Sök i Ratio Lex

Sammansatta Stats- och Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 2

1872-04-29 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBevU 1872:2, Sammansatta Stats- och Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. Kansli den 30 April 1872, kl. 2 e. m.

Sammansätta Stats- och Bevillnings- Utskottets Betänkande, i fråga

om restitution af erlagd tillverknings-afgift vid utförsel af

bränvin till utrikes ort.

På sätt i Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 13 finnes omförmäldt,

har Bevillnings-Utskottet, som i förevarande ämne fått till sig öfverlemnad

dels Ivongl. Maj:ts nådiga proposition angående förhöjning i visst fall af

den And bränvinsutförsel till utrikes ort medgifna godtgörelse för erlagd tillverknings-afgift,

dels ock en af Herr F. A. Forssbeek inom Andra Kammaren

väckt motion (N:o 121) angående förändrade bestämmelser rörande restitution

af erlagd bränvinsafgift m. m., ansett nödigt att till öfverläggning rörande

dessa frågor med Stats-Utskottet sammanträda; och får det sålunda Sammansatta

Stats- och Bevillnings-Utskottet, jemlikt 47 § Riksdags-ordningen, härmed

afgifva betänkande i nämnda frågor.

Uti förberörda nådiga proposition har Kongl. Maj:t, med anledning af

Riksdagens uti underdånig skrifvelse den 19 Maj sistlidet år gjorda anhållan,

att Kongl. Maj:t täcktes låta för Riksdagen framlägga förslag till förordning

angående restitution af erlagd tillverknings-afgift vid utförsel till utrikes ort

af svensk sprit, hvari restitutionens belopp vore bestämd med nödig hänsyn

till den minskning i bränvinets qvantitet, som uppkommer vid dess förädling

till sprit, föreslagit Riksdagen, att § 11 mom. 2 af nådiga förordningen den

26 Juni 1871 angående vilkoren för] tillverkning af bränvin må erhålla

följande förändrade lydelse:

”Vid utförsel af bränvin, för hvilket stadgad tillverknings-afgift blifvit

erlagd, åtnjutes restitution med 81,7 öre för hvarje kanna renadt, och med

80 öre för hvarje kanna icke renadt bränvin af normalstyrka, efter hvad i

särskild författning är eller varder stadgadt.

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 4 Samt. 2 Afä. 2 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta Stats- och Bevillning!}- Utskottets Betänkande N:o 2.

Bränvin, hvars verkliga styrka vid en temperatur af + 15 grader å

Celsii termometer uppgår till 93 procent alkohol eller derutöfver, anses såsom

renadt; hvaremot bränvin, som vid nämnda temperatur befinnes hafva mindre

styrka än 93 procent alkohol, är att betrakta såsom icke renadt.”

Herr Forssbeck åter har i sin motion, i fråga om det belopp hvarmed

afgifts-restitution vid utförsel af bränvin skulle få tillgodonjutas, föreslagit:

”att vid export af bränvin exportören lemnas fem procents godtgörelse,

såsom ersättning för den skatt han erlagt, men som icke återfås

såsom varande bortdunstad innan varan hinner exporteras, skolande dock

detta afdrag endast tillkomma rectificerad sprit om minst 95 procents styrka.”

Af den nådiga propositionen inhemtas, att Ivongl. Maj:t från sakkunnig

myndighet, Teknologiska institutet, infordrat yttrande angående dels

den förlust af alkohol, som är förenad med bränvinets rening från de deri

förekommande finkeloljorna, dels ock, — under antagande att jemväl rått

eller oförädlad t bränvin kunde komma att utföras, för hvilket, i så fall, någon

förhöjning i afgifts-restitutionen utöfver tillverknings-afgiftens belopp icke

borde ega rum — ett lämpligt sätt att afgöra, huruvida en till export anmäld

sprit vore renad eller icke.

1 förra hänseendet har det blifvit upplyst, att den vid bränvinets rening

uppkommande alkoholförlust varierar från omkring 8 procent af råvarans

alkoholhalt till 2 procent deraf, i följd hvaraf Professorn i kemi

och kemisk teknologi vid Teknologiska institutet F. L. Ekman, som afgifvit

nämnda yttrande, ansett att, med afseende derå att spritfabrikationen är en

industri, som allt mer och mer fullkomnas, 3 procent af råvarans alkoholhalt

rimligen kunde antagas såsom förlust vid reningsoperationerna.

I fråga åter om sättet att afgöra huruvida till export anmäld sprit är

att anse såsom renad eller icke, har förenämnde vetenskapsman förklarat att,

då det skulle blifva ytterst svårt att bestämma någon viss grad af renhet

från finkelolja, vid hvilken varan borde få anses såsom raffinerad, men vid

reningen jemväl en förändring i afseende på styrkan eller alkoholhalten egde

rum, så att då råspriten plägade hos oss framställas med omkring 75 procents

alkoholhalt, den genom rening vunna finspriten hade en alkoholhalt af

92 till 96 procent, han ansåg ett af chefen för Bränvins-kontrollbyrån framstäldfc

förslag, att den ifrågasatta förhöjningen i restitution af tillverkningsskatt

icke skulle beviljas för annan sprit än sådan, som håller åtminstone

93 procent alkohol, böra vara tillräckligt för att förekomma att oraffinerad

sprit vid export kunde komma i åtnjutande af samma förmån.

Med godkännande af den sålunda föreslagna bestämmelsen i fråga om

urskiljande af renadt och oförädlad t bränvin, har Ivongl. Maj:t likväl i fråga

om sjolfva beloppet af don förhöjning i afgiftsrestitutionen, som rätteligen bör

fastställas och hvilken betingas af storleken af den alkoholförlust, hvilken

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatta Stats- och Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 2.

reningen af bränvinet förorsakar, ansett lämpligast att bestämma densamma

efter den hittills kända minsta alkoholförlust, som vid bränvins rening uppstår

eller 2 procent, dels ur synpunkten af de mindre menliga följder, som

uppkomma för en exportindustri genom antagande af ett för lågt än af ett lör

högt procenttal, då i förra fallet genom eu sedermera möjligen skeende förhöjning

af afgiftsrestitutionen, den i gång varande exportindustrien skulle än

mera uppblomstra, hvaremot genom cn nedsättning i en för högt bestämd

afgiftsrestitution det kunde inträffa, att om förmälda industri, som burit sig

under det den högre afgiftsrestitutionen egde ruin, alldeles komme att upphöra

vid densammas förminskning; dels för att icke tillskapa förklädda exportpremier

och med afseende derå att sprit-tillverkningen alltjemt fullkomnas.

Med antagande således att 100 kannor rått bränvin efter undergången rening

förminskats till 98 kannor fint bränvin, vid utförsel hvaraf alltså så stor afgift

bör restitueras, som vid tillverkningen erlagts för 100 kannor, har afgiftsrestitutionen

för hvarje kanna, med nuvarande tillverkningsafgift af 80 öre,

blifvit beräknad till i det närmaste 81,633 öre, hvilket belopp Ivongl. Maj:t,

med afseende derå att alkoholförlusten blifvit bestämd till det minsta kända,

ansett böra jemn as till 81,7 öre, cn förhöjning, som icke utgör mera än 0,067

öre eller för 100,000 kannor 67 R:dr och fördenskull ansetts alltför ringa

att verka såsom exportpremie.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst och utredt, och då Utskottet

i allo delar de i den Kongl. propositionen uttalade åsigter så väl i afseende

å lämpligheten att, med hänsyn till möjligheten att äfven o förädlad t bränvin

kan komma att utföras, fullständiga stadgandet om afgiftsrestitution vid bränvinsutförsel,

så att det äfven i sådant fall får en rättvis tillämpning, som ock

i fråga om bestämmandet af den förhöjda afgiftsrestitutionen vid utförsel af

renadt bränvin efter beräkning af den uppgifna minsta alkoholförlust som vid

reningen uppstår, helst sprit-tillverkarens anspråk icke skäligen lära kunna

sträckas längre än till ersättning för den med spritförädlingen förknippade

oundvikliga alkoholförlust, men icke för sådan som derutöfver kan uppkomma

genom mindre lämpliga reningsmetoder eller af andra orsaker; får Utskottet

föreslå,

1:0.

att Riksdagen, med afslag å Herr Forssbecks i förevarande

hänseende väckta förslag, och med bifall till Kongl. Maj:ts

i Dess nådiga proposition i ämnet gjorda framställning,

måtte besluta: att 11 § 2 mom. af Kongl. förordningen

den 26 Juni 1871 angående vilkoren för tillverkning af

bränvin skall erhålla följande förändrade lydelse:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta Stats- och Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 2.

Yid utförsel af bränvin, för hvilket stadgad tillverkningsafgift

blifvit crlagd, åtnjutes restitution med 81,7

öre för hvarje kanna renadt och med 80 öre för hvarje

kanna icke renadt bränvin af normalstyrka, efter hvad i

särskild författning är eller varder stadgadt.

Bränvin, hvars verkliga styrka vid en temperatur af +

15 grader å Celsii termometer uppgår till 93 procent alkohol

eller derutöfver, anses såsom renadt; hvaremot bränvin,

som vid nämnda temperatur befinncs hafva mindre

styrka än 93 procent alkohol, är att betrakta såsom icke

renadt.

Herr Forssbeck har jemväl uti sin förenämnda motion föreslagit, ”att

restitution af erlagd bränvinsskatt genast af föreskrifna myndigheter skall

till exportör utbetalas, då han företer tullkammarens bevis öfver att den aflastade

varan vederbörligen afgått.”

Enligt motionärens förmenande skulle nemligen den nu gällande föreskriften,

att exportör skall för tillgodonjutande af afgiftsrestitution förete intyg

angående varans lossning på den utländska destinationsorten, i sin tillämpning

medföra stora svårigheter och olägenheter samt verka hämmande på

exporten.

Den ifrågavarande föreskriften står emellertid i fullkomlig öfverensstämmelse

med hvad i 9 § tulltaxeunderrättelserna för närvarande finnes stadgadt

angående vilkoren för åtnjutande af deri medgifna restitution vid utförsel

af vissa utaf utländska, tull underkastade rå- och beredningsämnen härstädes

förädlade varor.

Så länge det anses nödigt att till betryggande af statsverkets säkerhet

mot missbruk bibehålla vilkoret af lossningsbevis från det främmande land,

dit utförseln skett, i afseende å sådana exportartiklar, som i nyssnämnda §

omförmälas, och för hvilka åtminstone hittills endast jemförelsevis mindre betydliga

restitutionsbelopp lära till utbetalning ifrågakommit, vill det synas Utskottet

hvarken följdriktigt eller tillrådligt att i fråga om den så högt beskattade

och lätt smuggelbara artikeln bränvin, hvilken förutsättes kunna blifva

föremål för betydlig export, eftergifva nämnda kontrollåtgärd.

Endast efter sorgfällig och omfattande revision af de i särskilda författningar

meddelade stadganden angående kontrollen öfver sådan varuutförsel,

hvarpå antingen befrielse från eller restitution af någon skatt är beroende,

lärer det låta sig göra att utfinna och vidtaga anordningar, genom hvilka, utan åsidosättande

af statskassans säkerhet emot underslef, möjligen må kunna undanrödjas

vissa besvärligheter, som nu gällande kontrollföreskrifter förmenas lägga

i vägen för utvidgad afsättning till utlandet af härstädes med tull eller accis

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Sammansatta Stats- och Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 2.

belastade varor och tillverkningar. Och enär Utskottet inhemtat, att Kongl.

Maj:t redan upptagit frågan härom till behandling samt anbefallt närmare

utredning deraf genom vederbörlig embetsmyndighet, får Utskottet nu endast

hemställa,

2:o.

att Herr Forssbecks förevarande förslag icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Vidare har Herr Forssbeck framställt förslag, ”att restitution af erlagd

bränvinsskatt beviljas äfven vid export till Norge så väl sjöledes som då

varan sändes med jernväg, i sednare fallet med de kontroller som anses

behöfliga”.

Ehuru Utskottet lika med motionären anser det ganska ensidigt, att

svensk sprit kunde vinna afsättning äfven i Norge, dit för landets förbrukning

högst betydliga qvantiteter bränvin årligen införas, samt att i sådant

afseende nödiga lättnader bereddes spritexporten till detta land, finner Utskottet

dock att, enär i fråga om Sveriges och Norges ömsesidiga handelsoch

sjöfartsförhållanden den grundsats hittills i allmänhet gjort sig gällande,

att hvarken utförselspremie eller s. k. drawback må vid utförsel från det ena

riket till det andra ega rum, och vidmakthållande af denna grundsats från

Norsk sida ansetts synnerligt vigtigt vid tidigare öfverläggningar angående

ordnande af de inbördes handelsförhållandena, tillräckligt skäl icke vara för

handen att nu i afseende å förevarande artikel söka tillvägabringa ett undantag

härifrån, helst ordnandet af denna angelägenhet på ett fullt tillfredsställande

sätt synes Utskottet lämpligast böra ske i sammanhang med regleringen

af handelsförhållandena mellan de båda rikena i öfrigt, hvarom underhandlingar,

såsom kändt är, för närvarande pågå; och Utskottet hemställer på

sådan grund,

3:o

att icke heller detta Herr Forssbecks förslag nu må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Ytterligare föreslår Herr Forssbeck i samma motion, “att restitution

af erlagd bränvinsskatt äfven beviljas för bränvin, försatt med socker, hvilket

till sin alkoholhalt undersökes på samma sätt som nu är föreskrifvet vid import

af utländsk spirituösa, som är försatt med socker''1.

Härvid må erinras att, enligt gällande tulltaxa, utländska spritvaror,

som äro försatta med socker, förtullas såsom likör med viss afgift per kanna

utan afseende å alkoholhalten, just emedan denna ej kan utan hinderliga om
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatta Stats- och BevUlnings- Utskottets Betänkande N:o 2.

gångar och svårigheter utrönas;

och

då samma omständigheter otvifvelaktigt

utgöra hinder för medgifvande af restitution utaf tillverkningsafgiften vid utförsel

af här till verkad t bränvin försatt med socker, hemställer Utskottet,

4:o.

att Herr Forssbecks förslag i detta hänseende må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Uti ufraberörda motion förekommer än vidare den hemställan “att vid

export af punsch den nuvarande drav,backen beviljas per butelj; men fyrdubbelt

så stort belopp per kanna, då exporten sker på för året krönta kärl14;

till hvilken framställning motionären synes föranledd af sin uppfattning, att

restitution nu icke skulle lemnas vid export af punsch på fat.

Utskottet får likväl upplysa, att för punsch, tillverkad af utländsk arrac

eller rom och socker, den i i) § af tulltaxeunderrättelserna stadgade tullrestitution

beviljas, vare sig utförseln eger ruin på buteljer eller på andra

kärl, hvarföre det vill synas, som om motionärens nu ifrågavarande framställning,

för sä vidt den afser sådan punsch, tillkommit af obekantskap med

nämnda förhållande. Skulle framställningen åter jemväl afse punsch, tillverkad

af svensk sprit, får Utskottet erinra, att sådan vara i afseende å afgiftsrestitution

icke lärer kunna anses annorlunda än såsom bränvin försatt med

socker, för hvilket restitution, enligt Utskottets i nästföregående punkt yttrade

åsigt, icke bör medgifvas.

Utskottet hemställer alltså,

5:o

att Herr Forssbecks motion jemväl i donna dol må af

Riksdagen lemnas utan afseende.

Slutligen har Ilerr Forssbeck i meranämnda motion framställt förslag:

”att restitution beviljas vid återexport af arrac, cognac, rom och viner, hvarför

tull blifvit erlagd, antingen till samma belopp som do dessa varor åsätta

tullar, med afdrag dock af eu skälig ersättning till tullverket för dess besvär

med varans förtullande, tullbeloppets emottagande och återutbetalning, eller

också att staten restituerar 80 öre per kanna för all alkohol som exporteras

vare sig i form af utländsk förtullad arrac, cognac och rom och alla slags

viner eller sådana varor tillverkade inom landet, skolande alkoholhalten bc
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sammansatta Stats- och Bevillnings-Utsleottets Betänkande N:o 2.

stämmas på samma sätt som nu skor vid import af utländsk spirituösa”; med

hvilket förslag motionären, såsom af motiveringen synes, afsett att åstadkomma

afsättning från Sverige till Finland och andra angränsande länder af

nämnda spirituösa såväl utländska som af svensk sprit tillverkade.

Grundsatsen att, sedan en vara i allmänna rörelsen utgått, någon restitution

af derför erlagda tullafgifter icke eger rum, genomgår vår så vill

som de flesta länders tullagstiftning, och de undantag härifrån, som i afseende

å raffineradt socker, tobak, bomulls- och linneväfnader, punsch och en

del garner finnas medgifna i t) § tulltaxeunderrättelserna, afse allenast att,

till uppmuntran af en del inhemska industrigrenar, bevilja den, som inom

landet förädlat en utifrån intagen råvara, ersättning vid utförsel af den

förädlade varan för den vid råämnets intagande erlagda tull. I afseende

å de af motionären omförmälda varor skulle deremot icke någon dylik

förädling utgöra vilkor för tullrestitutionen, ty såsom förädling torde svårligen

kunna anses den tillblandning till dessa varor af svensk sprit och vatten,

som, efter hvad motionären förmäler, möjligen kunde komma att ega rum.

Det finnes alltså icke mera skäl, hvarföre den för utländsk arrac, cognac,

rom och viner erlagda tull skulle vid export restituera^ än för restitution af

tullafgift för hvilken annan vara som helst, hvilken i hufvudsakligen samma

skick som den till landet infördes kunde göras till föremål för handeln med

grannländerna. Lika litet skäl finnes det äfven för att med det af motionären

föreslagna lägre belopp af 80 öre per ”kanna alkohol”, hvarmed, såsom af

motiveringen framgår, antagligen menas sprit af 50 procents styrka, restituera

den för utländsk arrac, cognac och rom erlagda tullafgift, hvarförutom

mot förslaget i denna del jemväl förekommer, att det af motionären åsyftade

ändamål på sådant sätt icke lärer stå att vinna. Dessa varor skulle nemligen

efter reexporten alltid hafva fördyrats med skilnaden emellan den för

dem erlagda tull och den restituerande afgiften, samt i följd häraf antagligen

icke kunna inlåta sig i någon täflan på den främmande marknaden.

Då Utskottet af dessa skäl icke ansett restitution till större eller mindre

del af den tullafgift, som för utländsk arrac, cognac, rom eller viner blifvit

erlagd, böra vid dessa varors återutförsel i hufvudsakligen oförändrad! tillstånd

ifrågakomma, samt Utskottet icke heller funnit sig böra förorda Herr

Forssbecks förslag, i hvad det afser de fabrikater af svensk sprit, h vilka under

benämningarne arrac, cognac, rom och viner kunna tillverkas, då denna

fabrikation hvarken med afseende på omfattning eller beskaffenhet synts Utskottet

böra föranleda andra bestämmelser i fråga om afgiftsrestitution vid

export af svensk sprit, än dem Utskottet här ofvan vid punkten Lo föreslagit,

hemställer Utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bevillnings-JJtsJcottets Betänkande N:o 2.

6:o

att hvad Herr Forssbeck i förevarande hänseende föreslagit

icke heller må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 29 April 1872.

På Stats-Utskottets vägnar:

O

ARYID FR:S0N POSSF.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1872.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.