Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader samt sjösänkningar och andra vätte na ftappnings före tag m. fl. dylika föremål.

1872-04-03 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1872:44, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader samt sjösänkningar och andra vätte na ftappnings före tag m. fl. dylika föremål.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.

1

J4'' 4:4:a

Ank. till Eiksd. Kansli den 3 April 1872. kl. 12 midd.

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och

förbättring, bro- och hamnbyggnader samt sjösänkningar och

andra vätte na ftappnings före tag m. fl. dylika föremål.

(R. A.)

I sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens

Sjette hufvudtitel har Kongl. Maj:t uti den nådiga Propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof gjort framställning om beviljandet för år 1873 af åtskilliga tillfälliga

anslag till utförande af allmänna arbeten; och får Stats-Utskottet, jemlikt sitt uti Utlåtandet

N:o 10 gjorda tillkännagifvande, nu meddela särskildt yttrande öfver ej mindre

berörda nådiga framställning, än ock de motioner, som vid innevarande riksdag blifvit

väckta rörande medels beviljande för dylika arbeten.

A) Täganliiggumgar och vägförbättringar.

Till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring af backiga

eller eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t äskat att, i likhet med hvad sednaste

Riksdag beviljat, måtte för år 1873 anslås och ställas till Kongl. Maj:ts disposition ett

belopp af 150,000 R:dr.

Af Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader till Kongl. Maj:t afgifna

och till Utskottet öfverlemnade generalförslag rörande ifrågasatta väg- och vattenbyggnadsföretag

har Utskottet inhemtat, att till Styrelsen inkommit planer till 57 särskilda

vägarbeten inom olika delar af riket utaf sådan beskaffenhet, att deras understödjande

Bih. till Riksd. Prat. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 26 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.

lämpligast kan ske af de medel Kongl. Maj:t. sålunda äskat; och uppgå de statsbidrag

Styrelsen förordat för dessa i tre klasser upptagna arbeten till ett sammanlagdt belopp

af 894,837 R:dr 50 öre, nemligen:

i första klassen (eller de som företrädesvis ansetts förtjenta af understöd) R:dr 305,137: 50.

i andra klassen....................» 484,200: —

och i tredje klassen ..................» 105,500: —

Summa R:dr 894,837: 50.

Vid nu upplysta förhållande och då anledning icke förefinnes att minska det för

ofvanberörda ändamål sedan lång tid tillbaka anvisade årliga anslagsbeloppet, hemställer

Utskottet,

l:o

att Riksdagen måtte för anläggning af nya samt förbättring eller

omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar till Kongl.

Maj:ts disposition för år 1873 pa Riksgälds-kontoret anvisa ett anslag

af Etthundrafemtiotusen Riksdaler.

För väg (utläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens län

beviljade Riksdagen är 1870 ett understöd af 106,700 R:dr, deraf till lyftning anvisats

för år 1871 ett belopp af 15,000 R:dr och för år 1872 R:dr 20,000; och har Kongl.

Maj:t nu föreslagit, att, till arbetets fortsättande under är 1873, i ytterligare afräkning

a det för detta arbete beviljade understödet, anvisa enahanda belopp, som för år 1872,

eller Tjugutusen Riksdaler.

Utskottet hemställer,

2:o

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit.

Förutom de vägarbeten af mindre omfång, hvilka lämpligen kunna utföras med

de medel Utskottet här ofvan uti mom. l:o föreslagit måtte ställas till Kongl. Maj:ts

disposition, upptagas uti ofvan omförmälda generalförslag 12 vägarbeten af det omfång

eller den beskaffenhet, att, enligt Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens åsigt, särskilda

understödsbelopp måste beviljas, om och när samma arbeten skola verkställas. Bland

dessa arbeten har Kongl. Maj:t, i enlighet med chefens för Kongl. Civil-departementet

underdåniga hemställan, föreslagit att för nedannämnda tre vägbyggnadsföretag inom rikets

båda nordligaste län —hvilka företag bemälde departementschef ansett företrädesvis vara af

vigt såsom utgörande fortsättningar af redan verkställda väganläggningar till underlättande

af kommunikationen mellan kusten vid Bottniska viken och det inre landet, och

om hvilkas utförande särskilda underdåniga framställningar blifvit gjorda — måtte beviljas

följande särskilda anslag, nemligen:

a) för anläggning af väg från Kangis eller Gyljeus brak i Öfver-Kalix socken i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stuts-Utskottet* Utlåtande N:o 44.

3

Norrbottens län, nordvest upp til! den punkt, der vägen från Skröfven till Gellivara

kyrkoplats vidtager, Sextioett-tusen trehundratretio Riksdaler, och att deraf till utgående

under år 1873 måtte anvisas Elfvatusen trehundratretio Riksdaler;

b) till utförande af väganläggning mellan Norsjö och Mala kyrkobyar i YVesterbottens

län Femtiotusen Riksdaler, deraf till utgående under år 1873 Femtontusen Riksdaler;

och

c) för väganläggning emellan Asele och Dorothea kyrkoby i Westerbottens län

Fyratiotusen sexhundra Riksdaler, deraf till utgående under år 1873 Tjugutusen

Riksdaler.

Beträffande härvid först frågan om den föreslagna vägan läggningen från Kangia

till Skröfvens by, så inhemta? af det vid den Kongl. Propositionen fogade statsråds-protokoll

öfver civilärenden af den 9 sistlidne Januari (Bil. \:o 5 a, sidd. 48, 49), att denna

6 mil 33,200 fot långa väganläggning skulle komma att sammanbinda tvänne med statsbidrag

redan anlagda vägsträckor, nemligen dels den på 1840-talet fullbordade från Töre

vid Bottniska viken till Kangis eller rättare Gyljens bruk i Ofver-Kalix socken och dels

den på sednare tiden tillkomna emellan Skröfven och Gellivara kyrkoplats, för hvilken

sistnämnda vägdel, af 6 mil 13,800 fots längd, statsbidrag vid tre särskilda tillfällen

blifvit anvisade, nemligen dels vid 1862—1863 årens riksdag till väganläggning mellan

Skröfven och Lejpojerv 40,000 R:dr, hvarförutan utaf nödhjelpsmedel ett tillskott af

5,767 R:dr 70 öre måst användas för att dermed fullborda arbetet, dels, enligt nådigt

Bref den 21 November 1868, till väganläggningen från Lejpojerv till Sackas i Gellivara

socken 8,000 R:dr och dels enligt nådigt Bref den 23 November 1869 till vägsträckan

mellan Sackas och Gellivara 17,000 R:dr. Hela vägsträckan från Skröfven till Gellivara

vore nu färdigbygd och till underhåll emottagen af Gellivara sockens vägbyggnadsskyldige.

Enligt hvad Kongi. Maj:ts Befallningshafvande upplyst måste varutransporten

från Ofver-Kalix till ändpunkten af den färdigbygda vägen vid Skröfelfven verkställas

så, att varorna dels föras på båt i vattendragen och dels bäras eller, om häst och åkdon

kunna anskaffas, hvilket ofta är med stor svårighet förenadt, köras öfver land förbi

forsarne i elfven, hvadan sålunda ganska svåra hinder ännu möta vid alla färder och

transporter till och ifrån Lappmarken, hvarigenom de förnödenheter, som dit forslas från

nedre landet, fördyras, likasom de varor, hvilka från Lappmarken kunna afyttras, betalas

med så mycket lägre pris, som den svåra transporten kostar. Då dessutom kommunikationen

höst och vår efter den nuvarande gång- och båtleden ofta vore helt och hållet

afbruten, motverkade saknaden af väg i betydlig mån Lappmarks-innevånarnes ekonomiska

förkofran. Innan sammanbindningen af de redan befintliga vägsträckningarne

åstadkommits, kunde icke heller någon allmän nytta påräknas af den redan färdigbygda

vägen från Gellivara till Skröfven, hvilken ändock måste af de vägbyggnadsskyldige

underhållas. Dertill komme, att sedan tvist om nu ifrågaställda väganläggning uppstått

mellan Öfver- och Neder-Kalix socknar, hvilka förut haft gemensam vägbyggnadsskyl
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 44.

dighet, Kong]. Maj:ts Befallningshafvande genom utslag, som vunnit laga kraft, förklarat,

att dessa socknar borde hvar för sig bygga och underhålla sina inom egen socken liggande

vägar och förty förpligtat Ofver-Kalix sockens vägbyggnadsskyldige att, emot det

bidrag, som kunde af allmänna medel erhållas, bygga och underhålla häradsväg emellan

Kangis och rågången mot Gellivara socken, hvadan för utförandet af vägbyggnadsarbetet

inom Ofver-Kalix socken något hinder icke mötte, sa vida vägbyggnadsskyldige kunde

påräkna understöd af allmänna medel, motsvarande 2/3 af kostnaden, på hvilket vilkor

de förklarat sig villiga att utföra arbetet. Deremot kunde något bidrag af de vägbyggnadsskyldige

icke påräknas för utförande af återstående vägsträckan inom Gellivara

Lappmark.

Kostnaden för detta vägbyggnadsföretag är af Styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader beräknad att uppgå till 83,400 R:dr, deraf på vägsträckan från Kangis

till Öfver-Kalix sockengräns, utgörande 5 mil 20,660 fot. skulle belöpa 49,000 R:dr och

på vägen från nämnda sockengräns till Skröfelfven, 1 mil 12,540 fot, 34,400 R:dr; och

har bernälda Styrelse såsom statsbidrag förordat för vägdelen inom Öfver-Kalix socken

ett belopp, motsvarande 2/3 af den godkända arbetskostnaden, eller 32,660 R:dr, samt

för vägdelen inom Gellivara socken ett belopp af 28,667 R:dr, svarande mot 5/e af arbetskostnaden,

eller en sammanlagd jemnad summa af 61,330 R:dr.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer Utskottet,

3:o

att Riksdagen måtte för anläggning af väg från Kangis eller Gyljens

bruk i Ofver-Kalix socken af Norrbottens län, nordvest upp

till den punkt, der vägen från Skröfven till Gellivara kyrkoplats

vidtager, bevilja det af Kongl. Maj:t äskade belopp Sextioett-tusen

trehundratretio Riksdaler, samt deraf till utgående från Riksgäldskontoret

under år 1873 anvisa ett belopp af Elfvatusen trehundratretio

Riksdaler.

Vidkommande derefter väganläggningeu emellan Norsjö och Mala kyrkobyar i

Westerbottens län, så upplyses af ofvanberörda statsråds-protokoll, att kostnaden för

denna väganläggning, uppgående i längd till 4 mil 27,500 fot, enligt uppgjord plan och

kostnadsförslag beräknats til! 75,300 R:dr, samt att från Norsjö till kusten vid Skellefteå

tunnes redan för lång tid tillbaka bruten och till underhåll fördelad allmän väg, och att

likaledes väg vore anlagd ifrån Piteå stad öfver Mala till Arvidsjaurs socken i Norrbottens

län, dit Mala kapellförsamling intill början af år 1869 hörde; att Malå församling,

belägen vid ett af Skellefteå-elfvens största bivatten, hade sin naturliga samfärdsel

med Skellefteå, derifrån nödvändighetsvaror uppforslades och dit landtmannaprodukter

från Malå i stället nedfördes, fastän sådant för närvarande nästan endast under vintern

kunde ske, emedan körväg saknas emellan Norsjö och Mala; att således uppbrytning af

väg emellan dessa ställen med all säkerhet skulle blifva af stort gagn ej blott för Malå

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.

kapellförsamling utan äfven för öfre delen af Norsjö socken samt vissa delar af Sorsele

och Lycksele socknar; att dessutom länsmannen inom Norsjö socken, enligt nådig föreskrift,

hade att bestrida länsmanstjenst äfven i Malå, dit han emellertid nu vissa tider

af året saknade väg; samt att Skellefteå, Norsjö, Jörns och Malå kommuner, under förutsättning,

att anslag af allmänna medel erhölles till belopp af 2/3 utaf beräknade kostnadssumman,

åtagit sig att bygga och för framtiden underhålla nu ifrågavarande, till 14

fots bredd beräknade väg.

Med afseende å den sålunda vitsordade stora vigten af ifrågavarande väganläggning

hemställer Utskottet,

4:o

att Riksdagen måtte till utförande af väganläggning mellan Norsjö

och Malå kyrkobyar i Westerbottens lån bevilja ett mot ^3 af beräknade

kostnaden ungefärligen svarande belopp af Femtiotusen

Riksdaler, och deraf anvisa Femtontusen Riksdaler att från Riksgäldskontoret

utgå under år 1873.

Hvad slutligen angår den föreslagna anläggningen af väg från Asele till Dorothea

kyrkoby i Westerbottens län, i fortsättning af den numera nära fullbordade vägen från

Bjurholm öfver Fredrika till Asele, så inhemtas af oftanämnda statsråds-protokoll, att

för anläggning af förstberörda väg, i längd 5 mil 3,667 fot, redan för flera år sedan upprättats

plan och kostnadsförslag, uppgående till 61,000 R:dr och att redan år 1864 af

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande gjorts framställning om understöd af allmänna medel

för arbetet, hvilket. då förordades äfven af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,

enär väganläggningen ansågs skola komma att tillskynda den aflägse inne i landet

belägna Dorothea församling en väsendtlig framtida nytta. Sedermera hade, enligt Kongl.

Maj:ts föreskrift, Asele härads vägbyggnadsskyldige innevånare blifvit hörda och förklarat

sig villige att, mot erhållande af ett statsbidrag till 2/3 af den för väganläggningen beräknade

kostnad, uppbryta och framgent underhålla väg emellan Asele och Dorothea;

och hade nu Kongl. Majrts Befallningshafvande, med anledning af Dorothea socknemän»

gjorda anhållan och under åberopande af förra framställningen, ånyo i underdånighet

hemställt om anvisande af dylikt understöd för arbetets utförande, hvarvid Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande fästat uppmärksamhet derå, att Dorothea socken, som i afseende å

jordmån och kulturförhållanden kunde auses såsom den bäst lottade bland lappmarkssocknarne,

helt och hållet saknade utfartsväg och att väg numera vore bygd från Asele

till kusten, hvadan den nu föreslagna väganläggningen skulle komma att utöfva ett välgörande

inflytande på åkerbruk och öfriga näringar inom Dorothea och Asele socknar.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer Utskottet,

5:o

att Riksdagen måtte för väganläggning mellan Asele och Dorothea

kyrkoby i Westerbottens län bevilja ett anslag af Fyratiotusen

opaginerad Kontrollera mot PDF

d

Stats-Utskottets Utlåtande N:c 44.

sexhundra Riksdaler samt att deraf till utgående från Riksgälds-- kontoret under år 1873 anvisa Tjugutusen Riksdaler.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet remitterad motion (N:o

12) har Herr Gunnar Eriksson, med åberopande af de skäl han uti sin til! sistlidna

lagtima riksdag afgifna motion N:o 49 anfört, föreslagit,

att Riksdagen, till omläggning af den backiga så kallade Carl Johämvågen i

Jemtland från Skalstugan till riksgränsen mot Norge, genom upptagande af ny väg från

Skalstugan till nämnda gräns vid Sand vigen, der den till Levanger anlagda chausséen

kan anknytas, måtte anslå och till Kongl. Maj:ts disposition anvisa ett statsanslag af

Tretiosextusen Riksdaler, motsvarande af den för denna vägomläggning enligt förslag

beräknade kostnad.

Uti Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens ofvan omförmälda generalförslag har ifrågavarande

arbete, derför kostnaden beräknats till 56,000 R:dr, fortfarande upptagits bland

andra klassens arbeten, men med det yttrande, att det syntes vara så mycket mindre

skäl att verkställa denna väganiäggning, som berörda väg blefve öfverflödig, i fåll den

föreslagna jernvägsanläggningen mellan Östersund och Trondhjem komme till utförande.

Vid sådant förhållande och dä Kongl. Maj:t icke funnit detta arbete vara af den vigt

att tili dess utförande nu borde af Riksdagen äskas särskildt statsbidrag, har Utskottet,

lika med sistlidet års Stats-Utskott, funnit sig böra hemställa,

ö:o

att Herr Gunnar Erikssons ifrågavarande motion må lemnas utan

afseende.

B) Bro- och Harull byggnader.

Såsom fond för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning

af åar och farleder har Kongl. Maj:t i ofvanberörda nådiga Proposition föreslagit,

att för år 1873 måtte å extra stat anvisas enahanda belopp som tillförene, eller 20,000

Riksdaler.

Med afseende å det fortfarande behofvet af medel för ifrågavarande ändamål,

hemställer Utskottet,

7:o

att Riksdagen måtte för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader

samt upprensning af åar och farleder till Kongl. Maj:ts

disposition för år 1873 på Riksgälds-kontoret anvisa ett anslag af

Tjugutusen Riksdaler.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44,

7

Till förlängning af vågbrytaren utanför Wisby hamn beviljade Riksdagen år 1870

ett statsanslag af 130,000 R:dr; och äro deraf anvisade till utgående under år 1871

Tjugutusen Riksdaler samt under år 1872 Sextiotusen Riksdaler; och har Kongl. Maj:t

nu föreslagit Riksdagen att för år 1873 anvisa den återstående andelen af detta anslag

med Femtiotusen Riksdaler.

Enär enligt Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens yttrande, hvilket Chefen för Kongl.

Civil-departementet åberopat, ifrågavarande arbete bör i möjligaste måtto fortskyndas

till undvikande af eljest måhända inträffande haverier, hemställer Utskottet,

8:o

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit, måtte

till utgående från Riksgälds-kontoret under år 187.3 anvisa återstoden

Femtiotusen Riksdaler af det för tillökning af vågbrytaren

utanför Wisby hamn år 1870 beviljade anslag å 130,000 R:dr,

Med anledning af den betydelse staden Sölvesborgs hamn kommer att erhålla såsom

ändpunkt för en jernbana till statens södra stambana, har Herr F. W. Dahl, uti en

inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 127) anhållit, att Riksdagen måtte till denna

hamns utvidgning och förbättring bevilja understöd, till belopp af 3 utaf den enligt

vederbörlig auktoritets fastställda byggnadsplan erforderliga kostnaden, att utgå till en

del såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och till en del såsom län emot billigaste

ränta, med tillgodonjutande af räntefrihet under de första åren.

Då det af motionären omförmälda arbetsföretag hvarken af Kongl. Maj:t blifvit

föreslaget till erhållande af något särskildt statsunderstöd eller ens i Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens

generalförslag finnes upptaget bland arbeten, förtjenta af ett sådant

understöd, anser sig Utskottet sakna skäl att tillstyrka bifall till motionärens förslag,

utan hemställer

9:o

att Herr Dahls ifrågavarande motion må lemnas utan afseende.

C) Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.

För understödjande af sådana utdiicninyar och vattenaftappningar i Norrbottens,

Wester bottens, W ester-Norrlands, Jemtlands, Gejleborgs och Stora Kopparbergs lån samt

Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som hufvudsakligen

afse att förminska trostländigheten, har Kongl. Maj:t äskat att för år 1873 ett belopp

af Sextiotusen Riksdaler måtte ställas till Kongl. Maj:ts nådiga disposition.

Hänvisande till innehållet af den motion (N:o 24), som Herr C. E. Casparsson

inom Första Kammaren under sistlidne riksdan väckte, i fråga om detta anslags för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.

höjande, har Herr C. Johansson från Kopparbergs län, uti en inom Andra Kammaren

vid innevarande riksdag väckt motion (N:o 7) föreslagit, att ofvanberörda af Kong),

Maj:t äskade anslagssumma måtte förhöjas från 60,000 R:dr till 120,000 R:dr.

Då, såvidt af Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens generalförslag kan inhemta®,

någon förhöjning af anslagets belopp icke synes vara af behofvet påkallad, hemställer

Utskottet,

10:o

att Riksdagen, med afslag å Herr C. Johanssons ifrågavarande

framställning, måtte till Kongl. Maj:ts disposition för år 1873 på

Riksgälds-kontoret anvisa ett belopp af Sextiotusen Riksdaler, att

utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, till understödjande

af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens,

Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Störa

Kopparbergs lån samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks

härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska

frostländigheten; dock under vilkor, dels att sådant understöd icke

i något fall får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande,

enligt fastställd plan, beräknade kostnad; dels att anslaget

må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis

anvisas till sådana större företag, som anses i väsendtlig

mån befrämja det dermed afsedda ändamål eller frostländighetens

förminskande; dels att vederbörande kommuner, föreningar eller

enskilda alltid skola hafva förbindelse att icke allenast tillskjuta

hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att

för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra

för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag

blifvit understödda; dels slutligen att Kongi. Maj:t må ega att, i

de fall der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva

att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande

utbetalas;

hvarjemte Riksdagen behagade föreskrifva,

att för tillgodonjutande af ifrågavarande understöd skola i öfrigt

lända till efterrättelse de vilkor och bestämmelser, som Riksdagen,

med anledning af det memorial Utskottet derom särskildt skall

afgifva, kommer att fastställa.

Till låneunderstöd för befrämjande af utdikningar och aftuppningar af sanka

trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län har

Kongl. Maj:t äskat, att för år 1873 en summa af 100,000 R:dr måtte ställas till Kongl,

Maj:ts disposition.

Härförutan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.

9

Härförutan har till Utskottet blifvit remitterad en inom Andra Kammaren af

Herr Jons Pehrsson väckt motion (N:o 19), deri föreslås:

l:o att Riksdagen för år 1873 måtte anvisa en summa af 500,000 R:dr Runt,

att utgå som lån för befrämjandet af utdikningar och aftappningar af sjöar och samka

trakter, för befordran af odlingsbara marker inom riket;

2:o att högst 5 procent årlig afbetalning för dessa lån må föreskrifvas, deraf 3

procent som ränta och 2 procent som amortering, men för öfrigt bibehållas de vilkor,

som för dylika låns erhållande redan finnas stadgade.

Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader ofvan omförmälda generalförslag

upptager visserligen följande tre större vattenaftappningsarbeten, för hvilka Styrelsen

ansett att låneunderstöd till sammanlagdt belopp af 164,000 R:dr borde meddelas,

nemligen :

b) för sänkning af Olandsån.........

c) för sänkning af Rångdala med flera sjöar och åar i

43,000: —

76,800: —

län . »

45,000: —

Runt R:dr

164,800: —

men Styrelsen har dock icke föreslagit någon förhöjning i det belopp, hvartill ifrågavarande

anslag vid sistlidne riksdag bestämdes.

Vid sådant förhållande och då förenämnda arbeten äro af det omfång, att deras

utförande icke kan medhinnas under år 1873, hvadan det af Kong], Maj:t föreslagna

beloppet af 100,000 R:dr torde blifva fullt tillräckligt för de utbetalningar till vattenaftappningars

befrämjande, som under år 1873 torde ifrågakomma, anser sig Utskottet

icke böra förorda den af Herr Jöns Pehrsson föreslagna förhöjning af ifrågavarande anslag

och förändring i hittills gällande bestämmelser rörande lånevilkoren, utan hemställer

nu endast

11 :o

att Riksdagen måtte, med ogillande af Herr Jöns Pehrssons ofvanberörda

motion, till Kongl. Maj:ts disposition för år 187.3 på Riksgälds-kontoret

anvisa en summa af Etthundratusen Riksdaler, att

utgå såsom lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar af

sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets

mellersta och södra län samt att för erhållande af lån utaf ifrågavarande

medel skola lända till efterrättelse de vilkor och bestämmelser,

som Riksdagen, med anledning af det memorial Utskottet

derom särskildt skall afgifva, kommer att fastställa,

Herr Pehr Pehrsson från Stockholms län har uti en inom Andra Kammaren väckt

och till Utskottet remitterad motion (N:o 164) förnyat sitt de fyra sednaste riksdagarne

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 26 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 44.

gjorda yrkande att Riksdagen måtte till verkställande af gräfning uti och upprensning af

den delen af Olandsån, som är belägen nedanför Valde qvarn, bevilja ett låneunderstöd

af 102,400 R:dr R:mt, motsvarande ungefär två tredjedelar af den beräknade kostnaden,

under följande vilkor:

l;o att, i likhet med hvad Rikets Ständer medgifvit vid låneunderstöds beviljande

för upprensning utaf öfre delen af ifrågavarande å, under arbetstiden, hvilken beräknas

till fyra år, icke någon ränta å lånebeloppet beräknas eller någon afbetalning å kapitalet

eger rum; men _

2:o att, efter nämnda fyra års förlopp, låntagarne äro skyldige att årligen återbetala

8 procent af lånesumman, deraf 5 procent beräknas såsom ränta och 3 procent

såsom amortering å kapitalet.

Uti sitt generalförslag har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

upplyst, att företaget afsåge att från öfversvämningar freda en jordvidd af 19,880 qvadratref,

dels redan odlad, dels odlingsbar mark, samt att kostnaden för arbetet beräknats

uppgå till 153,655 R:dr. Enär tillräckligt lånebidrag till dess utförande troligen

icke kunde anvisas från den fond, som komme att ställas till Kongl. Maj:ts disposition

för understödjande af vattenaftappningar i mellersta och södra länen, har Styrelsen hemställt

att Kongl. Maj:t måtte genom nådig Proposition föreslå Riksdagen att till företaget

bevilja särskildt lån.

Som likväl Kongl. Maj:t icke funnit för godt att i detta ämne till Riksdagen göra

någon framställning, samt Utskottet med afseende å de uti nästföregående punkt uppgifna

förhållanden är af den åsigt att, om Riksdagen bifaller hvad Utskottet i samma

punkt föreslagit, låneunderstöd till Olandsåns upprensning torde kunna, derest Kongl.

Maj:t så pröfvar tjenligt, utgå af de uti samma punkt omförmälda anslag, anser sig Utskottet

böra hemställa,

12:o

att Riksdagen nu icke må till Olandsåns upprensning bevilja något

särskildt låneunderstöd.

Till Utskottets handläggning har vidare blifvit remitterad en af Herr O. Thorell

inom Andra Kammaren vackt motion (N:o 137), deri motionären anhållit, att Riksdagen

för sänkning, i enlighet med uppgjordt kostnadsförslag, af Rångedalasjön, Tornsjön, Valasjön,

Torsjön och Färmerslundasjön, på vanliga rånte- och amorteringsvilkor, matte bevilja

ett låneunderstöd af Fyratiofemtusen Riksdaler Riksmynt, utgörande halfva summan

af den beräknade kostnaden, att få lyftas om icke hela, åtminstone halfva beloppet innevarande

år och återstoden år 1873.

Jemte det Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader upplyst att genom

detta företag 1,889 qvadratref odlingsbar mark kunna befrias från vatten mot en kostnad,

som i förslag är beräknad till 90.000 R:dr samt att intressenterna i företaget beslutat

verkställa arbetet, har Styrelsen hemställt huruvida icke Kongl. Maj:t, för den händelse

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:a 44.

11

att Riksdagen ej till Kongl. Maj:ts disposition ställde tillräcklig fond för aftappningars

understödjande, skulle pröfva skäligt föreslå Riksdagen att bevilja ett särskilda lån af

45,000 R:dr till detta mycket nyttiga utdikningsföretag.

Dä emellertid Utskottet föreslagit att Riksdagen måtte bevilja det af Kongl. Maj:t,

i enlighet med Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens förslag, äskade belopp till lån för

befrämjande af vattenaftappningar i rikets mellersta och södra län, samt Kongl. Maj:t

icke ansett sig böra hos Riksdagen begära det några särskilda medel må för ifrågavarande

ändamål anvisas; hemställer Utskottet,

13:o

att Herr Thorells ofvannämnda motion icke må af Riksdagen bifallas.

Sedan 1868 års Riksdag, efter gemensam omröstning, med afsiag å Stats-Utskottets

uti Utlåtandet N:o 14 gjorda afstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts nådiga framställning

i fråga om lån till sänkning af sjöarne Kalfven och Fegen i Elfsborgs län, för

berörda sjöars sänkning, hvilken beräknats att kosta 69,418 R:dr, beviljat ett låneunderstöd

af 34,700 R:dr, hvilket lån samma år från Riksgälds-kontoret utbetalades, så har

Herr S. F. Norén, uti en inom xkudra Kammaren väckt motion (N:o 74), föreslagit, att

Riksdagen måtte för sänkning af nämnda sjöar bevilja ett ytterligare lån, motsvarande

hälften af det för arbetets fullbordande erforderliga belopp, 30,000 R:dr, eller Femtontusen

Riksdaler, under samma vilkor, som det redan beviljade, samt derjemte medgifva anstånd

med inbetalningen af ränta och amortering å redan bekomna och nu ytterligare sökta

lån till utgången af år 1874, hvarförinuau arbetet svårligen kan fullbordas.

Då de uti motionen omförmälda förhållanden icke synts Utskottet innefatta tillfyllestgörande

skäl hvarken att medgifva anstånd med inbetalande af ränta och amortering

å det redan utgifna lånet eller att för arbetets fullbordande bevilja ett nytt lån,

helst hvarje sådan eftergift eller tillökning af ett för visst ändamål beviljadt låneunderstöd

otvifvelaktigt skulle komma att åberopas såsom skäl för bifall till enahanda framställanden

i andra dylika fall, hemställer Utskottet,

14:o

att Herr Noréns ifrågavarande motion icke må af Riksdagen bifallas.

Slutligen har Utskottet till behandling förehaft tvänne till Utskottet remitterade

motioner, angående beviljande af statsbidrag för sänkning af sjön Temnaren i Upsala

och Westerås län. Uti den ena af dessa, väckt inom Första Kammaren af Herr C. E.

Casparsson (motion N:o 2), har motionären hemställt, att Riksdagen för sänkning af sjön

Temnaren och upprensning af dess tillopp, enligt af Kongl. Maj:t gillad och fastställd plan,

måtte bevilja ett låneunderstöd af 500,000 R:dr R:mt, att från och med år 1873 utgå

under fem års tid med en femtedel årligen, under de vilkor för återbetalningen och på

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Vtskottets Utlåtande N:o 44.

sätt i öfrigt, som i afseende på andra för dylika arbeten vid innevarande riksdag anvisade

lånemedel, varda stadgade.

Uti den andra af dessa motioner, väckt inom Andra Kammaren af Herr J. E.

Johansson, har blifvit föreslaget att Riksdagen måtte bevilja dels ett anslag af 150,000

R:dr utan återbetalningsskyldighet och dels ett låneunderstöd af 350,000 R:dr att utgå

under fem år, mot de vilkor, som af Riksdagen och Kongl. Maj:t kunna komma att

föreskrifvas.

Då den för arbetets utförande utsedda direktion, enligt hvad Utskottet inhemtat,

uti underdånig ansökan, som den 29 sistlidne Januari blifvit till Kongl. Civil-departementet

aflemnad och samma dag remitterad till Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader

underdåniga utlåtande, hos Kongl. Maj:t anhållit dels att den uppgjorda arbetsplanen

måtte varda i nåder fastställd, dels att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

nådig Proposition om beviljande af statsunderstöd, men dessa af vederbörande, Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning underställda frågor ännu icke blifvit till afgörande föredragna,

anser sig Utskottet vid sådant förhållande och med afseende på det skick, hvari frågan

för närvarande sig befinner, böra hemställa,

15:o

det Herrar C. E. Casparssons och J. E. Johanssons förenämnda

motioner må lemnas utan afseende.

Stockholm den 3 April 1872.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Fo§§e.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.

13

Sammandrag af de uti Stats-Utskottets Utlåtande \:o 44 tillstyrkta statsbidrag

för väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader samt

vattenaftappningsföretag.

A) Yäganläggnmgar och vägförbättringar.

Till fond för anläggningar af nya

samt förbättring eller anläggning af

backiga eller eljest mindre goda

vågar ..................

För väganläggning mellan Lycksele och

Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens

län, för år 1873.........

För anläggning af väg från Kangis

eller Gyljens bruk i Öfver-Kalix socken

af Norrbottens län till den punkt,

der vägen från Skröfven till Gellivara

kyrkoplats vidtager, 61,330 R:dr,

deraf för år 1873 ...........

För väganläggning mellan Norsjö och

Malå kyrkobyar i Westerbottens län

50,000 R:dr, deraf för år 1873 . . .

För väganläggning mellan Åsele och

Dorothea kyrkoby i Westerbottens

län, 40,600 R:dr, deraf för år 1873

Anslag.

Lån.

Summa

anslag.

. Summa

låu.

Summa

anslag

och lån.

Transport

150,000

20,000

11,330

15,000

20,000

216,330

216,330

216,330i

216,330

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 44.

.\uslag.

Lån.

Summa

anslag.

Summa

lån.

Summa !

anslag j

och lån.

Transport

216,330

216,330

B) Bro och hamnbyggnader.

Till fond för understödjande af mindre

hamn- och brobyggnader samt upp- rensning af åar och farleder ....

20,000

För tillökning af vågbrytaren utanför

Wisby hamn, att utgå under år

1873...................

50,000

70,000

70,000

C) Sjösänkningar och andra

vattenaftappningsföretag.

A

Till fond för myrutdikningar och vat- tenaftappningar inom de sex nord- ligaste länen jemte fyra härader af

60,000

Till fond för understödjande af utdik- ningar och aftappningar af sanka

trakter och sjöar i öfriga delar af

100,000

60,000

100,000

r - - A -

160,000

—

Summa R:mt

____

_

346,330

1 | . 1

• - 100.000 —

1

446,330)—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1872:39 Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader samt sjösänkningar och andra v a! te naftappning sföreta s. 3 i texten