Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående Bruksegaren P. Löfs ansökning i fråga om dispositionen af köpeskillingen för afverkad skog ä Ejhedens hemman och Ohre sockens öfverlopp smark i Kopparbergs län.

1872-02-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1872:15, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående Bruksegaren P. Löfs ansökning i fråga om dispositionen af köpeskillingen för afverkad skog ä Ejhedens hemman och Ohre sockens öfverlopp smark i Kopparbergs län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

1

A:0 13.

Ank. till Riksd. Kansli den 19 Febr. 1872, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition

angående Bruksegaren P. Löfs ansökning i fråga om

dispositionen af köpeskillingen för afverkad skog ä

Ejhedens hemman och Ohre sockens öfverlopp smark i

Kopparbergs län.

(I. A.)

Enligt hvad af ofvanberörda, den 26 sistlidne Januari afgifna nådiga

Proposition (N:o 7) inhemtas, hade, sedan genom Kongl. Brefvet den

17 Oktober 1837 medgifvits, att vid afvittring inom Ohre socken al

Kopparbergs län hvarje besutenhet skulle erhålla 300 tunnland skattefritt,

och att återstoden af sockneområdet, eller kronans öfverloppsmark,

äfven finge emellan besutenheterna fördelas mot den ränta och löseskilling,

som efter skattläggning blefve af Kammar-kollegium fastställd; samt

Kongl. Maj:t derefter medelst nådigt Bref den 20 April 1855 förklarat

innehafvarne af de å öfverloppsmarken upptagna nybyggena Ejheden

berättigade att få lösa dem till skatte och i förhållande till deras jordatal

och ränta undfå skogstilldelning i likhet med öfriga socknemännen

— innehafvarne af berörda lägenheter, hvilka enligt Kaminar-kollegii

utslag den 28 December 1866 blifvit, skattlagda till 9 särskilda hemmansnummer

om tillhopa ris mantal och vid fördelningen af öfverloppsmarken

fått sin andel deraf sig tilldelad i sammanhang med det under

deras hemman skattlagda området utan att derifrån särskildt utstakas,

först med Woxna bruksegare i Gefleborgs län redan den 5 Augusti 1855

ingått afhandlingar om rättighet för bruksegarne att under 50 års tid,

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 12 llåft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

räknad från den dag då egande- och dispositionsrätten till skogen blifvit

åboarne lagligen tillförsäkrad, afverka all den skog, som komme att

Ejhedens åboar tilldelas, men derefter åt bruksegaren P. Löf på Furudal

i Ohre socken dels genom köpekontrakter af den 4 April 1868 försålt

fem af ifrågavarande heminansdelar, dels å de öfriga fyra åt honom

upplåtit afverkningsrätten till deras skog.

Då nu bruksegaren Löf i anledning häraf företagit en betydligare

utverkning å den Ejhedens hemman tilldelade skogsmark, så hade Woxna

bruksegare, som för sina afhandlingar sökt inteckning i hemmanen tidigare

än Löf sökt lagfart å sitt köp, vid häradsrätten i orten väckt talan

om bättre rätt till afverkning å skogen och hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i länet utverkat qvarstad å det redan fällda timret; men

som hemmanen Ejheden ännu icke blifvit till skatte lösta, och afverkningen

således företagits på kronans jord utan behörigt tillstånd, lät

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vid häradsrätten bevaka talan för kronan,

såsom mellankommande part, genom särskildt ombud, Länsmannen

J. W. Lyckholtn; och häradsrätten förklarade ock genom utslag den

7 April 1869, hvilket Svea Hofrätt sedermera fastställt, det fällda timret

tillhöra kronan, som alltså egde att deröfver på författningsenligt

sätt förfoga; hvarefter häradsrätten genom särskilda utslag den 27 Oktober

samma år förklarat Ejhedens hemmansåboars försäljning och öfverlåtelse!’

åt Bruksegaren Löf icke utgöra hinder mot den rätt till

skogsafverkning å deras hemman, som kunde Woxna bruksegare på grund

af deras äldre kontrakt tillkomma.

Efter att hemmanen Ejheden den 12 Februari 1870 blifvit försålda

till skatte, utom i hvad anginge deras andel i öfverloppsmarken,

för en köpeskilling af tillsammans 40 R:dr 44 öre, som Bruksegaren Löf

erlagt, samt det i beslag tagna timret blifvit för kronans räkning på

öppen auktion försåldt för en summa af 23,032 R:dr 62 öre, hade Bruksegaren

Löf hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att, enär han vid

afverkningens företagande föreställt sig, att hemmanen med dertill anslagen

skog innehades under full eganderätt, helst vid skiftesförrättningens

afslutande den 8 Februari 1869 vederbörande förrättningsman

på tillfrågan uppgifvit, att sådan afverkning kunde, i händelse besvär

icke inom förelagd tid anfördes, derefter obehindradt företagas, samt

sökanden sedermera fullgjort hvad som för eganderätts förvärfvande erfordrades,

Kongl. Maj:t täcktes, till lindrande af sökandens iråkade betydliga

förluster, i nåder medgifva, att af den för timret influtna köpeskilling

måtte honom tillerkännas godtgörelse för afverkningskostnaden

med 75 öre för hvarje stock, äfvensom att återstoden, antingen oafkor
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

3

tad eller med afdrag af den kronan å öfverloppsmark vanligen tillfallande

stubböresafgift af 20 öre för hvarje träd, måtte tilldelas den, som

genom laga kraftvunnet utslag visade sig vara till afverkning å skogen

berättigad.

öfver denna underdåniga ansökning hade Kammar-kollegium, på

nådig befallning, den 14 sistlidne September i underdånighet afgifvit

utlåtande samt dervid öfverlemnat underdånig förklaring af Länsmannen

Lyckholm äfvensom underdåniga yttranden af kronofogden i orten

och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet, som, under förmälan att

afverkningen utgjort 15,050 stycken sågtimmer, och köpeskillingen, efter

afdrag af beslags- och auktionskostnader, 22,076 R:dr 80 öre, hvilka

medel blifvit till Statskontoret öfverlemnade, hemställt, att, enär sökanden

påtagligen på god tro, ehuru dertill oberättigad, verkställt ifrågavarande

afverkning, hvarförutan någon inkomst deraf icke kunnat statsverket

tillflyta, den af honom derå nedlagda kostnaden för timrets fällning

och utdrifning, utgörande, enligt hvad äfven kronobetjeningen vitsordat,

75 öre för hvarje timmer, måtte sökanden i nåder godtgöras med

tillhopa 11,287 R:dr 50 öre, samt att tre fjerdedelar af återstående köpeskillingen,

eller i jemnt tal 8,100 R:dr, måtte få lyftas af den, som

till afverkning å skogen framdeles kunde visa sig vara lagligen berättigad,

hvarjemte Kollegium, som med Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

delade den öfvertygelse, att statsverket, under sådana omständigheter,

som de här förekommande, icke borde draga fördel af de kostnader,

sökanden å skogsafverkningen nedlagt, väl funnit sig böra i underdånighet

hemställa, huruvida icke hela afverkningskostnaden måtte till

det af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uppgifna belopp sökanden ersättas;

men deremot ansett återstående köpeskillingen, såsom influten

från åverkad skog å kronojord, till hvilken kronan ensam hade rätt,

destomindre böra sökanden tilldelas, som han dertill, enligt hvad ofvan

är anfördt, hade mindre rätt än Woxna bruksegare, utan denna summa,

som representerade skogens värde å stubben, böra statsverket fortfarande

förbehållas; och har Kongl. Maj:t, i enlighet med hvad Kammarkollegium

sålunda i underdånighet hemställt, i nåder föreslagit, det

Riksdagen måtte för sin del medgifva, att af den influtna försäljningssumman

så mycket, som motsvarar kostnaderna för timrets fällning och

utdrifning, eller, enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes beräkning,

11,287 R:dr 50 öre, måtte få till sökanden återställas.

Efter tagen kännedom af frågan rörande handlingar får Utskottet,

på grund af de i den nådiga Propositionen anförda omständigheter,

hemställa,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Ut skottets Utlåtande. N:o 16.

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i ofvanberörda

hänseende behagat föreslå.

Stockholm den 19 Februari 1872.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr-.son Posse.

N:0 16*.

Ank. till Kiksd. Kansli den 19 Febr. 1872, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse, med

öfverlemnande af förteckningar öfver de för statsverkets

räkning utarrenderade egendomar.

(I. A.)

Uti nådig skrifvelse af den 2 innevarande månad har Kongl. Maj:t

låtit tillställa Stats-Utskottet de utaf Kongl. Kammar-kollegium, i enlighet

med föreskrifterna i Kongl. Instruktionen för bemälda Kollegium den

16 Februari 1838 och Kong!. Brefvet den 11 April 1867 upprättade och

till Kongl. Maj:t insända förteckningar öfver samtliga för statsverkets

räkning utarrenderade kungsgårdar, kronohemman och andra kronolägenheter,

jemte ai''rendeinkomsterna deraf enligt sednaste arrendekontrakt;

och har, vid anställd jemförelse med de nästlidet år upprättade

enahanda förteckningar, Utskottet hufvudsakligen inhemtat, att de under

år 1871 för första gången för kronans räkning utarrenderade lägenheter

lemna en årlig arrendeafgift af 1,173 R:dr i penningar, samt att arrendeafgifterna

i följd af förnyade upplåtelser af förut arrenderade lägenheter

för år 1871, såvidt förteckningarne lemna fullständiga upplysningar för

en tillförlitlig jemförelse, ökats med 19,315 R:dr 50 öre i penningar,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1872:32 Skrifvelse, angående Bruksegaren P. Löfs hos Kongl. Maj:t gjorda underdåniga ansökning i fråga om dispositionen af köpeskillingen för af verkad skog å Ej hedens s. 20 i texten