Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17

1872-03-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1872:17, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

Med föranledande af ifrågavarande motion får Utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen måtte för sin del besluta en författning, så

lydande:

“Vid Konungens Högsta Domstol, så ock vid Hofrätt, skola

minst två skicklige män vara förordnade alt såsom fullmäktige

de parter tillhandagå, som dem anlita: dessa allmänna fullmäktige

nämnas vid Högsta Domstolen af Konungens Nedre Justitierevision

och vid Hofrälterna af Rätten sjelf. Äfven vid de allmänna

underrätterna skola af Rätten förordnas allmänna fullmäktige,

så vidt för uppdraget skicklige män finnas.

Förordnande att vara allmän fullmäktig kan återkallas, när

så skäligt pröfvas: deröfver må ej klagan föras.“

Stockholm den 12 Mars 1872.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

N:n 17-

Ank. till Riksd. Kansli den 14 Mars 1872, kl. 2. e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition med förslag

till författning angående upphäfvande af 2 kap. 5 och 6 §§

Giftermåls-balken samt förändrad lydelse af 13 kap. 1 § Rättegångs-balken

och 18 kap. 5 § Strafflagen.

Till Lag-Utskottets behandling hafva begge Kamrarne hänskjuta omförmälda

nådiga proposition, hvilken är af följande lydelse:

”1 likhet med den åsigt, som vid särskilda tillfällen blifvit af Riksdagen uttalad,

anser Kongl. Maj:t något giltigt skäl icke finnas till bibehållande af de i 2

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

7

kap. 5 och 6 §§ Giftermåis-balken sladdade, på der omförmäla svågerlagslörhållandeu

grundade åktenskapsförbud. Då emellertid berörda svågerlagsförbållanden, just i

deras egenskap alt innebära ett sådan! förbud, uti andra lagrum lillägges den betydelse,

all de dels, jemlik! 13 kap. 1 § Rättegångs-balken samt den till detta lagrum

bevisande 7 § af 17 kap. samma balk, utgöra jäf för domare och vittnen, och dels,

jemlik! 18 kap. 5 § Strafflagen, vid sedlighetsbrott föranleda skärpta ansvarsbestämmelser,

följer deraf, att, med detsamma äktenskapsförbudet för de på ifrågavarande

sätt besvågrade upphäfves och dermed sjelfva de grundläggande paragraferna ur lagtexten

utplånas, dessa svågerlag måste på annat vederbörligt ställe i lagen åter upptagas

och beskrifvas, i den mån de fortfarande finnas böra bibehålla den betydelse

dem i öfrig! tillkommit. I fråga härom synes del dock vara angeläget, att någon

begränsning sker uti de domare- och vittuesjäf, som nu på grund af svågerlag ega

rum; äfvensom några betänkligheter icke torde möta att, i sammanhang med upphäfvande

af del villkorliga äktenskapsförbudet för dem, som äro i svågerlag enligt

2 kap. 3 och t! §§ Giftermåis-balken, jemväl inskränka tillämpningen af den i 18

kap. 5 § Strafflagen förekommande ansvarsbestämmelse för otukt emellan besvågrade

personer.

1 öfverensstämmelse med nu anförda grunder har Kong!. Maj:t låtit utarbeta

ett lagförslag i ämnet och vill alltså, med öfverlemnande af de i Högsta Domstolen

och Stuts-HAdet angående denna fråga hållna protokoll, enligt § 87 Regeringsformen,

föreslå Riksdagen antagande af följande:

”Förordning angående upphäfvande af 2 kap. 5 och 6 §§ Giftermåis-balken

samt förändrad lydelse af 13 kap. 1 § Rättegångs-balken och 18 kap. 5 § Straff-lagen.

Härigenom förordnas, dels att 2 kap. 5 och 6 §§ Giftermåis-balken, sådana

de lyda enligt förordningen den 10 April 1810, upphört att vara gällande, dels ock

att nedanstående lagrum skola erhålla följande förändrade lydelse, nemligen

13 kap. 1 § Rättegångs-balken:

Nu vill kärande eller svarande jäfva domaren; göte det beskedligt, och döme

domaren sjelf om det jäf. Desse äro laga jäf: Om domaren är med palt i Jen

skyldskap eller svågerlag, deri äktenskap efter 2 kap. Giftermåis-balken ej byggas må,

eller om han med parl är syskonbarn eller i svågerlag i thy, att den ene är eller

varit gift med den andres syskon eller syskons afkomling eller med någon, från hvilkens

syskon den andra härstammar, eller är domaren parts vederdeloman, eller uppenbar

ovän: eller eger domaren, eller hans skyldeman, som nu nämnde äro, i den

saken del, eller kunna de någon synnerlig nytta eller skada deraf vänta: eller häfver

han i annan Rätt i samma sak domare varit, eller förr varit fullmäktig deri, eller

vittnat, eller fornt såsom betjent i någon Rätt, eller hos Konungens Befallningshafvande,

något slut fattat, som den saken rörer: eller häfver han sjelf en lika sak i

annan Rätt. Vet domaren att sådant jäf emot honom är, ändå att parten ej är

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

derom kunnig; träde sjelfmant ifrån Rätten. Söker endera parten, sedan rättegång

anhängig är, sak med domaren, eller tiilfogar honom något med ord eller gerning,

i uppsåt att honom dermed jäfvig göra; det skall ej för jäf räknas.

18 kap. 5 § Strafflagen:

Otukt emellan personer, som äro med hvarandra besvågrade genom enderas

äktenskap med den andras syskon eller syskons afkomling eller med någon, Irån

hvilkens syskon den andra härstammar, strallas med böter.”

I anledning af enskilda motioner har frågan om undanrödjande af de i 2 kap.

5 och 6 §§ Giftermåls-balken stadgade äktenskapsförbud åtskilliga gånger tillförene

varit föremål för representationens pröfning, sednast vid sislförflutna riksdag, då

beslut fattades om upphäfvande af dessa lagparagrafer. Af formela skäl blef detta

beslut dock icke af Kongl. Maj:t godkändt.

Ifrågavarande nådiga proposition går något utöfver Riksdagens berörda beslut,

i det att nu föreliggande förslag tillika innefattar upphäfvande af den betydelse, som

de i 6 § af 2 kap. Giftermåls-balken omförmälda svågersskapsled enligt gällande

lag ega i fråga ej mindre om jäf emot domare och vittnen än äfven om ansvar för

otukt emellan besvågrade personer. Till stöd härför är af Hans Excellens Justitiestatsministern

till statsrådsprotokollet hufvudsakligen anfördi, att, sedan det andra

svågerlag^ upphört att medföra äktenskapshinder, del ock i sjelfva verket förlorat

all karakter af svågerlag.

Utskottet, som ej funnit anledning till någon anmärkning emot delta förslag,

får vördsamt hemställa,

att Kongl. Maj.ts nådiga proposition måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 14 Mars 1872.

På Utskottets vägnai:

Eric Sparre.

Herr Sven Nilsson i Efveröd har begärt få antecknadt, att han ej deltagit i

ärendets behandling inom Utskottet.

Stockholm. Albert Bonniers boktryckeri, 1872.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1872:72 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående upphäfvande af 2 Kap. 5 och 6 §§ Giftermålshalken samt förändrad lydelse af s. 14 i texten