Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af räckt motion om ändring af 23 § Biksdags-ordningen. Mot denna § har Herr Ehrenborg i en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion

1872-04-16 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1872:16, Utlåtande, i anledning af räckt motion om ändring af 23 § Biksdags-ordningen. Mot denna § har Herr Ehrenborg i en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutions^ Utskottets Utlåtande N-.o 16.

N:o 16.

Ant. till Eiksd. Kansli den 16 April 1872, kl. 3 e. m.

Konstitutions- Utskottets Utlåtande, i anledning af räckt motion om

ändring af 23 § Biksdags-ordningen.

Mot denna § har Herr Ehrenborg i en inom Andra Kammaren väckt,

till Utskottet hänvisad motion (N:o 108) fjerde punkten erinrat, dels att paragrafens

bestämmelse om afdrag å det för riksdagsman i Andra Kammaren

stadgade arfvode, då riksdag afslutas tidigare än fyra månader från dess

början, endast gäller för det fall, att Konungen före nämnda tid upplöser

riksdag ehuru det äfven bör tillämpas då riksdagsarbetet kan af andra anledningar

tidigare afslutas; dels ock att enligt paragrafens bokstafslydelsc den

riksdagsman, som genom fyllnadsval efter afgången ledamot af Kammaren eller

efter ett besvärsmål slutliga afgörande först under riksdagens lopp mottagit

sin fullmakt, kan anses berättigad uppbära oafkortadt arfvode för hela riksdagen

enär hvarken de i 1 mom. uppräknade undantag omfatta detta fall,

och det ej heller kan hänföras under det i mom. 2 förekommande stadgande,

som afser försummelse att i rätt tid vid riksdagen sig inställa. Motionären

hemställer derföre: „ , ,

“att i mom. 1 orden “Konungen upplöser riksdag roa utbytas mot

orden: “riksdag afslutas41; samt

att till mom. 2 fogas det tillägg, att samma afdrag göres tor den, som

sitt riksdagsmannauppdrag så sent emottaga, att han ej förr än efter riksdags

början kunnat sig inställa44. • . ... . .

Det första af dessa förslag åsyftar eu förändring åt sjelfva den grund,

på hvilken paragrafen nu hvilar, då der stadgas såsom regel, att ledamot af

Andra Kammaren skall åtnjuta bestämdt arfvode för hel lagtima riksdag,

deri må räcka längre eller kortare tid. Denna bestämmelse stöder sig vid

det enligt Utskottets förmenande fullt riktiga antagande, att en riksdagsmans

arbete och uppoffringar i det allmännas tjenst icke alltid eller ens i allmänhet

kunna mätas efter det antal dagar riksdagen varar, och att detta antal

dagar följaktligen icke öfver hufvud utgör någon rättvis grund för nksdagsmannaarfvodets

beräkning. Vill man åter, på sätt motionärens förslag inne
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 17.

11

bär, fastställa detta arfvode till visst belopp för hvarje dag, synes något skäl

icke vara för handen att inskränka tillämpningen af denna grundsats till de

120 första dagarne af Riksdagens sammanvaro, men låta dagtraktamentet

upphöra för den tid riksdagen fortfar öfver fyra månader. Detta är en brist

1 förslaget, som torde göra det oantagligt äfven för den, som eljest godkänner

den form, under hvilken motionären anser riksdagsmannaarvode^ böra utgå.

Såsom eu väsendtlig formel brist måste det derjemte betraktas, att motionären

bibehållit eu redaktion af paragrafen, som visserligen må vara afpassad efter

dess nuvarande innehåll, men som icke kan befinnas lämplig att uttrycka den

af motionären omfattade grundsats.

Af dessa skäl, och då, hvad beträffar förslaget till ändring i paragrafens

2 inom., det ringa antal fall, som dermed afses, ingalunda torde kräfva eu

särskild grundlagstiftning, hemställer Utskottet,

att motionen i denna punkt icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 16 April 1872.

På Utskottets vägnar:

TIL MUNCK af ROSENSCHÖLD.

N:o 17.

Ank. (ill lliksd. Kansli den 16 April 1872, kl. 3 e. m,

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring i 33 § Riksdags-ordningen,

Under erinran att talmanseden är den enda ovilkorligen föreskrifna

och till ordalagen bestämda som ännu i våra grundlagar qvarstår och med

föranledande af den år 1870 beslutade grundlagsändring, som öppnat väg till

riksdagsmannaskap och följaktligen äfven till talmansbefattning för sådana

medborgare som af sin trosbekännelse kunde finna sig förhindrade att aflägga

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.