Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående väckt motion om ändring i 33 § Riksdags -ordningen. Eftaerhållen remiss från Andra Kammaren har Utskottet att afgifva utlåtande öfver eu af Herr Törnfelt derstädes väckt motion

1872-05-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1872:25, Utlåtande, angående väckt motion om ändring i 33 § Riksdags -ordningen. Eftaerhållen remiss från Andra Kammaren har Utskottet att afgifva utlåtande öfver eu af Herr Törnfelt derstädes väckt motion

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 25.

5

\:o 25.

Ank. till Riksd. Kansli den 6 Maj 1872, kl. 2 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, angående väckt motion om ändring

i 33 § Riksdags -ordningen.

Efta- erhållen remiss från Andra Kammaren har Utskottet att afgifva

utlåtande öfver eu af Herr Törnfelt derstädes väckt motion (N:o 209),

med förslag till den ändring i 33 § Riksdags-ordningen, att Riksdagens

Kamrar skulle ega sjelfva utse talmän och vice talmän, samt att den i

samma paragraf förekommande föreskrift om talmanseden måtte utgå.

Såsom skäl för sin framställning har motionären åberopat att ''ingen

riksförsamling i det konstitutionela utlandet saknar denna rätt", och att

den hos oss »alltmer synes blifva behöflig, om konstitutionen skall blifva

en sanning».

. Såvida med sist anförda uttryck förstås, att till ett utbildadt konstitutionel

statsskicks oundgängliga fordringar skulle höra, att representationens

afdelningar finge utan all inblandning från regeringens sida sjelfve

utse sina talmän, gäller mot begge de af motionären åberopade skäl den

anmärkning, att en sådan rätt, i den utsträckning motionären nu föreslagit,

endast förefinnes i ett mindre antal af Europas konstitutionela stater, och

att särskilt i det land, der man plägar anse representationen hafva bättre

än annorstädes skett tillvaratagit sina konstitutionela rättigheter, nemligen

England, en af ministerens egna ledamöter är sjelfskrifven talman i ÖfiTerhuset,

under det att val af Underhusets talman, som förrättas för en hel

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstiiutions-Utskottets Utlåtande N:o 2b.

valperiod eller sju år i sender, vanligen sker i enlighet med regeringens

förslag och i alla händelser underställes regeringens bekräftelse. Lika litet

som man förnummit, att Englands parlament funnit sin sjelfständighet i

ringaste mån kränkt genom regeringens inflytande på tillsättningen af talmän,

lika svårt torde det vara att framte något fall då svenska Riksdagen

i detta afseende hittills haft att åberopa en motsatt erfarenhet. Tvärtom

bär man allmänt erkänt den aktning för Kamrarnes och dess ledamöters

rättigheter, hvarmed de af Konungen utsedde talmän fullgjort sitt uppdrag,

och ”det har icke utan skäl blifvit erinradt, att den fria yttranderätt inom

Kamrarne, som här i vidsträcktare mått än måhända inom någon annan

representantförsamling tillkommer hvarje enskild riksdagsman, i icke ringa

män får tillskrifvas den synnerliga grannlagenhet, hvarmed de af Konungen

utnämnde talmän måste känna sig uppfordrade att utöfva den enligt 51 §

Riksdags-ordningen dem tillkommande myndighet att vidmakthålla ordning

vid Kamrarnes sammanträden. Om det sålunda visat sig att under ett

utveckladt konstitutionelt samhällsskick eu hög grad af sjelfständighet hos

representationen kunnat förenas med regeringens rätt att hufvudsakligen

inverka på utnämnande af talmän, och att särskild! den svenska Riksdagen

af en sådan regeringens makt, såsom den hittills utöfvats. icke erfarit nåo-ot

obehörigt inflytande utan snarare deraf hemta! icke oväsendtliga fördelar,

finner Utskottet något annat motiv för den ifrågasatta grundlagsändringen

icke qvarstå, än benägenheten att bringa grundlagens stadganden

i öfverensstämmelse med vissa ur den allmänna statsrättens synpunkt uppställda

grundsatser, hvilka, betraktade i och för sig och oberoende af de

förhållanden, under hvilka deras genomförande yrkas, utan tvifvel maste

tillmätas eu viss giltighet. Men mot dylika grundlagsändringar, hvilka endast

afse tillämpning af statsrättsliga teorier, utan att betingas af praktiska

behof, uttalar sig Riksdags-ordningen då den i sin 38 § ålägger Konstitutions-Utskottet

att hos Riksdagen föreslå endast sådana ändringar i

rikets grundlagar, hvilka Utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och

möjliga att verkställa. Denna grund torde ock vara den enda, efter hvilken

Utskottet har att bedöma sådana förslag, som blifvit till dess ompröfning

från Kamrarne hänskjutna.

Kunna alltså de skäl, som blifvit för motionen åberopade, icke tilläggas

någon afgörande betydelse, så bör man å andra sidan ej förbise, att Konungens

rätt att utse talman eger ett stöd i den för vår grundlag egendomliga

myndighet, som blifvit talmannen förlänad, att, när han finner väckt

fråga strida mot grundlags lydelse, vägra proposition. Det saknar icke sin

vigt, att den, åt hvilken tolkningen af rikets grundlagar i ty fall anförtros,

erhållit sitt uppdrag af Konungen och derigenom kan förutsättas innehafva

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlutande N:o 25.

7

en i förhållande till de åsigter, livilka inom Kammaren från motsatta håll

söka göra sig gällande, oberoende ställning. Hans myndighet är i alla

händelser icke större än att hans uppfattning af grundlagens bud kan, om

den strider mot Kammarens, underställas Konstitutions-Utskottets pröfning

och afgörande, och verkan af eu propositionsvägran blir följaktligen endast

deri, hvars fördelar man icke torde kunna med framgång bestrida, att

endera Kammaren icke eger att i omtvistade fall ensidigt tolka grundlagen

efter sin mening, utan att afgörandet i sista hand af dylika frågor uppdrages

åt en myndighet, der jemväl den inom Medkammaren rådande åsigt

lemnas tillfälle att göra sig hörd.

Af dessa skäl och då förslag om afskaffande af den för talmän och

vice talmän nu föreskrifna ed redan blifvit på grund af Utskottets hemställan

i Utlåtandet N:o 17 af begge Kamrarne förkastadt, och frågan derom

icke mot 63 § Riksdags-ordningen får ånyo dragas under denna Riksdags

pröfning, hemställer Utskottet

att motionen icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stochkolm den 6 Maj 1872.

På Utskottets vägnar:

Pehr von Ehreiiheiin.

Reservationer:

af Herrar Ola Jönsson, Per Nilsson i Espö, Sven Nilsson i Österslöf,

Lyttkens, Rydberg och O. Wikström.

Herr Ehrenborg har begärt få antecknadt, att han haft ledighet från

riksdagsgöromålen under den tid, då detta ärende i Utskottet behandlades,

och Herr Friherre Koskull, att han vid samma tillfälle icke var i Utskottet

närvarande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.