Memorial, angående svenska statens fordran utaf engelska bolaget The Gellivara company limited.
1872-04-28 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1872:63, Memorial, angående svenska statens fordran utaf engelska bolaget The Gellivara company limited.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Memorial N:o 63.
3
6JI.
Ank. til! Itiksd. Kansli deu 23 April 1872, kl. 12 midd.
Memorial, angående svenska statens fordran utaf engelska bolaget
The Gellivara company limited.
(R.-A.)
Uti
(N:o 37) angående Riksgälds-kontorets förvaltning under den tid som förflutit
sedan början af sednaste riksdag, bar Stats-Utskottet meddelat fullständig
redogörelse för hvad som tillgjorts och förekommit i afseende på
utförandet af det åt Fullmäktige af sednaste Riksdag gifna uppdrag att vidtaga
alla de åtgärder, som funnits påkallade för att icke allenast bevara
statens rätt emot engelska aktiebolaget »The Gellivara company limited»,
dess styrelse och delegare, utan ock att förmå dem att uppfylla sina mot
svenska staten åtagna förbindelser. Ehuru de af h ullmäktige i detta hänseende
vidtagna åtgärder icke ledt till det åsyftade målet, ansåg dock Utskottet
för sin del, att någon uraktlåtenhet vid fullgörandet af det åt k ullmäktige
lemnade uppdraget icke billigtvis kunde läggas hullmäktige till
last; och denna Utskottets åsigt har äfven blifvit af Riksdagen gillad. Men
då Utskottet derjemte fann det vara af vigt, att alla med denna sak gemenskap
egaude förhållanden noggrant undersöktes och öfvervägdes, på det
visshet må vinnas om och i hvad mån någon utsigt förefinnes att staten
må kunna återfå större eller mindre del af den till Lule elfs upprensning
4
Stats- Utskottets Memorial N:o 63.
och kanalisering lernnade försträckning, anmälde Utskottet i sammanhang
härmed, att Utskottet, som ansett sig höra före denna frågas afgörande
inhemta Riksdagens Jnstitie-ombudsmans utlåtande, framdeles skulle hos
Riksdagen göra den framställning i ämnet, hvartill ett noggrant öfvervägande
al alla härvid förekommande omständigheter må kunna föranleda.
Lfter tagen kännedom af de denna sak rörande handlingar har Justitie-ombudsmannen
fästat Utskottets uppmärksamhet derpå, att vid ämnets
betraktande framstode två hufvudfakta, ur hvilka de afgörande slutsatserna
för frågans bedömande skola dragas, nemligen: Gellivara bolagets
konkurs i Sverige och liqvidation i England.
Beträffande den förra, eller bolagets konkurs i Sverige, så förekomme,
att, sedan bolaget den 30 December 1867 hos Rådstufvurätten i Luleå
sökt att till borgenärer få afstå sin egendom och, med anledning deraf
att bolagets styrelse undandragit sig att till uppteckningen af konkursboet
uppgifva de tillgångar och skulder, som voro bokförda vid bolagets luifvudkoutor
i London, i följd hvaraf besagda uppteckning ej kunnat afslutas,
flere borgenärer hos bemälda Rådstufvurätt yrkat, att förutnämnda styrelse
måtte förpligtas att, å bolagets vägnar, lemna do uppgifter, som för bouppteckningens
behöriga afslutaude erfordrades, och att samma uppgifter med
cd fästa; så har Rådstufvurätten, genom beslut den 20 April 1868, hvilket
genom Kongl. Svea Hofrätts laga kraftvunna utslag den 3 December samma
år fastställdes, förklarat att, emedan bolagets direktion utgjordes af engelske
undersåter bosatte i London, och bolaget vore grundadt enligt engelsk lag,
samt Rådstufvurättens beslut i ifrågakomma hänseende icke kunde enligt
svensk lag emot direktionen verkställas; Rådstufvurätten icke kunde förordna
om förpligtelse för direktionen eller dess ordförande att samma uppgifter
afgifva och med ed fästa, utan hänvisades borgenärerna i konkursen
att, för den händelse direktionen fortfarande vägrade att afgifva och med
ed bekräfta ifrågavarande tillägg till bouppteckningen, dertill söka, enligt
engelsk lag, förpligta direktionen.
Häraf följde, enligt Justitie-ombudsmannens åsigt, att för anspråk,
som sträcka sig till andra bolagets tillgångar än de i Sverige befintliga,
i konkursen afträdda, icke något stöd är att hemta af stadgandet i 9 § af
det emellan bolaget och svenska kronan den 21 November 1864 slutade
kontrakt, att bolaget i alla rättsförhållanden emellan bolaget och kronan
eller enskilda medborgare skulle lyda under svensk domstol och vara underkastad
svensk lag.
Vidkommande åter det andra hufvudfaktum, eller bolagets liqvidation
i England, har Justitie-ombudsmannen hänvisat till Stats-Utskottets ofvanåberopade
utlåtande, hvaraf inhemtas:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ståts-Utskottets Memorial N:o 68.
o
huruledes liqvidationen uppstått, fortgått och afslutats med bolagets
upplösning;
huruledes svenska statsverkets, efter bolagets upplösning anmälda,
fordran lcmnats utan afseende, emedan bolaget ej längre existerade;»
huruledes, i sammanhang med liqvidationen, det gamla Bolaget rekonstruerat
sig till ett nytt, »The new Gellivara company limited», som öfvertagit
det gamlas tillgångar och skulder; samt
huruledes do i ämnet rådfrågade engelske juristeine förklarat svenska
statsverket ej vidare kunna, med utsigt till framgång, i rättegångsväg inom
England utsöka ifrågavarande fordran hos vare sig det gamla eller nya
bolaget, enär, hvad det sistnämnda anginge, detsamma icke öfvertagit andra
det gamla bolagets förbindelser, än sådana, som vore emot detta gällande,
till hvilka icke hörde svenska statsverkets fordran, såsom icke anmäld före
det gamla bolagets upplösning. Justitie-ombuclsmannen har jemväl erinrat
om ofvanbemälde juristers, i sammanhang härmed uttalade åsigt, »att, med
"fäst afseende särskildt å den omständighet, att det nya bolaget väsendtligen
vore endast eu rekonstruktion under ett nytt namn af det gamla,
»detta vyn bolag icke vore berättigadt till åtnjutande af någon konsideration
»från svenska statens sula, åtminstone ej förr, ån statens rätta, fordran blif»vit
betald eller nöjaktig betäckning derför lemnad:» i afseende hvarå Justitieombudsmannen
dock tillika meddelat att, enligt hvad han i Riksgäldskontoret,
utur dess ombudsmans memorial den 30 September 1871 inhemtat,
Kongl, Maj:t, genom nådig resolution den 18 Juli sistnämnda år, tillåtit
det nya bolaget att besitta de från det gamla bolaget inköpta fastigheterna
samt att å dem i vederbörlig ordning söka lagfart.
Häraf åter följde:
att, då svenska statsverket, i det land, i hvilket merbemälda bolag
är stiftadt och under hvars lagar det lvdt, på sätt nämndt är, förlorat sin
fordringsrätt emot sjelfva bolaget, måste samma rätt äfven vara förlorad
emot bolagsmännen, hvilken nation de än tillhöra, i hvad anginge deras
förbindelser till bolaget och således äfven den, om hvilken här är fråga,
att inbetala tecknadt men oguldet aktiebelopp; hvarför slik fordringsrätt
icke kunde göras gällande emot de i Sverige bosatte bolagsmännen.
Men om äfven en motsatt åsigt antoges, derest nämnde bolagsmän
instämdes till svensk domstol för att förpligta^ utbetala det aktiebelopp, de
tecknat men icke guldit, kunde dock en sådan åtgärd icke af statsverkets
målsmän ensamma beslutas, enär, efter våra rättsbegrepp, en borgenär i
konkurs icke kan utsöka hos konkursmassans gäldenärer en dennas fordran,
utan äro sysslomannen i konkursen rätte kärande. Dessa började
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 63.
(lock säkerligen icke en så vansklig rättegång, som denna skulle blifva, om
de icke dertill egde bemyndigande af borgenärernas flertal. Dessutom har
Justitie-ombudsmannen erinrat om svårigheten att bemöta invändningen
om svensk domstols behörighet att upptaga och afgöra sådana frågor, som
den om bolag smännens i ett efter engelsk lag och i England stiftadt bolags
skyldighet att, med hvad de kunna vara förbundna att till bolaget gälda,
betala en skuld, för hvilken efter engelsk lag bolaget ej häftar, eller den
om hvilken verkan bolagets utredning och upplösning kunde hafva på bolagsmännens
skyldighet att derefter utbetala hvad som tilläfventyrs finnes
oguldet å det af dem tecknade aktiebeloppet m. in.; samt att styrka verkligheten
och beloppet af samma bolagsmäns skulder i följd af underlåten
inbetalning till bolaget, då derpå icke funnes att tillgå sådane förbindelser,
som svenska aktielagen föreskrifver, utan endast utdrag ur bolagets räkenskaper
för en förfluten tid.
Till dessa svårigheter, som äro oskiljaktiga från en dylik rättegång,
komine, att beloppet af den vinst statsverket, i bästa fall skulle på densamma
göra, vore ganska tvifvelaktigt, då allt hvad som vunnes skulle fördelas
på hela beloppet af de i konkursen bevakade oprioriterade fordringar,
hvilket, efter eu approximativ beräkning, torde, om de nyligen skedda
efterbevakningarne rnedtoges, uppgå till omkring 41/2 millioner Riksdaler.
Vidare har Justitie-ombudsmannen erinrat att, vid det förhållande,
att, »The new Gellivara company limited» redan erhållit nådigt tillstånd att
besitta de af detsamma inköpta fastigheterna, några särskilda vilkors fästande
vid ett slikt tillstånd, äfven om sådant, då annan köpare till konkursmassans
berörda fastigheter icke kunde erhållas, varit klokt och tillrådligt,
numera icke kan ega rum- Det vore icke heller staten värdigt,
att, sedan detta bolag blifvit fastighetsegare i landet, för detsamma göra
någon inskränkning i de lagliga rättigheter, som tillkomma andra fastighetsegare.
Af hvad sålunda blifvit anfördt följde, enligt Justitie-ombudsmannens
tanke, att någon ytterligare åtgärd för genomförande af fordringsanspråket
emot Gellivara bolag icke vore att vidtaga: hvaremot den redan
gjorda bevakningen i bolagets konkurs borde med all omsorg och vaksamhet
fullföljas, på det att så stor utdelning, som lag medgåfve, må statsverket
beredas.
På grund af dessa utaf Justitie-ombudsmannen yttrade åsigter, hvilka
synas Utskottet väl grundade, får Utskottet hemställa,
att Riksdagen måtte besluta uppdraga åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att fortfarande låta noggrann! tillse, det alla lagliga åt
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Memorial N:o 63.
gärder varda vidtagna, som må finnas af behofvet påkallade för
att tillförsäkra Riksgälds-kontoret att så skyndsamt som möjligt
komma i åtnjutande af den utdelning i konkursen, som lagligen
bör kontoret tillkomma.
Stockholm den 28 April 1872.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Ponso.
Reservation:
af Herrar Liss Olof Larsson och ,7. Rundbäck.
u
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.