Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till votering spropositioner, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i frågor rörande beräkningen af statsverkets inkomster.

1872-04-15 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1872:57, Memorial, med förslag till votering spropositioner, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i frågor rörande beräkningen af statsverkets inkomster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 57.

1

H:o 5».

Ank. till Riksd. Kansli den 15 April 1872, kl. 1 e. jn.

Memorial, med förslag till votering spropositioner, i anledning

af Kamrarnes skiljaktiga beslut i frågor rörande beräkningen

af statsverkets inkomster.

(I. A.)

Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut i anledning af

Utskottets Utlåtande N:o 17, angående beräkningen af statsverkets inkomster,

och det såsom bilaga (Litt. A.) dervid fogade särskilda utlåtande, i anledning

af väckt motion angående upphörande af mantalspenningarne, får Utskottet här

framställa de förslag till voteringspropositioner, hvartill berörda beslut funnits

föranleda.

l:o) I afseende å mantalspenningarne, hvilka uti den nådiga propositionen

om statsverkets tillstånd och behof af Kongl. Maj:t beräknats till 575,000

R:dr, hade Utskottet uti sistberörda särskilda utlåtande hemställt, att Riksdagen

måtte besluta, att den hittills under benämningen mantalspenningar utgående

afgift skulle från och med år 1873 upphöra, och således inkomsttiteln “mantalspenningar*

ur riksstaten uteslutas.

Första Kammaren har afslagit denna hemställan och beslutit, att inkomsttiteln

mantalspenningar skulle i riksstaten upptagas till det af Kongl.

Maj:t föreslagna belopp 575,000 R:dr. Andra kammaren åter har Utskottets

hemställan bifallit.

Bih. till Riksd. Prof. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 31 Höft

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Stats-Utskottets Memorial N:o 57.

För denna frågas afgörande får, med stöd af 69 § i Regeringsformen

och 65 § i Riksdags-ordningen, Utskottet föreslå följande voteringsproposition:

“Den. som vill, att inkomsttiteln mantalspenningar skall i

riksstaten upptagas till det af Kongl. Maj:t föreslagna belopp

575,000 R:dr, röstår

J a ;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutit, att den hittills under

benämningen mantalspenningar utgående afgift skall från

och med år 1873 upphöra, och således inkomsttiteln “mantalspenningar"

ur riksstaten uteslutas."

2;o) Enligt 17:de punkten af inkomstbetänkandet hade Utskottet, lika

med Kongl. Maj:t, ansett jernvägstrafikmedlen för år 1873 kunna upptagas

till 8,450,000 R:dr. Denna punkt är af Andra Kammaren bifallen, hvaremot

Första Kammaren beslutit, att nämnda medel skulle beräknas till ett belopp

af 8,000,000 R:dr.

Då alltså äfven denna fråga torde böra genom omröstning afgöras, föreslår

Utskottet i sådant hänseende följande voteringsproposition:

“Den, som vill, att jernvägstrafikmedlen för år 1873 upptagas

till 8,450,000 R:dr, röstar

Ja; ^

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutit, att jernvägstrafikmedlen

skola beräknas till ett belopp af 8,000.000 R:dr.tt

Stockholm den 15 April 1872.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottet# Memorial F:o$7,

3

Reservationer:

vid 1 sta punkten (angående mantalspenningarne):

af Herrar F. Brusewitz, C. Fetre, C. E. Casparsson, C. E. Ekman.

Friherre G. J. A. Skognian, E. af Klint, Friherre J. Stjernblad, Grefve C.

Beck-Friis, Friherre F. von Essen och It. Montgomery Cederhielmhvilka såsom

sin mening åberopade ett förslag till utlåtande, så lydande:

“I afseende å mantalspenningarne, hvilka uti den srådiga propositionen om

statsverkets tillstånd och behof af Kong). Maj:t beräknats till 575,000 R:dr, hade

Utskottet uti sistberörda särskilda utlåtande hemställt, att Riksdagen måtte besluta,

att den hittills under benämningen mantalspenningar utgående afgift skulle från och

med år 1873 upphöra, och således inkomsttiteln “mantalspenningar11 ur riksstaten

uteslutas.

Första Kammaren har afsiagit denna hemställan och beslutit, att inkomsttiteln

mantalspenningar skulle i riksstaten upptagas till det af Kong!, Maj:t föreslagna

belopp 575,000 R:dr. Andra Kammaren åter har Utskottets hemställan bifallit.

Enär Kamrarnes sålunda fattade olika beslut hvarken kunna, jemlikt 63 §

Riksdags-ordningen, med hvarandra sammanjemkas eller röra en fråga af den beskaffenhet,

att, jemlikt 69 § Regeringsformen och 65 § Rikdags-ordningen, de sär

skilda besluten skulle göras till föremål för omröstning inom Kamrarne, har alltså,

på grund af stadgandet i sista momentet af 63 § Rikdags-ordningen, frågan om

mantalspenningarnes indragning för denna riksdag förfallit; och då vid sådant förhållande

denna inkomsttitel kommer att i riksstaten bibehållas, men frågan om det

belopp, hvartill mantalspenningarne skulle för år 1873 beräknas, ännu icke varit

föremål för Andra Kammarens pröfning, får Utskottet, som i sitt förra utlåtande redan

anmält, att Utskottet emot det af Kongl. Maj:t för ifrågavarande inkomsttitel

föreslagna belopp icke haft något att anmärka,''hemställa,

att Andra Kammaren måtte godkänna upptagande af inkomsttiteln

“mantalspenningar11 till det af Kongl. Maj:t föreslagna,

af Första Kammaren redan''gillade belopp af 575,000 R:dr.“

af Herr Grefve L. af Ugglas-. “Emot Stats-Utskottets beslut att föreslå gemensam

omröstning med anledning af de båda Kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga

om mantalspenningarnes utgörande nedlägger jag min reservation.

Mer än en gång hafva inom representationen försök gjorts att uppställa Riksdagens

uteslutande rätt att bestämma äfven öfver de ordinarie statsinkomsterna, men

denna rätt har hittills alltid blifvit underkänd, Såsom stöd för densamma har mag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:0 57.

åberopat dels 57 § uti Regeringsformen, så lydande: “Svenska folkets urgamla rätt

att sig beskatta utöfvas af Riksdagen allena11, dels framhållit hvad som uti Regeringsformens

69 § stadgas för de fall, då Kamrarne fatta stridiga beslut uti frågor

rörande “statens reglerande.1 Emot på dessa grunder stödda påståenden vid

1834 års riksdag — och hvilka nu upprepas — uppträdde uti Upsala Korrespondenten

den 14 Maj 1834 f. d. Landshöfdingen Hans Järta, en af 1809 års

mest framstående män, Sekreterare uti Konstitutions-Utskottet under en del af

1809 års riksdag, författare (till hufvudsaklig del åtminstone) af Regeringsformen

— hvilkens ord i fråga om bedömande af denna Regeringsforms anda

och mening sålunda måste tillmätas betydande vigt. Han påminner i första

rummet derom, att man icke ifrån den 57 § får afstympa dess trenne slutord, *)

och påpekar dessas historiska betydelse, den nemligen att icke, såsom i forna

tider ofta skett, genom beslut på provincialmöten, beskattningsrätten skulle

kunna ifrån Rikets Ständer ledas. Han framhåller ytterligare, att “det sorgfälligt

valda ordet ''■''■utöfvas''-''- tillkännagifver, att denna § handlar om sättet huru skatter

kunna beviljas utan att ännu bestämma vidden af den makt som den tillerkänner

Rikets Ständer, att, såsom svenska folkets härutinnan allena lagliga

ombud, detsamma beskatta.u Han tillägger slutligen, att ordet beskatta väl hittills

aldrig varit användt i betydelsen af att upphäfva den beskattning som af

ålder utgjort statsverkets ständiga inkomst.

Rörande sättet för utöfvande af Rikets Ständers beskattningsrätt hänvisar

samme författare till efterföljande §§ af Regeringsformen. Granskar man

dessa, framstår obestridligen att, då man väl ej kan vilja påstå, att Konstitutions-Utskottets

sekreterare och de många utmärkte män som suto uti Utskottet

saknade hvarken begrepp om svenska ords betydelse eller förmåga att klart

återgifva sina tankar, dessa paragrafers ordalydelse omöjligen kan sammanslå

med den tolkning man velat gifva åt orden “Statens reglerande14 uti 69 § Regeringsformen,

uti hvilka ord man söker inbegripa hvarje Riksdags uteslutande

rätt att äfven om de ordinarie inkomsterna förordna.

Om detta varit grundlagens mening, om dessa ord skolat uttrycka annat

eller mera än den statsbrist, som uppstår, sedan ifrån de beslutade statsutgifterna

de ordinarie statsinkomsterna blifvit fråndragna, tror man väl, att

grundlagsstiftarne, dessa män, som uti sitt memorial af den 2 Juni 1809 gifvit

sig sjelfva det vitsord, att “svenska folkets rättighet att genom Rikets Ständer

*) 57 §:s ursprungliga lydelse var följande: ”Svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta

utöfvas af Riksens Ständer allena på allmän Riksdag." Dessa trenne sista ord utgingo 1866 —

troligen för att undvika att återupprepa ordet riksdag. Att man emellertid icke vid denna uteslutning

förbisåg dessa ords betydelse, synes derutaf att till paragrafen lades ett nytt moment, angifvande

den beskattningsrätt som kunde tillkomma enskilda kommuner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 57.

o

sig sjelft beskatta af Utskottet blifvit sorgfälligt iakttagen''1, icke skulle

hafva ansett nödigt att uti 59 § stadga skyldighet för Konungen att- föreslå

sättet att genom ordinarie inkomster och bevillningar fylla hvad staten

kan erfordra — i stället för att blott föreskrifva, att Konungen skall föreslå

sättet “att genom bevillningar fylla hvad staten kan utöfver de ordinarie inkomsterna

erfordra11; tror man väl att uti 62 och 64 §§ till de extraordinarie utlagor

och bevillningar som Riksdagen sig åtagit och anslagit, icke de ordinarie

inkomsterna blifvit lagda; tror man väl slutligen att grundlagsstiftarne icke

skolat äfven på de ordinarie inkomsterna tryckt den anslagsprägel som 61 §

åt bevillningarne gifver.

Flera andra paragrafer uti Regeringsformen skulle kunna till stöd för

min åsigt anföras, men jag vill endast ytterligare tillägga: att om under “statens

reglerande''1 skulle innefattas Riksdagens rätt att fritt öfver de ordinarie

inkomsterna förfoga, 3:dje momentet af 109 § — det enda ställe uti Regeringsformen

der de ofvan citerade orden utom 69 § återfinnas — kunde göras fullkomligen

betydelselös till följd af den brist uti statsregleringen, som skulle uppstå,

derest före Riksdagens afslutande en eller flera af de ordinarie inkomsterna

blifvit nedsatta eller borttagna.

Uti sitt svar på en anmärkning som Borgare-ståndet gjorde emot den föreslagna

lydelsen af 62 § Regeringsformen — uti hvilken § nämnda Stånd

önskade utförligare föreskrifter intagna — yttrar 1809 års Konstitutions utskott:

“I Regeringsformen----torde öfverflödig vidlyftighet böra undvikas och

blott grundprinciperna finnas för de ärenden, hvilka Riksdags-ordningen utförligare

afhandlar.u Följer man denna hänvisning, så finner man att emot den

69 § i Regeringsformen svarar 65 § i Riksdags-ordningen. Vi känna alla dess

lydelse; och märkligt samt, enligt min uppfattning, afgörande är här, att

då 65 § Riksdags-ordningen uti ett enda ord “bevillning" sammanförer hvad

om voteringar i bevillningsfrågor §§ 69 och 71 uti Regeringsformen bestämma,

samma § deremot sönderdelar 69 §:s stadganden om “statens reglerande" och

såsom föremål för gemensam votering endast uppställer statsutgifterna.

För att icke åt denna reservation gifva tröttande vidlyftighet vill jag

endast med några ord beröra den behandling, som föregående Riksdagar, allt

ifrån 1809, gifvit åt frågor om förändring uti de ordinarie inkomsterna. Vid

samma riksdag 1809—1810, då Regeringsform och Riksdags ordning bestämdes —

en Riksdag, som väl måste hafva vitsord i afseende på dessa grundlagars anda

och mening — beslutade Riksens Ständer, för deras del, att lediga och framdeles

ledigblifvande kungs- och kungsladugårdar skulle till skatte försäljas, och

detta beslut anmäldes ''''■till Kongl. Maj-.ts nådiga pröfning och stadfästelse.“

(Sanktion vägrades och frågan om försäljning förföll.) På enahanda sätt hafva

alla sednare Riksdagar handlat, inom hvilka fråga uppstått om ändring uti de

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

■Ståts-Utskottets Memorial N:o 58.

ordinarie statsinkomsterna; och dä vid 1829 och 1834 årens riksdagar inom

några Stånd yrkades på Riksdagens rätt att sjelfständigt sådana frågor afgöra,

förklarade Konstitutions-Utskotten dessa yrkanden vara grundlagsstridiga. Jag

är öfvertygad, att äfven innevarande Riksdag icke skall medgifva en ny och

annan grundlagstolkning, hvilken, nu berörande en fråga, för hvilken de som

stödja densamma hafva endast ett måttligt intresse, skulle, derest den finge

framgång, genom sina konseqvenser inom kort våldsamt omstörta våra så väl

sociala som politiska förhållanden.

Jag anhåller vördsamt, att Riksdagen må förkasta de af Utskottet uppställda

voteringspropositionerna och förklara frågan om mantalspenningarnes upphörande

hafva förfallit, till följd af Första Kammarens afslag.“

Häruti instämde Herr Friherre F. A. Funck.

X o 58.

Aak. till Riksd. Kansli den 15 April 1872, kl. 1 e. m.

Memorial, rörande Kamrarnes skiljaktiga beslut i anledning

af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående beviljande

af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar,

som utan bidrag af allmänna medel

utföras. (r. a.)

Uti utlåtandet N:o 22 hade Stats-Utskottet tillstyrkt, att Riksdagen

måtte bifalla Kongl. Maj:ts uti ofvanberörda nådiga Proposition (N:o 3) gjorda

framställningar, innefattande förslag,

under mom. a.) att Riksdagen måtte bevilja vissa uppgifna jernvägsbolag

rättighet att dels erhålla upplåtelse af den för ifrågavarande jernvägsanläggningar

erforderliga, kronan tillhöriga jord, utan annan kostnad, än att,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.