Sök i Ratio Lex

Konstitutions- Utskottds Utlåtande N;o 24

1872-05-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1872:24, Konstitutions- Utskottds Utlåtande N;o 24

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions- Utskottds Utlåtande N;o 24.

1

X:o 24.

Kalk. till Riksd. Kansli den 6 Maj 1872, kl. 2 e. in.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring i 65 § Riksdag s-ordning en.

Åberopade _ paragraf stadgar, bland annat, att när i fråga om statsutgifter

eller bevillning Kamrarne fatta stridiga beslut, som ej uppå vederbörligt

Utskotts förslag varda sammanjemkade, skola begge Kamrarne hvar

för sig rösta om de olika beslut, hvari hvardera förut stadnat; kommande

den mening, som dervid erhåller de flesta ledamöters af båda Kamrarne

sammanräknade röster, att gälla såsom Riksdagens beslut. Angående samma

ämne innehåller 69 § Regeringsformen, att då Stats-Utskottets förslag rörande

antingen statens reglerande eller bevillningens derefter lämpade hela

belopp till pröfning hos Riksdagen förgäfves, gälle hvad angående behandlingen

af Utskottets afgifna förslag uti Riksdags-ordningen stadgas, hvarefter

följer föreskrift om anställande af gemensam votering, då Kamrarne

i dessa frågor fatta stridiga beslut, som ej kunna sammanjemkas. I uppgifven

afsigt att bringa dessa begge paragrafer i närmare öfverensstämmelse

med hvarandra, har Herr Kiss Olof Larsson i en inom Andra Kammaren

väckt motion (N:o 208) föreslagit, att ordet statsutgifter i början af förstnämnda^

paragraf måtte utbytas mot: statens reglerande. Motionären, som

utgai från den förutsättning, att med ordet statens reglerande i 69 § Regel

ingsfoi men förstås bestämmandet af statens så väl utgifter som samtliga

Bill. till Riksd. Prat. 1872. 3 Samt, 13 Raft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 24.

inkomster, och deraf dragit den slutsats, att motsvarande uttryck i 65 §

Riksdags-ordningen, som borde vara dermed fullt liktydigt, icke vore nog

omfattande, synes hafva förbisett, att under de. vid innevarande riksdag

förda förhandlingar angående upphörande af en ordinarie statsinkomst, hvilka

förhandlingar motionären åberopat såsom utgörande anledningen till hans

motion, en helt annan tydning af ordet statsreglering än den af motionären

omfattade sökt och äfven lyckats att göra sig gällande. Utan att ingå i

någon undersökning om hvad med uttrycket statens reglerande bör förstås,

hvartill motionen icke gifver anledning, anser sig Utskottet derföre endast

böra erinra, att uttrycket varit underkastadt olika tolkningar, och att, då

motionären velat sätta detsamma i stället för ett fullt tydligt uttryck i 65

§ Riksdags-ordningen, en sådan grundlagsändring måste anses innebära en

försämring snarare än en förbättring af grundlagens lydelse. Af denna

anledning hemställer Utskottet,

att motionen icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 6 Maj 1872.

På Utskottets vägnar:

Pehr von Ehmiheim.

Reservationer:

af Herr Nils Larson, med hvilken Herrar Ola Jönsson, Per Nilsson

i Espö, .Lyttkens och O. Wikström sig förenat: “Hysande en annan åsigt

än den, som af pluraliteten bland Utskottets ledamöter framställes uti förestående

utlåtande, har jag ansett mig böra medelst begagnande af reservationsrätten

gifva min särskilda mening tillkänna.

För det första synes mig Utskottet göra motionären orätt eller sig

sjelf skyldigt till ett misstag, då det antyder att han skall hafva förbisett

nåeron omständighet i de, angående upphörande af eu ordinarie statsinkomst,

vid innevarande riksdag förda förhandlingar, hvilka af honom åberopats såsom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 24.

3

anledning till motionen, och då Utskottet, ehuru indirekt, säger, att under

dessa förhandlingar »en helt annan tydning af ordet statsreglering, än den

af motionären omfattade, sökt och äfven lyckats att göra sig gällande», samt

Utskottet härmed påtagligeu menar den tydning, som velat frånkänna orden

»statens reglerande» all annan betydelse än såsom afseende allenast statens

utgifter, så ser det ut som Utskottet måhända sökt men icke lyckats att

fullkomligt frigöra sig från hvarje känning af den förda partistriden. Af

de åberopade förhandlingarne framgår nemligen icke att den nämnda tydningen

blifvit godkänd ens af någondera Kammaren, ännu mindre af båda,

ehuru båda Kamrarne visserligen icke saknat tillfälle att taga den i öfvervägande,

då den af några talare inom Första och någon inom Andra Kammaren

blifvit framhållen; och att då vilja påstå, att den tydningen »lyckats

göra sig gällande» torde vara, minst sagdt, något för mycket vågadt. Vill

man blott göra sig det ringa besväret att gå något litet tillbaka i riksdagshistorien,

skall man också lätt finna, att dessa orden »statens reglerande»

i 69 § Re geringsformen icke heller under den närmast föregående representationsordningen

gifvit anledning till tvister inom riksförsamlingen; man

skall finna, att vid 1859 — 1860 årens riksdag, sedan två Stånd bifallit och

två Stånd afslagit väckt fråga om afskaffande af den ordinarie statsinkomst,

som bestod i qvarnräntan, Landtmarskalk och Talmän samt alla fyra Riksstånden

voro ense derom, att frågan skulle afgöras genom votering i förstärkt

Stats-Utskott; man skall vidare finna, att Landtmarskalk och Talmän

samt alla fyra Riksstånden vid 1865—1866 årens Riksdag voro ense derom,

att fråga om eftergift af statens ordinarie inkomst i tackjernstionde från

sådana på sednare tider inom bergslagen nyanlagda masugnar, hvilka icke

åtnjöto några särskilda privilegier eller haft något hyttelag sig tillslaget,

skulle, sedan två Stånd beslutat och två Stånd icke beslutat den ifrågasatta

eftergiften, afgöras genom votering i förstärkt Stats Utskott — allt på grund

af stadgandet i 69 § Regeringsformen, att frågor angående »statens reglerande»

skulle underkastas sådan votering, då Riksstånden i dem fattat stridiga

beslut, som icke kunde sammanjemkas. Det visar sig således, att det

uttryck, som motionären, i afsigt att bringa Riksdags-ordningen i öfverensstämmelse

med vår främsta grundlag, der de båda afhandla ett och samma

ämne, föreslagit till införande i 65 § Riksdags-ordningen i stället för ordet

»statsutgifter», hvilket sistnämnda ord just är det, som vid innevarande

riksdag vållat Herrar Talmäns propositionsvägran och för öfrigt hela tvisten

om huruvida frågan om mantalspenningarnes afskaffande borde underkastas

eller icke underkastas sådan votering, som 69 § Regeringsformen föreskrifver

— det visar sig. vill jag säga, att uttrycket »statens reglerande»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 24.

icke varit, såsom Utskottet antager, underkastadt olika tolkningar från representationens

sida (om ock en och annan enskild ledamot sökt göra gällande

en särskild mening) och dermed faller hela den grund, hvarpå Utskottet

stödjer sin hemställan om afslag å motionen.

Då jag sålunda icke kunnat godkänna Utskottets utlåtande, men deremot

finner högst nödigt och nyttigt, att de särskilda grundlagarne, der de

handla om eu och samma sak, icke genom begagnande af olika ord lemna

rum för olika tolkning, vågar jag, instämmande för öfrigt i de af niotio

nären vidare anförda skäl, vördsammast yrka bifall till motionen och hemställer

fördenskull, att Riksdagen måtte antaga att hvila till vidare grundlagsenlig

behandling följande förslag till förändrad lydelse af

Riksdags-ordningen.

§ 65.

När i fråga om statens reglerande eller bevillning, — — — — —

och af Herr Rydberg.

Herr Ehrenborg har begärt få antecknadt, att han haft ledighet från

riksdagsgöromålen under den tid, då detta ärende i Utskottet behandlades;

och Herr Friherre Koskull att han vid samma tillfälle icke var i

Utskottet närvarande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.