Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette hufmdtitel.

1872-02-19 · 36 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1872:10, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette hufmdtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

1

N:o 10.

Ank. till Riksd. Kansli den 19 Febr. 1872, kl. 5 e. m..

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens

Sjette hufmdtitel.

(2:a U. A.)

Nu gällande Riksstat upptager för denna hufvudtitel:

penningar...................

indelt ränta och ersättning för indragna räntor ....

indel t tionde och ersättning för indragna tiondeanslag

oindelt spån mål............

Summa R:dr 7,704,100: —

De förändringar, som i afseende å sjette hufvud titeln ifrågakommit dels

med anledning af Kongl. Maj:ts i den nådiga propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof framställda förslag, dels i följd af enskilda, vid

Riksdagen väckta motioner, omförmäla:; här nedan i den ordning, hvaruti anslagen

i riksstaten förekomma.

7,474,550: G2.

197,347: 14.

12,407: 64.

19,794: 60.

Departementets expedition.

l:o. Till arvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning Angående.

och expedierande har Kongl. Maj:t äskat anvisande å extra stat åfarvode ät ««

1,800 R:dr. biträde vid de

tji.. t , n t kommunala

r oi mnevaiande och flora föregående ar liar till ett dylikt biträde be- ärendena$ beviljats

enahanda belopp, och då af statsrådsprotokollet öfver civilärenden den

9 Januari innevarande år inhemta», att antalet af kommunala ärenden så tillgift.

till Riksd. Prot. 1872. 4 Samt. 1 Afd. 7 Käft. \

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Angående

l öneförh vjning

dt landtmäterif

skalen.

Angående anslag

för ekonomiska

harteverket

m. m.

växt, att under år 1871 inkommit omkring 60 flera än under hvarje af de

närmast föregående åren, på samma gång antalet af samtliga till Civildepartementet

inkomna mål med omkring 200 öfverstigit medeltalet under

de sednast förflutna åren, tillstyrker Utskottet,

att till arvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas

beredning och expedierande må å extra stat för år 1873

anvisas 1,800 R:dr.

Landtmäteristaten.

2:o. Inom Andra Kammaren har Herr J. A. Åstrand uti en till StåtsUtskottet

remitterad motion (N:o 133) väckt förslag derom, att Riksdagen,

i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t vid sistlidna lagtima riksmöte

äskade, måtte bevilja landtmäterifiskalen en behöflig löneförhöjning af 600

R:dr årligen.

Yid nyssnämnda riksdag biträdde Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts berörda

framställning i så måtto, att den begärda löneförhöjningen tillstyrktes för

år 1872, men denna hemställan blef af Riksdagen afslagen.

Med anledning häraf och då någon ytterligare utredning i ämnet utöfver

den, som åtföljde Kongl. Maj:ts nyssberörda proposition, nu icke blifvit

förebragt, samt ärendet så nyligen varit föremål för Riksdagens ompröfning,

anser sig Utskottet icke kunna annat än hemställa,

att Herr Åstrands ofvan omförmälda motion må lemnas

utan afseende.

Rikets ekonomiska karteverk.

3:o. Med anledning af Riksdagens uti skrifvelse den 9 Maj 1870 gjorda

underdåniga anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning, i

hvad mån de topografiska, ekonomiska och geologiska karteverken kunde

med hvarandra ställas i närmare samband, efter hvilken plan i afseende å

skalor, omfattning och utgifning dessa karteverk framgent borde fortgå samt

i hvad mån kostnaderna derför måtte kunna inskränkas, har, efter det vederbörande

i ämnet afgifvit underdånigt utlåtande, Kongl. Maj:t den 15 sistlidne

December, på sätt statsråds-protokollet öfver civilärenden för samma

dag närmare utvisar, hvad angår ekonomiska karteverket fastställt och beslutit:

uatt det påbörjade allmänna ekonomiska stomkarteverket i skalan

1 : 20,000 bör, så vidt det angår de till Svea land räknade och söder derom

belägna delarne af riket, fortsättas och afslutas;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

3

att deremot utgifning på statsverkets bekostnad af ekonomiska häradskartor

i skalan 1 : 50,000 icke, på sätt hittills skett, vidare må ega rum,

sedan de kartor af nämnda beskaffenhet, för hvilkas fullbordande Kongl.

Maj:t särskildt anslagit medel, utkommit, men att det må vara vederbörande

landsting, hushållningssällskap och kommuner öppet lcmnadt att på egen bekostnad

föranstalta om utgifning af ifrågavarande kartor;

att det ekonomiskt-geografiska karteverket öfver Norrbottens län skall

fortfarande bearbetas efter hufvudsakligen enahanda plan som hittills samt

utgifningen af dertill hörande, kartor i skalan 1 : 100,000 på statsverkets

bekostnad fortsättas och afslutas;

att det ekonomiska karteverket med hvad dertill hörer, så väl i hvad

det afser södra och mellersta delarne af riket som ock i fråga om Norrbottens

län, skall vid ingången af år 1873 ställas under styrelse och ledning

af chefen för Topografiska korpsen på sätt och under vilkor, som Kongl.

Maj:t i afseende å verkställighet af beslutet härom kan finna lämpligt närmare

bestämma;

att hos Riksdagen skulle göras framställning, att, oansedt ekonomiska

karteverket komme att vid 1873 års ingång förläggas under chefens för

Topografiska korpsen styrelse och ledning, Riksdagen likväl måtte vid riksstatens

sjette hufvudtitel bibehålla det derå nu uppförda ordinarie reservationsanslag,

6,000 R:dr, samt å samma hufvudtitel uppföra de extra-ordinarie

eller ordinarie anslag, hvilka för år 1873 och framgent blefve för bemälda

karteverk äskade och beviljade;

att tills vidare, och så länge de genom andre-landtmätaretjensternas indragning

redan uppkomna och framdeles uppkommande lönebesparingar få

användas till landtmätares sysselsättande vid ekonomiska karteverket, bör

såsom kompetensvilkor för anställning och användande i egenskap af ekonomisk

kartograf, så vidt omförmälda lönebesparingar lemna tillgång till aflönande

af nya kartografer och bestridande af deras resekostnader, fordras

att vara landtmätare;

att till följd af ekonomiska karteverkets förläggande under chefens för

Topografiska korpsen styrelse och ledning alla de frågor, hvilka röra Topografiska

korpsens ekonomiska och topografiska kartearbeten jemte civilt statistiska

beskrifningar och äro af beskaffenhet att böra för Kongl. Maj:t föredragas,

skola dertill gemensamt af cheferne för Landtförsvars- och Civildepartementen

beredas;

att statistiska länsbeskrifningar, utarbetade enligt de af chefen för

Civil-departementet föreslagna grunder och uppställda i den form, som Kongl.

Maj:t framdeles, sedan vederbörande blifvit hörde och dertill afgifvit förslag,

kan finna lämpligt bestämma, böra fortfarande på statsverkets bekostnad

utgifvas;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

att utgifvande af topografiska kartblad i skalan 1 : 100,000 med derå

anbragt färgtryck för betecknande af ekonomiska förhållanden icke må på

statsverkets bekostnad ega rum, med mindre visshet förefinnes, att kostnaderna

varda genom försäljning af dylika kartblad till fullo betäckta; samt

att chefen för Topografiska korpsen jemväl i sin egenskap af styresman

och ledare af det ekonomiska karteverket, samt cheferne för Sjökartekontoret

och Sveriges geologiska undersökning böra, innan de hvar för sig

uppgöra arbetsplan för året att Kongl. Maj:ts pröfning underställas, sammanträda

till gemensamma öfverläggningar och rådplägningar, hvarvid protokoll

skall föras.”

I enlighet härmed har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att dels

vid sjette hufvudtiteln bibehålla det derå för närvarande för rikets ekonomiska

karteverk uppförda ordinarie anslag 6,000 K:dr, dels ock under samma

hufvudtitel på extra stat för år 187o anvisa till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska

kartearbetena i Norrbottens län 20,000 R:dr och af de

ekonomiska stomkartearbetena i öfriga delar af riket 32,000 R:dr eller tillsammans

52,000 R:dr.

I sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet till behandling

förehaft en af Herr A. F. Helander inom Andra Kammaren väckt,

till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 9(i), hvaruti föreslås,

att i anseende till uppkomna frågor om såväl Topografiska korpsens

förening med Generalstaben som om annan organisation af karteverken, Riksdagen

hos Kongl. Maj:t ville i underdånighet anhålla om uppskof tills vidare

med verkställigheten af Kongl. Maj:ts beslut i kartoverksfrågan af den 15

December 1871;

att till följd häraf det af Kongl. Maj:t till ekonomiska karteverket för

år 1873 begärda anslag beviljas att utgå till ekonomiska kartearbetena

för nämnda år, bearbetade under Landtmäteristyrelsens ledning; och

att Riksdagen vidare underdånigst ville anhålla, att Kongl. Maj:t samtidigt

med nådig proposition till 1873 års Riksdag om erforderligt anslag

till rikets allmänna karteverk för år 1874 täcktes meddela Riksdagen detaljerad

plan för karlcverkens framtida bearbetande inom landtmäteriet på nedan

nämnda hufvudsakliga grunder, hvilka Riksdagen för sin del funnit lämpliga

och antagliga, nemligen:

”«) tills vidare eller intill dess att Topografiska korpsen blifvit förenad

med Generalstaben, bearbetas ekonomiska och topografiska karteverken såsom

hitintills, men med all möjlig besparing och med undvikande af dubbelarbeten

; börande cheferne, innan de hvar för sig uppgöra arbetsplan för året

att Kongl. Maj:ts pröfning underställas, sammanträda till gemensam öfverläggning

och rådplägning, dervid protokoll föres;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

5

b) sedan nyss berörda förening för sig gått, eller derförut, om så finnes

lämpligt, bearbetas de ekonomiska och topografiska karteverken under benämning

rikets allmänna karteverk, ensamt inom landtmäteriet under Landtmäteristyrelsens

öfverinseende, men på särskild afdelning, oberoende af andra

ärendens handläggning inom styrelsen och under af Kongl. Maj:t förordnad

närmaste styresman eller öfveringeniör;

c) allmänna karteverket bedrifves med större skyndsamhet, än hitintills

varit förhållandet, och användas vid detsamma hufvudsakligen landtmätare

till det antal til Igångar no medgifva;

d) oaktadt karteverket tillhör landtmäteriet, må dock, då stora ekonomiska

eller andra vigtiga skäl och omständigheter dertill äro för handen,

personer utom landtmäteriet dervid kunna anställas, såsom när fråga är om

kartearbeten i någon aflägsen landsort, eller i händelse någon vid ekonomiska

karteverket nu arbetande, landtmäteriet ej tillhörande person vill vid

allmänna karteverket anställas;

e) karteverkets styrelse drager försorg derom att, sedan karteverket

för ett län blifvit fullbordad!, det underkastas en fortgående granskning i

afseende å tillkomna odlingar m. m., så att öfversigt af i möjligaste måtto

samtidiga förhållanden må genom kartorna, eller åtminstone genom arealbeskrifningar,

erhållas;

/) till vinnande af såväl sist nämnda ändamål som af det gagn, som

med kartearbetena afses, böra kartorna mångfaldigas, hvarföre en litografisk

anstalt eller annan inrättning för kartornas mångfaldigande bör vara med

karteverket förenad, vid hvilken fruntimmer och personer utom landtmäteriet

kunna anställas; och

y) nödigt antal qvinliga biträden för karteverket må för ritning af

kartor och andra göromål, som kunna dem ombetros, antagas.”

Den omsorgsfulla utredning chefen för Civildepartementet egnat den

af 1870 års Riksdag till Kongl. Maj:t hänskjutna frågan om och i hvilken

mån de topografiska, ekonomiska och geografiska karteverken kunde ställas i

närmare samband, finnes intagen bland bilagorna (N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts

proposition om statsverkets tillstånd och behof, hvadan densamma för undvikande

af vidlyftighet här endast torde behöfva åberopas.

Af denna utredning, som grundar sig på ett af särskilde komiterade

afgifvet underdånigt utlåtande i ämnet, framgår, så vidt Utskottet kunnat

bedöma, ändamålsenligheten af Kongl. Maj:ts ofvan berörda beslut. Utskottet

har sålunda icke kunnat biträda det af förrbemälde motionär väckta förslag

derom, att dessa beslut icke måtte sättas i verket. Då emellertid motionärens

hufvudsyfte synes hafva varit att söka bereda landtmätarne, hvilka

af brist på arbete i tjensten uti ekonomiskt afseende onekligen befinna sig

i en tryckt ställning, ökadt tillfälle till sysselsättning vid rikets karteverk,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10,

Angående

upprättande

af en geografisk

karta öfver

Westerbottens

län.

torde böra erinras, hurusom berörda förhållande synes vid kartevorksfrågans

afgörande icke varit lemnadt ur sigte, enär Kongl. Maj:t, på sätt ofvan är

nämndt, stadgat, att såsom kompetensvilkor för anställning och användande

i egenskap af ekonomisk kartograf fordras att vara landtmätare.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet, som beträffande

de af Kongl. Maj:t för ifrågavarande ändamål äskade anslag icke haft

något att erinra, hemställa,

a) att dels vid sjette hufvudtiteln måtte bibehållas det

derå för närvarande för rikets ekonomiska karteverk uppförda

ordinarie anslag 6,000 R:dr, dels ock under samma ,

hufvudtitel på extra stat för år 1873 anvisas till fortsättande

af de ekonomiskt-geografiska kartearbetena i Norrbottens

län 20,000 R:dr och af de ekonomiska stomkartearbetena

i öfriga delar af riket 32,000 R:dr eller tillsammans

52,000 R:dr; samt

b) att Herr Helanders ofvan berörda motion icke måtte

bifallas.

4:o. Uti en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 26) har Herr E. Hceggström hemställt, att ett belopp af

15,000 R:dr måtte ställas till Kongl. Maj:ts disposition för bestridande af

kostnaderna för utarbetande och utgifvande af en geografisk karta öfver

Wester bottens län.

På sätt motionären upplyst, har chefen för Civildepartementet uti sitt

till statsråds-protokollet för den 15 December 1871 afgifna yttrande angående

ifrågasatt närmare samband mellan de särskilda karteverken (se bil. 5 b,

sid. 27) vitsordat det nu anmälda behofvet. I sammanhang med hemställan,

att stadgas borde, det arbete för sammandragning och utgifning af länskartor

icke måtte af Topografiska korpsen företagas, med mindre än att

Kongl. Maj:t dertill i hvarje särskild! fall uppå vederbörandes framställning

lemna! nådigt tillstånd, yttrade nemligen departements-chefen med anledning

af bristen på geografiska kartor öfver Kopparbergs och Westerbottens län,

att med begagnande, hvad anginge det förra länet, af befintliga storskifteskartor

samt för det sednare dels af de öfver det så kallade nedra eller kustlandet

upprättade afvittrings- och andra kartor, dels ock till någon del af

en tillgänglig så kallad situationskarta öfver länets lappmark, dit afvittringsgöromålen

nu blifvit förlagda, äfvensom med ledning af den uppmätta och

utstakade kulturgränsen mellan de till odling tjenliga trakter inom lappmarken

och de egentliga fjellbygderna, borde, om åtskilliga ortbestämmelser,

i likhet med hvad i Norrbottens län för ekonomiska karteverkets be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

7

hof skett, på astronomisk väg åstadkommas, efter förhållandena någorlunda

tillförlitliga geografiska kartor öfver ifrågavarande två län i skalan 1 : 200,000

eller 1 : 250,000 kunna utan alltför stora kostnader sammansättas och utgifvas;

att behofvet af sådana kartor för kännedom om länens natur- och

odlingsförhållanden, kommunikationer m. m. vore så känbart, att detta behofs

fyllande, äfven om sådant inom den närmaste tiden icke kunde ske

annorlunda än provisoriskt, förefölle i hög grad önskvärdt; men att, då frågan

för närvarande icke kunde anses vara tillräckligt utredd, densammas

vidare behandling borde få bero på framtida framställning.

Då sålunda ifrågavarande ärende redan varit inför Kongl. Maj:t anmäldt

samt en vidare behandling af detsamma endast är beroende af vederbörlig

utredning, hemställer Utskottet,

att Herr Hseggströms ofvan berörda motion icke för närvarande

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Öfverståthållare-embetet.

5:o. På det den anslagna hyresersättningen till Öfverståthållare- Angående

embetet måtte kunna ökas med 1,500 R:dr och 3,355 R:dr ytterligare J^^möflev

ställas till Öfverståthållare-embetets förfogande för aflönande af exekutions- ståthållarebetjeningen

vid dess kansli har Kongl. Maj:t nu äskat, att det för närva- embetet
rande

till 77,267 R:dr uppgående anslaget till Öfverståthållare-embetet måtte

höjas med 4,855 Il:dr.

Vid sistlidet års lagtima riksdag föreslog Kongl. Maj:t, att för utvidgning

af den åt Öfverståthållare-embetets kansli upplåtna embetslokal måtte

beviljas tillökning i den på samma embetes anslag uppförda hyresersättning,

men enär blifvande hyresbeloppet för den utvidgade lokalen då ännu icke

var bestämdt, begärdes för innevarande år endast på extra stat det belopp,

som, enligt hvad anmäldt blifvit, kunde komma att blifva behöfligt eller 1,500

R:dr, hvilket belopp af Riksdagen beviljades. Enär behofvet af den utvidgade

embetslokalen sålunda redan blifvit af Riksdagen erkändt och hyresbeloppet,

enligt hvad af statsråds-protokollet (bil. 5 a, sid. 5) inhemtas, numera

blifvit genom ett mellan Öfverståthållare-embetet och Stockholms stads drätselnämnd

afslutade kontrakt tills vidare bestämdt till 3,000 R:dr årligen, tillstyrker

Utskottet,

a) att utöfver det å Öfverståthållare-embetets stat till

hyresersättning uppförda belopp, 1,500 R:dr, måtte i enahanda

afseende å ordinarie stat anvisas ytterligare

1,500 R:dr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Angående förhöj

dt aflöning stanslag

till

exekutionsbetjeningen

vid

Ofverståthållare-embetets

kansli.

Angående anvisande

af en

ny länsmanslön.

Angående ersättning

för

indragna

landsstatsboställen.

Beträffande derefter Kong!. Maj:ts framställning om höjning af anslaget

till aflöning åt exekutionsbetjeningen vid Öfverståthållare-embetets kansli

får Utskottet uppå de i statsråds-protokollef (bil. 5 a, sid. 5—9) till stöd

för densamma anförda skäl, tillstyrka,

b) att anslaget till aflönande af exekutionsbetjeningen

vid Öfverståthållare-embetets kansli måtte förhöjas med

3,355 R:dr.

Landsstaterna i länen.

6:o. Sedan uppå Kongl. Majds Befallningshafvandes i Calmar län

derom gjorda, af Kammarkollegium och Statskontoret understödda framställning,

Kongl. Maj:t funnit nödigt fördela det af Thorsås och Söderåkra

socknar i Södra Möre härad bestående länsmansdistrikt i tvänne, har Kongl.

Maj:t förty af Riksdagen äskat såsom löneförmåner åt den blifvande länsmannen

i det nya distriktet 850 R:dr.

Med anledning af hvad i statsråds-protokollet (bil. 5 a, sid. 9 och 10)

finnes i ämnet an förd t, och då det äskade beloppet är lika med den för andra

länsmän utan boställe bestämda aflöning, hvilken utgår med 700 R:dr i

lön och 150 R:dr i hyresersättning, tillstyrker Utskottet,

att till lön, och hyresersättning åt en länsman i ofvan

ifrågasatta nya distrikt måtte anvisas 850 R:dr.

7:o) Jemlik t Kong]. Maj:ts tid efter annan fattade nådiga beslut hafva

nedannämnda landsstatsboställen blifvit mot årlig ersättning åt vederbörande

tjensteman till statsverket indragna, nemligen inom .Jönköpings län: a) det

kronofogden å Östra Wedbo fögderi på lön anslagna boställe \ mantal N:o G

Slättåkra Aspegård och ■§■ mantal N:o 1 Slättåkra Månsegård mot ersättning

af 1,026 R:dr; b) länsmansbostället i Vestra härads vestra distrikt -i- mantal

N:o 1 Qvarnaryd mot ersättning af 351 R:dr; och c) länsmansbostället

i sistnämnda härads norra distrikt \ mantal N:o 1 Brassbo mot ersättning

af 450 R:dr; inom Kronobergs län: det länsmannen i Norr viddinge härad

på lön anslagna boställe \ mantal N:o 3 Tolg Hållebohl mot ersättning af

535 R:dr; inom Christianstads län: länsmansbostället i W il lands härad {- mantal N:o 13 Fjelkinge mot ersättning af 756 R:dr; samt inom Örebro län:

länsmannens i Fellingsbro härad boställe \ mantal N:o 3 Hökasta mot ersättning

af 480 R:dr; och får Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t i anledning af

Statskontorets derom gjorda underdåniga framställning föreslagit, tillstyrka,

att det kontanta anslaget till landsstaterna i länen måtte

höjas med en mot sammanräknade beloppen af ofvan
nämnda
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

nämnda ersättningar svarande summa af 3,598 R:dr, men

det indelta ränteanslaget deremot minskas med det sammanräknade

belopp, hvartill de berörda boställen åsätta

räntor varit i stat beräknade, eller 309 R:dr.

8:o. Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (N-o Angående

!£>» A.,T- Vhr'' Sand anfiirt- att han »*»

löb- Ibbo arens riksdag inom dåvarande Bondeståndet väckt förslag derom,

“att hvarje häradsskrifvares lön måtte bestämmas till 1,600 R:dr, hvarå afkortningen

af boställe, der sådant finnes, må afgå, men att sportlerna deri

ej ma beräknas; att lönen för häradsskrifvare må efter vissa års väl vitsordad

tjenstgöring höjas till 2000 R:dr; och att, efter ytterligare vissa år, häi

adsskiifvarnes löner ma höjas till samma belopp som kronofogdarnes eller

2500 R:dr, allt under vilkor af goda vitsord och att boställsafkastningen

men ej sportlerna deri skola beräknas11; Och har under åberopande häraf

motionären nu förnyat sitt förslag, att häradsskrifvarnes aflöningssätt skulle

så ordnas, att sportlerna icke inberäknades, vare sig att lönen bestämdes, såsom

motionären föreslagit, stigande, efter lämpligt antal år väl vitsordad

tjenstgöring, ifrån 1,600 till 2,000 och 2,500 R:dr, eller till fast 2,000 R:dr,

allt utom 300 R:dr hyresersättning för dem, som saknade boställen.

Stats-Utskottet, till hvars behandling detta förslag blifvit remitteradt,

anser sig härvid endast böra erinra, hurusom de redan åstadkomna förenklingarne

i uppbörds- och beskattningsväsendet böra leda till minskning i

häradsskrifvarnes göromål. Att ytterligare förenklingar inom denna gren”af

förvaltningen inom kort förestå, torde dessutom kunna med visshet antagas.

\ id sådant förhållande lärer någon löneförhöjning för desse tjensteman icke

böra ifrågakomma, helst brist på kompetente sökande till dylika tjenstebefattningar,

så vidt Utskottet har sig bekant, icke försports. Utskottet hemställer

derföre,

att Herr Uhrs förevarande motion icke måtte bifallas.

Statens jernvägstrafik.

9:o. Enligt hvad af statsråds-protokollet (bil. 5 a, sidd. 11—24) in- Angående

hemtas, upptager den specifika kostnadsstaten för statens järnvägstrafik under ,uåft*8tat /»

innevarande år följande belopp nemligen för: '' ° ''TZS''''

byråafdelningen ............“.............. 178,000: --

banafdelnmgen........................... 1,242,000: _

Bih. till RiJcsd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 Afd.

Transport R:dr

Häft,

[,420,000

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

maskinafdelningen........

trafikafdelningen.........

nya byggnader och anläggningar

nya inventarier .........

Transport 1,420,000

...... 1,831,000

.......1,190,000

...... 279,000

...... 430,000

Summa R:dr 5,150,000: —

De under år 1873 förestående utgifterna hade Trafikstyrelsen beräknat

sålunda:

för byråafdelningen..........

„ banafdelningen...........

„ maskinafdelningen ........

„ trafikafdelningen..........

„ nya byggnader och anläggningar

„ nya inventarier..........

........ 178,000: —

........ 1,406,000: —

....... 1,942,000: —

........1,240,000: —

........ 326,000: —

........ 358,000: —

Summa R:dr 5,450,000: —

Då inkomsterna af jern vägstrafiken för år 1873 antagas till 8,450,000

R:dr och utgifterna för drift och underhåll till 4,766,000 R:dr, skulle dessa

sednare, enligt styrelsens beräkning, uppgå till omkring 56,4 procent af bruttoinkomsten

för samma år.

Åt Trafikstyrelsens underdåniga berättelser för åren 1868—1870 inhetntas,

att utgifternas förhållande till inkomsterna utgjort:

år 1862 ................... 72,952 procent

„ 1863 ................... 68,508 „

„ 1864 ................... 65,487 „

„ 18 6 5 .........,......... 59,762 „

„ 1866 ................... 59,428 „

„ 18 6 7 ................... 60,076 „

» 18 6 8 ................... 68,597 „

* 18 6 9 ................... 55,670 „

„ 1870 . . .................. 53,167 „

utvisande dessa siffror på det hela ett successivt nedgående af utgiftsprocentem.

Med afseende å svårigheten att, nära, två år före den tid, utgiftsförslaget afser,

genom dettas granskning i detalj, beräkna anslagsbehofven, har Utskottet uti

nyssnämnda procentförhållande trott sig finna en bättre ledning för omdömet

i detta afseende. Då, såsom nyss är nämndt, utgiftsprocenten under de anförda

åren, med undantag af de för jern vägstrafiken ogynnsamma åren 1867

och 1868, varit i jemnt

komsterna de sista åren

nedgående,

väg beräknat,

och vid det lyckliga förhållande att instigande

progression öfverträffat hvad man i förtorde

med någorlunda säkerhet få antagas, att år 1873 utgifterna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

11

för drift och underhåll icke behöfva uppgå till högre procent af bruttoinkomsten

än hvad under år 1870 varit fallet. Utskottet har af sådan anledning

beräknat dessa utgifter till omkring 58 procent af det belopp 8,450,000 R:dr,

hvartill trafikmedlen af Kongl. Maj:t upptagits, eller i jemnt tal till 4,500,000

R:dr.

För nya byggnader och, anläggningar har i statsförslaget upptagits en

summa af 326,000 R:dr, hvaribland ingår för “diverse nya byggnader och

anläggningar, förslagsvis''4 50,000 R:dr. Detta belopp synes väl högt beräknadt,

helst anslagen under denna rubrik i öfrigt (se bil. 5 a, sidd. 18 och

19) äro i detalj upptagna. Med afseende likväl å de många oförutsedda

behof, som kunna uppstå, och hvilka måste tillgodoses, torde likväl någon

nedsättning i det begärda förslagsanslaget icke böra vidtagas. Under samma

anslagsrubrik förekommer för Malmö stations utvidgning 100,000 R:dr. Ehuru

af statsråds-protokollet (bil. N:o 5 a, sidd. 23 och 24) inhemtas, att denna

utvidgning till en del är beroende på utgången af år 1867 öppnade underhandlingar

med Malmö stad om förvärfvande för statens räkning af erforderligt

utrymme inom dervarande hamns område, men att något svar från

stadens sida ännu ej lemnats, har likväl Utskottet, som icke kunnat underkänna

behofvet af ökadt utrymme vid denna station, ansett sig böra understödja

förslaget om anvisande af det härför under år 1873 erforderliga belopp,

dock endast under vilkor att det för utvidgningen behöfliga utrymmet

inom Malmö hamns område kostnadsfritt till staten afträdes. Utskottet har

derföre beräknat anslagsbehofvet för nya byggnader och anläggningar under

år 1873 till 326,000 R:dr, eller samma belopp som statsförslaget upptager.

Beträffande slutligen de under anslagsrubriken nya inventarier upptagna

belopp, tillsammans 358,000 R:dr, har Utskottet icke haft något att erinra.

Omkostnaderna vid statens järnvägstrafik under år 1873 skulle således,

enligt Utskottets beräkningar, uppgå för

drift och underhåll . ..................till R:dr 4,500,000: —

nya byggnader och anläggningar............. „ 326,000: —

nya inventarier ....................... „ 358,000: —

eller tillhopa R:dr 5,184,000: —

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning måtte

endast på det sätt bifallas, att det till utgående från

trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget till statens

jern vägstrafik måtte höjas från 4,300,000 R:dr till

5,184,000 R:dr, eller med 884,000 R:dr.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- UtsJcottets Utlåtande N:o 10.

Skiften och afvittringar.

Angående a*." 10:o. Den för innevarande år af Kongl. Maj:t fastställda stat för stor
ten

och afvil- skiftes- och afvittringsverken upptager samtliga utgifterna till 165,326 R:dr.

ringer. Deraf belöpa sig på Kopparbergs län 47,050 R:dr, på Yesterbottens län

66,376 R:dr och på Norrbottens län 51,900 R:dr. Det samfälda belopp,

som för fortsättande i samma utsträckning af dessa arbeten under år 1873

skulle erfordras, hade Landtmäteristyrelsen, enligt hvad af statsråds-protokollet

(bil. N:o 5 a, sid. 27) inhemtas, beräknat till 167,326 R:dr, i följd hvaraf

utöfver ordinarie anslaget, 63,000 R:dr, skulle erfordras ett extra anslag af

minst 104,000 R:dr. Då emellertid åtskilliga arbetstält antagligen komme

att under år 1873 för afvittringsverkets i Yesterbottens län räkning från kronans

härvarande förråd inlösas och dessutom brist snarare än besparing å

de för år 1872 beräknade tillgångar vore vid årets slut att emotse, har

Kongl. Maj:t för skiften och afvittringar af Riksdagen äskat på extra stat ett

anslag af 106,000 R:dr.

Med afseende å vigten deraf att ifrågavarande arbeten under den närmaste

framtiden bedrifvas i lika omfattning som hittills, tillstyrker Utskottet,

att för skiften och afvittringar måtte utöfver ordinarie anslaget

på extra stat för år 1873 anvisas 106,000 R:dr.

Landtbruksingeni rer och deras biträden.

Angående jör- 1 1:0. Med afseende å den landtbruksingeniörerne vid 1865—1866 årens

m riksdag medgifna och enligt nådigt bref den 13 Juli 1866 bekräftade rätt

landtbruhs- till gradvis skeende förbättring i löneförmåner med 500 R:dr efter femårig

''deras^träden. väl vitsordad tjenstgöring i hvarje lönegrad intill den högsta, eller 3,000 R:dr,

har Kongl. Maj:t, då fyra dylika uppflyttningar i högre lönegrad kunde

ifrågakomma för tiden från och med år 1873, hos Riksdagen begärt, att

anslaget till landtbruksingeniörer och deras biträden måtte höjas från nuvarande

beloppet 43,950 R:dr till 45,950 R:dr, eller med 2,000 R:dr; och

då denna förhöjning erfordras för tillämpningen af de angående nämnde

tjenstemäns aflöning meddelade allmänna föreskrifter, tillstyrker Utskottet,

att anslaget till landtbruksingeniörer och deras biträden

måtte med 2,000 R:dr förhöjas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

13

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmaniianäriugar.

12:o. På sätt Kongl. Maj:t, i anledning af Landtbruksakademiens derom

gjorda underdåniga framställning, föreslagit, tillstyrker Utskottet,

att följande vid föregående riksdagar beviljade anslag

måtte jemväl för år 1873 på extra stat anvisas, nemligen:

a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för

husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag

och andra jordbruksalster, (i,000 R.dr;

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,

smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det

kan finnas tjenligast anställa sådana möten, och der hushållssällskapen

vilja förena sig om sammanskott af medel

till dessa utställningar 3,000 R:dr; och

c) till Svenska trädgårdsföreningen, mot enahanda vilkor

som vid föregående riksdagar bestämts, 4,500 R:dr.

13:o. För fortsättande under år 1873 af de geologiska undersökningarne

har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 58,000 R:dr.

I anledning af 1870 års Riksdags, under anslagstiteln ”rikets ekonomiska

karteverk” här ofvan omförmälda framställning har, på sätt af statsrådsprotokollet

(bil. N:o 5 a, sid. 29) inhemtas, Kongl. Maj:t fastställt och

beslutit:

”att den vid de geologiska undersökningarne nu begagnade arbetsskalan

1:50,000 bör i allmänhet fortfarande tillämpas;

att för trakter, hvilka i geologiskt afseende äro af det intresse och den

omvexling, att konceptkartan deröfver upprättas i skalan 1 : 50,000, samma

skala bör fortfarande såsom hittills användas vid kartans utgifning;

att å de geologiska kartorna hädanefter böra mera än hittills, och så

vidt utan uppoffring af deras egentliga ändamål kan ske, upptagas egogränser,

vägar, gångstigar och mera sådant, som tjenar till att underlätta

möjligheten att med ledning af kartan återfinna de derå afbildade geologiska

förhållandena i verkligheten;

att, utöfver hvad som hittills vidgjorts och vidare lärer komma att i

mån af tillgångar vidgöras för utarbetande af en geologisk öfversigtskarta,

ytterligare åtgärder icke böra föreskrifvas; äfvensom

att chefen för Sveriges geologiska undersökning samt cheferne för

Topografiska korpsen och Sjökartekontoret, innan de hvar för sig uppgöra arbetsplan

för året att underställas Kongl. Maj:ts pröfning, böra sammanträda till

gemensamma öfverläggningar och rådplägningar, hvarvid protokoll skall föras.”

Angående anslag

till prisbelöningar

vid

allmänna

landtbrulcs- .

möten m. m.

Angående anslag

för fortsättande

af de

geologiska

nndersökningarne.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Angående

ifrågasatt indragning

af

stuteriet vid

Ottenby m. m.

Den af Kongl. Maj:t för innevarande år för geologiska undersökningsverket

fastställda utgiftsstat upptager för:

aflöningar ............................... 30,800: —

utgifter för arbetena på fältet.................... 16,500: —

byråafdelningen............................ 500: —

laboratorium.............................. 500: —

museum................................. 700: —

biblioteket............................... 600: —

kart- och boktrycket.....

värmeledning, ved och vatten

diverse utgifter........

oförutsedda utgifter......

10,300: —

1,400: —

200: —

1,500

Summa R:dr 63,000

Chefen för Sveriges geologiska undersökning hade beräknat utgifterna

för de geologiska undersökningarnes fortsättande under nästkommande år

till 64,000 R:dr, deraf för

aflöningar............

arbeten å fältet........

byråafdelningen........

laboratorium..........

museum............

biblioteket...........

kart- och boktrycket.....

värmeledning, ved och vatten

diverse utgifter........

........ 31,300: —

........ 18,200: —

........ 600: —

........ 700: —

........ 700: —

........ 800: —

........10,000: —

........ 1,500: —

. . . . . . . 200: —

Summa R:dr 64,000: —

Då emellertid en besparing till belopp af omkring 4,000 R:dr vore vid

1872 års slut att förvänta, samt vid pass 2,000 R:dr genom försäljning af

kartor och beskrifningar antagligen komme att under år 1873 till undersökningsverket

inflyta, hade bemälde chef ansett anslagsbehofvet för år 1873

kunna till 58,000 R:dr inskränkas.

Under åberopande af hvad sålunda förekommit, tillstyrker Utskottet,

att för fortsättande under år 1873 af de geologiska undersökningarne

måtte beviljas ett extra anslag af 58,000 R:dr.

Hästafvelns förbättrande.

14:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 109) har Herr O. F. Pettersson föreslagit, att stuteriet

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

15

vid Ottenby kungsgård måtte upphöra och egendomen i författningsenlig ordning

för statens räkning utarrenderas, med vilkor att blifvande ar rendatorn

tillhandahölle ett visst antal bättre sorters racehästar för hästafvelns förbättrande

i allmänhet. Till stöd för detta förslag har motionären hufvudsakligen

anfört, att Ottenby kungsgård borde utaf afkastningen kunna bestrida

utgifterna för egendomen och stuteriet, utan särskilda årliga uppoffringar

af staten; att, om man sammanräknade hvad som af Stuteriöfverstyrelsen

för de tio sistförflutna åren blifvit utanordnadt samt egendomens och

stuteriets inkomster, ändock ganska betydlig brist uppstått; att få af de vid

Ottenby uppfödda hästar antagits till remonter; att dessa hästar voro mindre

tjenliga till arbetshästar, men möjligen till ridhästar för enskilda personer;

att priset å stuteriets hästar vid de under sednare åren hållna auktioner betydligt

fallit, under det att priset på hästar i allmänhet fortfarande varit

ganska högt, hvilket enligt motionärens förmenande bevisade, att racehästar

numera ej vore så begärliga som förr och således ej uppfyllde det ändamål,

hvartill de voro afsedda.

Hvad först beträffar omkostnaderna för Ottenby stuteri, har Utskottet

med ledning af statsrevisorernes berättelser låtit upprätta följande tabell, som

för hvart och ett af åren 1861 —1870 utvisar förhållandena vid Strömsholm,

Ottenby och Flyinge stuterier i afseende å taxeringsvärde, statsanslag, hästantal,

antalet försålde hästar och deras försäljningspris:

Strömsholms stuteri med ett taxeringsvärde af 724,550 R:dr.

Ar.

Tillskott af

Hästarnes

Antal för-

Försäljnings-

Medelpris för

statsmedel.

antal.

sålda hästar.

summa.

hvarje häst.

1861.

24,000.

203.

19.

11,272.

593.

1862.

20,066.

191.

20.

14,595.

730.

1863.

20,066.

183.

22.

15,669.

712.

1864.

36,316.

192.

20.

14,288.

714.

1865.

55,67 6.

194.

19.

11,711.

617.

1866.

51,231.

212.

12.

4,001.

3 3 3.

1867.

30,826.

201.

31.

14,236.

459.

1868.

33,466.

188.

25.

11,553.

462.

1869.

19,066.

188.

29.

12,164.

419.

1870.

10,066.

164.

42.

15,760.

375.

Summa

300,779.

1,916.

239.

125,249.

Tio års medium

30,077,9.

191,6.

23,9.

12,524,9.

524.

Anm. Do höga statsbidragen åren 1865—1866 föranleddes af en vid Strömsholm

under denna tid vidtagen större nybyggnad.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Ut.skottets Utlåtande N:o 10:

Ottenby stuteri med ett taxeringsvärde af 200,000 R:dr.

Ar.

Tillskott af

statsmedel.

Hästarnes

antal.

Antal för- sålda hästar.

Försäljnings-

summa.

Medelpris för

hvarje häst.

1861.

6,000.

201.

25.

13,472.

539.

1862.

7,000.

195.

41.

28,902.

705.

1863.

5,000.

205.

26.

19,713.

758.

1864.

7,105.

209.

28.

18,092.

646.

1865.

11,000.

214.

24.

12,535.

523.

1866.

15,700.

207.

39.

15,023.

385.

1867.

12,730.

209.

35

15,427.

441.

1868.

18,500.

212.

27.

11,597.

429.

1869.

29,250.

216.

24.

9,750.

406.

1870.

22,000.

162.

74.

33,498.

452.

Summa

134,285.

2,030.

343.

178,009.

Tio års medium:

13,428,5.

203.

34,3.

17,800,9.

519.

Flyinge. stuteri med ett taxeringsvärde af 560,800 R:dr.

Ar.

Tillskott af

statsmedel.

Hästarnes

antal.

Antal för- sålda hästar.

Försäljnings-

summa.

Medelpris för

hvarje häst.

1861.

5,340.

100.

13.

6,407.

493.

1862.

5,340.

105.

11.

5,380.

489.

1863.

8,340.

110.

*8.

2,639.

330.

1864.

5,340.

113.

13.

6.103.

469.

1865.

8,340.

114.

13.

4,030.

310.

1866.

8,340.

105.

19.

8,207.

432.

1867.

7,340.

106.

12.

4,463.

372.

1868.

10,340.

103.

16.

5,824.

364.

1869.

10,340.

104.

8.

4,154.

7,715.

519.

1870.

9,340.

110.

11.

701.

Summa 78,400.

1,070.

124.

54,922.

Tio års medium

: 7,840/..

107.

12,4.

5,492,2.

443.

Af ofvanstående uppgifter framgår, att omkostnaderna för Ottenby stuteri

varit betydligt lägre än vid de tvänne öfriga, helst om i betraktande

tages det vid kungsgården år 1868 inträffade missväxtår, hvarunder högst

betydliga qvantiteter spanmål måst till höga priser uppköpas, hvilket äfven

haft inflytande på den af motionären omnämnda blåst. Om anledningen till

dennas

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10. 17

dennas uppkomst är närmare utredning lemnad uti förra årets Stats-Utskotts

utlåtande öfver ett af samme motionär väckt enahanda förslag.

Att emellertid Ottenby kungsgård, under hela den tid hästafvel der bedrifvits,

^städse befunnits särdeles tjenlig för uppdragandet af ädla, kraftfulla

och uthalliga hästar, vitsordas icke allenast af Stuteriöfverstyrelsen uti dess

med anledning af Kongl. brefvet den 27 Februari 1830 afgifna förslag till hästafvel

ns förbättrande, utan äfven utaf den af Kongl. Maj:t den 12 September 1868

tillsatta komité för stuteriväsendets ändamålsenliga ordnande, hvilken ansett

Ottenby företrädesvis egna sig för ett på föreslaget sätt inrätta dt stamstuteri

ej mindre med hänseende till dess belägenhet, klimat och egendomliga jordbeskaffenhet,

än äfven emedan stuteriet derstädes under eu längre tid

med framgång drifvit såväl ren som blandad afvel, hvilken, använd såsom

afvelsdjui eller till rid- och vagnstjenst, i mellersta och norra Sverige vunnit

allmänt förtroende.“ Vid sadant förhållande lärer något; giltigt skål icke

förefinnas, hvarföre Ottenby stuteri skulle upphöra framför dem vid Strömsholm

och Flyinge.

Ehuru Utskottet således icke kunnat biträda förslaget om indragning af

Ottenby stuteri, har Utskottet likväl ansett vissa förändringar med afseende å

stuteriväsendet böra vidtagas, på det att de härtill anvisade anslag må kunna

medföra större gagn. Utskottet föreställer sig nemligen, att det säkraste medlet

^ för hästafvelns höjande vore premieringssystemefs understödjande genom

åtgärder från statens sida, och att medel härtill kunde beredas genom inskränkning

i hås tan talet vid stuterierna. Premieringssystemet, som hvilar på

samma grund som andra belöningssystemer och afser samma mål eller att

framkalla enskildes ansträngningar och täflan till förbättring af en näringsgren,

söker att medelst premier framlocka det för hästafveln dugliga, samt att

lör allmänheten utmärka detsamma såsom förtjenstfullt och värclt att till afvel

användas. Detta system, som till sin fördel kan åberopa ett godt inflytande

på hästafveln saväl i de delar af landet, der det blifvit tillämpadt, som i utlandet,

dei det i stor skala anvåndts, har blifvit förordadt ej mindre uti

nyssnämnda komites betänkande än äfven af Land tbruksakademien uti deröfver

afgifvet utlåtande. Såsom skäl för premieringen anföra komiterade, bland

annat, att genom premier goda afvelsdjur, hingstar och ston, framkallades

till ett vida billigare pris än det, hvartill staten kunde remontera och underhålla

sina afvelsdjur vid depot eller stuterier; att, då, i synnerhet med hänsyn

till goda arbetshästar, dels olika behof yppades, dels olika meningar

gjorde sig gällande om det ena slagets företräde framför det andra, hingsthallningen

hos enskilde skulle underbjelpas, i det hingstegare med understöd

af premier lättare skulle kunna anskaffa sådana djur, som i orten eftersöktes,

till hvilken fördel komme äfven den, att dessa djur lämpligast hölles uppe

vid kraft och härdighet genom arbeten, som i jordbruk förefölle; samt slutBili.

till. Riksd. Frof. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 7 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Angående anslag

för slöjdskolan

i Stockholm.

18 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

ligen att, då det vore af största vigt att goda afvelsdjur funnes, men det

erforderliga antalet hingstar icke kunde för nu disponibla statsmedel anskaffas,

det antal fullgoda djur, som för landet behöfdes, endast kunde genom premiering

uppnås. Landtbruksakademien har uti sitt förberörda utlåtande icke

allenast biträdt förslaget om premieringssystemets införande utan älven framhållit

önskligheten deraf att, på sätt V af bemälda komités ledamöter särskildt

hemställt, ett anslag af 35,000 R:dr om året måtte tillsvidare anvisas

till prisbelöningar af inom landet uppfödda, till afvel för olika gagns bruk

tjenliga hästar.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

a) att Herr 0. F. Petterssons ofvanberörda motion icke

måtte bifallas; samt

b) att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:t behagade tillse, i hvad mån anslaget till

hästafvelns förbättrande må kunna användas till premiering

af hästar, tjenliga till afvel för olika gagnsbruk.

Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.

löm. Uti innevarande års stat för slöjdskolan i Stockholm åro utgifterna

beräknade till 80,975 R:dr, till hvilkas betäckande följande inkomster

finnas att tillgå, nemligen: skolans ordinarie statsanslag 15,000 R:dr, påräknade

inkomster 7,700 R:dr, besparingar 1,500 R:dr samt det för 1872 beviljade

ytterligare statsanslag'' 56,775 R:dr.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet (se bil. 5 a sid. 33 35) finnes med
delad

t, hade skolstyrelsen uti ett till Kommers-kollegium ingifvet förslag till

sfat för skolan under år 1873 upptagit inkomsterna till samma belopp som

under innevarande år, så att desamma, ordinarie statsanslaget inberäknadt,

skulle uppgå till 22,700 R:dr, hvaremot, enligt styrelsens tillkännagifvande,

någon behållning till användande under år 1873 icke vore att påräkna. Utgifterna

hade likaledes blifvit upptagna till samma belopp som i sednaste staten,

hvadan det ytterligare statsbidrag, som från och med 1873 erfordrades,

beräknats till 58,275 R:dr, hvilket styrelsen af anförda skäl hemställt matte

å ordinarie stat uppföras.

Kommers-kollegium, som till Kongl. Maj:t insändt styrelsens ''ifrågavarande

förslag, hade, enligt hvad af statsrådsprotokollet vidare inhemtas,

lemnat utan anmärkning styrelsens beräkning af skolans inkomster samt fästat

uppmärksamhet derå, att uti samma förslag icke ifrågasatts någon förhöjning

i den utgiftssumma, som vid nästföregående förslags pröfning ansetts

för skolans behof erforderlig. Yäl hade Kollegium funnit sig icke sakna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlutande N:o 10.

19

skäl för det antagande, att uti anslaget för undervisningens förstärkande i

ordinarie ämnen och för lyshållningen skulle kunna göras nedsättningar, tillsammans

motsvarande åtminstone i,500 R:dr, och att således det provisoriska

statsbidraget äfven nu kunde bibehållas vid samma belopp, som sednast blifvit;

anvisadt, men enär utgifternas minskning såväl i det ena som det andra af

dessa fall vore beroende af, bland annat, det antal lärjungar, som komme

att besöka skolan, och således frågan om skolans behof härutinnan icke kunde

på grund af hittills vunnen erfarenhet med erforderlig visshet afgöras, ansåge

Kollegium sig icke böra föreslå någon nedsättning i nämnda anslagsposter

och deraf följande minskning i statens slutsumma. Slutligen hade Kollegium

förklarat sig anse, att det belopp, som utöfver det gamla ordinarie anslaget

vore erforderligt, ej för det närvarande borde å stat definitivt uppföras, hvadan

Kollegium icke kunde understödja styrelsens framställning härom.

På grund af hvad i detta ärende förekommit, har Kong]. Maj:t hos

Riksdagen begärt, att till slöjdskolan i Stockholm för år 1873 måtte anvisas,

utöfver det på stat definitivt uppförda belopp 15,000 R:dr, ytterligare 58,275

R:dr, så att det uti 1872 års riksstat under ifrågavarande anslagstitel upptagna

belopp komme att höjas med 1,500 R:dr.

Yid det förhållande att Kommers-kollegium antagit, det åtskilliga nedsättningar

i förevarande statsförslag kunna göras, motsvarande åtminstone

1,500 R:dr, men Utskottet icke kunnat medgifva giltigheten af de skäl, Kollegium

till stöd för den det oaktadt ifrågasatta anslagsförhöjningen anfört,

har Utskottet ansett det provisoriska statsbidraget till slöjdskolan i Stockholm

för år 1873 böra bibehållas vid samma belopp, som sednast blifvit anvisadt.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga framställning måtte

* på det sätt bifallas, att till Stockholms slöjdskola, utöfver

det på stat definitivt uppförda'' anslag, för år 1873 anvisas

enahanda belopp som för innevarande år, eller 56,775 R:dr.

16:o. Såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås har

Kongl. Maj:t äskat anvisande under enahanda vilkor som tillförene af ett

extra anslag å 3,800 R:dr, eller 800 R:dr mera än hvad för innevarande

och näst föregående tre år blifvit för skolans underhåll beviljadt.

Under åberopande af de skäl som i statsråds-protokollet (se bil. 5 a

sid. 35—37) finnas till stöd för den äskade anslagsförhöjningen anförda,

tillstyrker Utskottet,

att såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås

måtte för år 1873 anvisas ett extra anslag af 3,800

R:dr, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller

Angående statsbidrag

för väfskolan

i Borås.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande A’:o 10.

Ang elende inrättande

af

tekniska skolor

i Sundsvall och

Carl shamn.

eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst

hälften af statsanslaget.

17:o. Herr 01. Wikström liar uti en inom Andra Kammaren väckt

motion (N:o 123), deruti Herr Pehr Tjernlund instämt, föreslagit, att till

inrättande och underhållande i Sundsvall af ett tekniskt elementarläroverk i

väsendtlig likhet med något af dem i Norrköping, Örebro, Malmö eller

Borås Riksdagen måtte bevilja ett årligt belopp af 12,000 R:dr, under vilkor

att staden Sundsvall för samma undervisningsanstalt bekostar nödig

lokal jemte inredning och uppvärmning; att ifrågavarande tekniska elementarläroverk

med af Kongl. Maj:l för dess verksamhet utfärdadt nådigt reglemente

måtte ställas under inseende af en utaf stadsfullmäktige i nämnda

stad vald styrelse, hvars ordförande af Kongl. Maj:t i nåder förordnas; samt

att till anskaffande af erforderliga läroapparater för omförmälda undervisningsanstalt

ett anslag af 3,000 R:dr måtte för eu gång beviljas.

Inom samma Kammare har af Herr F. W. Dahl (i motion N:o 69)

förslag väckts derom, att Riksdagen, för att tillgodose behofvet i Blekinge

af en teknisk elementarskola, måtte anslå till inrättande af en sådan läroanstalt

i Carlshamn ett årligt belopp af 12,000 R:dr, i öfverensstämmelse

med hvad förut blifvit af statsmedel beviljadt åt de tekniska elementarskolorna

i Malmö, Norrköping, Örebro och Borås, och med liknande organisationsplan,

som för dessa blifvit af Kongl. Maj:t fastställd, samt emot samma

förbindelse å samhällets sida, som nämnda städer sig iklädt.

Yid besvarandet af dessa till Stats-Utskottet remitterade motioner får

Utskottet till en början erinra, hurusom vid 1870 års riksdag ett på hufvudsakligen

samma skäl, som finnas i förstnämnda motion anförda, grundadt

förslag, om inrättande af en teknisk skola i Sundsvall, af Riksdagen afslogs.

De nu ifrågasatta skolorna äro afsedda att ordnas efter samma plan

som de redan befintliga tekniska läroverken. Beträffande ändamålsenligheten

af dessas organisation hafva likväl vid föregående riksdagar olika meningar

uttalats. Då vidare den af Kong]. Maj:t, uppå Riksdagens uti underdånig

skrifvelse den 1.''! Maj 1870 derom gjorda underdåniga framställning, tillsatta

komité för revision af gällande stadga för rikets allmänna elementarläroverk

numera, enligt hvad inhemtas af berättelsen om hvad i riket och dess styrelse

sig tilldragit sedan sista lagtima riksdag, i det närmaste afslutat sitt

arbete, och de förändringar beträffande elementarläroverken, som med anledning

häraf äro att emotse, möjligen kunna komma att inverka på organisationen

af de tekniska skolorna, har Utskottet icke kunnat biträda de väckta

förslagen, hvilka dessutom sakna den utredning, som, enligt Utskottets åsigt,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10. 21

bör föregå ett definitivt beslut i frågor af förevarande beskaffenhet. Utskottet

hemställer derföre,

a) att Herr Wikströms ofvanberörda motion icke måtte

bifallas; samt

b) att Herr Dahls ofvannämnda förslag må lemnas

utan afseende.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

18:o. Inom Andra Kammaren har Herr A. Iledin (i motion N:o 151)

väckt förslag derom, att Riksdagen, för anställande af kringresande undervisare,

med åliggande att på reqvisition af landsting, hushållningssällskap,

kommuner eller enskilde, som vilja vare sig bland en orts husslöjdsidkande

befolkning sprida kännedom om förbättrade modeller, arbetsmetoder m. m.,

eller ordna en grundläggande husslöjdsundervisning för ungdomen, infinna

sig å orten, tillhandagå med råd och anvisningar, uppgöra och anskaffa arbetsritningar

och modeller o. s. v., ville anvisa en summa af 6,000 R:dr,

att användas enligt de närmare bestämmelser Kong! Maj:t funne böra fastställas.

Till stöd för detta förslag har blifvit anfördt, bland annat, hurusom,

då staten bekostat kringresande undervisare i jordbruk och boskapsskötsel,

det ej med skäl kunde anses främmande för dess ändamål att med en måttlig

uppoffring på samma sätt både omedelbart verka för husslöjdens lyftande

och genom denna föresyn gifva ett nyttigt stöd och erkännande åt enskildes

och kommuners bemödanden i samma riktning. Man skulle trots den ifrigaste

ansträngning ej lyckas att skapa ökad afsättning för husslöjdens vigtigare

alster, utan att dessförinnan meddela dem det mått af formsmak och

komfort, som nutiden fordrade, men sedan skulle afsättningstillfällen genom

temligen enkla åtgärder beredas och ökas. Särskildt borde det husslöjdsområde,

som omfattade en mängd träarbeten, och der, om någonstädes, en

för största delen af vårt land naturlig näring vore att söka, om man rättade

sig efter behofven och smaken bland afsedde konsumenter, lätt tillvinna sig

en ej föraktlig utländsk afsättning, hvilken der för utan ej vore att hoppas,

om än enkom derför kostsamma åtgärder vidtoges.

Yul behandling af förevarande till Stats-Utskottet remitterade motion

har Utskottet, lika med motionären, funnit önskligt, att åtgärder vidtoges för

att i enlighet med tidens framsteg och anspråk höja den på flera orter i

vårt land sedan gammalt bestående husslöjden. Det som för nämnda ändamål

först och främst behöfves är tillgång på tidsenliga modeller och en sakkunnig

ledning vid valet af sådana, som, på samma gång de lättast lämpa

sig för den arbetandes särskilda färdighet, snarast kunna bidraga till afsätt
-

Angående anslag

för husslöjdens

befrämjande

inom landet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Angående reseunderstöd

åt

li andtverksarbetnreför

besökande

af allmänna

industriutsällningar

i utlandet.

22 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

ning, och då anordnandet af en dylik handledning genom statens mellankomst

otvifvelaktigt skulle verka uppmuntrande för enskildes bemödanden i

samma riktning, har Utskottet ansett sig höra biträda det af motionären

väckta förslag om kringresande undervisares anställande. Hvad åter angår

de härför erforderliga medlen synas dessa icke uteslutande böra bekostas af

staten, utan torde bidrag från vederbörande landsting, hushållningssällskap,

kommuner eller enskilde äfven kunna påräknas, hvarföre Utskottet trott

det ifrågasatta anslaget kunna till en början inskränkas till 2,500 R:dr.

Utskottet hemställer alltså,

att anslaget till befrämjande i allmänhet af slöjderna

måtte förhöjas med 2,500 R:dr, att för ofvanberörda ändamål

användas enligt de närmare bestämmelser Kongl.

Maj:t kan finna böra fastställas.

19:o. Under erinran om den nytta de tid efter annan anordnade konstoch

industriexpositionerna medfört samt vigten för vårt land att söka tillgodogöra

sig de utställningar, som innevarande år och framgent komma att i utlandet

ega rum, har Herr J. G. Granlund uti en inom Andra Kammaren

väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 142), deruti Herr F. W.

Dahl instämt, hemställt, att ett reservationsanslag å 10,000 R:dr, från och

med detta år, måtte ställas till Kongl. Majfts disposition, att användas till

reseunderstöd åt dels lärare vid tekniska läroanstalter, dels industriidkare

samt handtverks- och fabriksarbetare i de olika yrkena för besökande af de

för vårt lands industri upplysande utställningar, som i utlandet anordnas.

För Sveriges deltagande uti flera af de i utlandet förut hållna äfvensom

i de under innevarande år tillämnade allmänna konst- och industriutställningar

hafva, utom andra åtgärder från statens sida, anslag af allmänna

medel blifvit anvisade. För att emellertid sådana kostnader skola medföra

åsyftad fördel erfordras att kännedomen om det lärorika, som inom de särskilda

expositionernas olika områden kan vara att inhemta, sedermera varder

inom landet mera allmänt spridd. Sålunda anvisades ock särskildt för besökande

af 1862 års allmänna industri- och konstexposition i London ett

belopp af 20,000 R:dr, hvaraf ena hälften användes till resestipendier åt

lärare vid tekniska läroverken och andra af Kongl. Maj:t utsedda personer

samt andra hälften till reseanslag åt industriidkare och arbetare, eller till

samma ändamål, hvarför anslag nu blifvit ifrågasatt. Hvad emellertid angår

industriidkarne, lärer statens mellankomst för att bereda dem tillfälle att

besöka främmande utställningar icke vara behöfligt. Och för den händelse

Kongl. Maj:t för den tekniska undervisningens befrämjande skulle pröfva

nödigt, att en eller annan lärare besökte en dylik utställning, torde anslag

härtill kunna af disponibla medel beredas. Beträffande åter handtverks- och

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Ullätande N:o 10.

23

fabriksarbetarne synas de ifrågasatta reseunderstöden vara behöfliga, hvadan

Utskottet hemställer,

att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts disposition för innevarande

år å Riksgälds-kontoret anvisa ett extra anslag af

10,000 R:dr att användas såsom reseunderstöd åt handtverks-

och fabriksarbetare i de olika yrkena för besökande

af de i utlandet under detta år anordnade allmänna konstoch

industriutställningar.

Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.

20:o. Sedan Riksdagen för år 1872 på extra stat anvisat ett belopp

af 1,500 R:dr för åstadkommande vid Stockholms och Göteborgs navigationsskolor

samt, der så ske kunde, äfven vid navigationsskolan i Malmö af undervisning

för lokomotivförare- och maskinistelever i allmänhet, samt Kongl.

Maj:t, som, med anledning af bristande utrymme inom vederbörande navigationsskolors

lokaler, förklarat frågan om beredande af undervisning derstädes

åt maskinistelever i allmänhet böra för närvarande förfalla, deremot i nåder

förordnat, att undervisning för bildande af lokomotivförare skulle från början

af år 1872 meddelas såväl i Stockholms och Göteborgs som ock i Malmö

navigationsskola, vid hvilken sistnämnda skola maskinister för passagerareångfartyg

jemväl komme att genom meddelad undervisning bildas, och att

för nämnda ändamål ofvauberörda extra anslagsbelopp borde mellan be malda

tre navigationsskolor lika fördelas, så har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att för

sagda undervisnings meddelande vid navigationsskolorna ett mot nämnda extra

anslag svarande belopp måtte från och med år 1873 varda på ordinarie stat

uppfördt och det för närvarande till 49,050 R:dr uppgående anslaget till undervisningsanstalter

för handel och sjöfart förhöjas med 1,500 R:dr.

Då behofvet af anslag till ifrågavarande undervisnings anordnande sålunda

redan blifvit af Riksdagen erkändt, och en dylik undervisning allt

framgent torde vara behöflig, tillstyrker Utskottet,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga framställning, anslaget

till undervisningsanstalter för handel och sjöfart

må med 1,500 R:dr förhöjas.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

2 l:o. Under detta anslag har varit upptagen räntan af Hirsbo och

Smedsbo skatteqvarnar i Terna socken, Ofver-Tjurbo härad och Westman
-

Angående anslag

för undervisning

åt lokomotivförareelever

samt

maskinister för

passagerareångfårtyg.

Angående en

indragen

qvarnränta.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Angående ersättning

för en

indragen

qrårnränta.

Angående anslag

för Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen

in. in.

lands län, hvilken till Sala bergslag anslagna ränta, utgörande 36 öre i penningar

och 12 kubikfot 4 kannor spannmål, hälften råg och hälften korn,

blifvit jemlikt Kongl. kungörelsen den 30 December 1863 afskrifven. I

öfverensstämmelse med hvad Stats-Utskottet med anledning häraf hemställt,

har Kongl. Maj:t föreslagit, att förevarande anslag i kolumnen ”indelt ränta

och ersättning för indragna räntor” måtte minskas med dels 36 öre och dels

omförmälda spanmåls i Riksstaten efter ett pris af 2 R:dr 10 öre kubikfoten

förslagsvis utförda värde, eller tillsammans 26 R:dr 40 öre; tillstyrkande

Utskottet,

att det under förevarande titel i kolumnen ”indelt ränta

och ersättning för indragna räntor” upptagna belopp,

23,700 R:dr 10 öre, måtte minskas med 26 R:dr 40 öre.

Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling

eller afskrifning.

22:o. Till följd af den i nästföregående punkt omförmälda afskrifning

har Sala bergslag lidit en ränteförlust af tillsammans 26 R:dr 40 öre, hvarför

ersättning nu blifvit begärd, och får Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

tillstyrka,

att det under förevarande anslagstitel i kolumnen ”penningar”

upptagna belopp 4 R:dr 18 öre ökas med 36 öre,

och att den i kolumnen ”oindelt spannmål” uppförda post

1,264 kubikfot, i värde beräknade till 2,654 R:dr 40 öre,

höjes med 12 kubikfot 4 kannor, uppskattade i värde till

26 R:dr 4 öre.

Diverse anslag.

23:o. På sätt Kongl. Maj:t, i enlighet med Styrelsens för allmänna

väg- och vattenbyggnader derom gjorda hemställan, föreslagit, tillstyrker Utskottet,

a) att till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden på extra stat anvisas

33,400 R:dr;

b) att till undersökningar och expenser för allmänna arbeten

på extra stat anvisas 25,000 R:dr; och

c) att till stipendier för medlemmar af Yäg- och vattenbyggnadskorpsen

för utrikes resor, i ändamål att studera andra

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

25

länders allmänna arbeten beviljas ett extra anslag af

2,000 R:dr.

24:o. Beträffande de under sjette hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag,

som här ofvan ej finnas omförinälda och uti hvilka förändring icke

blifvit ifrågasatt, hemställer Utskottet,

att dessa anslag må bestämmas till enahanda belopp, som

i nu gällande riksstat äro upptagna, dock med iakttagande

deraf, att anslaget till “skrifmaterialier och expenser, ved

m. m.“ för jemnande af hufvudtitelns slutsumma ökas

med 6 R:dr;

kommande, i händelse af Riksdagens bifall till hvad Utskottet här ofvan tillstyrkt

och föreslagit, hufvudtiteln att ökas med 899,000 R:dr och dess slutsumma

att uppgå till 8,603,100 R:dr, på sätt närlagda tabell närmare utvisar.

25:o. Med anledning af de i Kongl. Majrts nådiga proposition om

statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar om anvisande af medel

för fortsättande af statens jemvägsbyggnader samt för understödjande af

enskilda jernvägsanläggningar, för hamnbyggnader, för anläggning af nya

och omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, för befrämjande

af utdikningar och vattenaftappning ar med flera allmänna arbeten, kommer

Utskottet att särskilda utlåtanden afo-ifva;

hvilket Utskottet här endast skolat anmäla.

Stockholm den 19 Februari 1872.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARYID FR:SON POSSE.

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 7 Höft.

4

Angående afviga

ordinarie

anslag.

Angående anslag

Ull jernvägsbyggnader

och andra allmänna

arbeten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande. N:o 10.

Reservationer:

vid 2:dra punkten (angående llerr J. A. Åstrands motion om löneförhöjning

åt landtmäterifiskalen) af Friherre F. A. Funck, som yttrade:

“Då Stats-Utskottet förliden riksdag tillstyrkte bifall till Kongl. Maj:ts

nådiga proposition om löneförhöjning åt landtmäterifiskalen, och några nya

förhållanden, hvilka kunnat förändra den öfvertygelse om nämnda löneförhöjnings

behöflighet, som då gjorde sig inom Utskottet gällande, mig veterligen

ieke tillkommit, anser jag att Herr Åstrands motion nu bort af StatsUtskottet

förordas.11

vid ■ 3:dje punkten (angående utgiftsstat för statens järnvägstrafik):

af Herrar C. Petre, C. Ekman och R. Montgomerg-Cederhielm;

af Grefve L. af Ugglas, som ansåg Utskottet böra tillstyrka bifall till

Kongl. Maj:ts i ämnet framställda förslag;

vid I4:de punkten, mom. b. (angående skrifvelse till Kongl. Maj:t i

fråga om hästafvelns förbättrande) af Grefve L. af Ugglas, som ansåg den

föreslagna skrifvelsen öfverflödig, enär Stuteri-komitéen redan i enahanda

syftning hos Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning;

vid /8:de punkten (angående Herr Hedins motion om anslag till resande

undervisare i husslöjd):

af Herrar C. Ekman och R. Mänt gomevigCe.derhielm, samt

af Grefve L. af Ugglas, hvilken uttalade den åsigt, att, om det afsedda

ändamålet skulle kunna vinnas, anslaget, hvilket borde utgå endast i

förhållande till de bidrag, landsting eller kommuner kunde finnas villiga att

lemna, måste bestämmas till ett vida högre belopp, än det af Utskottet föreslagna.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10.

Tabell öfver de ordinarie anslagen

1872 års Riks-stat anslår:

Penningar.

För sia g s-anslag:

Summa.

Riksmynt.

Indelt ränta

ocli ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

| Värde för-

Mått.

j 2 R:dr 10 ore

kubikfoten.

R:dr.

36.000

17,000!—I

45,600

84,400

30.000

R:dr.

95,500

6,000

77,267

1,078,831

15 153,092

37

R:dr.

12,361

86

Kub.-fot.

7,164

k.

R:dr.

15,045

45

R:dr. j

36,000:

17,000i

45,600

84,400

30,000

95,500

6,000

77,267

1,259,330

83

Civil
Statsråden

utan departement: 3

Departementschefen........

Departementets Expedition ....

Kommers-kollegium........

Statistiska Tabell-kommissionen:

Aflösningsmedel för Statistiska

Reservationsanslagen:

Till bibliotekets underhål
„

arvoden åt tillfälliga bi
„

det officiella statistiska

„ en statistisk tidskrift .

Landtmäteristaten.........

För Rikets ekonomiska karteverk,

Öfverståthållare-embetet:

Nuvarande beloppet.......

Tillkommer:

Förhöjd hyresersättning....

Dito aflöning till exsekugen.

..........

Landsstaterna i länen:

Penningar:

Nuvarande beloppet.....

Tillkommer :

Lön och hyresersättning

ytterligare länsmanstjenst

Södra Möre härad af Cal
län.

............

Ersättning till landstatsstemän

för af dem frånträdda

boställen.....

Tpt (1,470,598 15| 153,092|37| 12,361|86; 7,164; 5 15,0-15 45 1,651,097 S3

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

29

under Riks* statens Sjette Hufvud titel.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Förslags

- a n s 1 a

tr;

ö

ludelt tionde

Oindelt

spanmål.

Summa.

departementet.

Penningar.

■

och ersättning

för indragna

räntor.

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Kiksmynt.

B:dr.

Ö.

B: dr.

Ö.

B: dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

B:dr.

Ö.

K:dr.

Ö.

å 12,000 R:dr............

36.000

17.000

45,600

84,400

—

—

—

——

—

—

—

—

—

36.000

17.000

45,600

84,400

—

Centralbyrån...... 15,750: —

lande..... 1,000: —

träden .... 7,250: —

trycket .... 5,000: —

........ 1,000: - 14,250: —

30,000

95,500

6,000

30,000

95,500

6,000

Reservationsanslag..........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

............... 77,267: —

........ 1,500: —

tionsbetjenin-

........ 3,355: — 4,855: -

82,122

82,122

...... 1,078,831: 15.

för en

inom

mar

850: —

jen-

3,598:— 4,448:— 1,083,279: 15.

Transport 1,083,279: 15.

396,622;—

—

—

—

—

—

396,622

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

1872 års Riks-stat anslår:

Forsla

gs

-anslag

Indelt tionde

Oindelt

spanmål.

Summa.

Penningar.

och ersättning

och ersatt

Värde för-

för indragna

räntor.

indragna

tiondeanslag.

matt.

slagsvis ä

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

K: dr.

Ö.

R:dr.

ö.

K:dr.

Ö.

Kub.-hot.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

ö.

Tpt

1,470,598

15

153,092

37

12,361

86

7,164

5

15,045

45

1,651,097

83

5,000

—

—

''

V

—

—

5,000

4,300,000

—

—

—

—

—

—

4,300,000

1,039

13

17,423

71

8

61

38

1

80

01

18,551

46

125,000

—

-

125,000

—

50

—

184

69

37

17

—

271

86

Sgr

5,901,687

28

170,700

77

12,407

64

“ 7,202

~6

15.125

46

6,099,921 15

63,000

63,000

12,000

—

—

—

—

—

—

—

—

12,000

—

164,600

—

—

—

—

—

—

—

—

—

164,600

—

43,950

—

—

—

—

—

—

—

43,950

—

40,900

40,900

49,545

—

—

—

—

330

7

694

47

50,239

47

234,425

—

—

—

—

—

—

—

___

—

234,425

—

Tpt

6,510,107

28

170,700

77:

12,407

64

7,533

3

15,819

93

6,709,035

62

Indelt ränta och ersättning för

Nuvarande beloppet.....

Af går: Kantor å boställen,

till statsverket......

Indelt tionde och ersättning för

tiondeanslag:

Såsom i 1872 års Riksstat .

Oindelt spanmål:

Såsom i 1872 års Riksstat .

Särskildt Förslagsanslag för landslänen:
Landshöfdingens

i Wester-NorrTill

bestridande af lösen för

sedlar.............

Statens jern vägstrafik, förslagsvis

Nuvarande beloppet ......

Tillkommer, förhöjning.....

Gästgifvares friheter........

Till lättnad för skjutsningstungan,

och är särdeles tryckande, ReFärjor

och färjekarlar.......

Jordbruket, handeln

Reservations
Skiften

och afvittringar......

Vägar och kommunikationer . . .

Undervisningsanstalter för jordLandtbruksingeniörer

och deras

Nuvarande beloppet.......

Tillkommer, förhöjning.....

Befrämjande i allmänhet af jord
Hästafvelns

förbättrande.....

Undervisningsanstalter för bergs
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

31

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

F ö r s 1 a g s

anslå

o*;

&

—

Summa.

Riksmynt.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt

panmål.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr.

Ö.

K: dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

ö.

ihdr.

Ö.

396,G22

_

396,622

1,083,279

15

152,783

37

12,361

86

7,164

5

15,045

45

1,263,469

83

O

O

O

—

—

—

—

—

—

---

—

5,000

—

5,184,000

5,184,000

1,039 13

17,423

71

8

61

38

1

80

01

18,551

46

O

O

O

»O

<M

_

125,000

—

50

—

184

69

37

17

—

—

—

—

271

86

6,794,99028

170,391

77

12,407

64

7,202

6

15,125

46,6,992,915

15

63,000

63,000

12,000

—

—

12,000

—

164,600

—

—

164,600

—

45,950

45,950

! 40,900

—

—

-

—

—

---

—

—

—

40,900

—

S 49,545

—

—

—

330

7

694

47

50,239

47

| 234,425

—

—

1-

— —

—

—

—

234,425

Transport 1,083,279: 15.

indragna räntor:

...... 153,092: 37.

indragna

••••• _ _309: 152,783: 37-

indragna

12,361: 86.

15,045: 45.

staterna i

Mått.

7,164: 5.

lands län lön:

åtskilliga i lönen ingående ränteper
-

beräknadt att af trafikmedlen utgå:

............. 4,300,000: —

............. 884,000: —

der den genom entreprenad bestridesj

och liäringarne.

anslag.

biträden:

43,950: —

2,000: —

bruk och slöjder............| 234,42 i

Transport |7,405,410|28| 170,391 77

12,407 64] 7,533 3 15,819 93 7,604,029 62

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

1872 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Förslags

Indelt ränta j ludelt tionde

och ersätt- j och ersätt- ning för | ning för

indragna i indragna

räntor. j tiondeanslag.

-anslag

Oindelt

Mått.

spanmål.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

Summa.

Riksmynt.

R:dr.

ö.

lt:dr.

ö.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

1 Ö.

R:dr.

Ö.

Ipt

6,510,107

28

170,700

77

12,407

64

7,533

3

15,819

93

6,709,035

62

27,500

""

“

—

—

27,500

—

49,050

—-

—

—

—

----

—

—

49,050

—

22,500

22,500

3,700

40

23,700

10

5

4

11

34

27,411

84

16,100

16,100

Sgr

727,270

40

23,700

10

—

—

336

705 81

751,676

31

110,000

110,000

4

18

1,264

2,654

40

2,658

58

4,500

4,500

2,700

36

2,946

27

—

—

623

3

1,308 93

6,955

56

Tpt |6,746,162 22! 197,347 14 12,4U7 04 9,426;—j 19,794{60{6,975,711(60

Befrämjande i allmänhet af slöj
Nu

varande beloppet.......

Tillkommer: För befordrande

slöjd..............

Undervisningsanstalter för handel

Nuvarande beloppet.......

Tillkommer: För meddelande

motivförare och maskinistBefrämjande

i allmänhet af hanBefrämjande

i allmänhet af bergsPenningar,

såsom i 1872 års

ludelt. ränta och ersättning för

Nuvarande beloppet.....

Af går: Afskrifna qvarnräntor

öindelt spanmål:

Såsom i 1872 års Riksstat .

Fiskerinäringens understöd ....

Diverse

Utäyttningshjelp efter skiften, För

Ersättning till Sala bergslag för

ling eller afskrifning:

Penningar:

Nuvarande beloppet......

Tillkommer: Ersättning för af
räntor

.............

Oindelt spanmål:

1872 års Riksstat anslår. .

Tillkommer: Ersättning för

skrifna qvarnräntor. . .

Odlingshjelp för krononybyggare,

Jordförluster genom kanal- och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10. B3

Föi-slag till blifvande Riks-stat:

F ö r s 1 a g s-anslag:

Indelt ränta

Indelt, tionde

Oindelt

spanmål.

Summa.

Penningar.

och ersätt- ning för

indragna

räntor.

i

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Mitt.

Värde för- slagsvis k

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

K: dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Kub -fot.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Transport

derna:

.............. 27,500: —

af undervisning i hus- ............... 2,500: —

7,405,410

30,000

28

170,391

77

12,407

64

7,533

3

15,819

93

7,604,029

30,000

62

och sjöfart:

.............. 49,050: —

af undervisning åt loko-

elever.......... 1,500: —

del och sjöfart.............

bruket:

Riksstat.......... 3,700: 40.

indragna räntor:

........ 23,700: 10.

........ 26: 40.23,673: 70.

o0,5o0

22,500

—

____

—

—

—

50,550

22,500

—

Mitt.

........ 5: 4. 11: 34.

3,700

40

23,673

70

__

_

5

4

11

34

27,885

44

16,100

—

—

—

—

—

—

—

16,100

—

S:gr

“733,270,

40

23,673

70

“336

1

705

81

757,649

91

anslag.

aasanslaa...............

110,000

__

_

___

_

__

__

__

—

110,000

—

förlust genom vissa räntors förvänd-

......... 4: 18.

skrifua qvarn-

Mått. Värde.

. . 1,264: — 2,654: 40.

af-

12: 4. 26: 04. 2,680: 44.

4

54

__

1,276

4

2,680

44

2,684

98

S:gr 1,276: 4.

4,500

2,700

4.500

väganläggningar, Förslagsanslag . . .

36

2,946

27

—

—

623

3

1,308

93

6,955

56

Transport

7,645,165

58

197,011 74

12,407 64

9,438

4

19,820 64 7,874,705

60

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 4 Sand. I Afd. 7 Häft.

o

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

1872 års Riks-stat anslår:

Förslags-anslag:

'' Indelt ränta

!och ersättning

| för indragna

räntor

Indelt tionde

ocli ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr 10 öre

kubikfoten, j

Summa.

Riksmynt.

R:dr.

ö.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Tpt

6,746,162

22

197,347

14

12,407

64

9,426

.

19,794

60

6,975,711

60

15,850

—

—

---

—

__

—

—

—

15,850

—

188,000

—

—

—

—

—

—

—

—

188,000

—

26,500

—

—

—

—

—

—

—

26,500

—

400,000

—

—

—

—

—

—.....

—

—

400,000

—

23,000

_

__

_

__

_

___

_

__

_

23,000

__

60,038

40

—

—

—

—

—

~

—

—

60,038

40

15,000

15,000

SgT

845,592 94

2,946 27 --

—

1,887

3

3,963

33

852,502

54

1 il 1

S:a ''7,474,550 62 197,34714

12,407

64

9,426

19,794

60 7,704,100

-

Karantänsinrättningen på Känsö,

Till aflösning af Öresundska tullen,

Till aflösning af Scheldetullen, FörKontrollen

å bränvinsförfattninaf

tillverkningsafgift för utfördt

Rese- och traktamentspenningar,

Skrifmaterialier och expenser, ved

Nuvarande beloppet......

Tillkommer: För jemnande a

Extra utgifter, Reservationsanslag

A n m. Tillökningen å Hufvud
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

35

Transport

Förslagsanslag, högst........

Förslagsanslag............

slagsanslag..............

garnes tillämpning och restitution

bränvin, Förslagsanslag ....

Förslagsanslag ...........

m. m., Förslagsanslag:

............... 60,038: 40.

Hufvudtitelns slutsumma 6: —

~ "S:gr

Summa

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Förslags

-anslag

Summa.

Riksmynt.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt

spanmål.

Matt.

Värde för- slagsvis ä

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

K:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R;dr.

ö.

R:dr.

Ö.

7,615,465

58

197,011

74

12,407

64

9,438

4

19,82064

7,874,705

60

15,850

—

—

—

—

—

—

—

—

—

15,850

—

188,000

—

_

—

188,000

—

26,500

—

——

—

—

——

—

—

—

26,500

—

400,000

_

__

_

___

__

__

_

__

400,000

_

23,000

—

—

—

—

— -

—

23,000

60,044

40

60,044

40

15,000

—

——

—

__

—

—

—

—

—

15,000

—

845,599

30

2,946

27

—

-

1,899

'' 3,989:37

852,534

94

8,373,859

98

197,011

74

!

12,407,64

9,438

4

19,820 64

8,603,100

—

titeln blifver således 899,000 R:dr.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats- Utskottets Utlåtande N;o 10.

Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under Riks-statens

Sjette Hufvud titel.

För år 1873.

Civil-Departementet.

Departementets Expedition:

Arvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och

expedierande...............................

Rikets ekonomiska karteverk:

Till de ekonomiskt geografiska kartearbetena i Norrbottens

län......................... 20,000: —

„ de ekonomiska stomkartearbetena i öfriga delar af

riket............................ 32,000: —

Skiften och af vittring ar:

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena........

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-nåringar:

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,

redskap, maskiner m. m............. 6,000: —

„ dito vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost, fläsk

och kött......................... 3,000

Understöd åt Svenska Trädgårdsföreningens elev-skola . 4,500

För fortsättande af de geologiska undersökningarne. . . 58,000

Undervisnings-anstalter för bergsbruk och slöjder:

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås.........

Diverse anslag:

Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden......... 33,400:

Transport 33,400:

Stats-Utskottets

förslag:

R:dr. I ö.

1,800 —!

52,000

106,000

71,500

3,800

235,100;

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

37

Ståts-Utskottets !

förslag:

R:dr.

8.1

Transport 83,400

235.100

Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten. 25,000: —

„ stipendier för medlemmar af väg- och vattenbygg-

nadskorpsen under utrikes resor............ 2,000:

60,400

Summa

295,500

För år 1872.

Till reseunderstöd åt handtverks- och fabriksarbetare för besökande

af konst- och industriutställningar i utlandet, att utgå från Ri ks- gälds-kontoret...........

10,000

Bih. till Biksd. Prat. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft.

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.