Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af återremiss af Lag-Utskottets utlåtande N:o 17, rörande Kongl. Maj:ts nådiga proposition om upphäfvande af Q kap. o och 6 §§ Giftermålsbalken samt förändrad lydelse af 15 kap. 1 $ Rättegångsbalken och 18 kap. 5 § Strafflagen.

1872-05-01 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1872:37, Betänkande, i anledning af återremiss af Lag-Utskottets utlåtande N:o 17, rörande Kongl. Maj:ts nådiga proposition om upphäfvande af Q kap. o och 6 §§ Giftermålsbalken samt förändrad lydelse af 15 kap. 1 $ Rättegångsbalken och 18 kap. 5 § Strafflagen.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Betänkande N:o 37.

JV:o ,37.

Ank. till Rikstl. Kansli den 4 Maj 1872, kl. 2 e. in.

Betänkande, i anledning af återremiss af Lag-Utskottets utlåtande

N:o 17, rörande Kongl. Maj:ts nådiga proposition om upphäfvande

af Q kap. o och 6 §§ Giftermålsbalken samt förändrad

lydelse af 15 kap. 1 $ Rättegångsbalken och 18 kap.

5 § Strafflagen.

I nämnda utlåtande, som begge Kamrarne till Utskottet återremitterat, hade

Utskottet tillstyrkt bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga proposition, hvilken

innehåller förslag till en författning, så lydande:

»Förordning angående upphäfvande af 2 kap. 5 och 6 §§ Giftermåls-balken

samt förändrad lydelse af 13 kap. 1 § Kättegångs-balken och 18 kap. 5 § Straff-lagen.

Härigenom förordnas, dels att 2 kap. 5 och 6 §§ Giftermåls-balken, sådana

de lyda enligt förordningen den 10 April 1810, upphört att vara gällande, dels ock

att nedanstående lagrum skola erhålla följande förändrade lydelse, nemligen

15 kap. 1 § Rättegångs-balken:

Nu vill kärande eller svarande jäfva domaren; göre det beskedligt, och döme

domaren sjelf om det jäf. Desse äro laga jäf: Om domaren är med part i den

skyldskap eller svågerlag, deri äktenskap efter 2 kap. Giftermåls-balken ej byggas må,

eller om han med part är syskonbarn eller i svågerlag i thy, att den ene är eller

varit gift med den andres syskon eller syskons afkomling eller med någon, från hvil
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Betänkande N:o 37.

9

kens syskon den andra härstammar, eller är domaren parts vederdeloman, eller uppenbare

ovän: eller eger domaren, eller hans skyldeman, som nu nämnde äro, i den

saken del, eller kunna de någon synnerlig nytta eller skada deraf vänta: eller häfver

han i annan Rätt i samma sak domare varit, eller förr varit fullmäktig deri, eller

vittnat, eller förut såsom betjent i någon Rätt, eller hos Konungens Befallningshafvande,

något slut fattat, som den saken rörer: eller häfver han sjelf en lika sak i

.annan Rätt. Vet domaren att sådant jäf emot honom är, ändå att parten ej är

derom kunnig; träde sjelfmant ifrån Rätten. Söker endera parten, sedan rättegång

anhängig är, sak med domaren, eller tillfogar honom något med ord eller gerning,

i uppsåt att honom dermed jäfvig göra; det skall ej för jäf räknas.

■18 kap. 5 § Strafflagen.

Otukt emellan personer, som äro med hvarandra besvågrade genom enderas

äktenskap med den andras syskon eller syskons afkomling eller med någon, från

hvilkens syskon den andra härstammar, straffes med böter.’?

Af den inom Kamrarne hållna öfverläggning framgår, såsom anledning till

återremissen, att man i allmänhet, beträffande de i 2 kap. 6 § Giftermålsbalk®!! omförmälda

svågerskapsförhallanden, ansett åtminstone det, som eger rum när den ene

är gift med den andres stjufson eller stjufdotter, fortfarande böra, oberoende deraf

att dess betydelse såsom äktenskapshinder borttages, medföra jäf för domare, om icke

äfven för vittnen. Till stöd härför har exempelvis framhållits, att rättvisans anspråk

på opartiskhet icke blefve behörigen tillgodosedd, om domaren, hvars hustru kunde

hafva njutit vård och uppfostran hos sin stjufmoder, nödgades, medan hustrun ännu

lefde, döma i en sak, hvari hennes stjufmoder vore part. Deremot torde, i fall

äktenskapsbandet blifvit upplöst, jäfvet här icke böra vidare qvarstå, sedan sjelfya

grunden derför sålunda bortfallit; och af diskussionen i Kamrarne vill det synas, som

om man lagt mindre vigt på öfriga i åberopade lagrum upptagna svågerskapsförhållanden,

livilka onekligen äro mindre egnade att betinga någon dylik ställning af

fosterbarn och uppfostrare emellan den enes maka och den andre.

Ehuru Utskottet för sin del icke kunnat af de gjorda anmärkningarne hemta

tillräcklig anledning att frångå den mening, enligt hvilken Utskottet i sitt förra utlåtande

tillstyrkte bifall till Kongl. Maj:ts nådiga förslag, lärer det dock, till följd

af återremissen, åligga Utskottet att alternativt framlägga ett författningsförslag i den

med återremissen afsedda syftning. Härvid synes ej vara skäl att göra någon skilnad

emellan domare- och vittnesjäf. Sedan äldre tider tillbaka hafva nemligen i vår

lagstiftning de slägtskapsförhållanden, livilka ansetts innebära jäf för domare, tillika

utgjort vittnesjäf. I sjelfva verket är ock lagens grund i begge hänseendena en och

densamma: nödvändigheten att afvärja faran af slägtskapsförbindelsens möjliga inverBih.

till Likså. Prof. 1872. 7 Afd. 21 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Betänkande N:o 37.

kan på domares eller vittnes känsla för det rätta och sanna. Härmed har Utskottet

likväl på intet sätt velat bestrida lämpligheten af särskilda inskränkningar afvittnesjäfven

i sammanhang med den förändrade bevisningslära, som framdeles torde blifva

i vår lagstiftning införd.

I enlighet med hvad anfördt blifvit, får Utskottet, för den händelse Kong!.

Maj:ts proposition icke oförändrad af Riksdagen bifalles, till antagande framlägga ett

förslag till författning i ämnet af följande innehåll:

»Förordning angående upphäfvande af 2 kap. 5 och 6 §§

Giftermålsbalken samt förändrad lydelse af 13 kap. 1 § Rättegångsbalken

och 18 kap. 5 § Strafflagen.

Härigenom förordnas dels att 2 kap. 5 och 6 §§ Giftermålsbalken,

sådana de lyda enligt förordningen den 10 April 1810,

upphört att vara gällande, dels ock att nedanstående lagrum

skola erhålla följande förändrade lydelse, nemligen

15 Jcap, / § Rättegångsbalken.

Nu vill kärande eller svarande jäfva domaren; göre det beskedligt,

och döme domaren sjelf om det jäf. Desse äro laga

jäf: Om domaren är med part i den skyldskap eller svågerlag,

deri äktenskap efter 2 kap. Giftermålsbalken ej byggas må,

eller om han med part är syskonbarn eller i svågerlag i thy,

att den ene är eller varit gift med den andres syskon eller

syskons afkomling eller med någon, från hvilkens syskon den

andra härstammar, eller är gift med den andres stjufson eller

stjufdotter, eller är domaren parts vederdeloman eller uppenbara

ovän: eller eger domaren, eller hans skyldeman, som nu

nämnde äro, i den saken del, eller kunna de någon synnerlig

nytta eller skada deraf vänta: eller häfver han i annan Rätt

i samma, sak domare varit, eller förr varit fullmäktig deri, eller

vittnat, eller förut såsom betjent i någon Rätt, eller hos Konungens

befallningshafvande, något slut fattat, som den saken rörer:

eller häfver han sjelf en lika sak i annan Rätt. Vet domaren

att sådant jäf emot honom är, ändå att parten ej är derom

kunnig; träde sjelfmant ifrån Rätten. Söker endera parten, sedan

rättegång anhängig är, sak med domaren, eller tillfogar honom

något med ord eller gerning, i uppsåt att honom dermed jäfvig

göra; det skall ej för jäf räknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Betänkande N:o 37.

II

18 kap. 5 § Strafflagen.

Otukt emellan personer, som äro med hvarandra besvågrade

genom enderas äktenskap med den andras syskon eller syskons

afkomling eller med någon, från livilkens syskon den andra härstammar,

straffes med böter.”

Stockholm den 1 Maj 1872.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1872:72 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående upphäfvande af 2 Kap. 5 och 6 §§ Giftermålshalken samt förändrad lydelse af s. 14 i texten