Sök i Ratio Lex

Memorial, angående svenska statens fordran utaf engelska bolaget The Gellivara company limited.

1872-04-28 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1872:63, Memorial, angående svenska statens fordran utaf engelska bolaget The Gellivara company limited.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 63.

3

6JI.

Ank. til! Itiksd. Kansli deu 23 April 1872, kl. 12 midd.

Memorial, angående svenska statens fordran utaf engelska bolaget

The Gellivara company limited.

(R.-A.)

Uti

(N:o 37) angående Riksgälds-kontorets förvaltning under den tid som förflutit

sedan början af sednaste riksdag, bar Stats-Utskottet meddelat fullständig

redogörelse för hvad som tillgjorts och förekommit i afseende på

utförandet af det åt Fullmäktige af sednaste Riksdag gifna uppdrag att vidtaga

alla de åtgärder, som funnits påkallade för att icke allenast bevara

statens rätt emot engelska aktiebolaget »The Gellivara company limited»,

dess styrelse och delegare, utan ock att förmå dem att uppfylla sina mot

svenska staten åtagna förbindelser. Ehuru de af h ullmäktige i detta hänseende

vidtagna åtgärder icke ledt till det åsyftade målet, ansåg dock Utskottet

för sin del, att någon uraktlåtenhet vid fullgörandet af det åt k ullmäktige

lemnade uppdraget icke billigtvis kunde läggas hullmäktige till

last; och denna Utskottets åsigt har äfven blifvit af Riksdagen gillad. Men

då Utskottet derjemte fann det vara af vigt, att alla med denna sak gemenskap

egaude förhållanden noggrant undersöktes och öfvervägdes, på det

visshet må vinnas om och i hvad mån någon utsigt förefinnes att staten

må kunna återfå större eller mindre del af den till Lule elfs upprensning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Memorial N:o 63.

och kanalisering lernnade försträckning, anmälde Utskottet i sammanhang

härmed, att Utskottet, som ansett sig höra före denna frågas afgörande

inhemta Riksdagens Jnstitie-ombudsmans utlåtande, framdeles skulle hos

Riksdagen göra den framställning i ämnet, hvartill ett noggrant öfvervägande

al alla härvid förekommande omständigheter må kunna föranleda.

Lfter tagen kännedom af de denna sak rörande handlingar har Justitie-ombudsmannen

fästat Utskottets uppmärksamhet derpå, att vid ämnets

betraktande framstode två hufvudfakta, ur hvilka de afgörande slutsatserna

för frågans bedömande skola dragas, nemligen: Gellivara bolagets

konkurs i Sverige och liqvidation i England.

Beträffande den förra, eller bolagets konkurs i Sverige, så förekomme,

att, sedan bolaget den 30 December 1867 hos Rådstufvurätten i Luleå

sökt att till borgenärer få afstå sin egendom och, med anledning deraf

att bolagets styrelse undandragit sig att till uppteckningen af konkursboet

uppgifva de tillgångar och skulder, som voro bokförda vid bolagets luifvudkoutor

i London, i följd hvaraf besagda uppteckning ej kunnat afslutas,

flere borgenärer hos bemälda Rådstufvurätt yrkat, att förutnämnda styrelse

måtte förpligtas att, å bolagets vägnar, lemna do uppgifter, som för bouppteckningens

behöriga afslutaude erfordrades, och att samma uppgifter med

cd fästa; så har Rådstufvurätten, genom beslut den 20 April 1868, hvilket

genom Kongl. Svea Hofrätts laga kraftvunna utslag den 3 December samma

år fastställdes, förklarat att, emedan bolagets direktion utgjordes af engelske

undersåter bosatte i London, och bolaget vore grundadt enligt engelsk lag,

samt Rådstufvurättens beslut i ifrågakomma hänseende icke kunde enligt

svensk lag emot direktionen verkställas; Rådstufvurätten icke kunde förordna

om förpligtelse för direktionen eller dess ordförande att samma uppgifter

afgifva och med ed fästa, utan hänvisades borgenärerna i konkursen

att, för den händelse direktionen fortfarande vägrade att afgifva och med

ed bekräfta ifrågavarande tillägg till bouppteckningen, dertill söka, enligt

engelsk lag, förpligta direktionen.

Häraf följde, enligt Justitie-ombudsmannens åsigt, att för anspråk,

som sträcka sig till andra bolagets tillgångar än de i Sverige befintliga,

i konkursen afträdda, icke något stöd är att hemta af stadgandet i 9 § af

det emellan bolaget och svenska kronan den 21 November 1864 slutade

kontrakt, att bolaget i alla rättsförhållanden emellan bolaget och kronan

eller enskilda medborgare skulle lyda under svensk domstol och vara underkastad

svensk lag.

Vidkommande åter det andra hufvudfaktum, eller bolagets liqvidation

i England, har Justitie-ombudsmannen hänvisat till Stats-Utskottets ofvanåberopade

utlåtande, hvaraf inhemtas:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 68.

o

huruledes liqvidationen uppstått, fortgått och afslutats med bolagets

upplösning;

huruledes svenska statsverkets, efter bolagets upplösning anmälda,

fordran lcmnats utan afseende, emedan bolaget ej längre existerade;»

huruledes, i sammanhang med liqvidationen, det gamla Bolaget rekonstruerat

sig till ett nytt, »The new Gellivara company limited», som öfvertagit

det gamlas tillgångar och skulder; samt

huruledes do i ämnet rådfrågade engelske juristeine förklarat svenska

statsverket ej vidare kunna, med utsigt till framgång, i rättegångsväg inom

England utsöka ifrågavarande fordran hos vare sig det gamla eller nya

bolaget, enär, hvad det sistnämnda anginge, detsamma icke öfvertagit andra

det gamla bolagets förbindelser, än sådana, som vore emot detta gällande,

till hvilka icke hörde svenska statsverkets fordran, såsom icke anmäld före

det gamla bolagets upplösning. Justitie-ombuclsmannen har jemväl erinrat

om ofvanbemälde juristers, i sammanhang härmed uttalade åsigt, »att, med

"fäst afseende särskildt å den omständighet, att det nya bolaget väsendtligen

vore endast eu rekonstruktion under ett nytt namn af det gamla,

»detta vyn bolag icke vore berättigadt till åtnjutande af någon konsideration

»från svenska statens sula, åtminstone ej förr, ån statens rätta, fordran blif»vit

betald eller nöjaktig betäckning derför lemnad:» i afseende hvarå Justitieombudsmannen

dock tillika meddelat att, enligt hvad han i Riksgäldskontoret,

utur dess ombudsmans memorial den 30 September 1871 inhemtat,

Kongl, Maj:t, genom nådig resolution den 18 Juli sistnämnda år, tillåtit

det nya bolaget att besitta de från det gamla bolaget inköpta fastigheterna

samt att å dem i vederbörlig ordning söka lagfart.

Häraf åter följde:

att, då svenska statsverket, i det land, i hvilket merbemälda bolag

är stiftadt och under hvars lagar det lvdt, på sätt nämndt är, förlorat sin

fordringsrätt emot sjelfva bolaget, måste samma rätt äfven vara förlorad

emot bolagsmännen, hvilken nation de än tillhöra, i hvad anginge deras

förbindelser till bolaget och således äfven den, om hvilken här är fråga,

att inbetala tecknadt men oguldet aktiebelopp; hvarför slik fordringsrätt

icke kunde göras gällande emot de i Sverige bosatte bolagsmännen.

Men om äfven en motsatt åsigt antoges, derest nämnde bolagsmän

instämdes till svensk domstol för att förpligta^ utbetala det aktiebelopp, de

tecknat men icke guldit, kunde dock en sådan åtgärd icke af statsverkets

målsmän ensamma beslutas, enär, efter våra rättsbegrepp, en borgenär i

konkurs icke kan utsöka hos konkursmassans gäldenärer en dennas fordran,

utan äro sysslomannen i konkursen rätte kärande. Dessa började

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 63.

(lock säkerligen icke en så vansklig rättegång, som denna skulle blifva, om

de icke dertill egde bemyndigande af borgenärernas flertal. Dessutom har

Justitie-ombudsmannen erinrat om svårigheten att bemöta invändningen

om svensk domstols behörighet att upptaga och afgöra sådana frågor, som

den om bolag smännens i ett efter engelsk lag och i England stiftadt bolags

skyldighet att, med hvad de kunna vara förbundna att till bolaget gälda,

betala en skuld, för hvilken efter engelsk lag bolaget ej häftar, eller den

om hvilken verkan bolagets utredning och upplösning kunde hafva på bolagsmännens

skyldighet att derefter utbetala hvad som tilläfventyrs finnes

oguldet å det af dem tecknade aktiebeloppet m. in.; samt att styrka verkligheten

och beloppet af samma bolagsmäns skulder i följd af underlåten

inbetalning till bolaget, då derpå icke funnes att tillgå sådane förbindelser,

som svenska aktielagen föreskrifver, utan endast utdrag ur bolagets räkenskaper

för en förfluten tid.

Till dessa svårigheter, som äro oskiljaktiga från en dylik rättegång,

komine, att beloppet af den vinst statsverket, i bästa fall skulle på densamma

göra, vore ganska tvifvelaktigt, då allt hvad som vunnes skulle fördelas

på hela beloppet af de i konkursen bevakade oprioriterade fordringar,

hvilket, efter eu approximativ beräkning, torde, om de nyligen skedda

efterbevakningarne rnedtoges, uppgå till omkring 41/2 millioner Riksdaler.

Vidare har Justitie-ombudsmannen erinrat att, vid det förhållande,

att, »The new Gellivara company limited» redan erhållit nådigt tillstånd att

besitta de af detsamma inköpta fastigheterna, några särskilda vilkors fästande

vid ett slikt tillstånd, äfven om sådant, då annan köpare till konkursmassans

berörda fastigheter icke kunde erhållas, varit klokt och tillrådligt,

numera icke kan ega rum- Det vore icke heller staten värdigt,

att, sedan detta bolag blifvit fastighetsegare i landet, för detsamma göra

någon inskränkning i de lagliga rättigheter, som tillkomma andra fastighetsegare.

Af hvad sålunda blifvit anfördt följde, enligt Justitie-ombudsmannens

tanke, att någon ytterligare åtgärd för genomförande af fordringsanspråket

emot Gellivara bolag icke vore att vidtaga: hvaremot den redan

gjorda bevakningen i bolagets konkurs borde med all omsorg och vaksamhet

fullföljas, på det att så stor utdelning, som lag medgåfve, må statsverket

beredas.

På grund af dessa utaf Justitie-ombudsmannen yttrade åsigter, hvilka

synas Utskottet väl grundade, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte besluta uppdraga åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att fortfarande låta noggrann! tillse, det alla lagliga åt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 63.

gärder varda vidtagna, som må finnas af behofvet påkallade för

att tillförsäkra Riksgälds-kontoret att så skyndsamt som möjligt

komma i åtnjutande af den utdelning i konkursen, som lagligen

bör kontoret tillkomma.

Stockholm den 28 April 1872.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Ponso.

Reservation:

af Herrar Liss Olof Larsson och ,7. Rundbäck.

u

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.