Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vädd motion, åsyftande förmånsrätt för utflyttningssamt odlingsoch håfdeersättningar, som vid laga skifte bestämmas. fl» Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad motion

1872-05-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1872:39, Utlåtande, i anledning af vädd motion, åsyftande förmånsrätt för utflyttningssamt odlingsoch håfdeersättningar, som vid laga skifte bestämmas. fl» Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad motion

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 39.

i ena fallet som i det andra, att den ej kan betraktas såsom eller inskränkas

till betydelsen af en biprodukt i förhållande till landtbrukskulturen, utan

till användbarhet och begagnande sträcker sig långt utöfver sistnämnda kulturs

bruk och behof. Under sådana förhållanden kunna visserligen, i följd af olika

omständigheter i särskilda länder och tider, jordegarens rätt och rättsliga

ställning till fyndigheter å hans egor på särskilda sätt af lagen bestämmas;

men något skäl att bestämma denna rätt och det rättsliga förhållandet efter

olika rättsgrunder, i fråga om stenkol och om malmer, synes mig ej förefinnas”.

N:o 39.

Ant till Riked. Kansli den 4 Maj 1872, kl. 8 e. m.

Utlåtande, i anledning af vädd motion, åsyftande förmånsrätt för

utflyttnings- samt odlings- och håfdeersättningar, som vid

laga skifte bestämmas.

fl»

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad

motion (N:o 30) har Herr IL Bexelius anfört, att då vid laga skifte ofta

inträffade, att en skiftesdelegare lemnar uppodlad och väl brukad jord i utbyte

mot odlingsland, obrukad eller vanhäfdad jord, jemte den ersättning,

hvartill den obrukade eller vanhäfdade jordens i stånd sättande i jemförligt

skick med den förra uppskattas, så fordrade billighet och rättvisa, att ersättningstagaren

borde vara betryggad för äfventyret att till följd af ersättningsgifvarens

obestånd gå miste om ersättningen eller någon del deraf. Sådant

syntes dock ej vara förhållandet, då hvarken förmånsrättsordningen eller konkurslagen

innehölle något stadgande härom. Det läge emellertid i öppen

dag, att betalning för ett hemman tillfallna odlingar, så ock utflyttningser
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 39.

sättning, borde ur hemmanet utgå med förmånsrätt framför inteckning; och

motionären funne sig derföre föranlåten föreslå, ”att Riksdagen för sin del

beslutar, det de i gällande skiftesstadgas §§ 97 och 100 omförmälda utflyttningskostnader

samt odlings- och häfdeersättningar skola af jordbruksfastighet

med förmånsrätt framför inteckningar utgå.”

Då det icke är beroende af en jordegares godtfinnande att undandraga

sig laga skifte med deraf härflytande liqvider skiftesdelegarne emellan, synes

det obilligt, om han skulle sakna nödig säkerhet för utfående åt sin rätt i

ifrågavarande hänseende, såsom förhållandet blefve, i fall han endast egde

att hålla sig till gäldenärens person. Men enligt Utskottets åsigt äro ifrågavarande

ersättningar hänförliga under de allmänna bestämmelserna i 17 kap.

6 § Handelsbalken, der förmånsrätt medgifves för ”afrad, tionde och all annan

afgäld af fast egendom.”

Enär likväl detta lagrum lärer varit föremål för olika tolkningar, i det

att somliga domare med tillämpning af detsamma godkänt framställda anspråk

på förmånsrätt för utflyttnings- och odlingsersättningar, under det att

andra deremot ogillat dylika anspråk, samt medgifvas måste, att lagen härutinnan

icke är fullt tydlig — ett förhållande som måhända har sin förklaringsgrund

deruti att författningarne om laga skifte tillkommit sednare än

1734 års lag — anser Utskottet att en lagförklaring i den syftning, motionärens

förslag innehåller, bör meddelas; och får Utskottet alltså vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte för sin del besluta en lagförklaing så

lydande:

”Härigenom förklaras, att hvad 17 kap. 6 § Handelsbalken

stadgar om företräde till betalning för afrad, tionde

och all annan afgäld af fast egendom, afser jemväl sådan

utflyttnings- samt odlings- och häfdeersättning, som i

sammanhang med laga skifte bestämmes.

Stockholm den 4 Maj 1872.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Betänkande N:o 39.

7

Reservation:

af Herr Grefve Sparre: ”Emot den af Utskottet föreslagna lagförklaring,

hvarigenom skulle införas en tyst förmånsrätt, hvaraf behofvet hittills

icke gjort sig gällande och som numera, då större delen af jorden inom

landet redan undergått skifte, torde vara ännu mindre behöflig, får jag härmed

anmäla min reservation”.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.