Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1871 församlade revisorers berättelse om verkställd granskning af de under Kongl. Kommers-kollegii förvaltning ställda fonder och medel.

1872-02-29 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1872:24, Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1871 församlade revisorers berättelse om verkställd granskning af de under Kongl. Kommers-kollegii förvaltning ställda fonder och medel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

1

N:o 24.

Ank. till Riksd. Kansli den 29 Febr. 1872, kl. 1 e. in.

Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1871 församlade revisorers berättelse

om verkställd granskning af de under Kongl. Kommers-kollegii

förvaltning ställda fonder och medel. (R. A.)

Till följd af erhållna remisser å ofvannämnda Rån trycket utgifna och bland

Kamrarnes ledamöter utdelade berättelse har Stats-Utskottet genomgått densamma;

och får Utskottet härmed afgifva de yttranden, som påkallas af nedannämnda i

samma berättelse omförmälda förhållanden.

l:o.

Angående revisionens af manufakturdiskonten utsträckning till slutet af året näst

före statsrevisorernes sammanträde.

(Rev.-ber. sidd. 1, 2. Kom.-koll. uti. sidd. 24, 25.)

Efter att hafva redogjort för hvad i denna fråga förekommit, hafva revisorerne

uttryckt den åsigt, att den förberedande granskning af manufaktur-diskontfondens

räkenskaper, hvilken förrättas af dertill utaf Kong!. Maj:t förordnade revisorer,

borde kunna utan olägenhet vara afslutad före statsrevisionens sammanträdande,

derest dessa särskilda revisorer, inom någon kortare tid efter det Kollegii

underdåniga berättelse angående förvaltningen af ifrågavarande fond före utgången

af Juni till Kongl. Maj:t inkommit, blefve utsedde och tillika finge sig förelagdt

att ofördröjligen derefter företaga granskningsarbetet och derom till Kongl. Maj:t

afgifva berättelse så tidigt, att räkenskaperna jemte revisionsberättelsen kunde aflemnas

till handläggning af den i medlet af Augusti månad sammanträdande statsrevisionen.

Sedan Kommers-kollegium öfver denna framställning afgifvit yttrande, har

Kongl. Maj:t, enligt hvad Stats-Utskottet inhemta!, den 26 sistlidne Januari behaBih.

till Riksd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 10 lläft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande iV:o 24.

gat i nåder förordna, dels att Manufaktur-diskontens räkenskaper skola till bemälda

Kollegium aflemnas, de för sistlidet år före utgången af nästinstundande April månad,

samt de för innevarande och hvarje efterföljande år, före utgången af samma

månad året näst derefter, dels att det skall åligga Kollegium, att ej mindre omedelbart

efter räkenskapernas emottagande derom hos Kongl. Maj:t i underdånighet

göra anmälan, än äfven före den 15 Juni hvarje år till Kongl. Maj:t inkomma med

berättelsen angående manufaktur-diskontfondens förvaltning under nästföregående

år; samt att de revisorer, som Kongl. Maj:t hvarje gång, efter det Kommerskollegium

gjort anmälan om räkenskapernas emottagande, förordnar att verkställa

förberedande granskning af desamma äfvensom angående fondens förvaltning under

det år de afse, böra fullgöra berörda uppdrag så tidigt, att berättelsen derom varder

till Kongl. Maj:t inlemnad före den 15 Augusti hvarje år. Då sålunda det af

revisorerne åsyftade ändamål genom iakttagande af berörda nådiga föreskrifter

vinnes, lärer

revisorernes ofvanberörda framställning numera icke påkalla vidare

åtgärd.

2:o.

Angående ifrågasatt indragning af någon tjenstebefattning i Manufaktur-diskontkontoret.

(Rev.-ber, sid. 6. Kom.-koll. uti. sidd. 25, 26.)

1 ändamål att för framtiden bereda minskning i kostnaderna för manufakturdiskontfondens

förvaltning, hafva revisorerne, ehuru, på anförda skäl, någon sådan

minskning icke för närvarande kunde åvägabringas, hemställt, att vederbörande

måtte erhålla föreskrift, att, vid inträffande ledighet af tjenstebefattning i Manufaktur-diskontkontoret,

tillse, huruvida icke indragning af någon tjenst inom nämnda

kontor må kunna ega rum.

Enär Kongl. Maj:t, i anledning af denna framställning, under den 26 sistlidne

Januari anbefallt Kollegium att, då någon tjenstebefattning i Manufaktur-diskontkontoret

blifvit ledig, hos Kongl. Maj:t göra underdånig framställning om sådan

inskränkning i tjenstemännens antal inom nämnda kontor, som i följd deraf kan

ega rum, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte härvid låta bero.

3:o.

Angående försäljning af Ullmagasinsbyggnaden i Norrköping.

(Rev.-ber. sid. 9. Kom. koll. uti. sid. 26.)

Med hänvisning till hvad i 1868 års revisionsberättelse blifvit i fråga om ullmagasinet

i Norrköping aufördt, hafva revisorerne hemställt, att ullmagasinsbygg
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

3

naden derstädes måtte, så fort ske kunde, varda försåld och den inflytande köpeskillingen

till manufaktur-diskontfonden öfverlemnad.

I anledning af denna hemställan anser sig Stats-Utskottet böra upplysa, att

sedan det för inhemska fårskötselns och ullproduktionens befrämjande å^E-iksgäldskontoret

anvisade kreditiv blifvit af Rikets Ständer vid 1863 års utgång indraget,

samt Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 18 Juni 1864 förklarat, att det

för ulldiskontfonden gällande reglemente och de i sammanhang dermed gifna föreskrifter

rörande ullkontoret i Norrköping upphört att vara gällande, så väcktes

vid 1866 års statsrevision fråga, huruvida de ändamål i öfrigt, för hvilka detta kontor

blifvit inrättadt, eller att bereda tillfälle för inhemsk ullproducent eller för köpare

af inhemsk ull att der inlemna ull, vare sig till försäljning eller förvaring,

eller oek till sortering efter konstens anvisning, vore af den vigt, att ifrågavarande

inrättning borde bibehållas; att, i anledning af Kongl. Telegraf- och Generalpoststyrelsernas

derom i underdånighet gjorda framställningar, Kongl. Maj:t enligt nådigt

bref den 20 April 1866 medgifvit, att till lokal för postkontoret och telegrafstationen

i Norrköping finge upplåtas vissa delar af ullmagasinsbyggnaden med

möjligen erforderligt utrymme å tomten för uppförande af nödiga uthus, i sammanhanglhvarmed,

bland annat, blifvit föreskrifvet, dels att kostnaden för lägenheternas

anordnande till postkontor och telegrafstation, hvilken kostnad, utom i hvad anginge

uppförande af nödiga uthus, förslagsvis beräknats uppgå till omkring 12,000 R:dr,

skulle bestridas till hälften af postverket och till hälften af telegrafverket, dels att

till ullkontoret skulle såsom hyra för de afträdda lägenheterna årligen, så länge

desamma af post- och telegrafverken innehades, erläggas 500 R:dr, till hälften af

b vartdera verket, hvarförutan det årliga underhållet borde af nämnda verk bekostas;

att, sedan Kommers-kollegium derefter, uti underdånig skrifvelse af den 16 September

1867, på anförda skäl, hemställt, att ullkontoret måtte med utgången af år

1867, indragas, Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 29 derpåföljde November

förklarat, att då statens mellankomst för åstadkommande af sortering af ull och för

anställning härvid af kunnige sorterare icke vidare vore behöflig, men det till ullkontoret

hörande magasin till de delar, som icke redan blifvit till post-* och telegrafverken

upplåtna, borde utan särdeles betydande kostnader kunna till fördel för

ullproduktionen bibehållas såsom lörvaringslokal, hvarest, mot skälig afgift efter fastställd

taxa, ull kunde till den årliga ullmarknaden i Norrköping eller vid andra

tider af året uppläggas, Kongl. Maj:t funnit Kollegii berörda hemställan endast i

så måtto böra bifallas, att ullkontorets verksamhet såsom ullsorteringsanstalt skulle

med 1867 års slut upphöra, samt att, i afseende på ullkontorets bibehållande för

mottagande af ull till magasinering, Kollegium hade att hos Kongl. Maj:t föreslå

nödiga anordningar; att, sedan Kollegium derefter atgifvit underdånigt förslag i

ämnet, Kongl. Maj:t under den 4 Juni 1868 utfärdat nådig kungörelse angående

ullmagasinet i Norrköping; samt att Riksdagens sistnämnda är församlade revisorer,

jemte framställande af anmärkning i afseende på ofvanbevörda lokalers upplå
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

tande åt post- och telegrafverken, på anförda skäl uttryckte den åsigt, att det vore

för det allmänna förmånligt att oftanämnda egendom blefve försåld, så snart antagligt

pris derför kunde erhållas, dervid den inflytande köpeskillingen borde till förstärkande

af manufaktur-diskontfondens tillgångar till samma fond öfverlemnas.

Uti sitt med anledning häraf den 2 April 1869 afgifna utlåtande (Nio 54)

hemställde dåvarande Stats-Utskott, att, enär Kongl. Maj:t egt full befogenhet att

förordna om telegrafstationens och postkontorets inrymmande i ullmagasinshuset,

revisorernes erinran i den delen .icke måtte till någon åtgärd föranleda; hvaremot,

beträffande frågan huruvida ullmagasinet borde bibehållas såsom en af allmänna

medel bekostad anstalt för mottagande af ull, Utskottet delade revisorernes yttrade

åsigter om olämpligheten att vidare bibehålla ifrågavarande anstalt, samt, på grund

deraf, hemställde, att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t, med upphäfvande af Kongl. kungörelsen den 4 Juni 1868, behagade i nåder

förordna, att ullmagasinet i Norrköping skulle vid 1869 års slut upphöra, Hvad

deremot angick revisorernes förslag att ullmagasinsbyggnaden måtte försäljas, så

och emedan denna egendom, såväl i anseende till tomtens belägenhet och storlek

som byggnadens beskaffenhet, syntes ega ett högre värde, än som motsvarade den

köpeskilling, hvilken under dåvarande förhållanden för densamma kunde påräknas,

samt dertill komme att de delar af egendomen, som icke för post- och telegrafverken

vore behöfliga, torde, sedan ullmagasinet blifvet indraget, kunna med fördel

antingen till annat allmänt ändamål begagnas eller genom ulhyring lemna en

mot värdet svarande inkomst, hemställde Utskottet, att Riksdagen måtte ä underdånighet

anhålla, det Kongl. Maj:t behagade taga under öfvervägande, huruvida

icke ifrågavarande egendom må, mot lämplig ersättning till manufakturdiskontfonden,

af post- och telegrafverken öfvertagas, med förbindelse för nämnda verks styrelser

eller endera af dem att låta uthyra sådana delar af egendomen, som icke för

statens räkning behöfva auvändas.

Hvad Utskottet sålunda hemställt blef af Andra Kammaren bifallet, hvaremot

Första Kammaren, som godkände Utskottets hemställan i fråga om upplåtelsen till

post- och telegrafverken, ogillade hvad Utskottet föreslagit i fråga om ullrnagasinets

indragning, till följd hvaraf jemväl Utskottets hemställan, att egendomen måtte

öfvertagas af post- och telegrafverken, ansågs böra förfalla.

Enligt hvad Stats-Utskottet inhcmtat, har Kongl. Maj:t, vid föredragning den

26 sistlidne Januari af sednast församlade revisorers i ämnet gjorda framställning,

funnit nödigt att, enär en del af ullmagasinsbyggnaden är emot hyra upplåten till

postkontor och telegrafstation, låta handlingarne i ärendet öfverlemnas till Generalpoststyrelsen,

med nådig befallning att, efter samråd med Telegrafstyrelsen, afgifva

underdånigt utlåtande, huruvida och under hvilka vilkor berörda magasinsbyggnad

kan och bör af postverket eller telegrafverket eller af båda gemensamt inlösas.

Vid sådant förhållande och då frågan alltså för närvarande är beroende på Kong!.

Maj:ts pröfning, anser sig Utskottet böra hemställa,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

5

att revisorernes i detta ämne gjorda framställning nu icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

4:o.

Angående redovisningen för användandet af den rikets stapelstäder tillkommande

tolagser sättning.

(Rev.-ber. sidd. 11, 12.)

Såsom tillägg till de uppgifter rörande denna frågas behandling, som i revisionsberättelsen

förekomma, har Utskottet ansett sig böra meddela den upplysning,

att Kong!. Maj:t, med anledning af hvad Riksdagen uti underdånig skrifvelse af

den 27 April 1871 i detta ämne anfört, under den 26 sistlidne Januari i nåder förordnat,

det Öfverståthållare-embetet i Stockholm och magistraten i hvarje annan

stapelstad, hvilken fått sig i stället för tolag beviljad rättighet att uppbära anslag

af tullmedlen, skola hvarje år, Öfverståthållare-embetet före September månads

slut och magistraterna i öfriga stapelstäder före utgången af Juli månad, till Kollegium

insända behörigen granskade och styrkta utdrag af stadens räkenskaper rörande

beloppet och användandet af staden under nästföregångna året tiliflutna tolags-ersättningsmedel,

samt att det skall åligga Kollegium att i den årliga berättelse

angående inrikes sjöfarten och handeln, som af Kollegium i underdånighet

afgifves, intaga sammandrag af berörda uppgifter om tolags-ersättningsmcdlen, med

iakttagande att uti den härefter först ingående berättelsen anteckning jemväl,

på sätt Riksdagen begärt, för hvarje stapelstad vidfogas angående hufvudsakliga

innehållet af de resolutioner, som bestämma ändamålen, hvartill tolagsmedlen må

användas.

Enär Kongl. Maj:t sålunda hufvudsakligen bifallit hvad Riksdagen uti ofvanberörda

underdåniga skrifvelse begärt, hemställer Utskottet,

att Riksdagen härvid må låta bero.

Då, hvad i öfrigt beträffar ofvan omförmälda af sednast församlade revisorer

afgifna berättelse, någon anmärkning eller hemställan deruti icke förekommer samt

de i revisionsberättelsen intagna uppgifter icke heller påkalla något särskildt yttrande

från Utskottets sida,

lärer ifrågavarande revisionsberättelse icke påkalla vidare åtgärd.

Stockholm den 29 Februari 1872.

På Utskottets vägnar:

Arv. Fr:son Posse.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.