Konstitutions- Utskottds Utlåtande N;o 24
1872-05-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1872:24, Konstitutions- Utskottds Utlåtande N;o 24
Dokumentets text
Konstitutions- Utskottds Utlåtande N;o 24.
1
X:o 24.
Kalk. till Riksd. Kansli den 6 Maj 1872, kl. 2 e. in.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändring i 65 § Riksdag s-ordning en.
Åberopade _ paragraf stadgar, bland annat, att när i fråga om statsutgifter
eller bevillning Kamrarne fatta stridiga beslut, som ej uppå vederbörligt
Utskotts förslag varda sammanjemkade, skola begge Kamrarne hvar
för sig rösta om de olika beslut, hvari hvardera förut stadnat; kommande
den mening, som dervid erhåller de flesta ledamöters af båda Kamrarne
sammanräknade röster, att gälla såsom Riksdagens beslut. Angående samma
ämne innehåller 69 § Regeringsformen, att då Stats-Utskottets förslag rörande
antingen statens reglerande eller bevillningens derefter lämpade hela
belopp till pröfning hos Riksdagen förgäfves, gälle hvad angående behandlingen
af Utskottets afgifna förslag uti Riksdags-ordningen stadgas, hvarefter
följer föreskrift om anställande af gemensam votering, då Kamrarne
i dessa frågor fatta stridiga beslut, som ej kunna sammanjemkas. I uppgifven
afsigt att bringa dessa begge paragrafer i närmare öfverensstämmelse
med hvarandra, har Herr Kiss Olof Larsson i en inom Andra Kammaren
väckt motion (N:o 208) föreslagit, att ordet statsutgifter i början af förstnämnda^
paragraf måtte utbytas mot: statens reglerande. Motionären, som
utgai från den förutsättning, att med ordet statens reglerande i 69 § Regel
ingsfoi men förstås bestämmandet af statens så väl utgifter som samtliga
Bill. till Riksd. Prat. 1872. 3 Samt, 13 Raft.
2 Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 24.
inkomster, och deraf dragit den slutsats, att motsvarande uttryck i 65 §
Riksdags-ordningen, som borde vara dermed fullt liktydigt, icke vore nog
omfattande, synes hafva förbisett, att under de. vid innevarande riksdag
förda förhandlingar angående upphörande af en ordinarie statsinkomst, hvilka
förhandlingar motionären åberopat såsom utgörande anledningen till hans
motion, en helt annan tydning af ordet statsreglering än den af motionären
omfattade sökt och äfven lyckats att göra sig gällande. Utan att ingå i
någon undersökning om hvad med uttrycket statens reglerande bör förstås,
hvartill motionen icke gifver anledning, anser sig Utskottet derföre endast
böra erinra, att uttrycket varit underkastadt olika tolkningar, och att, då
motionären velat sätta detsamma i stället för ett fullt tydligt uttryck i 65
§ Riksdags-ordningen, en sådan grundlagsändring måste anses innebära en
försämring snarare än en förbättring af grundlagens lydelse. Af denna
anledning hemställer Utskottet,
att motionen icke måtte af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 6 Maj 1872.
På Utskottets vägnar:
Pehr von Ehmiheim.
Reservationer:
af Herr Nils Larson, med hvilken Herrar Ola Jönsson, Per Nilsson
i Espö, .Lyttkens och O. Wikström sig förenat: “Hysande en annan åsigt
än den, som af pluraliteten bland Utskottets ledamöter framställes uti förestående
utlåtande, har jag ansett mig böra medelst begagnande af reservationsrätten
gifva min särskilda mening tillkänna.
För det första synes mig Utskottet göra motionären orätt eller sig
sjelf skyldigt till ett misstag, då det antyder att han skall hafva förbisett
nåeron omständighet i de, angående upphörande af eu ordinarie statsinkomst,
vid innevarande riksdag förda förhandlingar, hvilka af honom åberopats såsom
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 24.
3
anledning till motionen, och då Utskottet, ehuru indirekt, säger, att under
dessa förhandlingar »en helt annan tydning af ordet statsreglering, än den
af motionären omfattade, sökt och äfven lyckats att göra sig gällande», samt
Utskottet härmed påtagligeu menar den tydning, som velat frånkänna orden
»statens reglerande» all annan betydelse än såsom afseende allenast statens
utgifter, så ser det ut som Utskottet måhända sökt men icke lyckats att
fullkomligt frigöra sig från hvarje känning af den förda partistriden. Af
de åberopade förhandlingarne framgår nemligen icke att den nämnda tydningen
blifvit godkänd ens af någondera Kammaren, ännu mindre af båda,
ehuru båda Kamrarne visserligen icke saknat tillfälle att taga den i öfvervägande,
då den af några talare inom Första och någon inom Andra Kammaren
blifvit framhållen; och att då vilja påstå, att den tydningen »lyckats
göra sig gällande» torde vara, minst sagdt, något för mycket vågadt. Vill
man blott göra sig det ringa besväret att gå något litet tillbaka i riksdagshistorien,
skall man också lätt finna, att dessa orden »statens reglerande»
i 69 § Re geringsformen icke heller under den närmast föregående representationsordningen
gifvit anledning till tvister inom riksförsamlingen; man
skall finna, att vid 1859 — 1860 årens riksdag, sedan två Stånd bifallit och
två Stånd afslagit väckt fråga om afskaffande af den ordinarie statsinkomst,
som bestod i qvarnräntan, Landtmarskalk och Talmän samt alla fyra Riksstånden
voro ense derom, att frågan skulle afgöras genom votering i förstärkt
Stats-Utskott; man skall vidare finna, att Landtmarskalk och Talmän
samt alla fyra Riksstånden vid 1865—1866 årens Riksdag voro ense derom,
att fråga om eftergift af statens ordinarie inkomst i tackjernstionde från
sådana på sednare tider inom bergslagen nyanlagda masugnar, hvilka icke
åtnjöto några särskilda privilegier eller haft något hyttelag sig tillslaget,
skulle, sedan två Stånd beslutat och två Stånd icke beslutat den ifrågasatta
eftergiften, afgöras genom votering i förstärkt Stats Utskott — allt på grund
af stadgandet i 69 § Regeringsformen, att frågor angående »statens reglerande»
skulle underkastas sådan votering, då Riksstånden i dem fattat stridiga
beslut, som icke kunde sammanjemkas. Det visar sig således, att det
uttryck, som motionären, i afsigt att bringa Riksdags-ordningen i öfverensstämmelse
med vår främsta grundlag, der de båda afhandla ett och samma
ämne, föreslagit till införande i 65 § Riksdags-ordningen i stället för ordet
»statsutgifter», hvilket sistnämnda ord just är det, som vid innevarande
riksdag vållat Herrar Talmäns propositionsvägran och för öfrigt hela tvisten
om huruvida frågan om mantalspenningarnes afskaffande borde underkastas
eller icke underkastas sådan votering, som 69 § Regeringsformen föreskrifver
— det visar sig. vill jag säga, att uttrycket »statens reglerande»
4
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 24.
icke varit, såsom Utskottet antager, underkastadt olika tolkningar från representationens
sida (om ock en och annan enskild ledamot sökt göra gällande
en särskild mening) och dermed faller hela den grund, hvarpå Utskottet
stödjer sin hemställan om afslag å motionen.
Då jag sålunda icke kunnat godkänna Utskottets utlåtande, men deremot
finner högst nödigt och nyttigt, att de särskilda grundlagarne, der de
handla om eu och samma sak, icke genom begagnande af olika ord lemna
rum för olika tolkning, vågar jag, instämmande för öfrigt i de af niotio
nären vidare anförda skäl, vördsammast yrka bifall till motionen och hemställer
fördenskull, att Riksdagen måtte antaga att hvila till vidare grundlagsenlig
behandling följande förslag till förändrad lydelse af
Riksdags-ordningen.
§ 65.
När i fråga om statens reglerande eller bevillning, — — — — —
och af Herr Rydberg.
Herr Ehrenborg har begärt få antecknadt, att han haft ledighet från
riksdagsgöromålen under den tid, då detta ärende i Utskottet behandlades;
och Herr Friherre Koskull att han vid samma tillfälle icke var i
Utskottet närvarande.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.