Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44

1872-05-06 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1872:44, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

9

J¥so 41.

Ank. till Rikfö. Kansli den 6 Maj 1872, kl. 5 e, m.

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om upphäfvande af Kongl.

Förordningen angående upprensning af vattendrag den 20

Februari 1864. samt utarbetande af ny lag i ämnet.

Berörda Kongl. Förordning stadgar:

»Alla rikets undersåtare skola vara förbundne att årligen, sommartiderna dä vattnet

är som mest utfallet, såväl ä. kronans som enskilde egor, under vederbörande betjente*

vård och tillsyn, upprensa och vid sitt naturliga aflopp vidmakthålla alla större och

mindre sti ömfall, bäc-kai och aai ; dock bör det på Konungens Befallningshafvande i

länen ankomma att angående den till strömrensningar uppgående kostnad och reparation

deraf länens innevånare emellan betämja och efter särskilda förekommande omständigheter

besörja.»

Nu har i eu inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad motion

(N:o 190) Herr H. B. A. Hansson förmält, att detta stadgande förefölle orättvist, emedan

utan allt tvifvel eu icke ringa del af rikets undersäter vore i den ställning, att de icke

kunde hafva ringaste intresse af vattendragens upprensning. Utom hvad beträffade segelbara,

strömmar och sådana vattendrag, hvaruti flottleder, vattenverk och fisken funnes

och hvaraf de bland rikets undersåter, som idkade sjöfart, timmerhandel, qvarn- och

sågverks- ellei fabiiksrörelse samt fiske, droge nytta, vore det val egentligen jordegarue,

för hvilka det vore angeläget att bäckar och åar, Indika icke vore gagnelig till något

af ofvannämnda ändamål, men kunde förorsaka skada å de egor de genomlöpa, blefve

upprensade och vidmakthållna.

Emedan ett af naturen dauadt vattendrag icke allenast mottager och afleder vattnet

från de jordegares mark, der det framlöper, utan oftast afleder vattnet från egor, hvilka

icke omedelbart tillgränsa detsamma, kunde ett dylikt vattendrag betraktas såsom ett

slags allmän farväg för alla de vattenmassor, som deri inströmma, och eu naturlig följd

deraf vore, att alla de jordägare, från hvilkas odlade eller odlingsbara egor vattendraget

mottager tillflöden, borde i större ellei- mindre män bekosta dess upprensning.

Enligt motionärens åsigt borde skyldigheten att deltaga i ifrågavarande besvär

bestämmas efter följande grunder:

Bih. till Riked. Prat. 1872. 7 Samt. 24 Häft.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

att de jordegare, hvilkas egor omedelbarligen genomskäras af vattendrag, deltaga

uti detsammas upprensning för hela det egovälde åt åker och odlingsbar jord, som till

vattendraget lemnar tillflöde;

att de jordegare, från hvilkas egor vattnet utflödar i ett upprensning tarfvande

vattendrag, men icke omedelbarligen tillstöter detsamma, deltaga i upprensningen för

hälften af det egovälde, som genom vattendraget har vattenaflopp; och

att, hvad beträffar upprensningen af större strömmar och vattendrag, hvilka

äro användbara såsom kommunikationsmedel eller eljest allmänt nyttiga, det må bero på

vederbörande landsting, kommuner och bolag att om desammmas upprensning draga

försorg.

Motionären föreslår således, »att Riksdagen, med upphäfvande af 1764 års strömrensningsstadga,

ville låta utarbeta en på ofvännämnda grunder totad lag om upprensning

af vattendrag.»

Utskottet får härvid erinra, att Rikets Ständer genom underdånig skrifvelse den

14 Mars 1863 anhållit, att kongl. Maj:t täcktes åt sakkunnige män uppdraga att utarbeta

förslag till ny lag rörande vattenrätten. Sedan dertill utseddde komiterade afgift

sådant förslag, men Kongl. Maj:t funnit en omarbetning af detsamma i vissa delar

erforderlig, har Kongl. Maj:t för detta ändamål den 29 Januari 1869 förordnat eu särskild

komité, öfver hvars sedermera afgifna förslag Högsta Domstolen den 10 November 1874

sig yttrat; och är denna fråga för närvarande beroende på vidare åtgärd af Kongl. Magt.

Ett fullständigt förslag till vattenrättens ordnande i dess helhet torde således snart

nog vara att förvänta frän Kongl. Maj:t. Vid sadant förhållande och då den nu väckta

frågan ej lärer vara af den trängande beskaffenhet, att densamma lämpligen kan från

det hela utbrytas, för att blifva föremål för en särskild lagstiftningsåtgärd, finner Utskottet

sig föranlåtet hemställa,

att ifrågavarande motion måtte af Riksdagen lemnas utan vidare

afseende.

Stockholm den 6 Maj 1872.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.