Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af en punkt i den af Riksdagens år 1871 församlade revisorers berättelse angående granskning af statsverkets samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1869.

1872-04-26 · 8 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1872:70, Utlåtande, i anledning af en punkt i den af Riksdagens år 1871 församlade revisorers berättelse angående granskning af statsverkets samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1869.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

1

N:o 70.

Ank. till Eiksd. Kansli den 26 April 1872, kl. 9 e. m.

Utlåtande, i anledning af en punkt i den af Riksdagens år

1871 församlade revisorers berättelse angående granskning

af statsverkets samt andra utaf allmänna medel

bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år

1869.

(I. A.)

Sedan. Stats-Utskottet införskaffat de för pröfningen af de utaf revisorerne,

i revisionsberättelsen under rubrik “Biskopslönereglerings-fonden“ (pag. 159 och

160), omförmälda förhållanden nödiga upplysningar, får Utskottet rörande detta

ärende afgifva yttrande.

Beträffande löneregleringen för biskopen i Lunds stift, hade revisorerne af

såväl ett under den 29 April 1869 till Statskontoret aflåtet nådigt bref, som öfriga

frågan rörande handlingar hufvudsakligen inhemtat följande:

I anledning af Rikets Ständers uti underdånig skrifvelse den 18 Mars 1857

gjorda anhållan, aflat Kongl. Maj:t under den 16 December 1859 nådig proposition,

angående grunderna för ett allmänt ordnande af biskoparnes aflöning. Denna

nådiga framställning, enligt hvilken biskopens i Lunds stift aflöning skulle utgöra

15,000 R:dr, blef af Rikets Ständer i detta hänseende bifallen; men vid tillkännagifvande

af sitt i ämnet fattade beslut trodde dock Rikets Ständer sig böra hos

Kongl. Maj:t anmäla att, i afseende på den ifrågavarande regleringen af biskoparBih.

till Biksd. Prof. 1872. 4 Samt. 1 Afd. 37 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

nes aflöning, Presteståndet för sin del ansett att, utom hvad den nådiga propositionen

innehölle, bland andra, följande bestämmelse borde meddelas: “Afkastning

af boställen, hemman, lägenheter eller jordar, som för all framtid blifvit

biskop i visst stift uttryckligen tillförsäkrad, må ej till annan biskops aflöning

användas”.

Till åtlydnad af föreskriften i Kongl. brefvet den 26 Februain 1864 afgaf

den för ordnande af presterskapets löneinkomster inom Malmöhus län tillsatta

nämnd under den 24 April 1867 förslag till reglering af aflöningen för biskopsembetet

i Lunds stift, åtföljdt af utredning angående de med samma embete då

förenade löneförmåner, hvilka voro nedannämnda, uppskattade till följande årliga

inkomstbelopp, nemligen:

kronotionde......................6,912: 10.

altarhafre....................... 33: 4.

kyrkotionde...................... 47: 3.

ordinarie ränta och halmstädja............... 13: 49.

ersättning för mistad forsellön ............... 300: 29.

ersättning för mistad kronotionde.............. 11: 25.

studieskatt och cathedraticum............... 480: —

Helgona gård och gods.................. 18,449: 17.

prebendepastoraten Fjelie och Flädje samt Lomma . 14,923: 97.

tillhopa 41,170: 34.

Derifrån afgingo till prebendekomministrarne..........2,961: —

Alltså återstode behållen inkomst.............. 38,209: 34.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande af den 6 April 1869 åberopade

Kammarkollegium, bland annat, sitt jemte Statskontorets, uti ett föregående utlåtande

angående löneregleringen för samtliga biskoparne den 10 Juni 1863, afgifna

yttrande derom, att Presteståudets förenämnda åsigt icke utan rubbning af

de grunder för regleringen, som redan blifvit af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer

antagna och i Kongl. Maj:ts nådiga bref den 15 Juni 1861 tillkännagifna, läte

tillämpa sig för biskopen i Lunds stift, enär inkomsten af Helgonagården m. m.

ensam öfversteg den för honom bestämda lön af 15,000 R:dr, helst Kongl. Maj:t,

om än icke med uttryckligt gillande deraf, i sitt nådiga bref den 26 Februari

1864, angående verkställighetsåtgärder för ifrågavarande lönereglering, ånyo upptagit

lönen för bemälde biskop till samma belopp.

Då emellertid härvid förekomme att, på sätt Domkapitlet i Lunds stift jemväl

anmärkt, Rikets Ständer i den underdåniga skrifvelse af den 29 Oktober 1860, i

hvilken Rikets Ständer tillkännagifvit sitt, äfven af Presteståndet biträdda, beslut

om bifall till Kongl. Maj:ts förslag rörande grunderna för biskopslöneregleringen,

derjemte anmält, att Presteståndet för sin del ansett böra, utöfver hvad Kongl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 70.

3

Maj:ts förslag innehölle, meddelas den bestämmelse, att afkastning af boställen,

hemman, lägenheter eller jordar, som för all framtid blifvit biskop i visst stift

uttryckligen tillförsäkrad, ej måtte till annan biskops aflönande användas; alltså

och då, enligt hvad handlingarne utmärkte, Helgona gård och gods måste anses

vara biskopen i Lunds stift anslagna under sådana vilkor att, derest berörda, af

Presteståndet antagna och af Rikets Ständer i underdånighet anmälda bestämmelser

skulle tillämpas, biskopens löneinkomster komme att vida öfverstiga det belopp,

hvartill Rikets Ständer eljest och jemväl Presteståndet, i enlighet med Kongl.

Maj:ts förslag, ansett samma löneinkomster böra fastställas, och förty, vid dessa

sinsemellan stridiga bestämmelser, det vore tvekan underkastadt, huruvida en del

af omförmälda egendomars afkastning kunde, såsom Kammar-kollegium hemställt,

till biskopslöneregleringsfonden indragas och således användas för uppbringande

af andra biskopars löner till de för dem stadgade belopp, eller prebendepastoratens

afskiljande från biskopsembeten, hade Kongl. Maj:t, enligt ofvannämuda nådiga

bref af den 29 April 1869, funnit grunderna för ifrågavarande reglering för det

dåvarande ej kunna i vidsträcktare måtto tillämpas, än att — jemte förklarande

att till biskopslöneregleringsfonden skulle indragas den biskopen i Lunds stift

anslagna kronotionde jemte forlön derå, ersättning för rnistad kronotionde från

Bjäre härad 11 R:dr 25 öre och ränta, innefattande den fordna altarhafran och

halmstädjan, motsvarande 46 R:dr 54 öre, äfvensom att Fjelie och Flädje församlingars

egenskap af biskopsprebende skulle upphöra ■— biskopen skulle så väl vid

Lomma församlings pastorat såsom prebende samt inkomsten af kyrkotionden från

Luggude fögderi, 21 kubikfot råg, studiiskatten 321 R:dr 75 öre och cathedraticum

176 R:dr 25 öre, som ock vid afkomsten af Helgona gård och gods bibehållas

tills vidare och intilldess annorlunda kunde varda i nåder förordnadt.

Jemlikt det af Kongl. Maj:t till 1859—1860 års riksdag aflåtna nådiga förslag

till grunder för regleringen af biskoparnes aflöning, hvilket förslag, hvad anginge

tiden för regleringens genomförande, blifvit af samtliga riksstånden enhälligt

antaget, borde emellertid ifrågavarande reglering ega rum vid biskops afgång

eller förut, derest biskop blifvit med förbindelse att underkasta sig lönereglering

tillsatt. Enär likväl, efter dåvarande biskopens i Lunds stift afgång, ifrågavarande

lönereglering, enligt hvad uti det nådiga brefvet antyddes, icke blifvit till fullo

genomförd, utan syntes komma att framdeles utgöra vidare föremål för Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning, hade revisorerne ansett sig nu endast böra fästa uppmärksamhet

vid den gauska betydliga inkomst, biskopslöneregleringsfonden hade

att förvänta, då lönen för biskopen i Lunds stift blefve slutligen reglerad till det

belopp, 15,000 R:dr, Kongl. Maj:t i sådant hänseende föreslagit, och samtliga riksstånden

godkänt.

Sedan Utskottet, genom dess ordförande, hos den statsrådsledamot, hvilken

blifvit i nåder förordnad att under innevarande riksdag utöfva den befattning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

med riksdagsärender som, enligt § 46 af Riksdagsordningen, tillkommer en ledamot

af Statsrådet, anhållit om upplysning angående det eller de beslut, som Kongl.

Maj:t, i sammanhang med aflåtandet af ofvanberörda nådiga bref den 21 April

1869 om lönereglering för biskopen i Lunds stift, eller sedermera, kunde hafva

fattat i afseende på ytterligare reglering af biskopslönen i nämnda stift, har bemälde

statsrådsledamot uti skrifvelse den 15 sistl. Mars till Utskottet öfverlemnat

utdrag, i hvad angår ifrågavarande lönereglering, af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden den 29 April 1869 och derjemte tillkännagifvit, att Kongl.

Maj:t under den sedermera förflutna tid icke fattat något beslut i förevarande

ämne.

Af ofvannämnda stadsrådsprotokoll inhemtas, att Kongl. Maj:t, i sammanhang

med berörda lönereglering, i nåder beslutit, att framdeles lemna Riksdagen och

Allmänna Kyrkomötet tillfälle att afgifva yttrande i fråga om rätta förståndet af

Rikets Ständers i ofvanomförmälda underdåniga skrifvelse anmälda beslut.

Utskottet har, för ledning vid bedömandet af de vilkor, hvarunder Helgona

gård och gods blifvit biskopen i Lunds stift anslagna, förskaffat sig kännedom af

åtskilliga handlingar, hvilkas innehåll Utskottet ansett sig böra här fullständigt

meddela.

Ett af Konung Carl XI den 14 December 1682 utfärdadt nådigt bref har

följande lydelse:

“Wij Carl etc. Gjörom witterligt, att alldenstund Biskopen uti Skåne Oss

elskelig, Wyrdige och Höglärde Mag. Canutus Hahn hafwer låtit sig benöija med

tolf bönder under Biskopsstohlen i Lundh, där likwäl hans frambledne Autecessor

har innehafft emot någre och sjuttijo, och Wårt Rådz, Feltmarskalk och General

Gouwerneur Hr Ruthger von Aschenbergh har sedermera för brukets skull wijd

Hellene kyrkia, som är förordnat till en Biskopsladugård, tillagdt honom några

bönder af Torn och Råby, hvilka alle äro uptugne på frijhet och lijtet ännu bebygde,

anhållandes Biskoppen i underdånighet att få niuta och behålla dem under

ugedagsfrijhet; fördenskull hafwe Wij af Gunst och Nåde i betrachtande till bemälte

Biskops trogna Zele och goda fortiänster sådant nådigst bewilliat, giörom

det och förmedelst detta i Wårt öppna brefs krafft i så måtto att Wij nådigst

förunne Biskopen Magister Canuthus Hahn oturberat att niuta och besitta de honom

således under Biskopsstohlen tillslagne bönder under Ugedagsvillkor och

frijhet så länge han lefwer och Biskops-Einbetet företräder, det alle som wederbör

hafwe sig hörsambligen att effterrätta; Till yttermera Wisso hafwom Wij etc.‘:

Under den 6 Oktober 1688 afläts till Generalguvernören Grefve Ruthger

von Aschenberg och Kammarrådet A. G. Lindhielm ordre att indraga till kronan

Hellene kyrka med dess gård och underliggande jord, hvilket då mera aflidne

biskopen Hahn på lifstiden innehaft; varande denna ordre af följande lydelse:

“Carl etc. Wår synnerliga ynnest etc. Såsom Wij förnimme af Edhert und. bref

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 70.

5

daterat den 22 Julij sistlidne, att Helene kyrckia medh dess gårdh i Lund, sampt

underliggande jordh ock hemman, hafwer allthijd warit Landsdomaren dher i

Skåne på löhn anslagen, för äkn Wij åhr 1668 och 1682 månde gifwer frambledne

Biskoppen Mag. Knuth Hahn Wårt nådiga hreef, att behålla samma lägenheeter

dhels under Biskopsstohlen, dhels älliest så länge han lefde, som eth personale

beneficium; alltså emädan be:te Biskopp ähr för een tijdh sedan medh döden afgången,

och alle slijke tillförende till publique nödtorrfter anslagne räntor och

lägenheter, bore i föllie af Rijksdagzbeslutet och stadgan till Oss och Chronan

igen åtherkallas; hafwandes dätta allenast som förbem:t ähr, warit en personale

benådhning åth Biskopen Hahn allena; dy kan dhet inthet wijdare extenderas på

hans successorer, uthan ähr härmedh till Edher Wår nådige willie och befallningh,

att J alle desse förbende räntor och lägenheter nu strax åtherkalle och indrage;

och effter dhe tillförende hafwe warit Landzdomaren el. Lagmannen dher i Hertigdömet

på löhn anslagne, så tycke Wij och bäst wara, att dhe jämbwähl här

effter så blifwa måge, hvarom Wij dock först welile inhämpta edert underdåniga

betänckiaude; befallande Eder etc.” Det af Grefve von Aschenberg och Kammarrådet

A. G. Lindhielm i anledning af detta nådiga bref den 30 samma månad afgifna

utlåtande är, enligt en i Kammararkivet befintlig, ehuru ej vidimerad, afskrift

af följande innehåll:

“Stoormechtigste Konungh, Allernådigste Herre. Såsom E:s Kongl. M:t

igenom dess ankombne bref af den sistlidne 6 October nådigst befaller att Helena

kiörka wijdh Lundh, sampt underiiggiande jord och hemman som tillförende warit

Landzdomaren i Skåne anslagne, och sahl. Biskopen Magister Knuth Hahn, efter

E:s Kongl. M:ts bref dat. A:o 1681 och 1682 som ett personalbeneficium har åtniutit,

nu sedan han wore medh döden afgången, skulle återigen i föllie af Itikzdagsbeslutet

och stadgan straxt indragas, och Lagmannen här under på löhn anslåss,

hwarom E:s Kongl. M:t likwähl först wårt underdånigste betänkiande nådigst

requirerar, alltså berätte Eders Kongl. M:t Wij därpå underdånigst Oss om desse

lägenheters revocation allareda hafwa ordre låtit afgå; kunne ock icke annat förstå,

än att det skulle wara, om icke för denne, dock för efterkommande Lagmannen

lägligit, om honom Helena kiörka, medh så många räntor som till hans löhn

kunna förslå, blefve anslagne, efter det ligger nästan mitt i landet, dher hvar och

en som honom har att tillyta, honom bequämbligast finna kunne; Wij ser och

intet att Ers Kongl. M:t något därigenom afgår; warandes för Ers Kongl. Mrtlijka

mycket om han löhnen i penningar eller godzräntor åtnjuter; och dherföre hemställe

under Eders Kongl. Mrts nådigste gottfinnande underdånigst, på hvilketdera

sätt som dessa räntor härefter nyttiass skola, hvilka dock icke alla dhertill

behöfwes, eftersom Biskopen dhe honom förundte hemmanen med full insockne

rättighet sampt Cronotijonden åthnutit hafwer, så att dhe inalles efter Jordeboken

stijga till 1530 D:r Silfwermynt åhrligen, och fast dhe icke efter Egendomen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 70.

kunna för den räntan alldeles giöra fyllest, utban vijd en rätt skattläggning blij

ringare, så lährer likväl en godh dehl öfwerskiuta det qvantum som Lagmanslöhnen

fordrar och sådant till andre Kongl. M:ts nödtorffter kunna användas".

Enligt de ifrågavarande löneregleringsfråga rörande och af Kongl. Maj:t

pröfvade handlingar, skulle biskopens i Lunds stift dispositionsrätt till Helgona

gods och gård grunda sig på § 5 af Kongl. Maj:ts den 18 April 1689 meddelade

nådiga resolution “uppnå dhe ärenden och angelägenheter som Biskopen öfver

Skåne stift Yyrdige och Höglärde Mag. Christianus Papke underdånigst haar inlefvererat";

och är denna § af följande lydelse: “Oansedt förre Biskopar hafwe

warit med anseenliga intrader och förmåhner benådade, så har dock en stor deel

deraf varit personal beneficier, som för medlens stora knapphet skull inthet kunnat

alt immerfort från publico mistas och umbähras, ty har Kongl. Maj:t nödigt

erachtadt deröfver ett visst uppsättia låta så att Biskopparna hädanefter måga

wetha hvad som dhem århligen till underhååldh beståås och egeentelig under

Biskopsstohlen härefter skall höra, nembl. dhet skall Biskopen först få nyttia och

innehafva Hellgonna kyrkia med dhe trätton dertill liggiande hemman under ugedagsfrijhet,

oachtadt Indelnings-Commissionen i Skåne Anno 1688 haar dhet reducerat;

sedan och för det andra har han till att niuta Prebenbepastoratet Lomma

med dess annexer Flädie och Fjälie, dhe vanlige tijonderne, städie-spannemålen,

studiiskatten ocli altarehafran som nu åhrligen honom påföres, och dessutom

af någre vissa vijdh Skåniska staten dhe 180 Riks Daler silfvermynt som Biskoparne

af ålder hafva för tijonden af Bjere häradh åtniutit sampt dhet åhrliga

cathedraticum och slijka inkompster som hans antecessorer varit vana af pastoraterna

bekomma, jempte Trättiosju dahl. åhrligen till ved efter staten11.

Enligt Utskottets åsigt gifva dessa handlingar otvetydigt vid handen, att

Helgona gods och gård icke blifvit biskopen i Lund uttryckligen jör cdt framtid

tillförsäkrade och att således, äfven om åt Presteståndets ofvanomförmälda uttalande

gåfves giltigheten af ett privilegii-stadgande, lagligt hinder icke förefunnits

att i denna del iakttaga och bringa till ofelbar verkställighet Kongl. Maj:ts och

Rikets Ständers beslut angående biskopslöneregleringen.

Af handlingarne rörande det af Kongl. Maj:t år 1869 pröfvade förslag

till reglering af biskopens i Lund aflöning har Utskottet emellertid inhemtat, att

de upplysningar, hvilka ofvan anförda handlingar innehålla rörande sättet, hvarpå

Helgona gård och gods blifvit till biskopens i Lund aflöning anslagen, icke varit

vid ärendets pröfning för Kongl. Maj:t tillgängliga, utan att fastheldre Domkapitlet

i Lund, uti sitt den 6 November 1867 afgifna utlåtande om regleringen af biskopslönen,

väl åberopat delar af ofvanintagna Kongl. bref af 14 December 1682 och

jemväl stadgandet att biskop Halm skulle få njuta och behålla de honom anslagna

hemman under “ugedagsfrihet“, men dervid icke omförmält det för bedömande af

biskopens rätt särdeles vigtiga tillägget “så länge lian lefver och biskopsembetet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utsfcottets Utlåtande N:o 70. 7

företräder". Om således vid ärendets pröfning hos Kongl. Maj:t någon ovisshet kan

hafva rådt derom, huru Helgona gods kommit att användas till biskopsaflöning

och följaktligen huruvida möjligen Presteståndets omförmälda uttalande skulle

kunna vara på afkastningen af nämnda gods tillämpligt, innebär dock detta Presteståndets

uttalande icke något vidare än att öfverskottet af afkastningen från

Helgona gods icke finge till annan biskops aflöning användas. Men derom att biskopens

i Lund aflöning ej borde utgå med högre belopp än 15,000 R:dr är Presteståndets

godkännande af Kongl. Maj:ts förslag lika obetingadt, som de öfriga

ståndens. Äfven om, i det skick saken visar sig vid dess pröfning hos Kongl.

Maj:t, det kunde anses utgöra föremål för Kyrkomötets åtgärd, att deltaga i bestämmande

om huru de medel, som öfverstego det af Kongl. Maj:t och alla fyra

stånden godkända aflöningsbeloppet 15,000 R:dr, skulle användas, synes dock klart att

biskopen i Lund ej har rätt till högre aflöning än nyssnämnda belopp. Vid sådant

förhållande lärer både helgden af Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers en gång fattade

beslut, samt vården derom, att allmänna medel icke onödigt förslösas till

höjande af derförutan mer än tillräckliga aflöningsbelopp, mana dertill att ifrågavarande

öfverskottsmedel icke utbetalas till biskopen i Lund, utan för det allmännas

räkning förvaras intill dess Kongl. Maj:t kommer i tillfälle att om desamma

disponera. I öfverensstämmelse härmed hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla

det täcktes Kongl. Maj:t tillse, att den af Kongl. Maj:t och

Rikets Ständer gemensamt beslutade reglering af biskopens

i Lund stift löneförmåner varder till fullo verkställd.

Stockholm den 26 April 1872.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Reservation:

af Herrar Friherre F. A. Funck, F. Brusewitz, C. E. Casparsson, C. Ekman,

Friherre G. Skogman, E. af Klint, Friherre J. Stjernblad, Grefve C. Beck-Friis,

Friherre F. von Essen, B. Montgomery-Ccderhielm och Grefve A. F. Wacht
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 71.

meister, hvilka ansågo Utskottets motivering och hemställan böra på följande

sätt affattas:

“Enär af ofvannämnda statsrådsprotokoll inhemtas, att Kongl. Maj:t, i sammanhang

med berörda lönereglering, i nåder beslutit, att framdeles lemna Riksdagen

och Allmänna kyrkomötet tillfälle att afgifva yttrande i fråga om rätta förståndet

af Rikets Ständers i ofvanomförmälda underdåniga skrifvelse anmälda beslut,

har Utskottet ansett hvad revisorerne i förevarande hänseende anfört för

närvarande icke föranleda till någon annan åtgärd, än att Utskottet skolat

förhållandet till Riksdagens k-ännedom meddela."

Herr G. Fetre och Grefve L. af Ugglas hafva begärt få antecknadt, att de

icke deltagit i frågans afgörande hos Utskottet.

N:o 71.

Ank. till Riksd. Kansli den 27 April 1872, kl. 10 f. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition, angående

begrafnings- och öfriga kostnader med anledning

af Hennes Maj:t Drottning Lovisas dödliga frånfälle.

(l:sta U. A.)

Uti en den 12 innevarande månad till Riksdagen aflåten nådig proposition

(N:o 31) är meddeladt, att enligt numera afslutade och till Kong]. Maj:t inkomna

redogörelser för de kostnader, som med anledning af Hennes Maj:t Drottning Lo
-

visas

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.