riksdag blifvit

fördelad;

enligt Regeringsformens 98 §, att, om

justitieombudsmannen dör eller sin

befattning nedlägger, då, gemensamt

med fullmäktige i riksgäldskontoret,

insätta i embetet den person, riksdagen

till hans efterträdare utsett, samt

att, då den person, som riksdagen utsett

att justitieombudsmannen efterträda,

till verklig justitieombudsman

förordnas, eller genom döden afgår,

eller rättigheten till efterträdandet sig

afsäger, genast, samfäldt med riks
O

7 O

gäldskontorefs fullmäktige, per capita,

välja en annan;

enligt 5 § i lagen för Rikets Ständers

Bank af den 1 Mars 1830, att för hvarje

bankens och riksgäldskontorets vägnar

deltaga i revisionerna af kanalverkets

O

räkenskaper.

§ <58.

Åt fullmäktige är uppdraget:

enligt Regeringsformens 50 § att, jemte

fullmäktige i riksgäldskontoret, med

Konungen samråda om utsättande af

annan riksdagsort då, i anseende till

vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas

i hufvudstaden;

enligt Regeringsformens 98 § att, om

Justitieombudsmannen dör eller sin

befattning nedlägger, då, gemensamt

med fullmäktige i riksgäldskontoret.

insätta i embetet den person, riksdagen

till hans efterträdare utsett, samt

att, då den person, som Riksdagen

utsett att Justitieombudsmannenefterträda,

till verklig Justitieombudsman

förordnas, eller genom döden afgår,

eller rättigheten till efterträdandet sig

afsäger, genast, samfäldt med riksgäldskontorets

fullmäktige, per capita, välja

en annan;

enligt Regeringsformens 109 § att, derest

riksdagen bestämt bevillningens hela

belopp, men icke före riksdagens slut

om bevillningens fördelning blifvit ense,

då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret,

uppsätta och utfärda ny

bevillningsförordning på sådan grund,

att de i den förut gällande bevillningsförordningen

stadgade artiklar jemlikt

okas eller minskas efter den fastställda

bevillningsurnmans förhållande till den,

som vid föregående riksdag blifvit

fördelad:

s. 91 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N.-o 16.

91

hälft år låta, efter faststäldt formulär,

upprätta, samt derefter trycka och

med allmänna tidningarnc utdela uppuppgift

öfver förhållandet emellan Bankens

metalliska kassa samt utelöpande

sedlar och depositionssknld, jemte obegagnade

andelar af kreditiv- och låne
o

O

förlag.

De öfversigter af Bankens hela ställning,

som, jemlikt åberopade § i banklagen,

likaledes skola efter hvarje års

bokslut tryckas och utdelas, böra uppgöras

efter faststäldt formulär; full

mäktige likväl obetaget att för framtiden

låta uti detsamma iakttaga sådana

förändringar, som kunna medföra

ökad enkelhet och tydlighet.

§ 87.

Fullmäktige äro, på sätt Riksdagsordningen

stadgar, skyldige att vid

riksdags början tillstädesvara vid

granskning af de fullmakter, hvarmed

o. O .

riksdagsmännen skola styrka sm behörighet.

§ 88.

Fullmäktige i Banken och riksgäldskontoret

må för framtida uppsigten

och kontrollen öfver Göta kanajs vidmakthållande,

gemensamt utse och

välja en person, att, å bankens och

riksgäldskontorets vägnar, såsom ledamot

deltaga i Göta kanaldirektion;

skolande nytt val dertill hvarje år an
-

Enligt Riksdags-Ordningens 32 § att vid

riksdagens början genom tre delegerade

tillstädesvara vid granskning af de

fullmakter, hvarmed riksdagsmännen

skola styrka sin behörighet;

enligt Instruktionen för Riksdagens Revisorer

af Riksbanken § 7 att, när för ordinarie

revisor eller i hans ställe inkallad

suppleant, sedan lagtima riksdag

är afslutad och innan revisionen

sammanträdt, hinder uppkommer att

uppdraget utföra, uppå anmälan derom,

inkalla närmast i ordningen varande

suppleant att i revisionen deltagaDerjemte

ega fullmäktige att gemensamt

med fullmäktige i riksgäldskontor,

för framtida uppsigten och kontrollen

öfver Göta. kanals vidmakthållande,

utse och välja en person att, å

riksbankens och riksgäldskontorets vägnar,

såsom ledamot, deltaga i Göta

kanaldirektion; skolande nytt val dertill

hvarje år anställas, hvarvid dock

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Banko-Utskottets Betänkande N:0 16.

ställas, hvarvid dock det lörut utsedda

ombudet kau åter inväljas. Bemälde

fullmäktige må ock gemensamt utse

ett ombud, att ä bankens och riksgäldskoutorets

vägnar deltaga i revisionerna

af kanalverkets räkenskaper.

§ bl.

Mom. 1 (utgår). 1 afseende på

göromålen inom bankoverket, indelas

detta i följande kontor och expeditioner,

nemligen:

a) Kassa-kontoret, hvarest alla in- och

utbetalningar, äfvensom mynt- och

sedelvexling verkställas, samt behållningarne

såväl i Bankens särskilda

generalkassor, som på det hela, redovisas.

b) Depositknis-kontoret, som bokför och

redovisar insättningar och uttag ä räkningar

öfver medel, tillhöriga såväl

Banken sjelf, som allmänna verk och

inrättningar, bolag och enskilda personer.

c) Sedd-kontoret, hvilket har befattning

med allt, som angår nya sedlars tillverkning

samt obrukbara sedlars inlösen

och annullering, jemte all i samband

dermed erforderlig redovisningsoch

arbetsåtgärd.

d) Räkenskaps kontoret, hvilket redovisar

för Bankens utlåningar till Staten

och allmänna inrättningar, besörjer

utredningen af upphörda lånegrenar,

bokför Bankens samtliga tillgångar

det förut utsedda ombudet kan åter

inväljas.

Bemälde fullmäktige må ock gemensamt

utse ett ombud att å riksbankens

och riksgäldskontorets vägnar deltaga

i revisionerna af kanalverkets räkenskaper.

Åfdelnhig 4.

Om tjenstemännen, deras tillsättande, aflöning

och åligganden, ordningsstadganden samt

grunderna för pensions erhållande.

§ 59.

De af riksbankens verksamhet härflytande

göromål handläggas af tjenstemännen,

i öfverensstämmelse med gällande

instruktioner samt de af fullmäktige

eller deras deputerade meddelade

föreskrifter.

I berörda instruktioner ega fullmäktige

att vidtaga sådana smärre förändringar,

som kunna finnas nödiga

och icke äro mot föreskrifterna i detta

reglemente stridande; skolande likväl

dylika af fullmäktige beslutade förändringar

vid nästkommande riksdag

underställas Banko-Utskottets pröfning

och stadfästelse.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N.-o 16.

93

och skulder, inkomster och utgifter af

alla slag och upprättar Bankens generela

bokslut;

a) Diskont-kontoret, inom hvilket handläggas

alla de göromål, som härflyta

af diskontrörelsen samt upp- och afskrifnings-

och depositrörelsen mot

ränta;

/) Revisions- och Ekonomi-kontoret, som

verkställer den kontroll och moträkning,

hvilken icke inom de öfriga kontoren

hvart för sig förrättas, granskar

fullt färdig räkenskap samt ombesörjer

Bankens ekonomiska ärenden;

<j) Fullmäktiges expedition;

h) Ornbudsmans-expeditionen.

Hvarje af ofvannämnda kontor förestås

af en utaf fullmäktige dertill förordnad

chef; för fullmäktiges expedition

är banko-sekreteraren och för ombuds

mans-expeditionen ombudsmannen

chef.

I afseende på göroinålen gälla till

efterrättelse de af Banko-Utskottet

faststälda instruktioner, i hvilka fullmäktige

dock ega att vidtaga sådana

smärre förändringar, som kunna finnas

nödiga och icke äro mot föreskrifterna

i detta reglemente stridande; skolande

likväl dylika af fullmäktige beslutade

förändringar vid nästkommande riksdag

underställas Banko-Utskottets pröfning

och stadfästelse.

§ 94.

Mom. 1. Tjenstegraderna inom riksbanken

äro fyra, nemligen;

Första graden: kontorskrifvare, kassaskrifvare

och kanslister.

Andra graden: bokhållare, revisorer,

kassörer, notarie och registrator.

§ 60.

Tjenstegraderna inom riksbanken

äro fyra, nemligen:

Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare

och kanslister;

Andra graden: bokhållare, revisorer,

kassörer, notarie och registrator.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Banko- Utskottets

Tredje graden: kamererare och ombudsmannen.

Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren.

§ 94.

Mom. 2 (utgår). Tjenstemännen ä.ro

sålunda fördelade på Bankens kontor och

expeditioner:

Kassakontoret:

Chef: bankokommissarie 1.

kamererare ......................... ).

kassörer........................... 7.

kontorsskrifvare .................. 1.

kassaskrifvare 7.

Depositionskontoret:

Chef: bankokommissarie .............. 1.

kamererare 2.

bokhållare 4.

kontorsskrifvare 3.

Sedelkontoret:

Chef: bankokommissarie 1.

biträdande kommissarie 1.

kamererare 1.

bokhållare............................. 2.

kontorsskrifvare ................. 3.

Räkenskap skontor et:

Chef: bankokommissarie l.

kamererare ......................... i.

bokhållare 1.

kontorsskrifvare 2.

Diskontkontoret .-

Chef: bankokommissarie ].

biträdande kommissarie 1.

kamererare ...................... 1.

bokhållare 6.

registrator.......................... 1.

kontorsskrifvare 3.

Betänkande N:o 16.

tredje graden: kamererare och ombudsman.

Fjerde graden •'' kommissarier och bankosekreteraren.

§ 61-

Mom. 1. På ordinarie stat må ej

tillsättas flere tjensteman än högst

sextio, hvaraf i första graden tjugofyra,

i den andra tjugutre, i den tredje

fem och i den fjerde åtta. För tjensteman

af tredje och fjerde tjenstegraden,

äfvensom för dem af andra

graden, hvilka tjenstgöra i fullmäktiges

och ombudsmans-expeditionerna,

17. meddelas fullmakt
-

10.

8.

5.

13.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande JY:o 16.

95

lievisions- och Ekonomieleontoret:

Chef: bankokommissarie ............ 1.

revisorer........................... 3.

kontorsskrifvare.................. 1. 5

Banko-Fullmäktiges expedition:

Chef: banko-sekreteraren .............. 1.

notarie............................ I.

kanslist ................................ 1. 3

Ombudsnians-expeditionen:

Chef: ombudsman ..................... 1.

kanslister ....................... 4. r.

Summa 66.

§ 1°2.

A de på ordinarie stat upptagna

tjensler meddelas fullmakt.

§ 94.

Mom. 3. Fullmäktige berättigas att,

när en betydligare tillökning i rörelsen

är att emotse eller eljest inträder,

eller ock göromålens obehindrade gång

sådant påkallar, utöfver stat anställa

den eller de tjensteman, som erfordras,

emot ersättning, hvilken fullmäktige

ega att bestämma.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade

gång ökade arbetskrafter för

någon tid finnas oundgängligen behöfliga,

ega fullmäktige att utöfver stat

anställa den eller de tjensteman, som

erfordras, och åt dem för tjenstgöringstiden

anslå lämpliga arvoden

§ 94. Mom. Yaktbetjeningen i riksban
Vaktbetjeningen

i Banken utgöres af: ken utgöres af:

öfvervaktmästare, tillika brand- öfvervaktmästare, tillika brand
-

mästare .................................... 1. mästare............................................ 1,

vaktmästare: ordinarie................... 23. vaktmästare: ordinarie................... 23.

extra ........................._ 3, extra ........................... 1.

27. 25

§ 95. § 62.

Mom. 1 (utgår). Löneförmånerna äro: Mom. 1. De till fullmäktige, deras

å lönestat: deputerade samt tjenstemännen utgå
första

tjenstegraden: ende löner och arvoden äro bestämda

kontorsskrifvare, kassaskrifvare och käng- '' särskild, af Riksdagen fasställd af
1

ister, löningsstat.

de yngre hvardera

de äldste »

r:dr 1,000,

» 1,500

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

Till de äldste hänförea halfva antalet

samt den Överskjutande, derest hela antalet

är ojemnt.

andra tjenstegraden.- bokhållare, revisorer, kassörer, notarie

och registrator:

de, som tjenat i graden kortare tid än

fem år, och alla, som innehafva befattning

utom verket,

hvardera ................................ r:dr 2,000,

de, som tjenat i graden fem

år och deröfver till tio år, hvardera.

........................................ » 2,500,

de, som tjenat i graden tio

år och deröfver, hvardera...... » 3,000.

tredje tjenstegraden:

kamererare och ombudsman:

de, som tjenat i graden kortare tid än

fem år, och alla som innehafva befattning

utom verket, hvardera .......... r:dr 3,000,

de, som tjenat i graden fem

år och deröfver till tio år, hvardera

.......................................... » 3,500,

de, som tjenat i graden tio

år och deröfver, hvardera......... » 4,000.

fjerde tjenstegraden:

kommissarier och bankosekreteraren,

hvardera ..................... »

de, som tjenat i graden fem

år och deröfver, hvardera ...... »

Vaktbetjening:

öfvervaktmästare, tillika

brandmästare, lön..................... » 800,

jemte fria husrum och nödig

vedbrand.

vaktmästare, de yngre hvardera

......................................... »

de äldste, hvardera............... »

4,000,

4,500.

700,

800.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

97

Till de ^äldste hänföres halfva antalet

samt den öfverskjutande, derest vaktmästarnes

hela antal är ojemnt.

Å arvodes stat:

tjenstgöringspenningar:

till tjenstemännen i l:sta tjenstegraden

hvardera r:dr 150,

» d:o i 2:dra d:o » » 300,

» d:o i 3:dje d:o » » 450,

» d:o i 4:de d:o » » 600,

»vaktmästaremed700r:drslön» » 50,

» d:o » 800 »bd » 75,

» öfvervaktmästaren i hans egenskap

af brandmästare ............... » 450.

mis sr åkning spenningar:

till kassörerne, hvardera ...... r:dr 2,000,

» vårdarne af dagvexlings
kassan,

hvardera............... » 300.

arvoden:

till extraktarbeten och extraordinarie

tjensteman......... r:dr 10,000,

» vikarier för tjensteman,

som åtnjuta semester, högst »

» registratorn i diskontkontoret.

.................................. »

» cheferne för Bankens kontor

och expeditioner, hvardera.

................................... »

» brandchefen ..................... »

» garde des medailles......... »

» sju fullmäktige, honorarier

hvarje å................. »

» fullmäktiges ordförande,

derutöfver........................... »

» två fullmäktiges deputerade,

utöfver honorarium,

hvardera ........................... »

» ledamöterna i styrelsen

öfver diskontkontoret, utom

kommissarierne, hvardera »

Bih. till Biksd. Prot. 1872. 6 Sami. 1 Afd. 13 Käft.

3,500,

450,

600.

400,

500,

1,600,

1,600,

8,000,

1,600.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Banko-Utskottets Betänkande N-.o 16.

§ 95.

Härförutan ega fullmäktige, dels att

för underskrifvande af nya samt granskning,

uppräkning och korsning af förslitna

sedlar meddela de tjensteman,

hvilka erhålla dylikt uppdrag, särskild

godtgörelse, som af fullmäktige bestämmes,

dels att till vaktmästare i

och för tjenstgöring vid brandanstalterna

och nattbevakningen meddela de

arvoden, fullmäktige finna skäliga.

. § 95.

Mom. 3. A arvodesstat utgående

tjenstgörings- och missräkningspenningar

samt sådana arvoden, hvilka

äro anvisade åt tjenstemän, åtfölja utöfvandet

af sjelfva tjenstebefattningen,

och få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet;

dock med rättighet för fullmäktige

att kunna medgifva den tjensteman

eller vaktbetjent, som af sjukdom

hindras från tjenstens bestridande,

att under tiden uppbära de för samma

tjenst å arvodesstat utgående tjenstgöringspenningar

samt med det undantag

för öfrigt, som följer af stadgandet

i § 112 mom. 4 om semester för

tjenstemännen.

Mom. 2• Utöfver hvad aflöningsstaten

upptager ega fullmäktige ej

mindre att för underskrifvande af nya

samt granskning, uppräkning och korsning

af förslitna sedlar meddela de

tjenstemän, hvilka dertill erhålla uppdrag,

särskild godtgörelse, som af fullmäktige

bestämmes, än äfven att tilldela

lämpliga ‘ arvoden såväl åt de

tjenstemän, hvilka biträda deputerade

med göromål och bestyr i och för

vexlars köp och försäljning, som ock

åt de tjenstemän, hvilka erhålla uppdrag att

handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet

i § 35 inom. 1 hår ofvan.

Likaledes ega fullmägtige att utöfver

stat till vaktmästare i och för tjenstgöring

vid brandanstalterna och nattbevakningen

medela de arvoden, fullmäktige

finna skäliga.

Mom. 3. Å arvodesstat utgående

# o

tjenstgörings- och missräkningspenningar

samt sådana arvoden, hvilka äro

anvisade åt tjenstemän, åtfölja utöfvandet

af sjelfva tjenstebefattningen,

och få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet;

dock med rättighet för fullmäktige

att kunna medgifva den tjensteman

eller vaktbetjent, som af sjukdom

hindras från tjenstens bestridande,

att under tiden uppbära de för samma

tjenst å arvodesstat utgående tjeustgöringspenningar

samt med det undantag

för öfrigt, som följer af stadgandet

i § 69 mom. 4 om semester för

tjenstemännen.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N.-o 16.

99

§ 102.

Å de på ordinarie stat upptagna

tjenster meddelas fullmakt Dock berättigas

fullmäktige att. om ledigblifven

tjenst visar sig vara umbärlig, inställa

tillsättningen deraf vare sig på

förordnande eller annorledes.

§ 99.

För återbesättande af ledig tjenst

skall anslag om ansökning dertill ske

å lämpligt ställe inom Banken samt

genom kungörelse i officielatidningarne.

Anslaget må, der så ske kan, afse

icke viss tjenst, utan i allmänhet tjenst

inom viss tjeustegrad.

Ansökningstiden beräknas till trettio

dagar från ledighetens kungörande.

§ 100.

Mom. 2. Sökande till kommissariebefattning

skall skriftligen förbinda

sig att för den uppbörd, som kan komma

att honom anförtros, ställa Banken

vederhäftig borgen eller annan säkerhet

till belopp, hvilket fullmäktige hafva

att bestämma.

§ 99-

Af fullmäktige beror att ny ansökningstid

utsätta, derest inom den först

bestämda tiden fullt skicklig och lämp - lig sökande sig icke anmält.

Ö O

§ 92.

Deputerade ega antaga och entlediga

nödigt biträde i de göromål och bestyr,

som härflyta af vexlars köp och försäljning.

§ 63.

Pröfvas ledigblifven tjenst kunna

umbäras, ega fullmäktige inställa tillsättningen,

åfcensorn, derest

lämpligen kunna medelst tjenst i lägre grad

ersättas, fullmäktige ega att om tillsättning

af sistnämnda tjenst förordna.

§ 64.

Mom. 7. För tillsättning af ordinarie

tjenst utsattes, medelst anslag å lämpligt

ställe inom riksbanken samt kungörelse

i Post- och Inrikes tidningar,

ansökningstid af tretio dagar från kungörandet.

Anslaget skall, der så ske kan, afse

icke viss tjenst, utan i allmänhet tjenst

inom viss tjeustegrad.

Mom. 2. Sökande till tjenst i fjerde

graden eller till ombudsmanstjensten skall

skriftligen förbinda sig att för de medel,

som kunna honom i tjensten anförtros,

ställa vederhäftig borgen eller

annan säkerhet till det belopp, fullmäktige

kunna komma att bestämma.

Mom. 3. Anmäler sig efter anslag

icke någon fullt lämplig och skicklig

sökande, skall ny ansökningstid utsättas.

Mom. 4. Deputerade ega att antaga

och entlediga behöfliga biträden för

de göromål och bestyr, som härflyta

af vexlars köp och försäljning; börande

deputerades åtgärder härvid hos fullmäktige

anmälas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Slättbo- XJtsikotiets Betänkande .N:o 1(>.

10»

§ 100.

Mom. 1. Till kommissariebefattning

må endast befordras den, som

under en längre tid fortsatt ordinarie

tjenstgöring inom verket ådagalagt

redbarhet, noggrannhet och

ordentlighet.

Till alla öfriga tjenster ega fullmäktige,

efter vederbörande chefers

hörande, utnämna den bland verkets

ordinarie eller extra ordinarie tjensteman,

som för tjensten är mest

skicklig och passande, eller, i händelse

sådant i något sårskildt fall

skulle finnas för verket gagnande,

annan, i Banken förut icke tjenstgörande,

särdeles väl vitsordad och

skicklig person. Dock bör iakttagas

dels att, för erhållande af befordran

till ombudsmansbefattning och till

kanslisttjenst i ombudsmansexpeditionen,

fordras att hafva undergått

examen för inträdes vinnande i rikets

rättegångsverk, dels ock att sökande

bland Bankens tjensteman, hvarandra

fullt jemngoda i afseende pa

skicklighet och lämplighet, må få tillgodonjuta.

sin inom verket egande tur

och anciennitet, som räknas från första

fullmakts eller förordnandes datum

inom hvarje tjenstegrad.

§ 101.

Tjensteman i första tjenstegraden

må emottaga och bibehålla annan

ordinarie tjenstefattning, såvida densamma

icke är för Bankens tjenst

hinderlig. Öfriga tjensteman få icke

innehafva annan ordinarie tjenstebefattning.

§ 65.

Vid alla tjenstetillsättningar skola

fullmäktige till tjensten nämna den

bland de sökande, som för tjensten

är mest skicklig och passande. Till

ombudsman kan endast den nämnas,

som ahagt prof för inträde i rikets

rättegångsverk, hvilket äfven erfordras

för anställning till tjenstgöring

i ombudsmans expedition.

§ 66.

Den som till tjenst i riksbanken befordras

må icke annan tjenstebefattning

utom riksbanken bibehålla eller

emottaga. De tjensteman, hvilka, till

följd af förut gällande stadganden,

innehafva tjenster utom riksbanken,

må dock sina nuvarande tjenster bi
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

101

§ 95.

Mom. 2. Tiden för tillträdande af

de i staten bestämda högre löner

beräknas från första fullmakts eller

förordnandes datum inom graden;

dock att, såsom vilkor för all uppflyttning

till högre lön, förutsattes,

det vederbörande genom sin föregående

tjenstgöring gjort sig förtjent

af en dylik löneförbättring.

§ 102.

Tjensteman, som varder till högre

lön uppflyttad, undfår derå protokollsutdrag.

§ 96.

Bankens tjensteman och betjente

äro skyldige att underkasta sig den

vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som vid

en förändrad organisation af Banken

eller eljest kan varda stadgad.

§ 91.

Mom. 2. Såsom tjenstepligt åligger

det en hvar af Bankens tjensteman,

som dertill af fullmäktige erhåller

uppdrag, att underskrifva nya

samt granska, uppräkna och makulera

förslitna sedlar.

§ 97.

De å indragningsstat före år 1864

uppförda öfvertalige tjensteman kunna

icke, emot deras vilja, tvingas att

emottaga någon af nuvarande tjenste
-

behålla, så länge de icke äro för

bankens tjenst hinderlige.

§ 67.

Uppflyttning till högre lön inom

tjenstegrad må icke ske, med mindre

fullmäktige pröfva tjenstemannen hafva

genom sin föregående tjenstgöring

inom graden och fortfarande duglighet

gjort sig förtjent af en dylik

löneförbättring.

Tjensteman, som varder till högre

lön uppflyttad, undfår derå protokollsutdrag.

§ 68.

Riksbankens tjensteman och betjente

äro skyldige att underkasta

sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden,

som vid en förändrad organisation

af riksbanken eller eljest kan

varda stadgad.

Såsom tjenstepligt åligger det enhvar

af riksbankens tjensteman, som

dertill af fullmäktige erhåller uppdrag,

att underskrifva nya samt granska,

uppräkna och makulera förslitna

sedlar.

De å indragningsstat för år 1864

uppförda öfvertalige tjensteman kunna

icke, emot deras vilja, tvingas

att emottaga någon af nuvarande

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

befattningar, såvida icke denna befattning,

i afseende på göromålens

omfång och beskaffenhet, motsvarar

den, hvarå de ega fullmakt.

§ 93.

Mom. 1. Kontorscheft-rne, de biträdande

kommissarierne samt de af

verkets öfriga tjensteman, som deltaga

i nyckel vår den, skola, en för

alla och alla för en, eller, der blott

två äro anställde, en för begge och

begge för en, ansvara för de under

deras vård förvarade tillhörigheter.

Mom. 2. Cheferne skola, hvar för

sig, ansvara för arbetets ordnande

samt göromålens behöriga och oafbrutna

gång inom hvar sitt kontor,

med skyldighet att, för befrämjande

deraf, noga'' handhafva och iakttaga

de kontroller och den tillsyn, som

hvar och en af dem, enligt instruktionen

för samma kontor eller andra

af Riksdagen eller bankofullmäkdge

gifna föreskrifter, åligga; och blitver

chefen i sista rummet ansvarig för

den skada eller förlust, som kan tillskyndas

Banken genom de i kontoret

biträdande kommissariers eller

underordnade tjenstemäns fel eller

förseelser, i händelse han, genom ett

noggrant iakttagande af föreskrifna

kontroller och samvetsgrannt uppfyllande

af öfriga embetspligter, kunnat,

men underlåtit att förekomma, rätta

eller i tid upptäcka samma fel eller

förseelse.

Mom. 3. Såväl chefer, som biträdande

kommissarier och tjensteman

skola i öfrigt, hvar för sig, ansvara

tjenstebefattningar, såvida icke denna

befattning, i afseende på göromålens

omfång och beskaffenhet, motsvarar

den, hvarå de eg a fullmakt.

§ 69.

Mom. 1. De tjensteman, som deltaga

i vården af riksbankens generalkassor,

skola, en för alla och alla

för en, eller, der blott två äro anstälde,

en för begge och begge fölen,

ansvara för de under deras vård

förvarade tillhörigheter.

Mom. 2. För öfrigt skola tjenstemännen,

hvar för sig, ansvara för hvad

hvar och en tillhör att verkställa,

s. 103 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

103

för hvad hvar och en tillhör att verkställa,

kontrollera eller vårda, och

då två eller flere handlägga samma

expedition eller ärende, skall ansvaret

för den skada och förlust, som

tillskyndas verket, dem emellan sålunda

fördelas, att deri, som haft

första handläggningen, kommer att

ersätta en tredjedel, och den eller

de kontrollerande två tredjedelar;

börande ersättningen, då de kontrollerande

äro flere, af hvardera med

lika belopp utgöras; men skulle densamma

icke kunna hos en eller annan

af de ersättningsskyldige uttagas,

skola de öfrige, en för begge och

begge för en, eller en för alla och

alla för en, godtgöra bristen.

Mom. 4. Den som, enligt instruktionen

eller förordnande af fullmäktige,

deras deputerade eller vederbörande

kontorschef, förrättar en annans

embete eller tjenst, står under

tiden i samma ansvar som ordinarie

innehafvaren deraf; men om någon

eljest, med chefens tillstånd, sätter

annan i sitt ställe, ansvarar han sjelf

för vikariens åtgärder.

Dessutom är hvar och en Bankens

ernbets- eller tjensteman, likmätigt

sin ed, vid eget personligt ansvar,

förbunden att i tid upptäcka och tillkännagifva,

om han förmärker något

a färde vara, som kan lända Banken

till skada eller förlust.

§ 112.

Mom. 1. Bl ifver chef, biträdande

kommissarie eller annan tjensteman

af sjukdom hindrad att sin syssla

kontrollera eller vårda, och då två

eller flere handlägga samma expedition

eller ärende, skall ansvaret för

den skada och förlust, som tillskyndas

riksbanken, dem emellan sålunda

fördelas, att den, som haft första

handläggningen, kommer att ersätta

en tredjedel, och den eller de kontrollerande

två tredjedelar; börande

ersättningen, då de kontrollerande

äro flere, af hvardera med lika belopp

utgöras; men skulle densamma

icke kunna hos en eller annan af de

ersättningsskyldige uttagas, skola de

öfrige, en för begge och begge för

en, eller en för alla och alla för en,

godtgöra bristen.

Mom. 3. Den som, enligt instruktionen

eller förordnande af fullmäktige,

deras deputerade eller vederbörande

kontorschef, förrättar en annans

tjenst, står under tiden i samma

ansvar, som ordinarie innehafvaren

deraf; men om någon eljest, med

chefens tillstånd, sätter annan i sitt

ställe, ansvarar han sjelf för vikariens

åtgärder.

Dessutom är hvar och en Bankens

tjensteman vid eget personligt ansvar,

förbunden att i tid upptäcka

och tillkännagifva, om han förmärker

något å färde vara, som kan lända

riksbanken till skada eller förlust.

§ 70.

Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom

hindrad att sin syssla förrätta,

och göromålens behöriga gång for
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

förrätta, och göromålens behöriga

»■ån" fordrar att föranstalta om vika
ö

t"'' .

riat, ege fullmäktige att om tjenstgöringen

förordna och dervid använda

ett arvode af 1,000 R:dr, efter

år räknadt.

Mom. 2. Erhålles tjenstledighet

efter egen ansökning för svag helsas

förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall,

eller för enskilda angelägenheter

eller i och för tjenstgöring

hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer,

vare den tjenstledige pligtig

att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens

bestridande.

Mom. 3. Då vikariat för någon

tjensteman erfordras i anseende dertill,

att han sin egendom åt borgenärer

afträdt, eller ock blifvit för

skuld i häkte inmanad eller under

förmyndare ställd, bör hälften af hans

lön användas till tjenstens bestridande

under den tid vikariat i dylika fall,

enligt nedanstående §§ 114—116, kan

komma att fortfara.

Mom. 4. Bankens samtlige tjensteman

ega, så vidt sådant utan hinder

för göromålens jemna och oafbrutna

gång kan ske, hvar i sin ordning

åtnjuta semester, de i l:sta och

2:dra graderna under en månad och

de i å:dje och 4:de graderna under

en och en half månad hvarje år.

Tjenstemannen bibehåller under semestertid

såväl lön som tjenstgöringspenningar,

arvoden och missräkningspenningar,

hvaremot fullmäktige ega

att i och för tjenstgöringen använda

icke allenast arvoden, beräknade efter

1,000 R:dr för år, utan äfven de för

drar att föranstalta om vikariat, ege

fullmäktige att om tjenstgöringen

förordna och dervid använda ett

arvode af 1,000 R:dr, efter år räknadt.

Mom. 2. Erhålles tjenstledighet

efter egen ansökning för svag helsas

förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall,

eller för enskilda angelägenheter

eller i och för tjenstgöring

hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer,

vare den tjenstledige pligtig

att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens

bestridande.

Mom. 3. Då vikariat för någon

tjensteman erfordras i anseende dertill,

att han sin egendom åt borgenärer

afträdt, eller ock blifvit för

skuld i häkte inmanad eller under

förmyndare ställd, bör hälften af hans

lön användas till tjenstens bestridande

under den tid, vikariat i dylika

fall, enligt nedanstående §§74

och 75, kan komma att fortfara.

Mom. 4. Samtlige tjensteman i

riksbankens kontor och expeditioner

ega, så vidt sådant utan hinder för

göromålens jemna och oafbrutna gång

kan ske, hvar i sin ordning under

sommarmånaderna åtnjuta semester,

de i lista och 2:dra graderna under

en månad och de i 3:dje och 4:de

graderna under en och en half månad

hvarje år. Tjenstemannen bibehåller

under semestertid såväl lön

som tjenstgöringspenningar, arvoden

och'' missräkningspenningar, hvaremot

fullmäktige ega att i och för tjenstgöringen

använda icke allenast arvoden,

s. 105 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

105

vissa befattningar anvisade missräkningspenningar,

allt likväl inom det

i § 95 mom. 1 dertill på det hela

anvisade belopp af 3,500 R:dr årligen.

Semesterindelningen för hvarje

år upprättas af cheferne och fastställes

af fullmäktiges deputerade.

§ 103.

För att kunna antagas till extraordinarie

tjensteman vid bankoverket,

fordras att hafva undergått godkänd

afgångsexainen från något af

rikets högre elementarläroverk.

Sökande, hvilken på annat sätt

ådagalagt motsvarande kunskaper,

må dock, der särskilda omständigheter

dertill föranleda, äfven kunna

till extra ordinarie tjensteman af fullmäktige

antagas.

§ 104.

Öfvervaktmästare, tillika brandmästare,

samt nödig vaktbetjening tillsättes

medelst konstitutorial af fullmäktige,

efter det vederbörande kontorschef

i ämnet hörd blifvit.

Deputerade ega att, i samråd med

chefen för revisionskontoret, utse och

antaga extra vaktbetjening.

§ H2.

Mom. 5. Om någon af Bankens

vaktbetjening blifver af sjukdom hindrad

att sin tjenst bestrida, ege chefen

för revisions- och ekonomikontoret

förordna extra vaktbetjent att

tjensten förrätta, mot åtnjutande för

Bih. till Riksd. Prof, 1672. 6 Sami. 1

voden, beräknade efter 1,000 R:dr

för år, utan äfven de för vissa befattningar

anvisade missräkningspenningar,

allt likväl inom det i lönestaten

dertill anvisade belopp. Semester-ordningen

för hvarje år fastställes

af fullmäktiges deputerade.

§ 71.

För att kunna antagas till extra

ordinarie tjensteman i riksbanken fordras

att hafva undergått godkänd

afgångsexainen från högre elementarläroverk

eller på annat sätt ådagalagt

erforderliga kunskaper för riksbankens

tjenst.

§ 72.

Öfvervaktmästare, tillika brandmästare,

samt öfriga ordinarie vaktmästare

tillsättas af fullmäktige medelst

konstitutorial
Deputerade

ega att antaga och

entlediga extra vaktbetjening.

§ 73.

Om någon af riksbankens vaktbetjening

af sjukdom hindras att sin

tjenst bestrida, ega deputerade förordna

extra vaktbetjent att tjensten

förrätta, mot åtnjutande för den tid,

vikariatet fortfar, af ett arvode, motAfd.

13 Höft. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Banko-TJtskottets Betänkande N:o 16.

den tid, vikariatet fortfar, af ett arvode,

motsvarande den inkomst på

lönestat, som för Bankens yngre vaktmästare

är bestämd. För vaktbetjent,

som af annan anledning söker ledighet,

eller som måste från tjenstgöring

afhållas i följd deraf, att han

till borgenärers förnöjande sin egendom

afträdt, upprättas vikariat jemväl

af bemälde chef på den tjenstlediges

bekostnad.

§ 113.

Om någon tjensteman, antingen vid

mindre förseelser i tjensten ej låter

sig rätta af vederbörande förmäns

tillsägelse och varningar, eller ock

beträdes med verklig vårdslöshet eller

försummelse i sin tjenstgöring, vare

förmannen skyldig att förhållandet

skriftligen anmäla hos fullmäktige,

som bestämma huruvida sådan anmälan

bör till åtal eller annan åtgärd

föranleda. I sådant fall skall

tjenstemannen lemnas tillfälle till förklaring

och de upplysningar infordras,

som för sakens bedömande

finnas erforderliga, och, om tjenstemannen

derefter finnes beträdd med

försummelse eller fel i tjensten eller

annan oordentlighet eller ock med

ett ovärdigt uppförande i allmänna

lefvernet, skall han antingen erhålla

inför protokollet en allvarsam föreställning,

eller från tjenstgöring i

verket afhållas på längre eller kortare

tid, med förlust af större eller

mindre del af lönen.

Varder han sedermera till ny förseelse

förvunnen, afhålles han på

svarande den inkomst på lönestat,

som för riksbankens yngre vaktmästare

är bestämd. För vaktbetjent,

som af annan anledning söker ledighet,

eller som måste från tjenstgöring

afhållas i följd deraf, att han

till borgenärers förnöjande sin egendom

afträdt, förordnas vikarie af deputerade

på den tjenstlediges bekostnad.

§ 74.

Om någon tjensteman, antingen

vid mindre förseelser i tjensten ej

låter sig rätta af vederbörande förmäns

tillsägelse och varningar, eller

ock beträdes med verklig vårdslöshet

eller försummelse i sin tjenstgöring,

vare förmannen skyldig att

förhållandet skriftligen anmäla hos

fullmäktige, som bestämma, huruvida

sådan anmälan bör till åtal eller annan

åtgärd föranleda. I sådant fall

skall tjenstemannen lemnas tillfälle

till förklaring och de upplysningar

infordras, som för sakens bedömande

finnas erforderliga, och, om

tjenstemannen derefter finnes beträdd

med försummelse eller fel i tjensten

eller annan oordentlighet eller ock

med ett ovärdigt uppförande i allmänna

lefvernet, skall han antingen

erhålla inför protokollet en allvarsam

föreställning, eller från tjenstgöring

i riksbanken afhållas på längre

eller kortare tid, med förlust af större

eller mindre del af lönen.

Varder han sedermera till ny förseelse

förvunnen, afhålles han på

s. 107 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

107

längre eller kortare tid, med förlust

af större eller mindre del af lönen,

från tjenstgöring i verket, eller ock

skiljes han från derstädes innehafvande

tjenst.

§ 116.

Om någon kommissarie eller innehafvare

af sådan tjenstebefattning

inom verket, hvarmed uppbörd eller

godkännande af andra verks eller enskilde

personers invisningar å Banken

är förenad, varder under förmynderskap

stäld, må det ej tillåtas

honom att tjensten förrätta, så länge

hans omyndighetstillstånd fortfar.

Blifver han icke inom tvänne år från

förmyndares inseende befriad, skiljes

han från tjensten.

§ 114.

Den tjensteman eller vaktbetjent,

som till borgenärers förnöjande sin

egendom afträdt, bör genast från

tjenstgöring i Banken afhållas, och

skall, om han icke senast sex månader

efter det inställelsedagen i konkursen

inträffat, styrker sig vara från

borgenärers kraf befriad, skiljas från

sin vid verket innehafvande tjenstebefattning.

§ 115.

Inmanas någon för skuld tvänne

särskilda gånger i häkte, vare han

sin tjenst i Banken förlustig*

§ H7.

Tjensteman, som öfvertygas om

ärerörigt brott eller annan förseelse

i allmänna lefverne! af den svåra be
-

längre eller«kortare tid, med förlust

af större eller mindre del af lönen,

från tjenstgöring i riksbanken, eller

ock skiljes han från derstädes innehafvande

tjenst.

§ 75.

Om någon kommissarie eller innehafvare

af sådan tjenstebefattning

inom riksbanken, hvarmed uppbörd

eller godkännande af andra verks

eller enskilde personers invisningar

å riksbanken är förenad, varder under

förmynderskap stäld, må det ej

tillåtas honom att tjensten förrätta,

så länge hans omyndighetstillstånd

fortfar. Blifver han icke inom tvänne

år från förmyndares inseende befriad,

skiljes lian från tjensten.

§ 76.

Mom. 1. Den tjensteman eller vaktbetjent,

som till borgenärers förnöjande

sin egendom afträdt, bör genast

från tjenstgöring i riksbanken

afhållas, och skall, om han icke senast

sex månader efter det inställelsedagen

i konkursen inträffat, styrker

sig vara från borgenärers kraf befriad,

skiljas från sin i riksbanken

innehafvande tjenstebefattning.

Mom. 2. Inmanas någon för skuld

i häkte, vare han sin tjenst i riksbanken

förlustig.

§ 77.

Tjensteman, som öfvertygas om

ärerörigt brott eller annan förseelse

i allmänna lefverne! af den svåra be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

J08

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

skaffenhet, att verkets trygghet eller

anseende ovilkorligen fordrar hans

entledigande, kåfve gjort sig förlastig

sin vid verket innehafvande

tjenst.

Pensionstagare, som dömes till förlust

af medborgerligt förtroende för

alltid eller för viss tid, hafve förlorat

rättigheten att pension vidare

uppbära.

§ 118.

Den extra ordinarie, som, utan

erhållet tillstånd eller anmäldt laga

förfall, uteblifver från tjenstgöring

trenne på hvarandra följande månader,

eller under tvänne på hvarandra

följande qvartal visar märklig

försummelse och undandrager sig behörigt

deltagande i göroinålen, anses

icke vidare ämna att söka fortkomst

i Bankens tjenst och afföres genast

från listan öfver extra ordinarie!''.

§ 119.

Om någon af Bankens vaktbetjening

visar ohörsamhet mot förmäns

befallningar, eller på annat sätt felar

i tjensten, eller utom densamma förhåller

sig tadelvärdt, ankomme det

på fullmäktige att, efter anmälan af

chefen för revisionskontoret, efter

omständigheterna, antingen afhålla

den felaktige från tjenstgöring under

längre eller kortare tid, med förlust

af större eller mindre del af lönen,

eller ock genast skilja honom från

tjensten.

§ 105.

Vid pensionering af Bankens embets-

och tjensteman, konstidkare och

skaffenhet, att riksbankens trygghet

eller anseende ovilkorligen fordrar

hans entledigande, hafve gjort sig

förlustig sin i riksbanken innehafvande

tjenst.

§ 78.

Den extra ordinarie tjensteman,

som utan erhållet tillstånd eller anmäldt

laga förfall uteblifver från

tjenstgöring tre månader eller eljest

visar märklig försummelse eller undandrager

sig behörigt deltagande i

göroinålen, skall, på deputerades anmälan,

från listan öfver extra ordinarie

tjensteman afföras.

§ 79.

Om någon af riksbankens vaktbetjening

visar ohörsamhet mot förmäns

befallningar, eller på annat sätt

felar i tjensten, eller utom densamma

förhåller sig tadelvärdt, ankomme det

på fullmäktige att, efter anmälan af

deputerade, efter omständigheterna,

antingen afhålla den felaktige från

tjenstgöring under längre eller kortare

tid, med förlust af större eller

mindre del af lönen, eller ock genast

skilja honom från tjensten.

§ 80.

Vid pensionering af riksbankens

tjensteman, konstidkare och vaktbe
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

109

vaktbetjening, tjenar såsom grund den

för deras vid afgången innehafvande

tjenst eller befattning å löne- eller

indragningsstat uppförda lön.

§ 110.

Vid beräkning af tjensteår afses

den, såsom ordinarie och extra ordinarie

i ej mindre Bankens, än annan

Statens tjenst, använda tid.

§ 106.

Den tjensteman, konstidkare eller

vaktbetjent, som uppnått sjutio års

ålder eller tjenat femtio år, är berättigad

att flyttas på pensionsstat,

med åtnjutande i sin öfriga lifstid

af hela lönen såsom pension.

§ 107.

Den tjensteman, konstidkare eller

vaktbetjent, som uppnått sextiofem

års ålder och tjenat fyratio år, eger

att undfå afsked, med bibehållande

af hela lönen såsom pension, då genom

läkarebetyg behörigen styrkes,

att han betinnes uti ett sjukligt eller

försvagadt helsotillstånd.

§ 108.

Den tjensteman, konstidkare eller

vaktbetjent, som, efter ådagalagdt

välförhållande i och utom tjensten,

sig om afsked anmäler, är, såvida

han fyllt sextio år och tjenat fyratio

år, berättigad att, såsom pension för

lifstiden, åtnjuta tr efjer de delar af innehafvande

lön. Före uppnådda 60

lefnadsår, i förening med 40 tjensteår,

kan afskedssökande endast i händelse

tjening, tjenar såsom grund, dels den

lön, de vid afgången, enligt löneeller

indragningsstat, innehafva, dels

det antal år, de användt såsom extra

ordinarie och ordinarie i ej mindre

riksbankens än annan statens tjenst.

§ 81.

Den tjensteman, konstidkare eller

vaktbetjent, som uppnått sjutio års

ålder eller tjenat femtio år, är berättigad

att flyttas på pensionsstat,

med åtnjutande i sin öfriga lifstid

af hela lönen såsom pension.

§ 82.

Den tjensteman, konstidkare eller

vaktbetjent, som uppnått sextiofem

års ålder och tjenat fyratio år, eger

att undfå afsked, med bibehållande

af hela lönen såsom pension, då genom

läkarebetyg behörigen styrkes,

att han betinnes uti ett sjukligt eller

försvagadt helsotillstånd.''

§ 88.

Den tjensteman, konstidkare eller

vaktbetjent, som efter ådagalagdt välförhållande

i och utom tjensten, sig

om afsked anmäler, är, såvida han

fyllt sextio år och tjenat fyratio år,

berättigad att, såsom pension för lifstiden,

åtnjuta trefjerdelar af innehafvande

lön. . Före uppnådda sextio

lefnadsår, i förening med fyratio

tjensteår, kan afskedssökande endast

s. 110 Kontrollera mot PDF

110

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

af bevislig oförmögenhet till vidare

tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet

bestämmes då efter

tjensteåren allena, medelst afdrag å

trefjerdedelars lön af en fyrationdedel

för hvarje bristande tjensteår.

Öfverstiga deremot tjensteåren 40

och åldersåren 60, ökas det ofvan

bestämda pensionsbeloppet med en

fyrationdedel för hvarje Överskjutande

tjensteår, eller ock med en

sextiondedel för hvarje öfverstigande

åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt

skulle för afskedssökanden

förmånligare utfalla.

§ 109.

Mom. 1. Då sådant för göromålens

säkra och skyndsamma gång finnes

oundgängligen nödigt, kunna fullmäktige

på pensionsstat förflytta en

tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd

eller afgjord oförmögenhet

är förhindrad att vidare gagna

verket, oaktadt han sig ej om afsked

anmält. I sådant fall ega fullmäktige

att, efter omständigheterna, antingen

tillägga tjenstemannen hela

lönen i pension, ehvad de föreskrifna

lefnads- och tjensteåren äro uppnådda

eller icke, eller ock tillämpa de

grunder för pensions bestämmande,

som i nästföregående § äro fastställda
Mom.

2. Skulle åter någon af vaktbetjeningen

före uppnådda, här ofvan

föreskrifna lefnads- och tjensteår,

finnas af sjuklighet urståndsatt

eller eljest oförmögen att längre gagna

verket, ega fullmäktige att, efter nog
-

i händelse af bevislig oförmögenhet

till vidare tjenstgöring pension erhålla.

Pensionsbeloppet bestämmes

då efter tjensteåren allena, medelst

afdrag å trefjerdedelars lön af en fyrationdel

för hvarje bristande tjensteår.

Öfverstiga deremot tjensteåren 40

och åldersåren 60, ökas det ofvan

bestämda pensionsbeloppet med en

fyrationdedel för hvarje Överskjutande

tjensteår, eller ock med en

sextiondedel för hvarje öfverstigande

åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt

skulle för afskedssökanden

förmånligare utfalla.

. § 84.

Mom. 1. Då sådant för göromålens

säkra och skyndsamma gångfinnes

oundgängligen nödigt, kunna

fullmäktige på pensionsstat förflytta

en tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd

eller afgjord oförmögenhet

är förhindrad att vidare gagna

riksbanken, oaktadt han sig ej om

afsked anmält. I sådant fall ega

fullmäktige att, efter omständigheterna,

antingen tillägga tjenstemannen

hela lönen i pension, ehvad de

föreskrifna lefnads- och tjensteåren

äro uppnådda eller icke, eller ock

tillämpa de grunder för pensions bestämmande,

som i näst föregående §

äro fastställda.

Mom. 2. Skulle åter någon af

vaktbetjeningen före uppnådda, här

ofvan föreskrifna lefnads- och tjensteår,

finnas af sjuklighet urståndsatt

eller eljest oförmögen att längre

gagna riksbanken, ega fullmäktige

s. 111 Kontrollera mot PDF

''Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

111

grann pröfning af omständigheterna

i hvarje särskildt fall, honom på pensionsstat

förflytta, med bibehållande

under sin öfriga lifstid af en årlig

pension, motsvarande högst två tredjedelar

af lönen, och i öfrigt lämpad

efter den afgåendes tjenstetid inom

verket och under tjenstgöringen derstädes

ådagalagda förhållanden samt

större eller mindre förmåga att kunna

till sin bergning sjelf bidraga.

§ 117.

Pensionstagare, som dömes till förlust

af medborgerligt förtroende för

alltid eller för viss tid, hafve förlorat

rättigheten att pension vidare

uppbära.

§ 98.

Ansökningar från personer inom

Banken rörande arvoden utöfver faststäld

stat, gratifikationer, eftergifter

eller afskrifningar få endast ske hos

Bankoutskottet; och skola ansökningarne

till fullmäktiges expedition inlemnas

senast å den dag, Riksdagen

sammanträder, vid påföljd att de i

annat fall icke varda till pröfning

upptagna.

§ 120.

Öfver sådana, af fullmäktige fattade,

Bankens tjensteman rörande

beslut, som grunda sig på föreskrifterna

i 7:de Artikeln af banko-reglementet,

kunna besvär anföras hos

näst sammanträdande Banko-utskott

eller, mellan riksdagarne, hos revisorerne

af riksbanken; dock hvad

att, efter noggrann pröfning af omständigheterna

i hvarje särskildt fall,

honom på pensionsstat förflytta, med

bibehållande under sin öfriga lifstid

af eu årlig pension, motsvarande

högst två tredjedelar af lönen, och

i öfrigt lämpad efter den afgåendes

tjenstetid inom riksbanken och under

tjenstgöringen derstädes ådagalagda

förhållanden samt större eller mindre

förmåga att kunna till sin bergning

sjelf bidraga.

§ 85.

Pensionstagare, som dömes till förlust

af medborgerligt förtroende för

alltid eller för viss tid, hafve förlorat

rättigheten att pension vidare

uppbära.

§ 86.

Mom. 1. Ansökningar från personer

inom riksbanken rörande arvoden

utöfver faststäld stat, gratifikationer,

eftergifter eller afskrifningar

få endast ske hos Banko-utskottet;

och skola ansökningarne till fullmäktiges

expedition inlemnas senast å

den dag, Riksdagen sammanträder,

vid påföljd att de i annat fall icke

varda till pröfning upptagna.

Mom. 2. Öfver sådana, af fullmäktige

fattade, riksbankens tjensteman

rörande beslut, som grunda sig

på reglementets föreskrifter angående

tjenstemännens tillsättande, aflöning

och åligganden samt ordningsstadganden

och grunder för pensions

erhållande kunna besvär anföras hos

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

angår de i Afdelning 4 omförmälda

mål, endast i det fall, att tjensteman

blifvit från tjensten skiljd eller förklarats

skyldig afstå någon del af

sina löneinkomster,

Besvären skola, vid äfventyr af

talans förlust, anmälas hos fullmäktige,

i frågor om befordringar sednast

fjorton dagar efter det beslutet

blifvit justeradt och i andra mål sednast

fjorton dagar efter det klaganden

af beslutet bevisligen erhållit

del, den oräknad, allt före klockan

tolf på dagen; hvarefter besvären

böra till fullmäktiges expedition inlemnas,

när de äro ställda till Bankoutskottet,

sist å den dag, Riksdag

sammanträder, och när de anföras

hos revisorerne af riksbanken, sist

fjorton dagar före revisionens början;

men är beslutet af fullmäktige

meddeladt sednare än fjorton dagar

före utgången af den sålunda bestämdatiden,

böra besvären tillBankoutskottet

eller revisionen omedelbart

ingifvas innan klockan tolf å fjortonde

dagen efter den, då befordringsfråga

blifvit justerad eller beslut

i annat mål blifvit klaganden

delgifvet.j

näst sammanträdande Bankoutskott

eller, mellan riksdagarne, hos revisorerne

af riksbanken; dock, hvad

angår fullmäktiges beslut i ordningsmål,

endast i det fall att klaganden

blifvit från tjensten skiljd eller förkarats

skyldig afstå någon del af

sina löneinkomster.

Besvären skola, vid äfventyr af

talaris förlust, anmälas hos fullmäktige,

i frågor om befordringar sednast

fjorton dagar efter det beslutet

blifvit justeradt och i andra mål sednast

fjorton dagar efter det klaganden

af beslutet bevisligen erhållit

del, den oräknad, allt före klockan

tolf på dagen; hvarefter besvären

böra till fullmäktiges expedition inlemnas,

när de äro ställda till Bankoutskottet,

sist å den dag, Riksdag

sammanträder, och när de anföras

hos revisorerne af riksbanken, sist

fjorton dagar före revisionens början;

men är beslutet af fullmäktige

meddeladt sednare än fjorton dagar

före utgången af den sålunda bestämda

tiden,böra besvären till Bankoutskottet

eller revisionen omedelbart

ingifvas innan klockan tolf å fjortonde

dagen efter den, då befordringsfråga

blifvit justerad eller beslut

i annat mål blifvit klaganden

delgifvet.

Afdelning 5.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

113

§ 123.

Mom. 1. Styrelsen öfver hvardera

lånekontoret består af fyra ledamöter,

nämligen tre inom kontorets

distrikt boende samt ett bankoombud.

Mom. 2. Riksdagen utser tre af

dessa ledamöter, äfvensom suppleanter

för dem, på sätt, som vid valen

af fullmäktige i Banken och Riksgäldskontoret

iakttages.

Banko-ombudet i hvardera styrelsen

förord nas af fullmäktige.

Mom. 3. Styrelsen väljer inom

sig ordförande och vice ordförande.

Mom. 5. Blifver af Riksdagen utsedd

ledamot hindrad att i styrelsens

sammankomster deltaga, inkallas i

styrelsen suppleant.

Derest banko-ombudet af sjukdom

eller annat laga förfall hindras att

uppdraget bestrida, förordna fullmäktige

annan person att detsamma

under tiden utöfva mot ersättning,

som af fullmäktige bestämmes.

Mom. 9. Skulle banko-ombudet

någon gång vara frånvarande, kunna

målen af annan ledamot föredragas;

dock må banko-ombudet icke utan

laga förfall från styrelsens sammanträden

uteblifva.

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 6 Sami. 1

Afdelning 5.

Om Styrelserna vid lånekontoren

i Göteborg, Malmö och Wisby

och deras åligganden samt om

tjenstemännen vid dessa

lånekontor.

§ 87.

Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera

af lånekontoren i Göteborg, Malmö

och Wisby utgöres af fyra ledamöter,

deraf Riksdagen utser tre jemte

suppleanter för dem och fullmäktige

förordna den fjerde eller riksbankens

ombud i styrelsen.

Mom. 2. Styrelsen väljer inom

sig ordförande och vice ordförande.

Mom. 3. Ar styrelsen ej så fulltalig,

som för besluts fattande erfordras,

enligt hvad här nedan föreskrifves,

inkallas suppleant att i styrelsen

deltaga.

Inträffar hinder för banko-ombudet,

förordna fullmäktige annan person

att befattningen under tiden bestrida

mot ersättning, som af fullmäktige

bestämmes, och bör emellertid

annan ledamot af styrelsen

öfvertaga bankoombudets göromål.

Afä. 13 Häft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

Mom. 12. Såväl fullmäktige i Banken

som Riksdagens revisorer ega

att, om anledning dertill förefinnes,

anmäla en eller flera af lånekontorens

styrelseledamöter att ställas under

laga tilltal af justitieombudsmannen

; och afhålle sig den eller de

sålunda under tilltal ställde styrelseledamöter

från all befattning vid lånekontoret,

intilldess målet blifvit

genom laga kraftvunnet utslag afgjordt;

börande i thy fall suppleanter

i de afgångne styrelseledamöternas

ställe uti styrelsen inträda.

Bankens ombud i styrelsen ega

fullmäktige, när så lämpligt pröfvas,

att från dess befattning återkalla.

§ 129.

Fullmäktige ega vidtaga sådana

rättelser och meddela de reglementariska

föreskrifter, som finnas behöfliga

till befordrande af större ordning,

säkerhet och kontroll vid lånekontoren;

och skola lånekontorsstyrelserna

ställa sig till ovilkorlig

efterrättelse hvad fullmäktige i detta

hänseende stadga och förordna.

Mom. 4. Ledamot i styrelsen frånträde

genast denna befattning i följande

fall:

a) om han blifver ledamot af statsrådet;
b)

om han ställes under förmynderskap

;

c) om han till borgenärer all sin

egendom af träder;

d) om han af allmän åklagare ställes

under tilltal för vanfrejdande brott;

e) om han förklaras förlustig medborgerligt

förtroende eller ovärdig att

inför rätta fora andras talan;

f) om han blifvit förvunnen att

hafva vid riksdagsmannaval med penningar

eller gåfvor sökt värfva röster

eller emot vedergällning afgifvit sin

röst eller genom våld och hot stört valfriheten.

Och skall dä suppleant inkallas, att

i stället såsom ledamot i styrelsen inträda.

Banko-ombudet ege fullmäktige

dessutom att, när så lämpligt pröfvas,

från befattningen entlediga.

§ 88.

Vid förvaltningen af lånekontoret

har styrelsen att ställa sig till efterrättelse

icke allenast de för riksbanken

utfärdade lagar, ordningar, stadgar

och reglementen, utan äfven de

föreskrifter, som äro eller varda af

fullmäktige eller deras deputerade

meddelade för beredande af antingen

större ordning, säkerhet och kontroll

vid lånekontoren eller närmare

öfverensstämmelse emellan riksbankens

och lånekontorens räkenskaper

s. 115 Kontrollera mot PDF

''Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

115

§ 123.

Mom. 9. Banko-ombudet föredrager

i styrelsen ärendena och besörjer

brefvexligen emellan styrelsen och

fullmäktige, i öfverensstämmelse med

styrelsens beslut.

§ 123.

Mom. 4. Banko-ombudet i Göteborgs

och Malmö lånekontor jemte

en af dervarande styrelses öfriga ledamöter,

som af fullmäktige dertill

utses, utöfva de med köp och försäljning

af vexlar i hvardera staden

förenade göromål.

Dessa ledamöter ega att antaga

och entlediga nödigt biträde i berörda

göromål.

§ 125.

Mom. 1. Lån frän allmänna diskontfonden

utgifvas en gång i veckan

, vederbörande styrelse likväl förbehållet

att, derest för räkenskapernas

af slutande så nödigt prof vas, vid hvarje

års utgång för högst två veckor

nämnda utlåning inställa.

och redovisning; och har styrelsen

att doldt och förtegadt hålla hvad

som rörer enskilda personers förhållanden

till lånekontoret.

§ 89.

Mom. 1. Den dagliga förvaltningen

af lånekontoret besörjes af bankoombudet,

som i sådant afseende åligger

att utöfva noggrann tillsyn öfver

göromålens handläggning inom

lånekontoret, att föredraga låne- och

andra ärenden och att besörja brefvexlingen

emellan lånekontoret och

riksbanken, allt i öfverensstämmelse

med de föreskrifter, som äro eller

varda af fullmäktige, deras deputerade

eller lånekontorsstyrelsen meddelade.

Mom. 2. Banko-ombudet i Göteteborgs

och Malmö lånekontor jemte

en af dervarande styrelses öfriga

ledamöter, som af fullmäktige dertill

utses, utöfva de med köp och

försäljning af vexlar i hvardera staden

förenade göromål.

Dessa ledamöter ega att antaga

Ö o

och entlediga nödigt biträde i berörda

göromål.

§ 90.

Mom. 1. För behandling af allmänna

ärenden sammanträda styrelserna

en gång i hvarje månad eller

oftare, om ärendenas beskaffenhet

och oafbrutna gång sådant fordrar,

och skola dervid samtlige ledamöter

vara närvarande. Uppstå vid dessa

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

Ansökning till kreditiv pröfvas, så

snart handlingarne undergått behörig

granskning. Kreditivtiden räknas

från och med den dag, som i

hvarje fall för dragningens början

bestämmes.

Diskontering och utlåning från handels-

och näringsdiskontfonden sker

vid diskontkontoret i Stockholm samt

lånekontoren i Göteborg och Malmö

alla söknedagar och vid lånekontoret

i Wisby minst två dagar i hvarje

vecka.

Vid pröfning af ansökningar om

lån, diskontering och kreditiv, skola

i Styrelsen öfverdiskontkontoretminst

fyra ledamöter och i lånekontorsstyrelserna

minst tre ledamöter vara

närvarande. För bifall till ansökning

fordras afgjord röstpluralitet.

Mom. 2. För behandling af öfriga,

diskont- och lånekontoren tillhöriga,

ärenden, sammanträda styrelserna

in pleno en gång i månaden

eller oftare, om göromålen sådant

påkalla.

Vid dessa sammanträden skall protokoll

föras.

För besluts fattande vid plenisammanträden

erfordras att i diskontstyrelsen

minst fem och i lånekontors-styrelserna

samtlige ledamöter

äro närvarande. Yppas härvid skiljaktiga

meningar, gälle de flesta rösterna,

och då dessa äro lika, ege

ordföranden afgörande röst.

Mom. 3. Hvar och en bland fullmäktige

är öppet lemnadt att, när

som helst, öfvervara styrelsernas

sammankomster, men utan rättighet

sammanträden, dervid protokoll skall

föras, skiljaktiga meningar, gälle

flesta rösterna och, då dessa äro lika,

ege ordföranden afgörande röst.

Mom. 2. För pröfning åter af diskonterings-

låne- och kreditivansökningar

sammanträda styrelserna öfver

lånekontoren i Göteborg och

Malmö alla söknedagar och styrelsen

öfver lånekontoret i Wisby åtminstone

två dagar i hvarje vecka.

Vid dessa sammanträden skola minst

tre ledamöter närvara. För bifall

till ansökning fordras afgjord röstöfvervigt.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

117

att i beslut och omröstningar deltaga.

§ 123.

Mom. 8. Låne- och säkerhetshandlingar

samt andra värdepapper, äfvensom

kontanta penningar förvaras

under tre lås, hvartill banko-ombudet

och en af styrelsens öfriga ledamöter

samt lånekontorets kamererare

hafva hvar sin, till olika lås hörande

nyckel.

§ 128.

Tvänne eller flera gånger om året

skola två af styrelsens ledamöter verkställa

inventering af de hos ombudsmännen

befintliga säkerhetshandlingar

samt tillse huru de ombudsmännen

tillhörande, löpande ärenden

handhafvas. Eg ande dessutom fullmäktige,

om och när sä nödigt anses,

att åt någon af styrelsens ledamöter

med juridiska kunskaper, eller annan

i juridiska värf erfaren person uppdraga

att, emot särskild, efter uppdragets

vigt och omfattning lämpad

ersättning, med noggrannhet genomgå

och granska ombudsmännens åtgärder

samt om förloppet af den verkställda

granskningen till styrelsen afgifva berättelse,

deruti jemväl vid hvarje tillfälle

upptages, hvilka af de under lagsökning

då varande lån synas böra

antingen, såsom osäkra, inom linien

föras, eller ock till afskrifning anmälas,

med fullständiga upplysningar rörande

de omständigheter, som i afseende

på så beskaffade län förekommit.

§ 91.

Mom. 1. Låne- och säkerhetshandlingar

samt andra värdepapper, äfvensom

kontanta penningar förvaras under

tre lås, hvartill banko-ombudet

och en af styrelsens öfriga ledamöter

samt lånekontorets kamererare

hafva hvar sin, till olika lås hörande

nyckel; dock är ombudsmannen

ensam ansvarig för sådana låne- och

säkerhetshandlingar, hvilka äro på

hans åtgärd beroende.

Mom. 2. Tvänne eller flera gånger

om året skola två af styrelsens

ledamöter verkställa inventering af

de hos ombudsmannen befintliga säkerhetshandlingar,

samt tillse huru

de ombudsmännen tillhörande, löpande

ärenden handhafvas.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Banko-TJtskottets Betänkande N:o 16.

§ 123.

Mom. 11. Styrelsen eger rättighet

att på Banken utfärda assignationer,

dock under vilkor att assignationerna,

hvartill blanketter, med

deri utsatt valör, efter reqvisition,

från fullmäktige utlemnas, icke må

utgifvas å andra summor än ett hundra

r:dr, fem hundra r:dr och ett

tusen r:dr. Börande härvid för öfrigt

iakttagas, att assignationerna underskrifvas

af minst två styrelseledamöter

och banko-ombudet samt kontrasigneras

af kamereraren, att några

assignationer ej på förhand förfärdigas

till upptagande ibland kassabehållningen,

utan underskrifvas endast

i den mån, som de i och för lånekontorets

rörelse erfordras, samt att

med först afgående post efter assignationernes

utgifvande förteckning på

desamma, innefattande nummer, datum

och summa, till Banken insändes.

Öfverflyttning af medel från ett

till annat lånekontor räkning i Bankens

depositionskontor eller från lånekontor

till någon Bankens räkning

i depositionskontoret verkställer

lånekontorets styrelse medelst utfärdande

af handskrifven assignation

å beloppet.

§ 127.

Mom. 1. De å diskont- och lånekontorens

lånerörelser inflytande räntor

och öfriga vinstmedel få icke

utlånas, utan skola, hvad diskontkontoret

angår, efter hvarje veckas

utgång, och, beträffande lånekontoren,

efter afdrag af utgifterna för lånekontorens

förvaltning och beloppen

§ 92.

Styrelserna ega rättighet att på

riksbanken utfärda assignationer, dock

under vilkor att assignationerna, hvartill

blanketter, med deri utsatt valör,

efter reqvisition, från fullmäktige

utlemnas, icke må utgifvas å

andra summor än ett hundra r:dr,

fem hundra r:dr och ett tusen r:dr.

Börande härvid för öfrigt iakttagas,

att assignationerna underskrifvas af

minst två styrelseledamöter och bankoombudet,

samt kontrasigneras af

kamereraren, att några assignationer

ej på förhand förfärdigas till upptagande

bland kassabehållningen,

utan underskrifvas endast i den mån,

som de i och för lånekontorets rörelse

erfordras samt att, med först

afgående post efter assignationernas

utgifvande, förteckning på desamma,

innefattande nummer, datum och

summa, till riksbanken insändes.

Öfverflyttning af medel från en

till annan räkning i riksbanken verkställer

styrelsen medelst utfärdande

af handskrifven assignation.

§ 93.

De vid lånekontoren inflytande

räntor och öfriga inkomster skola,

efter afdrag af utgifterna för lånekontorens

förvaltning och beloppet

af de lån, hvilka vid de årliga revisionerna

varda inom linien förda,

efter hvarj e qvartals utgång till riksbanken

levereras.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Banko-TJtskottets Betänkande N:o 16,

119

af de lån, hvilka vid de årliga revisionerna

kunna varda inom linien

förda, efter utgången af hvarje qvartal,

så fort ske kan, till Banken inlevereras.

Styrelserna öfver lånekontoren

åligge det jemväl att till

Banken insända de kassabehållningar,

som icke i och för rörelsen ovilkorligen

erfordras.

§ 126.

Till fullmäktige afiemnas hvarje

vecka rapport angående vederbörande

diskont- och lånekontor rörelse, och

hvarje månad utdrag af lånekontorens

kassaräkning.

§ 123.

Mom. 6. Tjenstemännen och vaktbetjeningen

vid hvartdera lånekontoret

antagas och förordnas af lånekontorets

styrelse, som eger att, när

så fordras, från tjensten och densamma

åtföljande förmåner entlediga den,

med hvilken styrelsen finner lånekontoret

icke vara belåtet.

§ 123.

Mom. 7. De af lånekontorens tjensteman,

som innehafva uppbörd, skola

ställa af styrelsen godkänd borgen

eller annan säkerhet till belopp, hvilket

vederbörande styrelse finner godt

bestämma.

§ 130.

Mom. 2. Af lånekontorens i orterna

förvaltning och räkenskaper

verkställes likaledes årligen revision

genom fem personer, utaf hvilka Riksdagens

Kammare utse hvardera två,

§ 94.

Styrelserna hafva att låta upprätta

och inom föreskrifna tider till riksbanken

insända vecko-, månads-, qvartals-

samt årsuppgifter och sammandrag

angående lånekontorens rörelse

i dess särskilda delar.

§ 95.

Mom. 1. Tjenstemännen och vaktbetjeningen

vid hvartdera lånekontoret

antagas och förordnas af lånekontorets

styrelse, som eger att, när

så fordras, från tjensten och densamma

åtföljande förmåner entlediga den,

med hvilken styrelsen finner lånekontoret

icke vara belåtet.

Mom. 2. De af lånekontorens tjensteman,

som innehafva uppbörd, skola

ställa af styrelsen godkänd borgen

eller annan säkerhet till belopp, hvilket

vederbörande styrelse finner godt

bestämma.

§ 96.

Mom. 1. Lånekontorens räkenskaper

och förvaltning granskas årligen

genom fem personer, af hvilka Riksdagens

Kammare utse hvardera två

och fullmäktige den femte.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

jemte lika antal suppleanter, och

banko-fullmäktige en.

§ 131.

Mom. 1. Till de i nästföregående

§ omnämnda revisioner aflemnas berättelse

ej mindre af diskont- och lånekontorens

styrelser öfver hvartdera

kontorets ställning, än äfven af vederbörande

ombudsmän öfver de deras

behandling tillhörande bevaknings-

och utsökningsärenden.

Mom. 2. öfver diskont- och lånekontorens

lånerörelse afgifva samtliga

styrelserna berättelser till nästblifvande

Banko-Utskott och revisorer

öfver bankoverket, under iakttagande

att dessa berättelser till fullmäktige

inlemnas, i förra fallet sist å dagen

före riksdagens början och i sednare

fallet åtminstone fjorton dagar före

revisorernas sammanträdande.

§ 133. (utgår)

Mom. 1. Aflöningsstaten för lånekontoren

är fastställd på sätt som

följer, nemligen:

A) För lånekontor et i Göteborg:

styrelseledamöterna, utom banko-ombudet,

hvardera arvode, i ett för

allt, 1,600 r:dr ........

4,800.

banko-ombudet, arvode .........

4,800.

kamereraren, lön ......

2,000.

arvode .....................

600.

2,600.

kassören, lön ............

1,600.

arvode ....................

300.

missräknings-pennin-

gar............................

500.

2,400.

förste bokhållaren, lön

1,600.

arvode .....................

300.

1,900.

Transport

16,500.

Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna

afgifvas såväl till bemälde

revisorer, när de sammanträda, angående

diskonterings-, låne- och kreditivrörelsen

samt hithörande bevaknings-

och utsökningsärenden, som

till Riksdagens Banko-utskott och

revisorer öfver stats-, banko- och riksgäldsverken

angående lånekontorets

rörelse på det hela; börande sistnämnda

berättelser till fullmäktige

inlemnas, den till Banko-utskottet

sednast å dagen före riksdagens början

och den till revisorerne åtminstone

fjorton dagar före deras sammanträde.

§ 97.

Mom. 1. De till styrelseledamöter

samt tjenstemän och vaktbetjente vid

lånekontoren utgående aflöningsförmåner

upptagas i särskild af Riksdagen

fastställd aflöning s st åt.

andre

s. 121 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o~16.

121

Transport

andrebokhållaren,lön 1,600.

arvode ..................... 150.

tredje bokhållaren,lön...............

registratorn, lön........ 1,600.

arvode ..................... 600.

kontorsskrifvaren ....................

ombudsmannen, lön 1,600.

arvode ..................... 400.

kanslisten, lön ...........................

en vaktmästare, lön 600.

arvode ..................... 75.

16,500.

1,750.

1,600.

2,200.

800.

2,000.

800.

675.

en vaktmästare, lön 500.

arvode ..................... 75.

575.

Summa r:dr runt 26,900.

Dessutom må till lånekontorets

personal, såsom arvode för belåning

af vågförda effekter, utgå 600

r:dr r:mt.

B) För lånekontor et i Malmö:

styrelseledumöterne, utom banko-ombudet,

hvardera arvode, i ett för

allt, 1,200 r:dr.........

3,600

banko-ombudet, arvode .........

4,000.

kamererare!!, lön .....

2,000.

arvode .....................

300.

2,300.

kassören, lön...............

missräknings-pennin-

1,600.

gar............................

300.

1,900.

förste bokhållaren, lön

1,600.

arvode ....................

300.

1,900.

andre bokhållaren, lön

1,600.

registratorn, lön ......

1,600.

arvode ...................

300.

1,900.

ombudsmannen, lön

vaktmästaren, lön .......

1,200.

600.

husdrängen,, lön..............

335.

Summa r:dr runt 19,335.

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 6 Sami. 1 Afd. 13 Häft.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

C) För lånekontor et i Wisby:

i ett för allt, en summa af 6,000 r:dr

r:mt årligen; kostnaden för revisionen

af lånekontorets räkenskaper och

förvaltning häri ej inbegripen.

Af denna summa utgår:

till styrelsens ledamöter, utom bankoombudet,

hvardera 500 r:dr 1,500.

,, banko-ombudet, arvode...... 1,000.

„ kamereraren lön...... 1,000.

,, missräkningspennin
gar.

........................ 200. 1;200.

„ bokhållaren, tillika registrator,

lön....................... 800.

„ ombudsmannen, lön ........... 300.

„ vaktbetjenten.................. 200.

Summa r:dr runt 5,000.

Mom. 2. Arvodet till de ledamöter

af styrelserna i Göteborg och

Malmö, som besörja vexel-handeln

derstädes, äfvensom ersättningen till

deras biträden ega fullmäktige att,

efter göromålens omfång och beskaffenhet,

bestämma till såväl beloppet

som detsammas fördelning mellan

ombuden; dock får beloppet af ersättningen

till vexelombuden i Göteborg

icke öfverstiga 3,000 r:dr årligen.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant

bestrider ordinarie ledamots

befattning i styrelsen, åtnjute han

det för den sednare bestämda arvode,

lämpadt efter den tid, han i kontorets

styrelse och förvalning deltager.

§ 134.

I de för tjenstemännen och vaktbetjeningen

vid lånekontoren i före
-

Mom. 2. Arvodet till de ledamöter

af styrelserna i Göteborg och

Malmö, som besörja vexel-handeln

derstädes, äfvensom ersättningen till

deras biträden ega fullmäktige att,

efter göromålens omfång och beskaffenhet,

bestämma till såväl beloppet

som detsammas fördelning ledamöterne

emellan; dock får beloppet af

ersättningen till bemälde ledamöter

i Göteborg icke öfverstiga 3,000 r:dr

årligen.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant

bestrider ordinarie ledamots

befattning i styrelsen, åtnjute han

det för den senare bestämda arvode,

lämpadt efter den tid, han i kontorets

styrelse och förvaltning deltager.

§ 98.

I de för tjenstemännen och vaktbetjeningen

vid lånekontoren i fast
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Banko-Utslcottets Betänkande N:o 16.

123

gående § upptagna löne- och arvodesbelopp

ega hvarken fullmäktige eller

lånekontorens styrelser att tillökning

meddela; dock ega fullmäktige att

anvisa oundvikligen nödiga arvoden

för det ökade tjenstemanna-biträde,

som för postvexelrörelsen samt medels

emottagande på upp- och afskrifningsräkning

vid lånekontoren

kan erfordras.

§ 135.

Tjenstemännen vid lånekontoren

äro förbundna att underkasta sig den

vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som vid

förändrad organisation af lånekontoren

eller eljest kan vara stadgad.

§ 136.

Då tjensteman vid någotdera lånekontoret

af sjukdom eller annat laga

förfall hindras att tjensten bestrida,

ege vederbörande lånekontorsstyrelse

att, efter de grunder, som i detta

afseende äro inom banken gällande,

bestämma arvodesbeloppet för den,

som varder till tjenstens bestridande

förordnad; dock under iakttagande,

hvad angår lånekontoret i Wisby, att

anslaget för detta kontors förvaltning

på det hela icke öfverskrides.

§ 137.

Då tjensteman eller vaktbetjent

vid lånekontor, efter ådagalagdt välförhållande

i tjensten, nödsakas för

ålderdom eller sjuklighet från lånekontorets

tjenst afgå, eger han att

undfå lämpligt understöd på ban
-

ställd stat upptagna löne- och arvodesbelopp

ega hvarken fullmäktige

eller lånekontorens styrelser att tillökning

meddela; dock ega fullmäktige

attanvisanödigaarvoden för det ökade

tjenstemanna-biträde, som för postvexelrörelsen

samt medels emottagande

på upp- och afskrifningsräkning

vid lånekontoren kan erfordras.

§ 99.

Tjenstemännen vid lånekontoren

äro förbundna att underkasta sig den

vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som vid

förändrad organisation af lånekontoren

eller eljest kan vara stadgad.

§ 100.

Då tjensteman vid någotdera lånekontoret

af sjukdom eller annat laga

förfall hindras att tjensten bestiida,

ege vederbörande lånekontorsstyrelse

att, efter de grunder, som i detta

afseende äro inom riksbanken gällande,

bestämma arvodesbeloppet för

den, som varder till tjenstens bestridande

förordnad ; dock under iakttagande,

hvad angår lånekontoret i

Wisby, att anslaget för detta kontors

förvaltning på det hela icke öfverskrides.

§ ioi.

Då tjensteman eller vaktbetjent

vid lånekontor, efter ådagalagdt välförhållande

i tjensten, nödsakas för

ålderdom eller sjuklighet från lånekontorets

tjenst afgå, ege lian att

undfå lämpligt understöd på riks
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

kens pensionsstat till belopp, som

fullmäktige bestämma, med fästadt

afseende å såväl den lön, han i lånekontoret

uppbär, som de grunder,

hvilka äro gällande för pensionering

af Bankens tjensteman och betjente.

bankens pensionsstat till belopp, som

fullmäktige bestämma, med fästadt

afseende å såväl den lön, han i lånekontoret

uppbär, som de grunder,

hvilka äro gällande för pensionering

af riksbankens tjensteman och betjente.

§ 140 i n. v. reglemente.

§ 141 i n. v. reglemente.

§ 142 i n. v. reglemente.

Afdelning 6.

Om Bankens^pappersbruk Tumba.

§ 102.

Vid förvaltningen af Tumba bruk,

hvilket står under fullmäktiges öfverinseende,

skall, jemte beredande

af all möjlig besparing i kostnaderna

för brukets drift, tillverkningen

af ett sedelpapper, som i högsta

möjliga grad eger alla de för detsamma

erforderliga egenskaper, vara

det förnämsta syftemålet ; dock må

äfven andra papperssorter, som med

förmån kunna föryttras, der förfärdigas.

§ 103.

Den af fullmäktiges deputerade,

som har det speciela inseendet öfver

bruket, åligger att en gång i

månaden, eller oftare, om så erfordras,

detsamma inspektera.

Kostnaden för deputeradens vistande

å Tumba skall af brukskassan

godtgöras.

§ 104.

Brukets egentliga förvaltning besörj

es på stället af en förvaltare,

som på förordnande tills vidare af

fullmäktige tillsättes.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Banko-TJtskottets Betänkande N:o 16.

125

Förvaltaren skall för den uppbörd,

som kan blifva honom anförtrodd,

ställa godkänd borgen eller annan

säkerhet till det belopp, fullmäktige

bestämma.

Till förvaltarens biträde äro anställda

för papperstillverkningen en

verkmästare och en pappersmästare,

samt vid räkenskapsgöromålen och

den öfriga förvaltningen en bokhållare,

hvilka alla, uppå förvaltarens

förslag, tillsättas på förordnande tills

vidare af fullmäktige.

För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen

gäller till efterrättelse

den af banko-utskottet den 15 December

1857 fastställda instruktion,

med den ändring, som af andre eller

materialbokhållare-tjenstens indragning

följer.

§ 105.

§ 143 i n. v. reglemente. I afseende å de Tumba bruks tjen
steman

och vaktmästare tillkommande

löne- och öfriga förmåner, kommer

den af banko-utskottet, på grund

af Rikets Ständers beslut, den 11

Oktober 1860 utfärdade aflöningsstat

att tjena till iakttagande med

den ändring, som följer af andre

bokhållaretjenstens indragning: egande

dock fullmäktige att till bruksförvaltaren,

för aflönande af ett biträde

vid kontorsgöromålen, af brukets

medel anvisa ett belopp af högst

850 rdr årligen.

. . . § 106.

9 144 i n. v. reglemente. Den vid bruket anställda arbets
personal

antages och afskedas af förvaltaren,

på sätt instruktionen föreskrifver.

För nämda personal fast
-

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

§ 145 i n. v. reglemente.

ställa fullmäktige årligen stat till

aflöning och öfriga förmåner.

§ 107.

Den arbetare, som vid bruket tje- nat utöfver femton år och derunder

sig väl förhållit samt med skicklig- het och drift i tjensten fortfar, eger

undfå belöning till det belopp, som

fullmäktige för hvarje särskildt fall

bestämma. Ersättning för öfverar- bete och extra godt arbete bestås

äfven efter af fullmäktige godkänd

beräkning och fördelning.

§ 146 i n. v. reglemente.

§ 108.

Af fullmäktige bör såsom allmän

grundsats iakttagas, att såväl vid

upprättandet af den årliga aflönings- staten, som vid bestämmandet af

öfriga, bruksfolket tillkommande för- måner, några förhöjningar icke be- viljas i andra fall, än då desamma

antingen icke kunna utan arbetets

afbrott undvikas eller bruket deri- genom beredes en, den ökade ut- giften öfverstigande förmån; skolan- de i alla dylika frågor ej mindre

den deputerade, som har uppsigt

öfver bruket, än förvaltaren höras,

samt deras utlåtanden, jemte skälen

för beslutet, i fullmäktiges protokoll

fullständigt intagas.

§ 147 i n. v. reglemente.

§ 109.

Alla större upphandlingar för bru- kets behof skola antingen i allmän- na tidningarne kungöras samt an- bud derå inbegäras, med uppgift å

prisen, såväl vid leverering i Stock-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Banko- Utskottets'' Betänkande N:o 16.

127

holm, som i händelse af dess verkställande

å bruket, eller ock, om sådant

är med brukets fördel mera

förenligt, ske under hand, genom

bruksstyrelsens försorg; börande, då

denna sednare åtgärd begagnas, skälen

derför i fullmäktiges protokoll

upptagas.

Anskaffandet af effekter eller varor

af mindre qvantiteter eller obetydligt

värde öfverlemna fullmäktige

åt bruksstyrelsen.

För öfrigt iakttages noga, att upphandlingarne

rättas efter behofvet,

så att bruket ej med öfverflödiga förråd

belastas.

§ no.

§ 150 i n. v. reglemente. Brukets alla byggnader böra för
svarligt

och utan onödig kostnad vidmakthållas

samt, i afseende på vården

och dispositionen af brukets rudimaterier

och effekter, den största

noggrannhet iakttagas; men någon

nybyggnad eller större reparation

må ej, utan de mest oundgängliga

behof, af fullmäktige företagas, innan

de deröfver inhemtat yttrande

af banko-utskottet och dess medgifvande

till arbetets företagande erhållit.

Riksdagen har. jemte ofvanstående

reglemente, beslutat:

l:o

att i staden skall inrät
tas

ett afdelningskontor af riksbanken

för Wester- och Norrbottens län,

afsedt för enahanda slags rörelse,

som i riksbanken och öfriga lånekontor

drifves.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13fi

Banko- Utskottets Betänkande N:o 16.

2:o

att det må ankomma på bankofullmäktige

att till vexeldiskontering,

utlåning och kassakreditivrörelse vid

detta kontor anvisa de belopp, fullmäktige

finna lämpliga; dock under

iakttagande såsom grund för fördelningen

af anslaget till utlåning med

omsättningsrätt, att för kontoret i

afses en summa af 500,000

rdr.

3:o

att fullmäktige tills vidare och intilldess

Riksdagen annorlunda beslutar,

må bemyndigas ej mindre att

bestämma af huru stort antal ledamöter

styrelsen för afdelningskontoret

skall utgöras, än äfven att utse

dessa ledamöter, förordna om styrelsens

funktioner och sättet för dessas

utöfvande samt bestämma arvoden

för styrelsen, äfvensom att besluta

om tjenstemäns antagande, göromål

och aflöning samt att i öfrigt vidtaga

alla erforderliga åtgärder för kontorets

öppnande så fort ske kan.

Såsom ofvan blifvit anfördt, har Utskottet godkänt Fullmäktiges

förslag att aflöningsstaterna för såväl riksbanken som lånekontoren uteslutas

ur reglementet, för att i en särskild bilaga upptagas. Det borde

vid sådant förhållande tillkomma Utskottet att till ett helt sammanfatta

de bestämmelser, som skulle motsvara hvad sålunda ur reglementet uteslutits.

Men då uppgörandet af staterna torde bero icke blott på Riksdagens
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

dagens beslut om de förändringar, som blifvit föreslagna såväl i afseende

på minskning af tjenstemännens antal på det bola, som deras fördelning

på olika tjenstegrader, deras tjenstgöringsskyldighet med mera, utan äfven

i hvad mån dessa förändringar förr eller senare kunna genomföras, så

anser Utskottet sig böra föreslå:

2:o.

Att någon förändring i den för fullmäktige samt riksbankens och

lönekontorens tjensteman nu gällande stat icke må af Riksdagen

beslutas; men att det öfverlåtes åt fullmäktige att, i den mån

förändringar i bankens förvaltning genomföras och tjenstemännens

åligganden derigenom ändras, äfven vidtaga sådana jemkningar i

aflöningar, arvoden med mera utöfver hvad reglementet i detta

afseende stadgar, som af omständigheterna påkallas; börande anmäla-11

om vidtagna förändringar och förslag till stat af fullmäktige

inlemnas till nästa Riksdags Banko-Utskott.

Genom det förslag, Utskottet i $ 29 härofvan framställt, anser sioUtskottet

&

3:o

_ hafva besvarat Herr E. Frisks motion N:o 20.

Likaledes torde Utskottet fa anses hafva genom förslaget under §

31 besvarat

4:o,

Herr O Wijks motion N:o 131.

Samt genom förslaget i § 32,

5:o.

Herr Gustaf Jonssons motion N:o 42.

Stockholm den 23 April 1872.

J. vmi Schwitrins.

Utskottets Ordförande.

Reservation e r;

vid § 6: af Herr Wijkander: t O ra förmågan att under alla förhållanden med mynt

mlösa sina, vid anfordran betalbara förbindelser, är ett af grundvilkoren för hvarje sedelntgifvande

banks soliditet, borde bestämmelsen att riksbankens sedelstock får med 30

Ttih. till Tlihsd. Brok 1*72. 6 Sand. 1 Afd. lä IJäft. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16.

millioner öfverstiga sammanlagda beloppet af metalliska kassan och bankens a vista fordringar

på utrikes orter, svårligen kunna i och för sig försvaras, om det äfven är obestridligt

att alla utelöpande sedlar icke rimligtvis kunna pä en gång till invexling företes.

Deremot torde bankens tillgång på obligationer och statspapper, för närvarande uppgående

till ett belopp af 151/., millioner, med allt skäl kunna och böra tagas i beräkning vid

bestämmandet af gränserna för bankens sedelutgifningsrätt, likasom å andra sidan sedlar

af äldre, icke vidare i den allmänna rörelsen förekommande slag, icke torde påkalla en

dem motsvarande metallisk kassa. Någon sedelutgifningsrätt, utöfver det metalliska underlaget,

torde sålunda utan våda kunna medgifvas, men den borde i sådant fall icke grunda

sig på en godtyckligt och på en gång för alla bestämd absolut siffra, utan ställas i något

förhållande till bankens behållning af lätt realisabla värdepapper.»

vid § 16 af Herr Hägg ström.

vid § 32 af Herr G. Jonsson: »Då Utskottet icke funnit tillräckligt skäl för att

kunna biträda mitt förslag om en utsträckt lånetid, för lån med omsättningsrätt från

allmänna diskontfondeu, får jag i följd deraf anmäla reservation.

Denna lånerörelse med omsättningsrätt är efter mitt förmenande af lika stor

vigt för mindre näringsidkare, som öfriga fonders lånerörelse i riksbanken är för de stora

affärsmännen, och enär utskottet med största uppmärksamhet bemödat sig om såväsendtligtjförbättrade

stadganden i reglementet, till förmån för den industriela verksamheten i

stort, så torde med fästadt afseende derpå det icke anses orimligt att jag vidhåller mitt

förslag om åtta månader i stället för sex; hvadan jag fördenskull far vördsamt föreslå:

att mom. 2 i § 32 må erhålla följande lydelse:

»Lånetideu får ej öfverstiga åtta månader, men lånen må såsom hittills, omsättas,

dock på högst åtta månader hvarje gång.»

vid § 33 mom. I af Herrar Agardh, P. Olsson och Hägg ström: »Enligt 124 §

mom. 2 och 3 uti nu gällande reglemente har det varit för styrelseledamöterne af diskontkontoret

och lånekontoren äfvensom tjenstemännen förbjudet att vid vederbörande kontor

sätta sig i skuld, såvida icke säkerhet för lån erbjudits i pant af aktier, publika papper

eller vågförda effekter.

Då vi anse betänkligt att helt och hållet borttaga de föreskrifter, som inskränka

nämnda skuldsättningsrätt, så föredraga vi det förslag till motsvarande moment, som af

fullmäktige blifvit framstäldt, så lydande:

»Diskontering, lån eller kreditiv må ej beviljas:

l:o svenska medborgare, som äro bosatta å utrikes ort;

2:o fullmäktige i riksbanken och ledamöterne i styrelserna öfver lånekontoren; samt

3:o tjensteman och betjente i riksbanken och vid lånekontoren;

dock ega bemälde fullmäktige och ledamöter samt tjenstemän och betjente att

att hos riksbanken eller vederbörande lånekontor erhålla lån eller kreditiv mot

säkerhet af publika papper, äfvensom lån mot pant af vågförda effekter.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko- Utskottets Betänkande N:o 16.

J31

vid § dö åt Hen'' G. Jonsson: »Enär Utskottet uteslutit mota, ''2 i § 31 af fullmäktiges

förslag till reglemente, så får jag upptaga detsamma såsom min reservation med

yrkande, att det måtte intagas i § 35, och skulle enligt hvad fullmäktige föreslagit blifva

af följande lydelse:

»A alla lånehandlingar, som icke omedelbart insändas till riksbanken eller

lånekontoren, skall iulemnaren teckna ansvarighet för handlingarnes riktighet.

Men ehuru ersättning sålunda kan affordras iulemnaren för lån, utgifvet ä

handlingar, hvilka sedermera styrkas vara oriktiga, får vederbörande styrelse

ej underlåta den sorgfälliga granskning af lånehandlingar, hvarigenom förlust

för riksbanken bäst må föiekommas.»

vid § 35 mom. 1 af Ilerr de Maré: »Så vidt mig är kändt, har det lika litet i

Riksbanken som i annan bankinrättning inom lande!, hittills varit någon förmenadt att

sjelf eller genom ombud utföra eller ombesörja sina angelägenheter derstädes. Icke heller

liar mig veterligen något hinder derför hittills blifvit lagdt från Bankostyrelsens sida, och

för mig synes det knappast, tänkbart, att, äfven om. såsom förslaget innebär, en kommissionsanstalt

för kostnadsfritt ombesörjande åt allmänheten af dess lånetransaktioner med

Riksbanken och lånekontoren kommer till stånd, Bankens Styrelse skall under något

sken vilja eller ens kunna förhindra den som heldre önskat att sjelf t. ex. sälja en vexel

eller söka ett lån, eller verkställa insättning eller uttagning på ett kreditiv in. m. d. att

personligen eller genom ombud få uträtta allt detta utan den nämnda koiuinissionsanstaltens

anlitande. Da hvarje reglements-stadgande, som tillförsäkrar allmänheten en rättighet,

hvars redan befintliga tillvaro nödvändigt måste ligga i sakens egen natur, enligt

mitt förmenande är rent af öfverflödigt, hemställer jag, att här ifrågavarande moment,

måtte i öfverensstämmelse med Bankofullmäktiges förslag, erhålla denna lydelse:

En hvar är berättigad att i Riksbankens upp- och utlåningsärenden omedelbart

skriftvexla med Riksbanken och Lånekontoren, som under de vilkor och

förbehåll Fullmäktige ega att bestämma, afgiftsfritt besörja alla deraf i Riksbanken

och lånekontoren härflytande bestyr.»

vid § 35 inom. 2 af Herr de Maré; »Då man nu omsider börjat inse olämpligheten

deraf att Riksbankens och lånekontorens tjensteman få befatta sig med lånekommissioner

derstädes, och således är betänkt att stadga ett bestämdt förbud deremot, skulle

jag helst önska att detta förbud utsträcktes till sarntlige dessa tjensteman. Utskottet har

visserligen funnit sig föranlåtet tillstyrka ett bemyndigande för bankofullmäktige fatt ’i den

mån sådant later sig verkställa, utsträcka förbud till alla tjensteman; men ehuru jag’fullkomligt

hyllar den åsigt att Fullmäktige vid Bankens förvaltning böra hafva fria händer,

tror jag dock att, dä frågan är om en vigtig grundsats Riksdagen''icke^bör underlåta att

tydligt ''både uttala den och bestämma om dess tillämpning. Säsong nyss^ är; nänmdtÉhar

Utskottet nu gjort förbudets utsträckning till samtlige tjensteman beroende deraf om sådant

finnes verkställbart; men dä man ansett sig utan ringaste betänklighet kunna föreslå

att förbudet skall gälla innehafvarne af just de tjenster, vid hvilka förmånen att besörja

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Banko-Utskottets Betänkande N:o 10.

låuekommissioner alltid betraktas såsom en dessa tjenster bestämdt tillkommande rättighet,

så lärer något giltigt skäl svårligen kunna anföras mot förbudets tillämpande äfven på

alla öfriga tjänstebefattningar.

Hvad som blifvit sagdt eger sin lulla gilltighet jemväl i afseende å den mindre talrika

tjenstemannapersonalen vid lånekontoren, hvarest Utskottets förslag, om det af Riksdagen

godkännes, antagligen skall leda derhän, att förbudet kommer att tillämpas på innehafvarne

af de högsta tjenstebefåttningarne, under det att de lägre tjenstemännen tillåtas

att bibehålla låuekommissioner med deraf följande förmåner och i anseende dertill väl

1 allmänhet komma i åtnjutande åt större fördelar i tjensten än sina förmän. Det synes

mig derföre att ett absolut förbud, bindande för alla utan undantag, vore den enda rätta

och lämpliga utvägen.

Skulle emellertid Riksdagen i hufvudsaken gilla Utskottets förslag, torde någon

jemkning åt ordalagen deri finnas behöflig. Enligt min öfvertygelse är det Riksdagens

pligt att otörtydbart bestämma a hvilka tjensteman förbudet, äfven i den af Utskottet

nu föreslagna inskränktare mening, bör vinna tillämpning, så att någon tvekan derom

hvarken hos Bankostyrelsen eller tjenstemännen må kunna uppstå. I detta afseende har

jag inom Utskottet förfäktat den åsigt, att förbudet borde afse åtminstone alla dem, som

med inkomna diskonterings-, Låne- och kreditiv-liandlingar taga någon som helst befattning

i tjensten, emedan derigenom dock någon hållbar grund funnes för den nu föreslagna

inskränkning i förbudets allmänna tillämpande; och har jag på grund deraf ansett inom.

2 böra redigeras sålunda:

»Saväl Fullmäktig i Riksbanken och ledamöter af Lånekontorsstyrelserna,

som de tjensteman i Riksbanken och lånekontoren hvilka af allmänheten emottagit

eller i handläggning, granskning eller vård af diskonterings-, låne- eller

kreditivhandlingar deltaga, äfvensom Ombudsmännen i Riksbanken och lånekontoren

och de i Ombudsmans-expeditionen anställde tjensteman vare det

uttryckligen förbjudet att såsom kommissionärer taga någon befattning

med vexels diskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv i Riksbanken

eller lånekontoren, ankommande det för öfrigt på Fullmäktige att, i den

man sådant låter sig verkställa, utsträcka enahanda förbud jemväl till öfriga

tjensteman inom Riksbanken och lånekontoren.

Finnes förbudet vara öfverträdt af fullmäktig eller ledamot af lånekontor

styrelse, göres derom anmälan hos fullmäktige, som förordna angående

åtal i enlighet med gällande ansvarighetslag.

Ofverträdes åter förbudet af tjensteman, anmäles förhållandet hos fullmäktige

eller vederbörande styrelse, som ega att antingen för alltid eller viss

tid af minst sex månader skilja den felaktige från befattningen och densamma

åtföljande förmåner.»

af Herr lekman, med hvilken Herrar Ribbing och Appeltoft förenat sig: »Fullkomligt

instämmande i önskvärdheten deraf att det s. k. kommissionsväsendefc kunde alldeles

s. 133 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 10.

133

afskaffas, kan jag dock icke instämma i Utskottets förslag om förbud för vissa bland

bankens tjensteman att såsom kommissionärer taga befattning med vexeldiskontering eller

anskaffandet af lån eller kreditiv i riksbanken. Lättaste sättet för det afsedda ändamålets

vinnande torde vara att för den allmänhet, som söker beröring med riksbanken i

upp- eller utlåningsangelägenheter, undanrödja de anledningar, som kunna finnas att föredraga

begagnandet af särskildt ombud framför direkt korrespondens med riksbanken,

anledningar, hvilka ligga bland annat deruti, att det särskilda ombudet tillhandagå!1 med

utförande af sådana uppdrag, som stå i sammanhang med transaktionen hos riksbanken,

exempelvis utbetalningar eller försändning till tredje person af i riksbanken uppburna medel.

Många, om icke de flesta enskilda bankinrättningar lemna numera sina kunder,

allt önskvärdt biträde i denna väg. Om detta icke låter sig lika fullständigt göra i

riksbanken, så torde begagnandet af ombud för låneangelägenheter bos denna bank icke

kunna fullständigt afskaffas; och om bankens egna tjensteman förljudas att tillhandagå

som kommissionärer, samt fördenskull utom banken stående personer måste anlitas, så

torde med mycket skal den frågan framställa sig, huruvida icke allmänheten både för

betala dyrare och blifver i de flesta fall sämre betjenad.

Blefve detta förhållandet, så skulle skälet till ett för bankens tjensteman gifvet

förbud icke kunna vara att söka annorstädes än deri, att bankens tjenst lider af att

tjenstemännen äro enskildes kommissionärer.

Olägenheterna för riksbanken torde emellertid icke vara af den betydenhet att,

då fullmäktige ännu ej tilltrott sig föreslå ett allmänt förbud för alla tjensteman, för vissa

bland dem skulle nu behöfva stadgas ett förbud, som måste leda i vissa fall till svåra

olägenheter för de tjensteman, som träffas deraf, ocli säkert i många fäll till kringgående

af föreskriften. Exempelvis må anföras det fall, att en tjensteman, som vid sin ordinarie

befattning har tillåtelse att vara kommissionär, för någon tid förordnas till en tjenst

hvilken medför förbud deremot.

På nu antydda skäl anser jag att för närvarande och intilldess fullmäktige finna

sig kunna undanrödja hela kommissionsväsendet och i sammanhang dermed tillstyrka ett

allmänt förbud i denna väg för samtlige bankens tjensteman, det heldre må förblifva vid

nuvarande förhållanden, än att man skulle uppställa ett partielt förbud, som dels träffar

obilligt, dels kan, för att icke säga måste, blifva kringgånget.»

vid § 58 af Herr Iläggström.

vid §61 mom. 1 af Herrar von Schwerin, Agardh, Westman, de Maré, Geijer och

Appeltoft, som ansett att detta moment bort ega följande af fullmäktige föreslagna lydelse:

»På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjensteman än högst sextio, hvaraf i

första graden tjugufyra. i den andra, tjugutre, i den tredje fem och i den

fjerde åtta. För dessa tjensteman meddelas fullmakt.»

vid § 76 af Herr Westman: »Då, enligt gällande konkurslag, konkursmå!

i de flesta fäll icke kunna afslutas inom 6 månader efter inställelsedagen, och meningen

Bih. till Bilaal. Prof. 1675. (i Sami. I Af cl. 13 Höft. 18

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Banko-Utskottets Betänkande N:o 16

med föreskriften i I inom. torde vara att bereda tillfälle för gäldenären, att kunna träffa

öfverenskommelse med sina borgenärer, för att icke beröfvas sin innehafvande tjenstebefattning,

samt skäl icke förefinnes till ändring i förut gällande reglemente angående

påföljden för tjensteman eller vaktbetjent, som blifvit för skuld i häkte inmanad, föreslår

jag, att ifrågavarande § måtte erhålla följande lydelse:

Mom. 1. Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande

sin egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas och

skall, om han icke senast sex månader efter det konkursen, enligt gällande

konkurslag, anses vara afslutad, styrker sig vara från borgenärers kraf

befriad, skiljas från sin vid riksbanken innehafvande tjenstebefattning.

Mom. 2. Tjensteman eller vaktbetjent, som blifvit för skuld tvänne serskild» gånger

i häkte inmanad, vare likaledes förlustig sin tjenstebefattning i riksbanken.»

Stockholm, G. W. Blomqvists Boktryckeri, 1872.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1872:70 Skrifvelse med Reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten
  2. Rskr. 1872:71 Skrifvelse till Banko-fullmäktige med öfverlemnande af bankoreglementet. a1 i texten