Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition i fråga om ler edande af garnison i Carl skr om samt angående användandet af det vid 1871 års lagtima riksdag beviljade extra anslag af 65,000 R:dr till uppförande af stall och ridhusbyggnader för fyra åkande batterier af T endes artilleriregemente.

1872-04-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1872:76, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition i fråga om ler edande af garnison i Carl skr om samt angående användandet af det vid 1871 års lagtima riksdag beviljade extra anslag af 65,000 R:dr till uppförande af stall och ridhusbyggnader för fyra åkande batterier af T endes artilleriregemente.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 76.

1

N:o 76.

Ank. till Riksd. Kansli den 29 April 1872, kl. 8 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition i fråga

om ler edande af garnison i Carl skr om samt angående användandet

af det vid 1871 års lagtima riksdag beviljade

extra anslag af 65,000 R:dr till uppförande af stall och

ridhusbyggnader för fyra åkande batterier af T endes

artilleriregemente.

(lista U.-A.).

Uti en den 12 innevarande månad till Riksdagen aflåten nådig proposition

(N:o 30) har Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad Chefen för

Landtförsvars-departementet enligt ett den nådiga propositionen bilagdt statsrådsprotokoll

inför Kongl. Maj:t anfört och hemställt, i nåder föreslagit Riksdagen,

att det under Fjerde Hufvudtiteln uppförda anslag till marinregementet

af 248,228 R:dr 40 öre — i den mån det genom regementets indragning

blefve disponibelt och följaktligen skulle enligt 1871 års lagtima Riksdags

beslut till statsverket ingå — måtte ställas till Kongl. Maj:ts förfogande, att

till erforderligt belopp användas för upprätthållande af garnison i Carlskrona,

intilldess detta behof blefve på annat sätt uppfyldt, samt att, i händelse

af Riksdagens bifall till berörda förslag, Riksdagen jemväl måtte medgifva,

att det extra ordinarie anslag af 65,000 R:dr. som i nu gällande

riksstat finnes för Landtförsvars-departementet anvisadt till stall och ridhus i

Carlskrona, finge i stället användas till uppförande af dylika byggnader i

Landskrona.

Utaf omförmälda statsråds-protokoll inhemtas, hurusom Herr Statsrådet

och Chefen för Landtförsvars-departementet, efter redogörande för den behandling,

frågan om uppförande i Landskrona af stall- och ridhusbyggnader

Bih. till Riksd. Prof, 1S72. 4 Sami. 1 Afd. 40 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 76.

för tre sqvadroner af husarregementet Konung Carl XV vid nästlidet och

innevarande års riksmöten vunnit, vidare anfört, att, då Riksdagen på olika

grunder år efter annat och nu senast för år 1873 vägrat att bevilja nödiga

medel för genomförandet af en anordning, hvarigenom det värfvade kavalleriet

i Skåne skulle erhålla en efter både Kongl. Maj:ts och Riksdagens

åsigt lämpligare förläggning, och då det svårligen kunde antagas, att en

sådan ny arméorganisation och i sammanhang dermed en sådan utvidgning

af det värfvade kavalleriet, som enligt Riksdagens uttalade förmodan kunde

leda till behofvet af flera dylika truppers inrymmande i de skånska städerna,

skulle snart blifva antagen och bringas till verkställighet, nödgades Herr

Departementschefen af detta ärendes behandling inom representationen draga

den slutsats till ledning för sitt vidare förfaringssätt, att medel för den åsyftade

sammandragningen af husarregementets spridda sqvadroner icke voro

att motse, förrän möjligen under en aflägsen framtid; och då sålunda den

sammanhängande organisationen, i hvilken artilleritruppers förläggande till

Carlskrona ingick såsom en del, blifvit i väsendtlig mån rubbad, vore det

numera vid sakens betraktande ur synpunkten af artilleriets fördel, icke vidare

skäl att från Landskrona till annan plats förflytta der redan befintliga

batterier, enär det artilleri, som skulle uppsättas, både naturligast, snarast

och bäst danades på en plats, der det sedan länge varit hemmastadt, och å

en ort, der rekrytering och remontering visat sig lätt och tillfredsställande

till följd af folklynnets beskaffenhet — der vapnets utveckling och fulländning

underlättades genom tillfället att kunna sammanföra och öfva det gemensamt

med trupper af andra vapenslag — och der det genom jernväg

egde direkt förbindelse med hufvuddepoten i Christianstad. Icke heller syntes

det vara ekonomiskt välbetänkt, att under nuvarande förhållanden, utan tvingande

skäl, låta de fullt brukbara byggnaderna i Landskrona stå obegagnade,

på samma gång man underkastade sig de betydliga kostnader, som en flyttning

af artilleriet till Carlskrona skulle medföra. Men då de omnämnda

fyra batterierna artilleri varit afsedda att äfven till någon del utgöra garnison

i Carlskrona, blefve genom den föreslagna förändringen den omsorg,

som funnes af omständigheterna i första rummet påkallad, Carlskronas förseende

med en besättning, hvilken i denna högst vigtiga vapenplats vore

oundgängligen nödig och hittills utgjorts af marinregementet, men i mån af

detta regementes indragning, måste annorlunda beredas. Den härtill mest

lämpliga och med minsta svårigheter förenade utvägen, syntes Herr Departementschefen

vara, om det på Fjerde Hufvudtiteln uppförda anslag till

marinregementet af 248,228 R:dr 42 öre, i den mån det genom regementets

indragning blefve disponibelt och följaktligen skulle enligt ofvan anförda beslut

af 1871 års lagtima Riksdag ingå till statsverket, ställdes till Kongl.

Maj:ts nådiga förfogande att till erforderligt belopp användas för upprätt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 76.

hållande af garnison i Carlskrona, intill dess detta behof blefve på annat

sätt uppfyldt.

Då ^således Herr Departementschefen funnit det under förhanden varande

förhållanden af så väl militära som ekonomiska skäl mest lämpligt

att till Landskrona förlägga de åkande fältbatterier af Yendes artilleriregemente,

hvilka varit såsom garnison i Carlskrona påräknade, torde Riksdagen

S.å _ mycket mindre ega anledning att lägga hinder i vägen för den sålunda

förändrade planen i afseende a artilleriets förläggning, som genomförandet af

denna plan enligt Utskottets åsigt icke bör föranleda större kostnader än som

otvifvelaktigt blifvit en följd af den ursprungliga planens tillämpning. Visserligen

uppkommer derigenom behof af annan garnison för Carlskrona och

dervarande befästningar, men om än icke den qvarvarande styrkan af marinregementet

skulle vara för ändamålet tillräcklig, torde ifrågavarande garnisonstjenst

utan svårighet kunna med användande af under händer varande

medel genom tillfälliga åtgärder uppehållas, intill dess fullständigt förslag till

ordnande af garnison för ifrågavarande vapenplats kan hinna utarbetas och

för en kommande Riksdag framläggas.

Utskottet får alltså hemställa:

o) att Kongl. Maj:ts nådiga förslag angående dispositionen

af anslaget till marinregementet icke må af Riksdagen

bifallas;

och

b) att Riksdagen må för sin del medgifva, att det

extra ordinarie anslag af 65,000 R:dr, som i nu gällande

riksstat tinnes för Landtförsvars-departementet anvisadt till

stall och ridhus i Carlskrona, får i stället användas till

uppförande af dylika byggnader i Landskrona.

Stockholm den 29 April 1872.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR:SON POSSE.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 76.

Reservationer:

af Herr E. af Klint: “Då marinregemente* som, bland annat, hade

till åliggande att bestrida den vanliga garnisonstjenstgörmgen i Carlskrona,

öfverflyttades från Hettan till arméen, åtog sig i och med detsamma, enligt

mitt förmenande, Chefen för Landtförsvars-departementet att draga försorg om

upprätthållandet af ifrågavarande tjenstgöring. Denna min åsigt befästas ännu

mer deraf att, då nämnde Departementschef tillstyrkte upplösningen åt mannregementet,

detta skedde i sammanhang med förslaget att till Carlskrona förlägga

en del af Yendes artilleriregemente.

Emellertid har fråga nu uppstått att det för Carlskrona afsedda detachement

utur Yendes artilleriregemente icke der skall stationeras och utåt

marinregementet återstår så ringa nummerstyrka (den är i närvarande stund

1",0 man korporaler och soldater, och den minsta styrka, hvarmed garnisonen,

enligt officiel uppgift, kan bestridas, är 112 man) att det med all säkerhet

kan antagas att denna innan kort, till följd af afgång, blir otillräcklig såsom

ensam garnisonstrupp derstädes, hvilket antagande Utskottet äfven i sm motivering

erkänner; — jag finner således all anledning tillstyrka:

att Riksdagen måtte så till vida bifalla Kongl. Maj:ts nådiga proposition,

att hvad af det under Fjerde Hufvudtiteln uppförda anslag till marmregementet

af 248,228 R:dr 42 öre under innevarande och nästkommande år

blifver disponibelt, ställes till Kongl. Majds disposition, att till erforderligt belopp

användas för upprätthållande under samma tid af garnison i Carlskrona1'';

af Friherre J. Stjernhlad och Grefve C. Beck-Friis, hvilka instämde i

det utaf Herr af Klint gjorda tillstyrkande;

af Grefve L. af Ugglas: “Uti Kongl. Maj:ts till 1871 års lagtima

Riksdag atgifna nådiga Proposition angående landtförsvare tsordnande, var för

artilleriets organisation ibland annat föreslaget att förlägga 4 åkande batterier

uti Carlskrona, och äskade Kongl. Maj:t, till följd härutaf, att Riksdagen matte

till uppförande af stall och ridhus i Carlskrona anslå 65,000 R:dr. Det särskilda

Utskott, som behandlade denna fråga, yttrade att “då det syntes vara

ekonomiskt fördelaktigt att, genom uppförande af dessa byggnader och ....

användandet af marinregementets lokaler, erhålla ett artilleri etablissement

för 4 batterier. Utskottet hemställde: att till stall och ridhus i Carlskrona

måtte anvisas ett extra anslag af 65,000 R:dr. Denna hemställan bifölls åt

Riksdagen*! ^ församlade Riksdag åter har Kongl. Maj:t, under den 12

April, hemställt att detta anslag af 65,000 R:dr, anvisadt till stall och ridhus

i Carlskrona, måtte i stället fä användas till uppförande af dylika bygg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 76.

5

nader i Landskrona. Den tilltänkta organisationen af artilleriet, i hvad angår

förläggandet af en del utaf detsamma till Carlskrona, synes således vara

af Kongl. Maj:t öfvergifven.

Jag ämnar nu icke ingå uti närmare pröfning af den fråga, huruvida

nämnda 4 batterier lämpligast skulle i Carlskrona eller Landskrona förläggas.

Till sådan pröfning synes mig icke Kongl. Maj:ts Proposition, sådan den nu

föreligger, gifva tillräckfg anledning. Yäl framgår af statsråds-protokollet

att nuvarande Departementschefen finner åtskilliga skäl tala för förläggningen

uti sistnämnda stad; men att dessa skäl icke kunna vara tillfyllestgörande,

att skäl och motskäl icke äro uttömda, eller ens af Herr Departementschefen

sjelf tillräckligt öfvervägda för att hans omdöme i frågan nu skulle vara stadgadt,

synes af slutorden uti sagda protokoll, då Herr Departementschefen

yttrar: att stall och ridhus i Landskrona “lära i alla händelser blifva behöfliga,

vare sig att kavalleri eller en ökad och med hästar försedd artilleristyrka

skulle dit förläggas.11

Men, vid sådant förhållande, då frågan icke ens för Herr Departementschefen

synes fullt utredd och klar och, än mindre, fullt bjudande skäl

blifvit för Riksdagen framlagda, kan väl Riksdagen då, med bibehållande af

aktning för sig sjelf — en aktning, som genom lättfärdigt handlingssätt förspilles

— upprifva ett beslut, som det för ett år sedan fattade. Jag upprepar

ånyo hvad jag här ofvan sagt. Jag bestrider icke nu möjligheten utaf

att förläggningen i Landskrona kan hafva öfvervägande fördelar — jag vill

till ock med antaga donna möjlighet, men jag fordrar — och Riksdagen åtminstone

torde hafva rätt att fordra — att, innan den går att ändra ett fattadt

beslut, skälen dertill blifva fullt öfvertygande framställda och att äfven

de ekonomiska följder, hvilka beslutet skall medföra, i deras fulla omfattning

för Riksdagen framläggas.

Att en genomgående pröfning före beslutets fattande är af högsta vigt,

icke allenast för Riksdagen utan möjligen ännu mera för Kongl. Maj:t, synes

för mig klart. Ty om denna Riksdag, såsom ett slags förtroendevotum, skulle

bevilja hvad Kongl. Maj:t begärt, utan att hafva väl genomtänkt de konseqvenser

hvartill beslutet leder, men en kommande Riksdag inför hvilken dessa

konsoqvenser framläggas uti anslagsfordringar för artilleri-etablissementets fullbordande,

för nybyggnader åt de kavallerisqvadroner, hvilka icke derefter uti

Landskrona kunna inrymmas och slutligen för underhåll af garnison i Carlskrona,

ryggar tillbaka för dessa utgifter och vägrar anslag till densamma, i

hvad ställning har väl då regeringen försatt sig och — hvad värre är —

försatt åtskilliga af våra militära behof.

Jag vet att man anser brådskande att fatta beslut i föreliggande

fråga, enär artilleriets pågående organisation med denna sammanhänger.

Bih. till Biksd. Brok 1872. 4 Sami. 1 Afd. 40 Höft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 70.

Önskligheten af organisationens snara genomförande förnekar icke jag.

Men mig synes att, om äfven, genom att till mognare betänkande hänskjuta

Kongl. Maj:ts nu afgifna proposition, denna organisation till någon mindre

del något försenades, denna olägenhet är af vida mindre betydelse än den

skada skulle vara, som af ett förhastadt beslut kunde uppstå, så för

regeringen sjelf, som för Riksdagen och dess anseende.

Jag anhåller derföre vördsamt att Riksdagen, då fullständig utredning

af frågan nu icke föreligger, måtte för närvarande afslå Kongl. Maj:ts nådiga

proposition om öfverflyttande till byggnader uti Landskrona af det för stall

och ridhus i Carlskrona af sistförflutna Riksdag beviljade anslag.

Härutaf följer äfven att, då, intill dess nämnda öfverflyttning sker,

ingen svårighet möter att uti Carlskrona förlägga de 180 man fotartilleri,

som nu uti Landskrona finnas, jag icke anser behof förefinnas att anvisa

särskilda medel för upprätthållande af garnisonstjenstgöringen uti förstnämnda

stad, hvarföre jag måste hemställa att Kongl. Maj:ts proposition, äfven i denna

del må af riksdagen afslås";

af Herrar Friherre F. A. Funck, F. q.Brmewite, C. Petrc, C. E.

Casparsson, C. Ekman, Friherre F. von Essen, och E. O. Falck, livilka

förenade sig i det yrkande, som i afseende å mom b blifvit af Grefve af

Ugglas framstäldt.

o o

STOCKHOLM, TKYCKT HOS ISAAC MABCUS, 1872.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1872:67 Skrifvelse, i anledning af Iiongl. Majds nådiga Proposition i fråga om beredande af garnison i Carlskrona samt angående användandet af det vid 1871 års lagtima s. 6 i texten