Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i 7 / och 75 §§ Riksdags-ordningen.

1872-04-16 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1872:17, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i 7 / och 75 §§ Riksdags-ordningen.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 17.

11

bär, fastställa detta arfvode till visst belopp för hvarje dag, synes något skäl

icke vara för handen att inskränka tillämpningen af denna grundsats till de

120 första dagarne af Riksdagens sammanvaro, men låta dagtraktamentet

upphöra för den tid riksdagen fortfar öfver fyra månader. Detta är en brist

1 förslaget, som torde göra det oantagligt äfven för den, som eljest godkänner

den form, under hvilken motionären anser riksdagsmannaarvode^ böra utgå.

Såsom eu väsendtlig formel brist måste det derjemte betraktas, att motionären

bibehållit eu redaktion af paragrafen, som visserligen må vara afpassad efter

dess nuvarande innehåll, men som icke kan befinnas lämplig att uttrycka den

af motionären omfattade grundsats.

Af dessa skäl, och då, hvad beträffar förslaget till ändring i paragrafens

2 inom., det ringa antal fall, som dermed afses, ingalunda torde kräfva eu

särskild grundlagstiftning, hemställer Utskottet,

att motionen i denna punkt icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 16 April 1872.

På Utskottets vägnar:

TIL MUNCK af ROSENSCHÖLD.

N:o 17.

Ank. (ill lliksd. Kansli den 16 April 1872, kl. 3 e. m,

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring i 33 § Riksdags-ordningen,

Under erinran att talmanseden är den enda ovilkorligen föreskrifna

och till ordalagen bestämda som ännu i våra grundlagar qvarstår och med

föranledande af den år 1870 beslutade grundlagsändring, som öppnat väg till

riksdagsmannaskap och följaktligen äfven till talmansbefattning för sådana

medborgare som af sin trosbekännelse kunde finna sig förhindrade att aflägga

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 18.

omförmälda ed, har Herr jEhrenborg i cn inom Andra Kammaren väckt motion

dS:o 198 femte punkten föreslagit, att hvad i nämnda § förekommer om

talmans och vice talmans ed, måtte utgå samt att i sammanhang dermed

hvad der föreskrifves om deputation och begärande af talmän måtte utbytas

mot ett enkelt stadgande om talmäns utnämnande.

Ehuru Utskottet med motionären delar den öfvertygelse, att föreskriften

om talmäns och vice talmäns ed utan olägenhet kan ur grundlagen utgå,

förekommer likväl, så länge ännu någon bekännare af sådan troslära, som

skulle förbjuda honom att aflägga talmanseden, icke ens blifvit inom Riksdagens

kamrar invald, icke någon särskild anledning att för närvarande i följd af

motionärens förslag tillstyrka en grundlagsändring, hvarföre Utkottet hemställer,

att motionen i denna punkt icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 16 April 1872.

På Utskottets vägnar:

TH. MUNCK af ROSENBCHÖLD.

N:o 18.

Ank. till Riksd. Kansli den 16 April 1872, kl. 8 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring i 7 / och 75 §§ Riksdags-ordningen.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 205) har Herr G.

Hceggström förklarat sig anse nu gällande stadgande!! om val af Riksdagens

Fullmäktige i Riksbanken och Riksgäld s-kontoret icke vara egnade att befrämja

nödig stadga och kontinuitet i förvaltningen af dessa verks angelägenheter.

Under oroliga tider kunde enligt motionärens åsigt svåra olägenheter

uppstå deraf, att grundlagen medgifver att samtlige Fullmäktige kunna

årligen ombytas. Blefve de utsedde för längre tid, så att endast ett mindre

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.