Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i 16 och 18 §§ Uiksdags-ordningen. Till Utskottet har blifvit hänvisad en inom Första Kammaren af Herr Friherre Cederström väckt motion

1872-04-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1872:15, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i 16 och 18 §§ Uiksdags-ordningen. Till Utskottet har blifvit hänvisad en inom Första Kammaren af Herr Friherre Cederström väckt motion

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 16.

6

N:o 15.

Ank. till Riksd. Kansli den 16 April 1872, kl. 3 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner om

ändring i 16 och 18 §§ Uiksdags-ordningen.

Till Utskottet har blifvit hänvisad en inom Första Kammaren af Herr

Friherre Cederström väckt motion (N:o 1), hvari motionären erinrat, att, då

vid omedelbara val af riksdagsmän i Andra Kammaren på landet den praxis

allmänneligen syntes blifva rådande, att domaren såsom valförrättare utsatte

tid och ort, då rösterna skulle inför kommunalstämmornas ordförande aflemnas,

men föreskrift saknades, huru förfaras skulle, när en kommunalstämmas

ordförande af en eller annan anledning å sålunda utsatt tid uteblef, de tillstädeskomne

valmännen i sådant fall betoges möjligheten att utöfva sin rösträtt.

Motionären föreslår till förekommande häraf dels ett så lydande tillägg

till 16 § Riksdagsordningen: “om å den af valförrättaren utsatta dag för valrösternas

afgifvande, kommunalstämmas ordförande. vare sig af laga förfall

eller annan orsak uteblifver, ege valmännen sig emellan välja ordförande,

som är pligtig att efter rösternas emottagande uppsätta valprotokoll samt detsamma

till domhafvanden ofördröjligen insända, hvilken sednare i ty fall från

kommunalstämmas ordförande låter infordra röstlängderna för att med valprotokollet

jemföra och detsamma kontrollera''''; dels ett förtydligande af 18 §

i samma lag, hvarigenom denna paragrafs första punkt skulle erhålla följande

lydelse: “Konungens Befallningshafvande åligger att, när val till riksdagsman

i Andra Kammaren erfordras, derom underrätta vederbörande valförrättare,

som låter tid och ort för valet — äfvensom vid omedelbara val — för rösternas

afgifvande inför kommunalstämmas ordförande i kyrkorna kungöra

med särskild föreskrift att elektorsval, der det eger rum, skall hållas minst

åtta dagar före riksdagsmannavalet".

Derjemte har Herr Ehrenhorg i sin i Utskottets Utlåtande N:o 13 omförmälda

motion (N:o 198) tredje punkten, i hufvudsakligt ändamål att åstad
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 15. 7

komma förtydliganden i Riksdagsordningens stadganden angående omedelbara

val af riksdagsmän i Andra Kammaren, föreslagit, vid § 16:

“att mot slutet af mom. 3 efter orden “och skall för rösternas sammanräknande

och fullmakts utfärdande åt den som de flesta rösterna erhållit"

må komma att följa “valprotokoll jemte den följda röstlängden och de aflernnade

röstsedlarne ofördröjligen insändas för kommunerna å landet" etc.

o att mellan mom. 3 och 4 insättes ett nytt moment med innehåll, att,

der å landet delar af samma kommun tillhöra särskilda domsagor, gäller i

allmänhet, i fråga om elektors- eller riksdagsmannaval, hvad om hel kommun

är stadgadt, dock att, der sådan del icke innefattar större folkmängd än

trehundra personer, den skall deltaga i elektors- och -riksdagsmannaval med

närmaste kommun inom den valkrets den tillhör; samt

att i sista momentet orden “på sätt om val till stadsfullmäktige är stadgadt",

må utgå".

och vid 18 S:

K,

att, med uteslutande af inom. 2, i dess ställe insättes ett nytt moment

af innehåll, att omedelbart riksdagsmannaval kungöres minst åtta dagar före

den för valet bestämda tid, samt val genom elektorer så tidigt, att elektorsval

må kunna kungöras lika lång tid innan det bör hållas; samt

att i paragrafen tillsättes ett 4:de moment, innehållande, att vid kungörandet

af omedelbara riksdagsmannavalen inom valkretsar, bestående af två

eller derå kommuner å landet eller städer, utsättes af valförrättaren ej mindre

den tid da valet bör inom de särskilda, kommunerna samtidigt begynna, än

äfven tid och ort för valets slutliga handläggning".

De af motionärerne föreslagna ändringar i och tillägg till ifrågavarande

paragrafer af Riksdagsordningen gälla således dels i allmänhet förfaringssättet

vid omedelbart val af riksdagsman i Andra Kammaren, dels rösträttens utöfning

inom sådana kommuner, som äro delade mellan Hora valkretsar dels

ock redaktionen af stadgandet om större städers indelning i flera valkretsar.

Hvad den förstnämnda af dessa frågor angår, har det ofta blifvit anmärkt

såsom en brist i gällande Riksdagsordning, att dess stadganden om

riksdagsmannaval, i^ synnerhet de omedelbara valen till Andra Kammaren,

icke alltid blifvit affattade pa ett sätt, som åtminstone i begynnelsen af lagens

tillämpning förmått undanrödja hvarje anledning till tveksamhet om lagstiftarens

mening. Vid flera af de närmast förflutna riksdagarne hafva ock''’förslag

till förtydliganden af ett eller annat af ifrågavarande grundlagsstadganden

vant framställda. Utskottet har afstyrkt samtliga dessa förslag hufvudsakligen

pa den grund, att lagförklaring i den för grundlagsändring föreskrifna

form i allmänhet icke bör komma i fråga, der den icke af synnerligt behof

påkallas, och att, innan man skrider dertill, bör särdeles i fråga om nyss

stiftad lag först tillses, huruvida icke genom lagens fortsatta tillämpning, väg
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 15.

ledd af landets högsta lagskipande myndighet, en fullt riktig och enstämmig

mening om dess rätta förstånd kan vinnas. Genom de af Högsta Domstolen

meddelade utslag i anledning af besvär öfver riksdagsmannaval bör ock all

tvekan vara undanröjd i samtliga de punkter, i afseende på hvilka lagens

förtydligande nu blifvit ifrågasatt. Det har på denna väg blifvit fullkomligen

utredt, att å landet domhafvanden och inom stadsvalkretsarne den folkrikaste

stadens magistrat är valförrättare äfven vid omedelbara val, att det åligger

denne valförrättare att i den kungörelse, hvarigenom han kallar till riksdagsmannaval,

och som han bör i valkretsens kyrkor uppläsa så tidigt som om

kallelse till kommunalstämma eller allmän rådstuga är stadgadt, utsätta tid

och ort ej mindre för rösternas afgifvande samtidigt inom de särskilda kommuner

som höra till valdistriktet, utan ock för den förrättning, då rösterna

skola af honom offentligen sammanräknas, med föreskrift tillika att före den

till sistnämnda förrättning bestämda dag, hvilken följaktligen betecknar såväl

valets afslutande som besvärstidens början, samtliga valprotokoll böra till honom

insändas. Förklarade genom denna praxis, som säkerligen under den

instundande valperioden skall vinna ytterligare stadga, torde Riksdags-ordningens

ifrågavarande bestämmelser äfven med den anmärkta otydligheten vara

att föredraga framför en ny redaktion, som möjligen i något afseende kunde

blifva mera tillfredsställande, men dock säkerligen icke under några förhållanden

så fullkomlig, att den utestängde all tveksamhet vid tillämpningen,

och om hvilken man åtminstone icke kunde förutse huruvida dess luckor

skulle fyllas genom en med Riksdags-ordningens anda och mening så öfverensstämmande

praxis som den, hvilken hittills gjort sig gällande.

Mindre att hänföra till förklaring än till ändring af hithörande stadganden

äro Herr Ehrenborgs förslag om röstlängders och valsedlars insändande

till valförrättare!!, samt Friherre Cederströms om rättighet för valmännen

att, när kommunalstämmas ordförande icke kommer tillstädes, sjelf ve utse

sin ordförande. Förstnämnda stadgande skulle, enligt hvad Utskottet befarar,

leda dertill, att på valförrättaren öfverflyttas den förpligtelse, som nu tillkommer

vederbörande myndighet, inför hvilken rösterna afgifvas, att tillse det

röstlängden dervid ordentligen följes. I afseende på det sednare förslaget är

till en början att erinra, att, då vice ordförande i kommunalstämma alltid

skall finnas utsedd för att i händelse af förfall för ordföranden öfvertaga hans

åligganden, någon tvekan icke kan uppstå om den förres befogenhet och skyldighet

att äfven vid riksdagsmannaval, der så erfordras, fungera i den sednares

ställe. Härmed är rösträttens utöfning på detta stadium af valförrättningen

till och med bättre betryggad än vid valets slutliga handläggning, då

lagen icke bestämt någon som vid påkommande förfall för domhafvande kan

omedelbart och utan särskild! förordnande såsom valförrättare inträda i hans

ställe

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 15,

9

ställe. På kommunerna sjelfva må det sedermera bero att till ordförande i

kommunalstämmorna utse personer, hvilka icke genom bristande samvetsgrannhet

i uppfyllande åt sina åligganden förhindra valmännen att utöfva sina

lagliga rättigheter. Att i öfrigt kommunalstämmas ordförande, om han låter

sådant komma sig till last, är underkastad laga ansvar, torde framgå af strafflagens

25:te kapitel.

Det åt Herr Ehrenborg föreslagna stadgande, att om de särskilda delarna

af sådan kommun, som tillhör flera valkretsar må gälla hvad för hel

kommun är bestämdt, synes obehöfligt, då en praxis i denna riktning redan

är gifven. Att åter, på sätt motionären jemväl satt i fråga, betaga en sådan

kommundel rätt att särskilt för sig rösta, då dess folkmängd icke uppgår

till 300, kan svårligen förenas med nu gällande stadgande att hvarje hel

kommun, den må hafva så obetydlig folkmängd som helst, eget att så väl

vid elektors- som riksdagsmannaval särskilt afgifva sina röster. Genom den

oupphörligen fortgående regleringen af landets judiciela indelning bringas dessutom

domsagornas gränser alltmer i öfverensstämmelse med socknarnes, hvadan

det anmärkta missförhållandet att en kommun tillhör två valkretsar inom

kort torde försvinna.

Hvad slutligen beträffar den i sista stycket af 16 § i afseende på större

städers indelning i valkretsar förekommande hänvisning till hvad om val åt

stadsfullmäktige är stadgadt, synes densamma väl behöflig, på det föreskrift

icke må saknas huru vid kretsindelningen skall tillgå, och Utskottet kan derföre

icke tillstyrka denna hänvisnings borttagande.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet:

Do att Friherre Cederströms motion, såvidt den afser

ändring i 16 § Riksdagsordningen, icke mätte af Riksdagen

bifallas; samt

2:o att friherre Cederströms motion i öfrigt äfvensom

Herr Ehrenborgs motion icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 16 April 1872.

På Utskottets vägnar:

TH. MUNCK av ROSENSCHÖLD.

Sik till Riksd, Prat. 1872. 3 Sami. 9 Haft,

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.