Sök i Ratio Lex

Lag-UtsJcottets Utlåtande N:o 25

1872-04-03 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1872:25, Lag-UtsJcottets Utlåtande N:o 25

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-UtsJcottets Utlåtande N:o 25.

3

herdes sjelfskrifvenhet till ordförande i skolråd, med det tillägg endast att stiftsstyrelsen

under vissa förutsättningar skulle ega förordna annan ordförande, då deremot

Andra Kammarens, med bifall till motionerna, åsyftar upphäfvande af sjelfskrifvenheten

samt ordförandens tillsättande genom val af skolrådet, samt härtill kommer, att

Utskottets i 9:de punkten af utlåtandet, såsom en följd af den 8:de punkten, framställda

af Andra Kammaren bifallna förslag till förändrad lydelse af 24 § i författningen

blifvit af Första Kammaren afslaget. anser Utskottet de ifrågavarande besluten

stå i sådant förhållande till hvarandra, att en sammanjemkning deraf icke

kan ega rum;

vid hvilket förhållande Riksdagen torde finna den väckta frågan

hafva förfallit.

Stockholm den 3 April 1872.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

N:o 25.

Ant. till Riksd. Kansli den 3 April 1872, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ett tillägg till H Kap.

i § Byggninga-balken.

Omförmälda lagrum, sådant det lyder i Kongl. förordningen den 7 Mars

1855, är af följande innehåll: »Då käle är ur jord, skola svin ringade vara.

Träffas oringade svin den tid utom egarens hägnad eller å allmän väg, tage den.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

som vill och gitter, dem upp, och löse egaren dem igen af honom med 5 daler för

hvartdera. Vill egaren ej lösa, stämme då den, som upptog, till Eätten, och betale

egaren dubbelt för hvart svin.» #

Med anmärkning att detta stadgande vore svårt att tillämpa, dels emedan

väglottsegarne vanligen vore boende på långt afstånd från sina vägstycken, och dels

emedan någon annan icke ville åtaga sig ett dylikt besvär, har Herr Gustaf Jonsson

uti en inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad motion (N:o

43) föreslagit, »det Riksdagen måtte besluta, att till 4 § 11 kap. Byggninga-balken

göres ett tillägg, så lydande:

Allmän åklagare eger genom stämning vid vederbörlig domstol väcka åtal mot

egare, som utsläpper oringade svin på allmän väg den tid de vägen skada kunna.»

Äfven med ett sådant tillägg kunde saken icke af allmän åklagare anhängiggöras

vid domstol, med mindre det oringade svinet först blifvit af någon upptaget

samt egaren vägrat att detsamma lösa. Ytterst sällsynt torde det dock vara, att

egaren ej finner sig af det egna intresset manad att med ett mindre belopp i godo

igenlösa sitt kreatur, då han derigenom undgår den strängare påföljd och de ytterligare

kostnader, som rättegången oundvikligen måste medföra.

Då föreslagna lagstiftningsåtgärden således ej torde vara af behofvet påkallad,

liksom den ej heller är egnad att afhjelpa den af motionären anmärkta svårighet för

aflägse boende väghållare att från vägen upptaga oringade svin, får Utskottet vördsamt

hemställa,

att berörda förslag ej måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 3 April 1872.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Stockholm, tryckt hos J. & A. Riis, 1872.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.