Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående väckta motioner om anslag till folkhögskolor.

1872-04-15 · 5 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1872:60, Utlåtande, angående väckta motioner om anslag till folkhögskolor.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

iO

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 60.

slut få. i utbyte mot den af sednaste Riksdag utfärdade anordningen,

genom Stats-Utskottet Fullmäktige i Riksgäldskontoret

tillställas.

Stockholm den 15 April 1872.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

lf:o 60.

Ank. till Riksd. Kansli den 16 April 1872. kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående väckta motioner om anslag till folkhögskolor.

(2:dra U. A.)

Till Stats-Utskottets förberedande behandling har Andra Kammaren remitterat

tvänne derstädes väckta motioner, angående anslag till folkhögskolor.

Uti den ena (N:o 18) har Herr Nils Nilssm föreslagit, att Riksdagen antingen måtte

besluta inrättandet af folkhögskolor i hvarje län och anslå lön till behöfligt antal

lärare och skolmateriel eller ock anvisa minst 3,000 R:dr årligen till hvardera

af de folkskolor, som nu vore inrättade i riket eller framdeles inrättades,

samt bestämma de vilkor, under hvilka detta anslag finge åtnjutas. Den andra

motionen (N:o 160) innefattar ett af Herr Ola Andersson, med hvilken åtskillige

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 60

11

ledamöter af Kammaren instämt, framstäldt förslag, att Riksdagen måtte bevilja

ett anslag af 20,(XX) R:dr, som borde uppföras på ordinarie stat, att af

Kongl. Maj:t fördelas till i riket inrättade folkhögskolor, deraf en tredjedel såsom

afgifter för mindre bemedlade frielever : att anslaget, om ock till något mindre

belopp för innevarande år, måtte om möjligt redan under detta år utgå; samt

att, för den händelse högre folkskola förändrade sin verksamhet i enlighet med

folkhögskolornas och derigenom, enligt gällande föreskrifter, ginge miste om understöd

af det belopp, 10,000 R:dr, som för dessa skolor vore afsedt, sådan

skola måtte kunna likväl tilldelas bidrag af dessa medel enligt samma grunder,

som ofvan vore föreslaget.

Härvid torde till en början böra erinras, hurusom vid 1856—1858 årens

riksdag anslag beviljades för inrättande af högre folkskolor. Ändamålet med

dessa angafs i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 2 Mars 1858 (N:o

245) vara “att åt arbetsklassen, ej blott de mera förmögnes, utan jemväl de

fattigares, bara, hvilka blifvit begåfvade med bättre fattningsförmåga samt visa

framstående lärolust, bereda tillfälle att inhemta för framtida sjelfstudier behöfliga

förkunskaper, äfvensom att genom goda lärares handledning vinna allmän

förståndsutveckling samt sinneslyftning till deltagande i fosterlandets och

mensklighetens högre angelägenheter, och detta utan att de genom skolan ryckas

utur deras vanliga lefnadsförhållanden eller för mycket afhållas från en

för framtida arbetsduglighet nödvändig ihärdighet uti kroppsarbete." Folkhögskolans

syfte åter, sådant detta finnes angifvet uti de öfver redan upprättade

dylika skolor afgifna berättelser, hvaraf Utskottet tagit kännedom, är att utbilda

unge män af landtbrukareklassen till insigtsfull medborgare. Gränserna

för undervisningen i de sednare skolorna hafva sålunda blifvit utvidgade utöfver

måttet för de förstnämndas verksamhet. Beträffande lärjungarnes vid folk

högskolorna ålder har Utskottet af nyssnämnda berättelser inhemtat, att under

läseåret 1870—1871 undervisades: vid Asarum i Blekinge län 17 elever af 16

—25 års ålder; vid Herrestad i Östergötlands län 25 elever af 16—30 års ålder;

vid Hvilan i Bara härad af Malmöhus län 35 elever af 16—-30 års ålder;

och vid Önnestad i Christianstads län 35 elever af 16—26 års ålder. Undervisningens

större omfång äfvensom lärjungarnes högre ålder fordrar emellertid

vid folkhögskolan en friare lärometod än vid skolor, afsedda för “barns undervisning.

Utaf nyss nämnda redogörelser inhemtas äfven, att man vid folkhögskolan

valt det fria muntliga föredraget i förening med samtal mellan lärare

och lärjungar framför inlärande af bestämda kurser uti vissa antagna läroböcker,

hvarförutom offentliga föredrag vid folkhögskolorna hållits dels af lärarne,

dels af andra för folkupplysningen nitälskande personer.

Visserligen är i fråga om allt skolväsende tillgången på skickliga lärare

det första vilkoret för ett gynsamt resultat, men företrädesvis bör detta vara

opaginerad Kontrollera mot PDF

Siats- Utskottets Utlåtande N:o 60.

förhållandet i afseende på folkhögskolorna. Hos föreståndare och lärare vid

dessa skolor fordras ej endast grundliga och omfattande kunskaper samt förmåga

att lättfattligt dem meddela, utan ätven ett lefvande och varmt intresse

föi den speciela art af undervisning, som vid dessa anstalter kan vinna tillämpning.

En sådan skolas värde kan således enligt Utskottets åsigt icke bedömas

efter ändamålsenligheten af de regler, efter hvilka den blifvit ordnad,

utan helt och hållet af lärarens personlighet. Vid sådant förhållande synes det

Utskottet olämpligt att genom på förhand tillförsäkrad rätt till statsbidrag söka

framkalla sadana skolor, om hvilkas ändamålsenlighet man omöjligen kan bilda

sig något omdöme, innan de någon tid varit i verksamhet. Sjelfva arten af

dessa skolor föranleder äfven, att de icke kunna utan menlig inverkan

på deias utveckling ryckas från den frivillighetens grund, hvarur de uppspirat.

Om staten skulle, pa sätt motionärerne föreslagit, i större eller mindre mån

tillhandahålla folkhögskolan medel för dess verksamhet, måste staten äfven ega

rätt och pligt att tillse, det medlen blefve använda på ett sätt, som motsvarade

hvad man med anslaget afsett, och derigenom uppkomme ett reglementerande, som

kunde verka skadligt pa undervisningen. Skulle åter en folkhögskola, som under

någon tids fortsatt verksamhet visat sig lemna tillfredsställande resultat, finnas

lör en ändamålsenlig utveckling eller fortfarande existens i behof af bidrag från det

allmännas sida, lära statsmakterna icke undandraga sig att, på derom gjord anmälan

och efter pröfning af hvarje särskildt fall, anvisa det understöd, som kan för

ändamålet vara erforderligt, utan att derigenom skolan må undandragas det intresse

och den omvårdnad inom orten, hvaraf den framkallats. Något sådant fall föreligger

emellertid icke för närvarande, och Utskottet får alltså, på grund af hvad ofvan

blifvit anfördt, hemställa,

att Herrar Nils Nilssons och Ola Anderssons ifrågavarande motioner

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 April 1872.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskotiets Utlåtande N:o 60.

13

Reservationer :

af Hrr Friherre F. A. Fund, F. Brusewitz, C. Pctre, E. M. af Klint, Friherre

J. E. Stjernblad, Grefve C. Bed-Friis, Friherre F. von. Essen, Grefve L. af Ugglas,

B. Montgomery Cederhielm, och H. O. Falk: “Vid behandling i Stats-Utskottet af

Hrr Nils Nilssons och Ola Andersons motioner om understöd åt folkhögskolor yrkade

endast en ledamot afslag å motionerna. I öfrigt vore meningarue blott delade

rörande sättet och vilkoren för dessa skolors understödjande, och förordades å vår

sida ett extra anslag af 10,000 R:dr “att användas till understöd åt sådana i verksamhet

varande folkhögskolor i riket, som visat sig gagneliga och af Kongl. Maj:t pröfvats

vara i behof af dylikt understöd11 och å andra sidan ett reservationsanslag till samma

belopp “att användas för sådana i verksamhet varande folkhögskolor i riket,

hvilka af vederbörande landsting och dess för sådant ändamål utsedde deputerade

eller inspektör förordas såsom gagneliga och förtjenta af statsbidrag.11 Sedan yrkandet

om anvisande af ett reservationsanslag antagits till ja-proposition och afslag

å motionerna (genom votering) till nej-proposition, utföll omröstningen till förmån

för nej-propositionen. Med anledning häraf anse vi oss böra till Riksdagens pröfning

framlägga vår åsigt i denna fråga och hemställa således,

att Riksdagen måtte för år 1873 till Kongl. Maj:ts disposition anvisa

ett extra anslag af 10,000 R:dr, att användas till understöd åt

sådana i verksamhet varande folkhögskolor i riket, som visat

sig gagneliga och af Kongl. Maj:t pröfvats vara i behof af dylikt

understöd, under vilkor att landsting, kommuner eller enskilde

hvar för sig eller gemensamt bidraga med ett belopp, sammanlagdt

motsvarande minst dubbla summan af statsbidraget, hvilket

sistnämnda dock ej må öfverstiga 2,000 R:dr årligen till

hvarje skola, samt att berättelse öfver skolans verksamhet årligen

af dess styrelse såväl till Kongl. Maj:t som till vederbörande

landsting ingifves“; samt

af Hrr Grefve A. Frjson Bosse, B. O. Hörnfeldt, Liss Olof Larsson, Jan Andersson,

Grefve C. E. Biper, E. Key, O. B. Olsson, J. Rundbäck, O. Thorell, Friherre

J. Ericson, J. E. Johansson och Hans Larsson, hvilka såsom sin mening åberopade

ett förslag till.hemställan, så lydande:

“att Riksdagen ville till Kongl. Maj:ts disposition anvisa ett''reservationsanslag

af 10,000 R:dr att användas för sådana i verksamhet

varande folkhögskolor i riket, hvilka af vederbörande

Bih. till Rihsd. Brot. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 31 Häft. - : 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 60.

landsting och dess för sådant ändamål utsedde deputerade eller

inspektör förordas såsom gagneliga och förtjenta af statsbidrag,

under vilkor och förbehåll i öfrigt att landsting, kommuner

eller enskilde, hvar för sig eller gemensamt, bidraga med ett

belopp, sammanlagdt motsvarande minst dubbla summan af

statsbidraget, hvilket sistnämnda dock ej må öfverstiga 2,000

R:dr årligen till hvarje skola, samt att berättelse öfver skolans

verksamhet årligen af dess styrelse till landstinget ingifves.“

Stockholm, tryckt hos Bergström & Lindroth, 1872.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.