Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i betalningsvilkoren för ett åt Kukkola byamän beviljadt odlingslån. i ''.

1872-02-07 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1872:4, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i betalningsvilkoren för ett åt Kukkola byamän beviljadt odlingslån. i ''.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4.

N:o 4.

Ank. till Riksd. Kansli d. 8 Febr. 1872, kl. 10 f. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i betalningsvilkoren

för ett åt Kukkola byamän beviljadt odlingslån.

i ''. : (r. a.)

Sodan Kong], Maj:t under den 8 Mars 1861, för afdikning af frostländiga

myr t rak ter, tillhörande Kukkola by i Carl Gustafs socken af Norrbottens län, beviljat

Kukkola byamän ett lån af 15,000 riksdaler, att utgå af don till befrämjande

af utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar för beredande af

odlingsförotag vid 1859—1860 årens riksdag till Kongl. Maj:ts disposition för

åren 1861—1863 anvisade summa af 150,000 riksdaler, samt detta lån under år

1862 blifvit från Riksgälds-kontoret utbetaldt, begärde Herr Z. Gröpe, uti en vid

1867 års riksdag inom Andra Kammaren väckt motion, att samma lån, då uppgående

till 14,788 riksdaler 80 öre, antingen i sin helhet eller åtminstone till halfva

beloppet måtto varda efterskänkt och från Riksgälds-kontorets räkenskaper afskrifvet.

Såsom skäl för denna framställning anfördes hufvudsakligen, ätt fyra på

hvarandra följande missväxtår, i förening med aftagande arbetsförtjenst, bragt större

delen af befolkningen i armod; att nyligen fullbordadt laga skifte kostat byn öfver

60,000 riksdaler; att den ena hemlinansägenheten efter den andra ginge under klubban

oftast till ett pris långt under värdet; att det storartade utdikningsarbetet i sitt

dåvarande skick lemnade föga eller ingen afkastning, enär det afdikade fältet, för

att gifva skörd, måste genom uppodling vidare bearbetas, men att det öfverstege

de fattige jordegarnes krafter att åstadkomma sådan odling och derjemte göra afbctalningar

å skulden.

Uti sitt öfver denna motion afgifna utlåtande (N:o 63) af den 5 April 1867

upplyste Stats-Utskottet, bland annat, att kostnaden för ifrågavarande utdikning^-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande JS/:o 4.

arbete, hvarmed afsågs, dels att vinna odlingsbar mark, dels att från den kringliggande

trakten borttaga eller förminska frostländigheten, enligt det år 1860 uppgjorda

kostnadsförslaget beräknats till 35,306 riksdaler, hvilken summa dock af

dåvarande chefen för norra väg- och vatteubyggnadsdistriktet, Majoren C. Adelsköld,

ansetts, såsom alltför hög, böra nedsättas till 24,000 riksdaler; att, enligt

hvad samma kostnadsförslag innehölle, större delen af de ifrågavarande myrurna

vore att anse såsom särdeles goda odlingslägenkctor, hvilka efter ändamålsenlig

utdikning blcfvc lönande såväl för spanmåls- som gräsproduktion, ehuru de borde

uppodlas med hufvudsakligen fästadt afseende på den sednare; att, äfven om utdikningskostnaden

beräknades till det högre beloppet, eller 35,000 riksdaler, densamma

uppginge till blott omkring 29 riksdaler för tunnlandet; att för donna kostnad

myrorna blcfvc så fullständigt afdikade, att föga mera arbete återstod© än att

medelst flåhacka och plog bereda marken för mottagande af utsädet; samt att,

dels i betraktande af dessa omständigheter, dels det stora inflytande, som denna

vidsträckta afdikning kommu att utöfva på kringliggande trakters klimatiska förhållanden,

vederbörande förrättningsman förklarat, att han ausåge få arbeten af

ifrågavarande beskaffenhet förtjena mera uppmärksamhet än detta, hvilket voro

så mycket mera af behofvet påkalladt, som byns krafter redan då (år 1860) genom

ett långvarigt skifte blifvit starkt anlitade. Derjemte upplyste Utskottet, att, enligt

ett utaf motionären inlemnadt intyg utaf kronofogden i orten, antalet inkomna

exekutorialer å gäldenärer inom Kulskola by under de tvännc sistförfluten! åren

utgjort 121, med ett sammanlagdt skuldbelopp af 30,803 riksdaler 10 öre; och hade

bemälde tjensteman jemväl intygat att, då förhållandet under några föregående år

varit ungefär lika ofördelaktigt, deraf följt, att flertalet hemmansdelar i nämnda

by under loppet af de sednare åren öfvergått till nya egare till jemförelsevis låga

pris, synnerligast å dem, som å utmätningsauktion försålts, äfvensom att de flesta

hemmansegare i byn voro mycket skuldsatte.

Efter anförande af dessa omständigheter yttrade Stats-Utskottet, att om

ock, på sätt motionären uppgifvit, missväxt i förening med andra omständigheter

bragt större delen af befolkningen inom Kukkola by i armod, deraf dock icke

kunde hemtas giltigt skäl för Riksdagen att bevilja eftergift af betalningsskyldigheten

för ett lån, som icke blifvit omedelbart af representationen anvisadt, utan

utaf de till Kongl. Maj:ts disposition ställda medel, efter föregångna vederbörliga

undersökningar, af Kongl. Maja beviljats. Dessutom borde vid frågans bedömande

icke förbises, att flertalet af byns hemmansdelar på sednare åren öfvergått till nya

egare, som förvärfvat desamma till låga priser, hvadan en eftergift af lånesumman

endast skulle tillgodokomma en mindre del bland dem, som lått vidkännas bördan

af det förrättade laga skiftet och det verkställda utdikningsarbetet; och Utskottet

hemställde derföre att, motionärens framställning icke måtte bifallas, hvilken Utskottets

hemställan af begge Kamrarne godkändes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4.

Vid innevarande riksdag har fråga om eftergift af eu del utaf betalningsskyldigheten]

för] ifrågavarande lån ånyo blifvit inom Andra Kammaren väckt utaf

Herr Joll. Rutberg, som uti en till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 113) på

anförda skäl föreslagit, det Riksdagen måtte besluta, att annuiteterna för det åt

Kukkola byamän beviljade odlingslån måtte från och med år 1873 nedsättas till

hälften eller till ett sammanlagdt belopp af 7,499 R:dr 26 öre.

I anledning af denna motion har Utskottet ansett sig böra upplysa, att,

enligt den för ifrågavarande lån utfärdade skuldförbindelse, låntagarne åtagit sig

att, sedan lånet fått räntefritt innehafvas under fem år eller intill slutet af år 1867,

sedermera årligen inbetala 8 procent å lånets ursprungliga belopp, deraf 4 procent

utgör ränta och återstoden kapitalafbetalning; att denna annuitet, efter det å kapitalet

redan år 1866 återbetalts 211 R:dr 20 öre, skall utgå med 8 procent å

14,788 R:dr 80 öre eller med 1,183 R:dr 10 öre om året från och med år 1868 till

och med år 1884 samt med 801 R:dr 31 öre år 18S5, då lånet blir slutbetaldt; att

återbetalningsskyldigheten blifvit i öfverensstämmelse med Kongl. kungörelserna

den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848, genom laga kraftvunnet utslag af

Konungens Befallningshafvande i Norrbottens län, fördeladt emellan samtlige de

betalningsskyldige och faststäldt att under förenämnda tid utgå med ett för hvarje

hemmansdel bestämdt belopp, hvilket blifvit i jordeboken för hvarje sådan hemmansdel

antecknadt, i enlighet hvarmed debitering och uppbörd verkställes i sammanhang

med kronoutskylderna; att räntan för hela lånetiden derefter blifvit, på

grund af gällande föreskrifter, kapitaliserad och i Riksgälds-kontorets räkenskaper

uppdebiterad; och att den sålunda kapitaliserade skulden, efter 3:ne derå verkställda

inbetalningar, vid 1871 års slut uppgick till 17,364 R:dr 71 öro.

Då motionären upplyst, att byamännen hos Kongl. Maj:t i underdånighet

anhållit om nådig framställning till Riksdagen rörande eftergift af ifrågavarande

lån, men att samma ansökan icke vunnit nådigt afseende, anser sig Utskottet,

under åberopande af de skäl som vid 1867 års riksdag af dåvarande Stats-Utskott

anfördes för afslag å den i detta ämne då väckta motion, böra hemställa,

att Herr Rutbergs ifrågavarande motion må lemnas utan afseende.

Stockholm den 7 Februari 1872.

På Stats-IJtskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Bih. Ull Riksd. Prof. 1872. 4 Sami. / Afd 3 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.