Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga propositioner, dels enskilde motionärers framställningar i fråga om eftergift af kronans rätt till en del dana-arf.

1872-03-12 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1872:35, Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga propositioner, dels enskilde motionärers framställningar i fråga om eftergift af kronans rätt till en del dana-arf.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 35,

3

N:o 3S.

Ånk. till Riksd. Kansli den 12 Mars 1872, kl. 12 f. m.

Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga propositioner,

dels enskilde motionärers framställningar i fråga om eftergift

af kronans rätt till en del dana-arf.

(L A.)

Stats-Utskottet, som fått till behandling emottaga dels Kongl. Maj:ts till

Riksdagen aflåtna nådiga propositioner angående eftergift af kronans rätt till en del

dana-arf, dels ock åtskilliga af enskilde personer i likartadt syfte gjorda framställningar,

har dessa frågor i ett sammanhang förehaft och får dem härmed till Riksdagens

pröfning anmäla, samt dervid meddela de yttranden, hvartill hvarje framställ - ning ansetts föranleda.

1 :o). Uti en till Riksdagen aflåten nådig proposition (N:o 6) har Kongl.

Maj:t meddelat, hurusom hos Kongl. Maj:t följande underdåniga ansökningar blifvit

uti ofvanberörda hänseende gjorda, nemligen:

af Stadsfidlmäktige i Halmstad, som anhållit, att Halmstads församling

måtte, såsom bidrag till dess kyrkobyggnad, få komma i åtnjutande af qvarlåtenskapen

efter derstädes den 21 Maj 1860 aflidna, ogifta Lovisa Charlotta Löfström, hvilken

qvarlåtenskap vid 1871 års början''utgjort 504 R:dr 67 öre;

af Stadsfullmäktige i Linköping, som anhållit, att arfsmedel efter ogifta

Karin Dahlström, som derstädes aflidit den 1 April 1863 och, enligt bouppteckning,

efterlemnat en behållning af 2,470 R:dr 24 öre, måtte öfverlåtas till staden

såsom bidrag till bestridande af kostnaden för dess dränering, en åtgärd som sär
-

Angående dispositionen

af

alla de inom

städerna nu

kända eller

framdeles fallande

dana-arf.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- UtsJcottets Utlåtande N:o 35.

skildt vid kolerans uppträdande sommaren och hösten 1866 visat sig, isynnerhet för

vissa trakter som egde ett vattensjukt läge, af stort behof påkallad, men som af

brist på tillgångar hittills icke kunnat vidtagas;

af Pastor sembetet i Filip stad. som anhållit, att, till förmån för dervarande

slöjdskola för flickor ur arbetsklassen, måtte anvisas arfsmedlen efter arbetskarlen

Erik Olssons i nämnde stad den 9 Oktober 1869 aflidna enka, Ingeborg Magnusdotter,

hvilka medel enligt arfskifte utgjort 178 K:dr 50 öre;

af Kommunalstyrelsen i Osseby Garns socken af Stockholms län, som anhållit

att, till lindring i kommunens dryga utskylder, hvilka uppgått ända till 44

öre per fyrk, utan att någon synnerlig utsigt till nämnbar minskning deri förefunnes,

få till folkskolans bästa använda arfvet efter den 25 April 1860 aflidne drängen

Erik Andersson i Sjöberg af nämnda socken, hvars qvarlåtenskap, enligt tillgängliga

bouppteckningshandlingar, uppginge till 410 R:dr 29 öre;

af Skolrådet i Elcerö församling af Stockholms län, som, enligt på kyrkostämma

meddeladt uppdrag, anhållit, att församlingen, hvars innevånare, utgörande

omkring 980 personer, till flertalet bestodo af fattigt statfolk samt stat- och jordtorpare,

måtte, såsom bidrag för en nödig befunnen tillbyggnad af dervarande folkskolehus,

få disponera qvarlåtenskapen efter den 12 Januari 1861 vid Kaggeholm

aflidne drängen Lars (enligt handlingarne rätteligen »Sven») Olofsson, hvilkens qvarlåtenskap

den 1 Januari 1870 uppgått till 370 R:dr 60 öre;

af Vagnmakaren Elof Mårtensson i Höxeröd inom Malmöhus län, som anhållit

att få på sig öfverlåtna arfsmedlen efter sin den 17 Mars 1869 aflidna hustru,

Kerstin Ander sdotter, utgörande, enligt arfskifte, 107 R:dr 19 öre;

af Barnalärarinnan i Lidköping, enkan Carin Fischier, född Calamnius,

hvilken anhållit, att till henne, som vore 79 år gammal och med fyra oförsörjda

döttrar befunne sig i behöfvande omständigheter, måtte öfverlåtas de arfsmedel, som

hennes fordna fosterbarn, ogifta Eva Jacobsson, vid sin inom Tjörns härad af Göteborgs

och Bohus län den 20 Januari 1869 inträffade död efterlemnat, och hvilka

arfsmedel utgjort, enligt bouppteckningen, 547 R:dr 12 öre.

Yid föredragning af ofvanberörda underdåniga, utaf vederbörande länsstyrelser

uti afgifna underdåniga utlåtanden till bifall förordade ansökningar hade emellertid

Kongl. Maj:ts uppmärksamhet blifvit fästad å det förhållande, att, ehuru, enligt 15

kap. Ärfda-balken, dana-arf skulle tillfalla kronan, sådant dock i verkligheten i ganska

få fall inträffade, i följd deraf dels att vissa städer, i sina privilegier, eller

genom särskilda resolutioner, blifvit tillförsäkrade åtnjutande af inom dem fallande

dana-arf, dels att de framställningar, som det allt mer blifvit sed att göra om öfverlåtande

till förmån för kommuner, skolor, barmhertighetsinrättningar m. m. eller

enskilde personer af kronans rätt till dylika arf, ytterst sällan afslogos.

Af de aktoratsräkningar, som afgifvits af kammar-advokatfiskals-embetet, hvilket

det tillkomme att i afseende på dana-arf bevaka kronans rätt, framginge, att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Uts7cottets Utlåtande N:o 35.

5

sammanlagda beloppet af de dana-arf, som under åren 1851—1870, efter åtgärd

af nämnda embete, kronan tillfallit, utgjort 20,467 R:dr 20 öre. Under samma

tid hade dana-arf till belopp af tillsammans 11,465 R:dr51 öre blifvit efterskänkta,

så att kronans behållning af dana-arf under nämnda tid kunde antagas hafva uppgått

till 9,001 It:dr 69 öre eller, i medeltal, till allenast 450 R:dr 8 öre om

året. Inalles hade sedan 1828—1830 årens riksdag dana-arf till belopp af icke

mindre än 56,170 R:dr 81 öre blifvit efterskänkta, hvilket, om denna tidrymd antages

till 40 år, i medeltal för år gjorde 1,404 R:dr 27 öre.

Innan emellertid statens tillhörigheter vidare på detta sätt bortskänktes, borde,

enligt Kongl. Maj:ts tanke, tagas i noga öfvervägande, om de ej på annat kunde

bättre till statsverkets gagn användas, eller om ej vid deras öfverlåtande sådana

vilkor kunde fästas, hvarigenom något statens eget ändamål befrämjades.

Ett sådant ändamål skulle t. ex. vara för handen, om en kommun, till förmån

för hvilken eftergift af dana-arf begärdes, vore i besittning af någon från forna

tider på grund af häfd eller privilegier qvarstående, för statsverket betungande rättighet,

hvars afstående skulle kunna göras till vilkor för den sökta eftergiftens beviljande.

Detta fall inträffade i afseende på stadskommunerna. Under det nämligen

af de ansökningar, som gjordes om eftergift af dana-arf till förmån för kommuner

eller deras byggnader, skolor, arbetsinrättningar o. s. v., det ojemförligt öfvervägande

antalet inkomme från städer, så egde dessa samma städer att af sjunde hufvudtitelns

förslagsanslag för städers friheter under rubrik »Ersättning för förlorade tullfriheter”

årligen uppbära ett belopp, som för de städer, hvilka icke redan egde rätt till derinom

fallande dana-arf, tillsammans uppginge till omkring 7,000 R:dr och från

denna för statsverket oegentliga utgift skulle detsamma möjligen kunna vinna befrielse

genom att i utbyte deremot åt nämnda städer afstå sin rätt till alla derstädes

fallande dana-arf.

Den tullfrihet, för hvilken nyssberörda belopp skulle utgöra ersättning, vore

den s. k. källarefriheten, eller den af ålder vissa städer, antagligen såsom uppmuntran

till inrättande af värdshus för resandes beqvämlighet, medgifna rätt att för stadskällarnes

behof tullfritt införa vissa qvantiteter främmande drycker. Den derför ännu

utgående ersättningen hade i allmänhet blifvit i städerna anslagen till magistratens

aflöning eller publika byggnaders underhåll, men då den endast i 9 bland de städer,

hvilka ej genom sina privilegier tillagts derinom fallande dana-arf, öfverstege 200

R:dr, i 14 utgjorde från 100 till 200 R:dr, i 51 understege 100 R:dr och i

några utginge med endast 13 R:dr 95 öre, kunde den i jemförelse med andra för

nämnda ändamål afsedda tillgångar icke anses numera ega någon betydenhet. Det

syntes derföre kunna antagas, att städerna icke skulle fästa någon synnerlig vigt vid

bibehållande af berörda obetydliga ersättning, om de i utbyte deremot erhölle rättigheten

att disponera alla derinom fallande dana-arf, och för statsverket blefve det

naturligtvis alltid en fördel att bespara en årlig utgift emot afstående af en förmån,

som i allmänhet, så ofta någon derpå gjorde anspråk, efterskänktes.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 35.

Då emellertid städernas rätt till omförmälda ersättning för källarefriheten

kunde anses vara af privilegiinatur, borde det enligt Kongl. Maj:ts åsigt få bero på

städerna sjelfva, om de ville afsåga sig denna rätt emot att blifva tillförsäkrade alla

inom dem fallande dana-arf, men sedan de härutinnan under någon viss tid haft fritt

val, borde de städer, hvilka vägrat att ingå på det föreslagna utbytet, derefter icke

vidare kunna erhålla något dana-arf.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och under åberopande derjemte af

hvad det den nådiga propositionen bilagda utdrag af protokollet öfver finansärenden

för öfrigt i ämnet innehölle, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för sin del

medgifva, det de städer, hvilka inom viss tid, som af Kongl, Maj:t skulle bestämmas,

förklarade sig villiga att afstå från de anslag, samma städer nu i ersättning

för förlorade tullfriheter egde uppbära, måtte af Kongl. Maj:t tillförsäkras att, hvar

för sig, få åtnjuta kronans rätt till alla dana-arf, som inom den staden nu voro

kända eller hädanefter kunde falla, med förbehåll, hvad de redan kända dana-arfven

anginge, af den rätt till andel deri, som enligt gällande bestämmelser lagligen tillkomme

kammaradvokatfiskalen.

I sammanhang härmed har Kongl, Maj:t erinrat, att, då bemälde tjensteman

nu vore berättigad till 33 j procent af hvarje dana-arf, som till statsverket

inflöte, och genom den ifrågasatta förändringen skulle gå i mistning af denna sportelinkomst,

såvida icke de städer, hvilka inginge på förändringen, förklarade sig önska,

att indrifningen af derinom fallande dana-arf fortfarande skulle emot samma provision

som hittills af kammaradvokatfiskalen bestridas, hvaremot från kronans sida

någon invändning icke syntes vara att göra, det framdeles kunde blifva nödigt att hos

Riksdagen göra framställning om beviljande af ersättning för omförmälda sportelförlust.

Då det af Kongl. Maj:t sålunda framlagda förslag, derest det af Riksdagen

godkännes, otvifvelaktigt kommer att leda till besparing för statsverket, i den män

städerna förklara sig vilja på det föreslagna utbytet ingå, får Utskottet, jemte erinran

att den sportelersättning, som i följd af förändringen kan för kammar-advokatfiskalen

ifrågakomma, icke lärer behöfva utsträckas utöfver den nuvarande advokatfiskalens

tjenstetid, tillstyrka,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t uti förevarande

hänseende behagat föreslå.

Härigenom anser sig Utskottet hafva besvarat Herr L. J. Lönnbergs i motion

inom Andra Kammaren (N:o 130) gjorda yrkande, att Riksdagen måtte för sin del

till förmån för Linköpings stad eftergifva Kongl. Maj:ts och kronans rätt till ofvan

omförmälda dana-arf efter aflidna Carin Dahlström.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 35.

7

2:o). I händelse af Eiksdagens bifall till hvad Utskottet här ofvan hemställt,

äro dymedelst de i den nådiga propositionen omförmälda dana-arfven inom Halmstad,

Linköping och Filipstad disponerade. I afseende åter å de ansökningar om erhållande

af sådana arf, som, enligt hvad ofvan nämndt är, från landtkommuner eller enskilda

personer till Kongl. Maj:t inkommit, är i den nådiga propositionen vidare meddeladt,

hurusom Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län, beträffande ansökningarne

från Össeby, Garns och Ekerö socknar, åberopat den af förstnåmda socken

meddelade utredningjjrörande beloppet af derinom erforderliga kommunalutskylder och,

i fråga om Ekerö socken, vitsordat de i ansökningen gjorda uppgifter samt derjemte

meddelat, att inom Färentuna härad, dit socknen hörde, kronoutskylderna vore jemförelsevis

tryckande och kommunalutskylderna för ett medelmåttigt mantal uppginge

till vid pass 30 R:dr, samt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län,

beträffande ansökningen af Elof Mårtensson, upplyst, att hans ofvannämnda hustru

icke medfört någon nämnvärd tillgång i boet, som, torftigt förut, icke under hennes

tid vunnit någon förkofran, samt att Elof Mårtensson, hvilken från ett föregående

gifte hade fyra barn att försörja, vore sjuklig och ansåges icke kunna utan kommunens

biträde försörja sig och familj, derest dana-arfvet skulle utgå, äfvensom Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län, i fråga om enkan Fischiers ansökning,

såsom grund för sitt förord åberopat sökandens torftiga lefnaasvilkor och den genom

bevis styrkta ömhet och menniskovänlighet, hvarmed hon under den aflidnas minderårighet

och oförmåga att sig sjelf vårda egnat henne omtanka och förbarmande; och

har Kongl. Maj:t af anförda skäl föreslagit Riksdagen att i afseende å dessa fyra

dana-arf efterskänka kronans rätt till de kommuner eller enskilda, som sig derom

anmält, med förbehåll dock äfven i dessa fall af den rätt, som lagligen kunde kammaradvokatflskalen

tillkomma.

Med hänseende till hvad sålunda förekommit och i öfverensstämmelse med

Riksdagens i flera likartade fall tillförene fattade beslut, får, i fråga om dana-arfven

efter Erik Andersson, Sven Olofsson och Elof Mårtenssons hustru, Kerstin Andersdotter,

Utskottet, som här nedan kommer att vidare yttra sig om arfvet efter

Eva Jacobsson, hemställa,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga framställning, Riksdagen

måtte, med förbehåll af den rätt, som lagligen kan kammaradvokatfiskalen

tillkomma, efterskänka kronans rätt i afseende å följande

danaarf, nemligen:

a) efter drängen Erik Andersson till förmån för Össeby Garns

socken af Stockholms län för att användas till församlingens

folkskolas bästa;

b) efter drängen Sven Olofsson till förmån för Ekerö församling i

nämnda län, att användas såsom bidrag för en nödig befunnen

tillbyggnad af dervarande folkskolehus;

Angående danaarf

efter Erik

Andersson, Sven

Olofsson. Elof

M&rtensson och

Era Jncobason.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 35.

Angående danaarf

efter ogifta

Catharina Maria

Cronér och f. d.

Hussaren Nils

Wester.

c) efter Vagnmakaren Elof Mårtenssons i Höxeröd inom Malmöhus

län aflidna hustru Kerstin Andersdotter till förmån för den

efterlefvande maken.

Hvad åter angår frågan om efterskänkande af kronans rätt till dana-arf efter

ogifta Eva Jacobsson till förmån för barnalärarinnan i Lidköping, enkan Carin Fischier,

född Calamnius, är genom till Utskottet ingifna handlingar upplyst, att bemälda enka

redan den 17 Maj 1871 aflidit och att hon, jemte andra barn, efterlemnat i behöfvande

omständigheter fyra ogifta döttrar, utaf hvilka tvenne lida af obotlig sjukdom.

Utskottet har vid sådant förhållande ansett sig böra hemställa,

d) att i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

Riksdagen må, jemte anmälan om hvad sålunda förekommit,

till svar meddela att, för den händelse Kongl. Maj:t, efter

ärendets utredning, skulle finna arfsmedlen böra enkan Fischiers

efterlemnade ogifta döttrar tilläggas, Riksdagen för sin del efterskänkt

kronans rätt till berörda arfsmedel, med förbehåll dock

af den rätt, som lagligen må kammaradvokatfiskalen tillkomma.

3:o. Efter det nådigt beslut den 29 sistlidne December fattats om aflåtande

till Riksdagen af ofvanomförmälda nådiga proposition, hade, enligt hvad af en den 1

innevarande månad till Riksdagen aflåten särskild nådig proposition (N:o 24) inhemtas,

till Kongl. Maj:t inkommit dess befallningshafvandes i Christianstads län infordrade

utlåtande öfver en af kyrkoherden T. Brodin och några andra personer, hvilka jemte

honom blifvit af Ousby församlings kommunalstämma utsedda till direktion för åstadkommande

af en arbetsinrättning inom socknen, gjord underdånig ansökning att såsom

bidrag till berörda arbetsinrättnings bildande, hvartill ett kapital af 3,000 R:dr redan

funnes anslaget, qvarlåtenskapen efter den 21 April 1870 inom nämnda församling

aflidna ogifta Catharina Maria Grönår, hvilken efterlemnat enligt bouppteckning

1,197 R:dr 44 öre, men efter hvilken några arfvingar, oaktadt i Post-tidningen införda

kallelser, sig icke anmält, måtte varda på församlingen öfverlåten; varande i

ofvan omförmälda utlåtande den underdåniga ansökningen till bifall förordad på grund

af den synnerliga tungan af fattigvården inom ifrågavarande vidsträckta socken, som

till stor del bestode af ofruktbar jordmån och hade en medellös befolkning.

Vidare hade, enligt hvad i den nådiga propositionen förmäles, sedan qvarlåtenskapen

efter f. d. Hussaren Nils Wester på liahla egor, hvilken aflidit den 7

Juni 1865 och efterlemnat 158 R:dr 85 öre, blifvit genom Kumla häradsrätts utslag

den 11 Maj 1871 förklarad för dana-arf, Westers enka Kerstin Ersdotter och

August Bäcker, som varit gift med hennes numera aflidna dotter af ett föregående

gifte, uti en till Kongl. Maj:t ingifven ansökning anhållit, att berörda medel måtte få

tillgodokomma sökanden Bäckers med aflidna hustrun sammanafiade barn för att an
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 35.

9

vändas till deras uppfostran; i anledning hvaraf Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

Örebro län uti afgifvet utlåtande hemställt, huruvida icke, vid det förhållande att sökandena

enligt intyg af länsman och kommunalnämnd befunno sig i mindre goda omständigheter

och att, då Bäcker, hvilken genom afhandling den 16 Januari 1858 öfvertagit

Westers och Kerstin Ersdotters torplägenhet, dervid förbundit sig att underhålla

och vårda sina bemälde svärföräldrar under deras återstående lifstid, sådant antagligen,

på sätt sökandena uppgifvit, skett under förutsättning, att han efter båda

makarnes död skulle komma i åtnjutande af deras efterlemnade tillgångar, skälig anledning

kunde anses förefinnas för bifall till den underdåniga ansökningen;

Och har Kongl. Maj:t, i betraktande af hvad vederbörande länsstyrelser i

dessa båda ärenden anfört, i nåder föreslagit Riksdagen, att kronans rätt till ifrågavarande

tvenne dana-arf måtte med förbehåll af den andel deri, som lagligen må

tillkomma kammaradvokatfiskalsembetet, öfverlåtas, i afseende å det förutnämnda, till

Ousby församling för att användas till åstadkommande af en arbetsinrättning derstädes,

och i afseende på det senare arfvet, till ofvanbemälde August Bäckers i gifte

med hans numera aflidne hustru födda barn.

Efter tagen kännedom af de förevarande frågor rörande handlingar, får Utskottet,

med hänsyn till hvad sålunda förekommit, hemställa,

att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t behagat i nåder föreslå,

Riksdagen måtte, med förbehåll af den rätt som lagligen kan

kammaradvokatfiskalen tillkomma, efterskänka kronans rätt i afseende

å följande dana-arf, nemligen:

a) efter ogifta Catharina Maria Cronér till förmån för Ousby församling

för att användas till åstadkommande af en arbetsinrättning

derstädes;

b) efter f. d. Hussaren Nils Wester på Rahla eg or till förmån

för August Bäckers i gifte med hans numera afiidna hustru

födda barn.

4:o. Uti inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 118) har Herr J. A.

Bovin, under åberopande af åtskilliga motionen bifogade handlingar, hvaraf, bland

annat, inhemtas, att rådstufvurätten i Arboga genom utslag den 8 sistlidne Januari

förklarat Kongl. Maj:t och kronan berättigade att såsom dana-arf tillgodonjuta hvad i

sterbhuset efter musikaliska instrumentmakaren Carl Jakob Nordqvist, som den 16

Februari 1861 aflidit i Arboga och efterlemnat enkan Jeanette Louise, född Movallson,

efter i laga ordning förrättadt arfskifte, befunnes utgöra mannens lott i boet,

föreslagit, att Riksdagen måtte för sin del till förmån för Arboga stad afstå från Kongl.

Maj:ts och kronans rätt till ofvanberörda dana-arf.

Bih. till Biksd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 20 Iläft.

Angående danaarf

efter Instrumentmakaren

C.

!A. Nordqvist*

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 35.

Angående danaarf

efter Kopparslagaren

Johanssons

e.ikn.

Cecilia Louise,

född de la Roos.

-UT 18U t

.0 neia.

För den händelse Riksdagen, i öfverensstämmelse med hvad Utskottet i punkten

1 här ofvan hemställt, bifaller hvad Kongl. Maj:t i nåder behagat föreslå angående

disposition af alla de inom städerna nu kända eller hädanefter fallande danaarf,

erfordras i afseende på förevarande ärende icke något särskildt Riksdagens beslut;

och Utskottet får vid sådant förhållande hemställa,

att Herr Bovins omförmälda motion icke må till någon särskild

Riksdagens åtgärd föranleda.

5:o. Med förmälan att genom Kongl. Maj:ts dom den 11 November 1869

blifvit förklaradt, att qvarlåtenskapen efter den 3 Januari 1866 i staden Falkenberg

aflidne kopparslagaren D. Johanssons enka Cecilia Lovisa, född de la Roos, skulle

såsom dana-arf tillfalla kronan, samt att de af magistraten i Falkenberg till följd

deraf den 9 Juni 1870 redovisade och levererade arfsmedlen uppgått till 1,879

R:dr 93 öre, deraf, sedan kammaradvokatfiskalen tillkommande tertial afdragits, kronans

behållna andel utgjorde 1,253 R:dr 29 öre, liar Herr G. A Jönsson uti en

inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 35) anhållit, att, då staden Falkenberg,

hvilken vore ett litet och fattigt samt till sitt läge af naturen ej särdeles gynnadt

samhälle, fått och fortfarande måste vidkännas stora uppoffringar i och för anläggande

af hamn, uppförande af skol- och tullhus samt andra arbeten, Riksdagen måtte,

i likhet med hvad sa ofta vid dylika tillfällen förut skett till förmån för andra kommuner,

medgifva, att kronans behållna andel, 1,253 R:dr 29 öre, af ofvanberörda

dana-arf till nämnda stad afstodes.

I motionen omförmäles vidare, att stadsfullmäktige i Falkenberg hos Kongl.

Maj:t i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes genom nådig proposition till

Riksdagen föreslå, att detta dana-arf måtte till staden anslås, men att Kongl, Maj:t

den 3 Mars 1871 förklarat sig anse sådana skäl icke vara till stöd för berörda ansökning

anförda, att på grund deraf aflåtande af nådig proposition till Riksdagen i

den uti ansökningen angifna syftning kunnat bifallas.

Af de motionen bifogade handlingar, äfvensom af den till Kongl. Maj:t ingifna

underdåniga ansökningen med bilagor, deraf Utskottet förskaffat sig del, inhemtas,

bland annat, att kopparslagaren Johansson och hans bemälda enka hufvudsakligen

i staden Falkenberg förvärfvat ifrågavarande qvarlåtenskap; att denna, om den

af staden erhölles, kunde, enligt stadsfullmäktiges åsigt, anses antingen såsom någon

ersättning för de betydligt förökade fattigvårdsafgifter, som förorsakats särskildt deraf,

att under sednare åren andre handtverksidkare aflidit medellöse och efterlemnat flera

minderåriga barn, hvilka måst öfvertagas af fattigvården, eller såsom bidrag till ett

af behofvet påkalladt fattighus, med uppförande hvaraf fått anstå för det staden måst

vidkännas uttaxeringen och nödgats upptaga lån för andra allmänna byggnader såsom

folkskolehus, tull- och packhus samt bryggor jemte andra hamnarbeten; att den un
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 35. 11

derdåniga ansökningen blifvit så väl af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Hallands

län som af Kongl. Kammar-kollegium till nådigt bifall förordadt, samt att de i

motionen meddelade uppgifter om dana-arfvets belopp och kronans deraf behållna

andel öfverensstämma med de af kammaradvokatfiskalen, uti ansökningshandlingarne

bifogadt underdånigt yttrande, lemnade upplysningar.

Utskottet har tagit denna fråga i öfvervägande, och anser sig Utskottet, för

den händelse att Riksdagen godkänner hvad uti punkten 1 här ofvan blifvit föreslaget,

böra till ifrågavarande motion på det sätt tillstyrka bifall, att Utskottet hemställer,

a) att Riksdagen måtte för sin del medgifva, att kronans behållna

andel, 1,253 R:dr 29 öre, af dana-arfvet efter kopparslagaren

Daniel Johanssons den 3 Januari 1866 aflidna enka Cecilia

Lovisa, född de la Roos, far å staden Falkenberg öfverlåtas,

så framt nämnda stad, inom viss af Kongl. Maj:t förelagd tid,

förklarar sig vilja afstå från det anslag, som staden nu i ersättning

för förlorad tullfrihet eger uppbära,

hvarom, i händelse af Riksdagens bifall,

b) underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t torde böra aflåtas.

6:o). Uti en inom Riksdagens Andra Kammare vackt motion (N:o 48) har

Friherre J. Koskull föreslagit, det Riksdagen behagade för sin del medgifva, att ett

dana-arf, stort 610 R:dr R:mt, som nyligen uppburits af Kongl. Maj:t och kronan

efter i Slaka församling af Östergötlands län aflidna mamsell Justina Linde, måtte

tilldelas nämnda församling för att användas till befrämjande af dess folkskoleväsende.

I afseende å denna fråga har Utskottet inhemtat, att den i motionen omnämnda

Justina Linde

kända arfvingar och utan att någon sådan, oaktadt om arfvet utfärdade kungörelser,

sedermera sig anmält, samt att, efter det kammaradvokatfiskalen, i ändamål att

erhålla redovisning för qvarlåtenskapen efter den aflidna såsom dana-arf, låtit i December

månad nästlidet år hos Häradsrätten i orten uttaga stämning å landtbrukaren

J. Pettersson i Asmestad, hvilken af rätten varit förordnad att såsom god man omhändertaga

boets förvaltning, bemälde Pettersson, vid stämningens delfående, till kronofogden

i orten öfverlemnat behållningen i boet, uppgående, enligt lemnad redovisning,

till det i motionen uppgifna belopp, samt att berörda belopp under sistlidne

Februari månad genom Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands län blifvit

till kammaradvokatfiskalen inlevereradt, hvaremot Häradsrätten ännu icke lärer i

målet meddelat utslag.

Med hänseende till hvad sålunda förekommit och i öfverensstämmelse med

de åsigter, som legat till grund för Riksdagens i flera likartade frågor tillförene fattade

beslut, får Utskottet hemställa,

Angåendo dana-arf

efter Justina

Linde.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 35.

a) att Riksdagen måtte för sin del medgifva, att den rätt, kronan

kan ega till qvarlåtenskapen efter aflidna ogifta Justina Linde

må till förmån för Sloka socken eftergifvas för att användas

till befrämjande af dess folkskoleväsende, med förbehåll

dock af den rätt som lagligen må kammaradvokatfiskalen

tillkomma;

och lärer, i händelse denna hemställan vinner Riksdagens bifall,

b) underdånig skrifvelse i ämnet böra till Kongl. Maj:t aflåtas.

Stockholm den 12 Mars 1872.

På Stats-Utskottets vägnar:

År vid Fr:son Posse.

Stockholm, tryckt hos J. & A. Riis, 1872.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.