Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande stadganden angående skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

1872-04-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1872:26, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande stadganden angående skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 26.

1

Sf:o 36.

Ank. till Rikscl. Kansli den 10 April 1872, kl, 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande stadganden

angående skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll

af tingshus och häradsfängelse.

I delta ämne hafva motioner biifvil väckta inom Andra Kammaren af Herrar

Sven Nilsson i Efveröd och 0. B. Olsson, hvilken föreslagit,

Sven Nilsson (motionen N:o 10): “att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse

till Kongl. Magt anhålla, det täcktes Kongl. Magt låta utarbeta och för Riksdagen

framlägga förslag till sådana förändrade stadgande!! angående deltagande i byggnad

och underhåll af tingshus och häradsfängelse, att dessa åligganden blifva för

medlemmarne af tingslagen efter billiga grunder gemensammaoch

0. B. Olsson (motionen N:o 58): “att 4 § i 26 kap. Bvggninga-balken får

den förändrade lydelsen, att alla inom häradet blifva skyldiga att i byggande och

underhåll af tingshus och fängelse efter fyrktal deltaga.“

Enligt erhållna remisser åligger del Lag-Utskottet att häröfver sig yttra.

Omförmälda lagrum är af följande lydelse: “Tingshusbyggnad skall hvart härad

bygga, efter gårdalalet, å vanlig tingstad, eller der Konungens Befallningshafvande

pröfva!'' det för allmogen lägligast, sedan Rätten deröfver hörd är. Der skall vara

eu stufva så stor, som tarfvas, och två kamrar; och vare häradet skyldigt den byggning

uppehålla. Vid hvart tingställe skall ock ett fängelse vara, der missgerningsman

må i förvar hållas För denna byggnad vare ingen fri, utan sätes och ladugårdar,

afhyste rå och rörs hemman, så ock preste och klockare bold1 Varande,

enligt Kongl. Förordningen den 17 September 1 785, lotshemman befriade från skyldighet

att i tingshusbyggnad deltaga.

Bill. till Riksd. Prat. 1872. 7 Sand. 15 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

Under flera föregående riksdagar hafva framställningar blifvit gjorda i syftning

att lätta ifrågavarande besvär genom eu jemnare och mera tidsenlig fördelning af

detsamma. På sätt Lag-Utskottet tillförene vid denna frågas behandling erinrat, härledde

sig ifrågavarande lagstadgande Irån en tid, då man icke visste af någon annan

till deltagande i allmänna onera på landet förpligtad befolkning än jordbrukaren, och

då man ej kände någon annan grund för dennes beskattning än det hemmantal han

innehade. Emellertid hafva förhållandena numera väsendtligen förändrats. I alla landsändar

har, jemte den egentlige jordbrukaren, uppstått eu befolkning af bruksidkare,

fabrikanter, handlande och handtverkare in. IL, livilka lika väl som jordbrukaren

hafva intresse af rättsskipningens behöriga handhafvande. De böra derföre ock i sin

män, efter lämpliga grunder, bidraga till uppehållande af de lör detta ändamål nödiga

inrättningar, svnnerligast som med den nyare tidens framåtskridande och folkmängdens

tillväxt fordringarne i afseende på beskaffenheten af ifrågavarande byggnader betydligt

stegrats.

På samma gång man under sednare tider allt mera erkänt, att hemmantalet

icke är någon lämplig grund i fråga om deltagande i kommunala besvär, har man

ock medgifvil rättvisan och billigheten deraf, att skyldigheten till deltagande i dyhka

besvär utsträckes till kommunens alla medlemmar. De skäl, som föranledt 1754

års lagstiftare att frikalla säles- och ladugårdar samt aftysta rå- och rörshemman

från allt deltagande i tingshusbyggnad, hafva numera, sedan rättigheten alt besitta

sådana hemman icke är frälsemän allena förbehållen, samt sednare tids lagstiftning

äfven medfört förändring i stadgande^ om frälsemäns forum privilegium, i detnäimaste

bortfallit; och någon giltig anledning, hvarföre innehafvare af presto- och klockarebol

skulle i förevarande hänseende åtnjuta eu förmån, som icke tillkommer andra

boställshafvare, lärer svårligen kunna uppvisas.

Utskottet anser således, att ifrågavarande byggnadsskyldighet bör blifva ett

gemensamt besvär, som drabbar icke blott egare af allt slags fastigheter, men äfven

eu hvar vid kommunalstämma röstberättigad. I detta afseende tilltror Utskottet sig

likväl icke obetingadt förorda den af Herr 0. B. Olsson föreslagna grund, eller fyrktalet,

likasom Utskottet i saknad af erforderliga upplysningar till ledning för sakens

närmare bedömande ej heller är i tillfälle att härutinnan framställa något detaljerad!

förslag. Ehuru, enligt Utskottets åsigt, fyrktalet dervid bör tagas i hufvudsakhgl

betraktande, torde likväl vissa modifikationer böra ega ruin för de klasser, Indika

genom förändringen i alla fall finge en ökad tunga och hvilkas intresse i kommunen

måste anses mindre varaktigt än fastighetsegarens.

På hufvudsakligen enahanda skäl, som de här anlörda, beslöto begge Ränn ai ne

vid 186 7 års riksdag en underdånig skrifvelse i ämnet alldeles likadan med den af

herr Sven Nilsson nu föreslagna, hvilket beslut dock ej biel bragt till verkställighet.

Utskottet har visserligen icke förbisett de anmärkningar, som vid 1870 års riksdag,

då frågan sednast förevar, inom Första Kammaren framställdes emot en dylik skri!-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

velses aflåtande; men dessa anmärkningar, hvarigenom man sökte framhålla att ifrågaställa

förändringen skulle innebära kränkning af eganderätten, lära dock sakna tillräcklig

grund, då här är i fråga endast att åstadkomma eu af förändrade förhållanden

påkallad reglering af ett allmänt onus. Sådana förändringar, t. ex. i fråga om

grundskatterna, om skyldighet all deltaga i prestgårdsbygguad i stad o. s. v hafva

mer än en gång tillförene egt rum ock torde äfven framdeles blifva oundvikliga i

den mån samhällsutvecklingen lortgär.

Utskottet får derföre, med föranledande af ifrågavarande motioner, vördsamt

att Riksdagen måtte genom underdånig skrifvelse hos Kongl.

Maj:l anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för

Riksdagen framlägga förslag till sådana förändrade stadganden

angående deltagande i byggnad och underhåll af tingshus och

häradsfängelse, alt dessa åligganden blifva för medlemmarne af

tingslagen efter billiga grunder gemensamma.

Stockholm den 8 April 1872.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Reservation:

af Herr von Möller, som icke kunde dela den af Utskottet i motiven yttrade

åsigt, alt fyrktalel vid ifrågavarande skyldighets bestämmande borde tagas i hufvudsakligt

betraktande.

Herr Grefve Mörner, Herr von Sydow, Herr Björkenstam och Herr Carlen

hafva begärt få antecknad! alt de i ärendets behandling inom Utskottet icke deltagit.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.