Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i 13 och 16 §§ Biksdags-ordningen.

1872-02-19 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1872:3, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i 13 och 16 §§ Biksdags-ordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.

1

N:o 3

Ank. till Riksd. Kansli d. Ii) Febr. 1872, kl. 2 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring

i 13 och 16 §§ Biksdags-ordningen.

I ett vid nästlidna års lagtima riksdag afgifvet betänkande (N:o 5) hade

Konstitutions-Utskottet i anledning åt'' eu inom Första Kammaren väckt motion

föreslagit åtskilliga ändringar i 13 och IG §§ Riksdags-ordningen, åsyftande att borttaga

det i 2 mom. af förstnämnda paragraf förekommande stadgande, att städer,

hvilka icke hafva egen jurisdiktion, skulle i fråga om riksdagsmannaval räknas till

landet. Sedan Utskottets förslag, godkändt af Första Kammaren, men efter omröstning,

som utföll med 72 röster mot 68, afslaget af den Andra, sålunda förfallit,

har detsamma nu ånyo underställts Riksdagens pröfning genom en inom Andra

Kammaren af Herr P. Walberg väckt, till Utskottet hänvisad motion (Nio 49).

Till stöd för sitt förslag har motionären åberopat Utskottets ofvan omförmäkla

betänkande. Utskottet har der till en början erinrat, hurusom frågan om

upphörande af den mellan stad och land nu bestående skilnad i afseende på jurisdiktionen

under sednare åren tillvunnit sig en alltjemt ökad uppmärksamhet. Så

hade man icke utan skäl sfnmärkt, att för rikets mindre städer uppehållandet af

särskild jurisdiktion vore i hög grad betungande, och att domstolarne i dessa städer

icke sällan saknade sysselsättning, hvarigenom utan ändamål förspilldes krafter,

hvilka med fördel borde kunna tagas i anspråk för rättskipningen på landet. I

betraktande af dessa omständigheter hade ock Andra Kammaren vid 1870 års riksdag

för sin del beslutat aflåtandet af en skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan

bland annat, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om icke åtskilliga af

rikets mindre städer kunde med vissa delar af landet under gemensam domare

Bih. till Riksd. Prof. 1872. 3 Sami 2 Höft. “ 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande JV:o 3.

eller domstol förenas, och domsagorna derefter lämpligen fördelas; och mot denna

grundsats både ej heller inom Första Kammaren någon röst blifvit höjd, ehuru förslaget

om aflåtande af eu skrifvelse till Kong]. Maj:t för tillfallet afböjdes, såsom

det syntes åt förvilda skal. Men jemte det man sålunda torde vara temlig''on ense

derom, att en del mindre städer, hvilka sjelfva sådant önska, redan nu borde kunna

med kringliggande landsbygd förenas under samma jurisdiktion, framträdde den

iller omfattande frågan om upphörande af all särskild jurisdiktion för städerna med

allt större anspråk att på ett tillfredsställande sätt lösas.

Efter att hafva erinrat om dessa förhållanden anmärkte Utskottet vidare,

att för hvarje åtgärd i någon af nu antydda riktningar gällande Riksdags-ordning

innebar ett hinder. “Det finnes nemligen11, fortfor Utskottet, “ett stadgande, som

sammanbinder städernas jurisdiktion med deras representationsrätt på ett sätt, som

gör att den förändring man önskar i don förra medför en förändring, som man

icke a ther, i den sednare. Tv då 13 § 2 mom. Riksdags-ordningcn innehåller, att

de städer, hvilka icke hafva egen jurisdiktion, i fråga om riksdagsmannaval till

Andra Kammaren räknas till landet, så följer deraf, att om rikets mindre städer

till något betydligare antal lades under landsrätt, dot antal platser i Andra Kammaren

Riksdags-ordningcn ansett nödigt förbehålla åt städernas representanter

komme att väsendtligen förminskas, samt att, derest den mer genomgripande domstolsorganisationen

komme till stånd, och skilnaden mellan stad och land i afseende

på jurisdiktionen biet ve utplånad, städernas särskilda representationsrätt komme

att försvinna. Man må angående fördelarne eller olägenheterna af ett dylikt resultat

hysa hvilken mening som helst, så torde det dock medgifvas, att en sådan

uppoffring för vinnandet af det för land så val som stad önskvärda målet af en

tidsenlig domstolsorganisation icke med billighet kan af städerna fordras; och ännu

mindre vore det förenligt med hvarje medborgares anspråk på skydd för konstitutionela

rättigheter, att dylika rättigheter af så stor vigt som den förevarande, utan

grundlagsändring och utan att frågan ens in- konstitutionel synpunkt hufvudsakligen

pröfvades, för en stor del af rikets innebyggaare gånge förlorade i följd af

and lingar i den civila lagstiftningen eller till och med rena förvaltningsåtgärder.

Önskar man derföre de reformer i domstolsorganisationen, hvarom Utskottet

ofvan ordat, så hordo man ock vara villig att befordra frågans framgång genom

att lösa densamma från det samband, hvari den nu står till den politiska valrätten,

och för sådant ändamål vidtaga den ändring i 13 § Riksdagsordningen, att äfven

de städer, hvilka upphöra att hafva egen jurisdiktion, måtte få behålla den i samma

paragraf staderna tillagda rätt att särsluldt välja riksdagsmän, eller med andra ord

ur paragrafen utesluta det i 2 mom. förekommande stadgande, att de städer,som icke

hafva egen jurisdiktion, i fråga om riksdagsmannaval böra räknas till landet.“

Slutligen ville Utskottet icke lemna oanmärkt, att en dylik grundlagsändring,

hvars syfte följaktligen vore att, bibehålla det nuvarande förhållandet emellan

land och stad i afseende på riksdagsmannaval oförändradt, dock komme att

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.

medföra en, ehuru ytterst obetydlig-, jemkning- i detta förhållande, sådant det uu

be finnes, ity att de stader, Indika för närvarande sakna egen jurisdiktion och

derföre vid de två hittills hållna valen till Andra Kammaren röstat med landet,

skulle indelas på stadsvalkretsarne. Men då dessa städer endast vore tre till antalet,

nemligen Haparanda med 898 invånare, Skellefteå med 460 och Borgholm

med 817, samt dessas förläggande till närmaste stadsvalkretsar, med dessas nuvarande

fördelning, hvarken skulle minska antalet af landets representanter eller öka

städernas, syntes denna omständighet icke vara af beskaffenhet att inverka på frågans

afgörande.

Dessa skäl, hvilkas vigt icke blifvit bestridd och hvilka således fortfarande

torde få anses ega full giltighet, hafva föranledt Utskottet att ånyo framlägga

samma förslag till ändring af ifrågavarande grundlagsparagraf, jemte några dermed

sammanhängande ändringar i redaktionen af 16 § Riksdagsordningen, hufvudsakligen

beträffande stadgandet om den myndighet, som skulle i magistratens ställe

taga befattning med riksdagsmannaval i de städer, hvilka icke hade egen jurisdiktion

och i följd deraf saknade magistrat. Bör att undvika upprepandet af en

dylik bestämmelse på hvarje ställe, der ordet magistrat förekommer, bär Utskottet

ansett lämpligast att införa ett allmänt stadgande härom i slutet af 16 §, der detta

magistratens åliggande först omnämnes.

Utskottet hemställer alltså:

att följande förslag till ändringar i Riksdagsordningen måtte antagas

att hvila till vidare grundlagsenlig- behandling:

Riksdags-ordningen:

(Nuvarande lydelse, hvari med kursiv

stil äro utmärkta de delar, som blifvit

föreslagna att ändras eller utgå.)

§

1. Ändra Kammarens ledamöter —

valet skett.

2. Å landet, hvartill i fråga'' om

riksdagsmannaval äfven räknas de städer,

som icke hafva egen jurisdiktion, och köpingar,

utses för hvarje domsaga en riksdagsman.

Domsaga med större folkmängd

än fyratiotusen värde dock af Konungen,

(Föreslagen lydelse, hvari ändringarne

och tilläggen äro med kursiv stil utmärkta.

)

13.

1. Andra Kammarens ledamöter —

valet skett.

2. Å landet, hvartill i fråga om

riksdagsmannaval äfven räknas köpingar,

utses för hvarje domsaga en riksdagsman.

Domsaga, som, oberäknadt dertill hörande

städer, har större folkmängd än fyratiotusen,

varde dock af Konungen, så vidt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.

såvidt ske kan häradsvis, indelad i två

valkretsar, som välja hvardera en riksdagsman.

3. I hvarje stad, som eger eu folkmängd

af tiotusen eller mer, utses eu

riksdagsman för hvarje fullt tal af tiotusen.

Öfriga städer med egen jurisdiktion

skola första gången af Konungen, och

derefter hvart tionde år af Kammaren,

ordnas, så vidt ske kan länsvis, i särskilda

valkretsar, som hvardera utse en

riksdagsman, och skall hvarje sådan valkrets

innehålla en folkmängd af minst

sextusen och högst tolftusen.

ske kan häradsvis, indelad i två valkretsar,

som välja hvardera en riksdagsman.

3. I hvarje stad, som eger en folkmängd

af tiotusen eller mer, utses eu

riksdagsman för hvarje fullt tal af tiotusen.

öfriga städer skola första gången

af Konungen, och derefter hvart tionde

år af Kammaren, ordnas, så vidt ske kan

länsvis, i särskilda valkretsar, som hvardera

utse en riksdagsman, och skall hvarje

sådan valkrets innehålla en folkmängd

af minst sextusen och högst tolftusen.

§ 16.

Yalen förrättas, för landet, inför domhafvanden

medelst elektorer, som utses

inför kommunalstämmans ordförande eller,

om kommunen utgöres af stad, hvarom i

13 § 2 mom. förmäles, den för sådan stad

särskildt tillsatta styrelse. Kör hvarje kommun

— — — — —----— — —

ett tusen.

I de valkretsar---— — —

folkmängden eger.

Kommuner, som hafva att gemensamt

välja riksdagsman, ega dock begagna

det omedelbara valsättet, derest flertalet

af de röstberättigade så beslutar. Då

förslag härom af de röstberättigade i en

kommun väckes medelst, beslut, fattadt

inför kommunalstämmas ordförande, magistrat

eller den för stad utan egen jurisdiktion

särskildt tillsatta styrelse, varder

sådant meddeladt Konungens Befallningshafvande,

som från öfriga till valkretsen

hörande kommuner infordrar de röstberättigades

röster och utfärdar kungörelse

om utgången efter thy som do flesta af
-

Yalen förrättas, för landet, inför domhafvanden

medelst elektorer, som utses

inför kommunalstämmans ordförande. För

hvarje kommun — — — ■—----

ett tusen.

1 de valkretsar — — — — — —

folkmängden eger.

Kommuner, som hafva att gemensamt

välja riksdagsman, ega dock begagna

det omedelbara valsättet, derest flertalet

af de röstberättigade så beslutar. Då

förslag härom af de röstberättigade i en

kommun väckcs medelst beslut, fattadt

inför kommunalstämmas ordförande eller

magistrat, varder sådant meddeladt Konungens

Befallningshafvande, som från öfriga

till valkretsen hörande kommuner infordrar

de röstberättigades röster och utfärdar

kungörelse om utgången efter thy

som de flesta afgifna rösterna varit för

bifall eller utslag. I sistnämnda fall —•

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Konstitutions- Utskottets

giftia rösterna varit för bifall eller afslag.

I sistnämnda fall-------

---dess införande fattas. Vid de

omedelbara valen afgifvas rösterna, särskilt

för hvarje kommun, inför kommunalstämmas

ordförande, magistrat eller

för stad sårskildt tillsatt styrelse; och skola

för rösternas sammanräknande och fullmakts

utfärdande åt den, som de flesta

rösterna erhållit, valprotokollen insändas,

för kommunerna å landet till domkafvanden

och för städer med egen jurisdiktion

till magistraten i den stad, som största

folkmängden eger.

I stad — —-------

—---valkretsar.

Stockholm den 19 Februari 1872.

Utlåtande N:o 3.

--dess införande fattas. Vid de

omedelbara valen afgifvas rösterna, särskilt

för hvarje kommun, inför kommunalstämmas

ordförande eller magistrat;

och skola för rösternas sammanräknande

ocli fullmakts utfärdande åt den, som do

flesta rösterna erhållit, valprotokollen insändas,

för kommunerna å landet till

domhafvande!! och för städerna till magistraten

i den stad, som största folkmängden

eger.

— •— — valkretsar.

I stad, der magistrat ej finnes, skall

den för sådan stad sårskildt tillsatta styrelse

eller dess ordförande taga den befattning

med riksdagsmanaval, som enligt denna §

samt §§ 18, 20 och 22 tillhör magistrat

eller dess ordförande.

På Utskottets vägnar:

Th. Munck af Rosenscliöld.

Kih. till Riksd. Prat. 1872. 3 Sami. 2 Käft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.