Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 107 § i gällande Skiftesstadga, Herr H. Bexelius har uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad motion

1872-05-06 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1872:43, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 107 § i gällande Skiftesstadga, Herr H. Bexelius har uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad motion

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

7

ring, har kyrkomötet genom skrifvelse den 3 Oktober samma år härom hos Kongl. Maj:t

gjort underdånig framställning, med hemställan tillika, åt t för detta ändamål hvarje

ordinarie presterlig lägenhet en gäng. vid innehafvarens afgång, under ett år måtte få

stå ledig och nettobehållningen af de med densamma förenade inkomster till pensionsfondens

bildande användas.

I fall ifrågavarande inkomster skulle fråntagas stiftens byggnadskassor, torde de

företrädsvis böra anslås antingen till nämnda pensionsfond eller till bildande af enke- och

pupillkassor för aflidne prestmäns eu kor och barn, såsom jemväl varit ifrågasatt. Deremot

synes det ej lämpligt att, på sätt motionären yrkat, använda dessa medel för folkskolans

behof, då de derigenom, lika mycket som för närvarande är förhållandet, skalle

komma att dragas till ett för presterskapets aflöning främmande ändamål.

Utskottet får derföre vördsamt hemställa,

att omförmälda förslag ej mätte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 6 Maj 1872.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Emot beslutet anmäldes reservation åt Herr Sven Nilsson.

Y:o 4S.

Auk. till Kiksd. Kansli deri 6 Maj 1872. kl. 5 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 107 § i gällande

Skiftesstadga,

Herr H. Bexelius har uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad

motion (N:o 31) anfört, att skiftesdelegare, som genom laga skifte mistat odlad

och val hafdad jord och i stället erhållit ouppodlad och sämre jord jemte odlingsersättDing,

ej sällan förde klagan öfver skiftesförrättningen endast i afsigt att uppehålla skiftets

fastställande, emedan den klagande under tiden egde skörda sin gamla jord, hvilket

merendels skedde på ett sätt, som i väsendtlig mån försämrade denna; och har motionären,

till förekommande af sådant missbruk, föreslagit, att 107 § i skiftesstadgan måtte

andras till följande lydelse: »Skiftesmannen och gode männen böla emellan delegarne

söka bereda vänlig öfverenskommelse om tiden då det nya skiftet tillträdas skall, dock

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottet? Utlåtande N:o 43.

att dermed icke längre må dröjas, än ett år, sedan skiftet faststäldt bhfvit; men kart

sådan öfverenskommelse icke trättas, skall tillträdet ske, sa snart tiden till klander a

skiftet, utan att sådant klander blifvit anmäidt. tilländalupit, eller skiftet, i händelse åt

klander, genom laga kraftegande utslag blifvit faststäldt, dock att hvar sin pa åker

växande gröda sjelf bergar, der ej annorlunda åsämjes. Skulle dervid inträffa, att någon

delegare icke erhåller så mycken åker till utsäde som ä honom rätteligen belöpa bör,

eller har under tiden, sedan värdering å eyorna egde rum. någon del af jorden råkat i

vanhäfd eller på annat sätt undergått försämring, varde, ersättning åt den, som härigenom

lider förlust, särskilt bestämd.»

Den föreslagna förändringen består deri, att de med kursiv stil utmärkta orden

»eller har under tiden, sedan värdering å egorna egde ruin, någon del åt jorden råkat i

vanhäfd eller på annat sätt undergått försämring» blifvit inflickade t skiftesstadgans forenäniuda

paragraf, sådan den nu iyder.

Genom en så beskaffad lagstiftningsåtgärd blefve anmärkta olägenheten ingalunda

afhjelpt, dä den i ifrågavarande paragraf af Skiftesstadgau omförmälda häfdeersättning

och således, enligt den form motionären gifvit sitt förslag, äfven den i detta förslag afludda

ytterligare ersättning måste bestämmas innan skiftet af sluta». Af den motivering,

hvarpå förslaget sig grundar, framgår dock, att motionären egentligen velat ålägga vederbörande

skiftesdelegare ersättningsskyldighet för vanhäfd, som egt rom under tiden

emellan skiftets afstigande och tillträdesdagen. Denna ersättning kan naturligtvis icke

beräknas eller till beloppet bestämmas förr än tiden för tillträdet åt de nya skifteslotterna

är inne.

Föreslagna lagstiftningsåtgärden torde emellertid vara öfverflöaig, da den, hvars

rätt i ifrågavarande hänseende kränkes, lärer vara oförhindrad att genom laga rättegång

emot vederbörande föra talan om skadestånd. Men äfven under förutsättning af ett motsatt

förhållande, kunde på den åt motionären ifrågaställda väg ändamalet icke vinnas

utan införande åt en särskild procedur med nya bestämmelser, som säkerligen skulle leda

till ytterligare tidsutdrägt och kostnader, äfvensom invecklade tvister ifrån den ena instansen

till den andra.

Vid sådant förhållande och dä ett lagstadgande i föreslagna syftet, hvaraf något

behof hittills icke försports, hädanefter mera än hittills torde kunna undvaras, sedan laga

skifte numera öfvergått nästan alla hemman, anser Utskottet sig höra hemställa,

att berörda motion måtte af Riksdagen leinnas utan vidare afseende.

Stockholm den 6 Maj 1872.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

f

N:o 44.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.