Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till stadga,tiden i Riksgälds-kontorets reglemente, angående de vid föregående riksdagar beviljade, men ännu icke utbetalda statsbidrag.

1872-05-01 · 25 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1872:78, Memorial, med förslag till stadga,tiden i Riksgälds-kontorets reglemente, angående de vid föregående riksdagar beviljade, men ännu icke utbetalda statsbidrag.

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Memorial N:o 78.

19

N:o 78.

Auk. till Riksd. Kansli den 1 Maj 1872, kl. 1 e. m.

Memorial, med förslag till stadga,tiden i Riksgälds-kontorets reglemente,

angående de vid föregående riksdagar beviljade,

men ännu icke utbetalda statsbidrag.

(II. A.)

Såsom fortsättning af det vid Stats-Utskottets memorial N:o 77 fogade förslag

till en del af Riksgälds-kontorets reglemente, får Utskottet härjemte öfverlemna

förslag till den afdelning af samma reglemente, som angår de under föregående

riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade, men vid detta års början ännu icke utbekomna

anslags- och lånesummor, hvilka fortfarande böra för dermed afsedda

ändamål tillhandahållas.

Till upplysning om de stadganden i 1871 års reglemente, hvarifrån de nu

föreslagna reglementsparagraferna äro hemtade, får Utskottet härjemte bifoga ett

sammandrag öfver de uti sistnämnda paragrafer intagna anslags- och lånesummor;

och hemställer Utskottet,

att det nu uppgjorda reglementsförslaget måtte af Riksdagen

godkännas, samt att ofvanberörda sammandrag må det nya

reglementet bifogas.

Stockholm den 1 Maj 1872.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fnson Posse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

''»**•«•<» { >!0^ f * *»l *! 1 f

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stais-UtsJcottets Memorial N:o 78.

21

Förslag

till Reglemente för Riksgälds-kontoret.

(Fortsättning.)

Angående Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar.

l:o. Vid 1872 års början återstående utgifter till följd af extra statsregie

ringarne vid föregående riksdagar.

A) Under 1856—1858 ars riksdag beviljade anslag, som ännu icke utbekommits.

§ 4.

Återstående beloppet, Två tusen tvåhundratjugo Riksdaler 2 öre, utaf det

till Kong!. Maj:ts disposition med 100,000 Riksdaler anvisade anslag för verkställigheten

af besluten om beskattningsväsendets förenkling och för påskyndande af

arbetena vid de nya j or deb ocker nas af slutande och granskning, bör, i mån af

behof, utbetalas på det sätt Kong], Maj:t föreskrifvit.

§ 5.

Nedan omförmälda anslag till föremål, hänförliga under Riks-statens Åttonde

Hufvudtitel, skola fortfarande, i mån af behof, tillhandahållas samt i den ordning

eller på det sätt, som af Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifvet, utbetalas,

nemligen:

l:o. Två tusen fyrahundrafemtiosex Riksdaler 25 öre utaf 1859 och 1860

års anslag, 2,000 Riksdaler årligen, för att befrämja och påskynda fortsatt utgifning

af arbetet: Svenskt Diplomatarium; börande denna anslagssumma auvändas

dels till ersättning för nödvändiga resor i och för nämnda arbetes utgifvande och

dels till inlösen af 175 exemplar deraf, hvilka exemplar skola till de särskilda

kontraktsprost-arkiven utdelas för att såsom offentlig egendom hållas allmänheten

tillhanda; ovitayW

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stata-Utskottets Memorial N:o 78.

2.o Två tusen femhundraniotiofyra Riksdaler 50 öre utaf det vid ofvanberörda

riksdag beviljade anslag till löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier

och läraren vid pedagogien i Avesta samt utvidgning af sådana stadsp edagogier,

der undervisningen vunnit en högre grad af utveckling.

B) Under 1839 och 1860 ars riksdag beviljade, ännu innestå ende statsbidrag.

% 6-

Återstående beloppet, Etthundrasextiotre Riksdaler 4 öre, utaf den vid förenämnda

riksdag för verkställigheten af den beslutade förenklingen af beshattningsväsendet

samt de nya jordeböcJcernas afslutande och granskning till Kongl. Maj:ts

disposition anvisade anslagssumma af 74,100 Riksdaler bör, i mån af behof, på

det af Kongl. Maj:t föreskrifua sätt utbetalas.

§ 7-

Återstoden, Sju tusen niohundra Riksdaler 1 öre, utaf det vid ofvannämnda

riksdag beviljade anslaget, 9,000 Riksdaler, för befordrande af utgifningen utaf

äldre i Riksarkivet och andra allmänna eller enskilda samlingar befintliga samt för

Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifter och handlingar skall

fortfarande, i mån af behof, tillhandahållas och utbetalas i den ordning, som af

Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifven.

C) Under 1862 och 1863 ars riksdag pa Riksgälds-kontoret anvisade,

ännu icke utbetalda statsutgifter
-

§ 8.

Hvad hittills icke utbekommits utaf nedannämnda, under 1862 —1863 års

riksdag beviljade statsbidrag skall, efter iakttagande af de innehållningar, hvartill

uraktlåtet fullgörande af de för dessa statsbidrag stadgade vilkor föranleder,

utbetalas, i den mån vederbörande, enligt meddelade föreskrifter, äro berättigade

medlen utbekomma:

l:o Tre tusen sjuhundra niotiosex Riksdaler 70 öre utaf den summa 300,000

Riksdaler, som blifvit beviljad för att användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet

till understödjande af sådana myr utdikning ar och v attenaftappning ar

inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 78.

n

Störa Kopparbergs län samt Elfäals, Fryksdåls, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands

län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor att

sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande

enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande

kommuner, föreningar eller enskilda, att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver

för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen

underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten,

som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der

sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget

må förskottsvis till vederbörande utbetalas;

2:o Fem tusen Riksdaler utaf det förslagsanslag af 90,000 Riksdaler, som

anvisats till ersättande af de förluster, indelnings- och ränte-innehafvare genom

mjöl- och sug-qvarnräntans upphörande komma att vidkännas;

3:o Femhundra Riksdaler utaf det för vårdande och förökande af Kamereraren

Carl Sandbergs historiska och kamerala samlingar beviljade anslag af

500 Riksdaler under hvartdera af åren 18G4, 1865 och 18G6;

4:o Två tusen. Riksdaler af anslaget, 9,000 Riksdaler, för fortsatt utskrifning

inom de särskilda afdelningarne af Kongl. Maj:ts Kansli af riks-rcgistratiir,

till och med år 1856;

5:o Tjugufyra tusen fyrahundratjugusex Riksdaler 59 öre, utaf den för

Sa t ion a 1m u sei-byggn ad ens inredning jemte andra i sammanhang dermed erforderliga

kostnader till Kongl. Maj:ts disposition anvisade summa af 540,878 Riksdaler

35 öre.

§ 9.

Sedan Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag i underdånighet anhållit,

att Kongl. Maj:t behagade låta utarbeta och genom trycket utgifva en tekniskekonomisk

beskrifning öfver de för Statens räkning utförda järnvägsbyggnader och

till bestridande af kostnaderna härför till Kongl. Maj:ts disposition anvisat ett förslagsanslag

af Tio tusen Riksdaler, samt Rikets Ständer vid nästpåföljde riksdag

medgifvit, att hvad utöfver berörda, år 1865 lyftade belopp ytterligare kan finnas

erforderligt för bekostande af ifrågavarande beskrifnings utgifning må, i mån af

behof, lyftas, dock under förutsättning att hvad, som genom framdeles skeende

försäljning af umbärliga exemplar utaf samma beskrifning må kunna inflyta, till

Riksgälds-kontoret levereras; så har Riksdagen beslutat, att, så snart kostnaderna

för utgifvande af ifrågavarande beskrifning, i hvad ilen omfattar vestra och södra

stambanorna, blifvit af detta anslag bestridda, och hvilka kostnader för beskrifningen

öfver sistnämnda bana icke må öfverstiga Femtontusen Riksdaler, berörda förslagsanslag

skall indragas, så att derutöfver någon vidare utbetalning af medel

utaf samma anslag icke må ega rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Memorial N:o 78.

'' 24

D) Under 1865 och 1866 års riksdag på Riksgäld s-kontoret, anvisade,

ännu icke bestridda statsutgifter.

. i ■■§ 10. <:o:

Utuf de vid ofvanstående riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade anslag

skola följande, ännu innestående belopp fortfarande tillhandahållas, nemligen:

l:o Två tusen sjuhundra Riksdaler af det anslag å 120,000 Riksdaler, soin

vid ofvannämnda riksdag anvisats att, enligt Kongl. Majds disposition, för år 1807

användas såsom anslag utan återbetalningsskyldigbet till understödjande af sådana

myrut dikning ar och vattenaf tappningar inom Norrbottens, Westerbottens, WesterNorrlands,

Jemtlands, Geflehorgs och Stora Kopparbergs län samt Eif dals, Fryksdals,

Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att

förminska fr ostlän dighet en; dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall

får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade

kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller

enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arhetets fullbordande erfordras,

utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och

andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda;

egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt,

i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande

utbetalas;

2:o Femhundra Riksdaler för vidare fortsättning och vårdande af Kamereraren

Carl Sandbergs till Staten försålda historiska och kamerala samlingar, att för

år 1807 bemälde Kamererare tilldelas, på sätt och under vilkor, som Kongl. Maj:t

kan finna för godt föreskrifva;

3:o Ett tusen niohundra Riksdaler utaf anslaget, 3,000 Riksdaler, till undervisning

i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna för år 1807;

4:o Ett tusen tvåhundra femtioen Riksdaler 45 öre utaf anslaget, 10,000

Riksdaler, för inköp och tillredning af jord till undervisning i trädgårdsskötsel vid

folkskolelärare-seminarierna;

5:o Ett tusen Riksdaler för fortsatt utgifvande af sådana i Riksarkivet och

andra samlingar befintliga handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia

och offentliga förhållanden.

§ 11-

Såsom hidrag till utvidgande af elementarläroverkshyggnaden i Christianstad

hafva Rikets Ständer vid ofvannämnda riksdag beviljat dels ett anslag af Tjugu

tusen Riksdaler och dels ett låneunderstöd af Tjugu tusen Riksdaler, samt deraf

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 78.

25

till Kongl. Maj:ts disposition för år 1867 anvisat såsom anslag Tio tusen Riksdaler

och såsom lån Tio tusen Riksdaler, emot vilkor att, sedan detta lån, derför bör

aflemuas en sådan skuldförbindelse, som af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret antages,

under fem års tid fått utan ränta innehafvas, fem procent å detsammas ursprungliga

belopp skola före slutet af hvarje år till nämnda Kontor inbetalas, af

hvilken inbetalning beräknas fyra procent årlig ränta för det oguldna kapitalet samt

det Överskjutande beloppet kommer att såsom kapitalafbetalning å lånesumman afgå,

intilldess densamma blifvit till fullo gulden; allt under förutsättning att Christianstads

landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidrager med 20,000 Riksdaler,

samt att staden Christianstad tillskjuter hvad, som utöfver sålunda för hela byggnadstiden

till 60,000 Riksdaler beräknade bidrag kan för ändamålet erfordras.

§ 12.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som, enligt Rikets Ständers

derom fattade beslut, böra tillämpas i afseende på de statsbidrag, som under 1865

och 1866 års riksdag blifvit till utgående frän Riksgälds-kontoret anvisade för väganläggningar

och vägförbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler och

andra vattenkornmimikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag,

skola de allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på sådana statsbidrags

erhållande och åtnjutande, som uti § 14 af detta reglemente finnas intagna,

så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadganden äro för de beviljade

anslags- och lånesummorna särskild! meddelade, vid förekommande frågor rörande

dessa anslag och lån iakttagas samt lända till efterrättelse; dock böra de arbetsföretag,

för hvilkas utförande allmänna medel under nämnda riksdag blifvit beviljade,

vara påbörjade sednast under loppet af år 1867.

E.) Under 1867 ars riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade, ännu icke

verkställda utbetalningar.

§ 13.

Nedannämnda, under 1867 års riksdag beviljade, till ständiga statsbehof ren

icke hänförliga anslagssummor, skola af Riksgälds-kontorets medel bestridas i den

ordning, som för hvarje särskild anslagssumma blifvit fastställd, nemligen:

i:o Tretusen etthundrafemtiotvå Riksdaler utaf det anslag å 24,152 Riksdaler,

som för år 1868 anvisats till slutligt fullbordande af de arbeten, hvilka, till

följd af Rikets Ständers beslut vid 1865 och 1866 års riksdag, skola verkställas

Bih. tid jRiksd. Prof, 1872. 4 Sami. 1 Afd. 41 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 78.

26

för uppförande af en ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt och. ombyggande af den

hofrätts-husets tomt omgifvande kaj;

2:o Fem tusen sexhundrasextiosju Riksdaler utaf det för år 1868 beviljade

anslaget 150,000 Riksdaler för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

af backiga eller eljest mindre goda vägar, att användas der Kongl. Maj:t finner

medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn;

3:o Tretton tusen fyraliundranittiofem Riksdaler utaf det anslag å 120,000

Riksdaler, som för år 1868 beviljats att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utan återbetalningsskyldighet

utgå till understödjande af sådana myrut dikning ar och vattenaftappningar

inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs

och Störa Kopparbergs län, samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks

härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten;

dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af

den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med

förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde, att icke allenast

tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all

framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande

utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att,

i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon

del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas;

4:o Sexhundra fyratiotre Riksdaler utaf det vid 1867 års riksdag beviljade

anslag å 30,000 Riksdaler, att användas till löneförbättring utöfver minimilönen åt

examinerade folkskolelärare; samt

5:o Ett tusen niohundra Riksdaler af anslaget, 3,000 Riksdaler, till undervisning

i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna;

varande derjemte medgifvet, att besparingarne å de särskilda extra anslagen

till folkskoleväsendet må af Kongl. Maj:t för folkundervisningen tillhörande föremål

disponeras.

§ 14.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som skola tillämpas i afseende

på de statsbidrag, som under 1867 års riksdag blifvit till utgående från Riksgäldskontoret

anvisade för väganläggningar och vägförbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar,

kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar

och andra vattenaftappningsföretag, hafva här nedan intagna allmänna vilkor och

föreskrifter, i afseende på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande, blifvit af

Riksdagen fastställda; hvilka föreskrifter, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser

eller stadganden äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskildt

meddelade, således böra vid förekommande frågor, rörande dessa anslag och lån,

iakttagas samt lända till efterrättelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 78.

27

l:o För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning

öfver dermed förenade kostnader vai’a uppgjord och hafva vunnit Kongl. Maj:ts

nådiga fastställelse.

2:o Då arbets 1 öre taget afser vägförbättring, väganläggning eller vattenaftappning,

bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet

och nytta.

3:o Alla med understöd af allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar

samt bygda broar böra af den menighet, det bolag eller den särskilda korporation,

som åtnjutit det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för allmänna

trafiken underhållas, intilldess den framtida underhållsskyldigheten kan varda i behörig

ordning andra vederbörande ålagd och emellan dem fördelad.

4:o Derest hamn- och kanal- eller andra likartade äfgifter efter arbetsföretagets

fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör taxa härå

vara fastställd, så lindrig som skäligen låter sig göra. Sålunda fastställda äfgifter

få icke förhöjas, med mindre Kongl. Maj:t, på grund af särskildt förekommande

omständigheter, pröfvar skäligt dertill lemna bifall, utan böra deremot ovilkorligen

nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger en viss,

af Kongl. Maj:t fastställd procent utaf de till företaget lemnade enskilda bidrag;

och skall dessutom en viss, af Kongl. Maj:t likaledes bestämd andel utaf de afgifter,

som uppbäras, till reparationsfond afsättas.

5:o Då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet, bolag eller

enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt af

Kongl. Maj:t i nåder godkändt. Kontraktet skall innefatta förbindelse för stad,

menighet, bolag eller enskilde, dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den fastställda

arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes

kontroll, påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd tid,

utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels

att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras.

Dessutom bör uti de kontrakter rörande befordrandet af kommunikationsanstalter,

i afseende å hvilka Kongl. Maj:t finner för godt sådant föreskrifva, inflyta, att vederbörande

direktion skall hafva skyldighet att under byggnadsåren inom viss bestämd

tid till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen afgifva berättelse

om arbetets fortgång under nästföregående året, samt att, sedan kommunikationsanstalten

blifvit för trafiken upplåten, enligt af bemälda styrelse uppgjorda formulär,

afgifva berättelse angående trafiken och hvad dermed eger gemenskap.

6:o För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade statsmedlens

återbäring i fall mot kontraktet brytes, bör ställas sådan säkerhet, som af Kongl.

Maj:t i nåder godkännes; varande dock städer och sådana myndigheter, hvilka Kongl.

Maj:t anser derifrån böra befrias, från dylik skyldighet frikallade.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 78.

28

7:o Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lån kan i allmänhet

icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit börjadt, hvarefter utan återbetalningsskyldighet

anslagna medel få successivt och i mån af arbetets fortgång

lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsatta eller särskildt blifvit

bestämda, antingen af Kongl. Maj:t eller af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,

efter dertill af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande; börande, så vida

icke Kongl. Maj:t, med afseende å särskilda förhållanden, pröfvar skäligt annorlunda

förordna, någon del af sådant anslag i Riksgälds-kontoret innestå, intilldess

arbetet är vederbörligen afsynadt och godkändt. Lånemedel få, sedan behöriga

handlingar aflemnats, lyftas på en gång vid den tid de, som åtagit sig arbetets

fullgörande, sådant åstunda, så vida icke särskild föreskrift angående tiden för

lånets utbekommande blifvit meddelad.

8:o Alla statsbidrag, som under denna riksdag blifvit uti ifrågavarande afseende

beviljade, skola från Riksgälds-kontoret utbetalas antingen omedelbart eller

ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande eller den myndighet,

som fått sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; börande, innan

större eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Riksgälds-kontoret

företes:

a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;

b) af Kongl. Maj:t godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts fullgörande

eller medlens återbäring i de fall der sådan säkerhet enligt mom. 6 erfordras;

c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte,

d) då statsbidraget skall utgå såsom lån, en till Riksgälds-kontoret eller ordres

ställd, af Fullmäktige godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd för

vattenaftappning eller annat odlingsföretag, skall innefatta vederbörandes betalningsansvar,

intilldess sådant lån, jemlikt Kongl. Kungörelserna af den 13 Juni 1845

och den 3 November 1848, blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för återbetalningen

skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken på

föreskrifvet sätt antecknats; och

e) af Fullmäktige godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna

skuldförbindelsens uppfyllande.

9:o De låne- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande

till Riksgälds-kontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård; dock skola sådana

handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter kunna blifva i behof att begagna,

till denFpå behörig reqvisition utlemnas.

10:o I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skett

från den fastställda arbetsplanen, eller arbetet, utan af Kongl. Maj:t medgifvet

anstånd med detsammas utförande, icke blifvit fullbordadt inom derför bestämd

tid, ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget

samt återfordra hvad deraf uppburits, att på eu gäng eller successivt till

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 78.

29

Riksgälds-kontoret inbetalas inom deri tid, som bestämmes al'' Kong!. Maj:t eller

af Riksdagen, till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer

komma att öfverlemnas, derest längre anstånd dermed än till nästa riksdag anses

erfordras. Fullmäktige böra tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig

ordning.

ll:o Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befordradt

företag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den mån Kongl. Maj:t pröfvar

skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande bidraga, antingen genom kontant

tillskott eller med materialier och arbete. I annat fall beror af Kongl. Maj:t

att inställa utbetalningen af de beviljade medlen.

12:o Vid alla med statsbidrag i större eller mindre mån understödda arbeten

böra företrädesvis, der sig göra låter, tjenst- och sysslolösa personer användas.

13:o De arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel under 1867 års

riksdag äro beviljade, böra sednast under loppet af 1868 påbörjas; kommande

hvad Riksdagen anvisat för de vid sagda års utgång icke påbörjade arbeten att

reserveras till Riksdagens disposition.

14:o För utbekomna låneunderstöd till sjösänkningar och myrutdikningar eller

andra vattenaftappningsföretag bör, efter tre års förlopp från slutet af det år, hvarunder

lånemedlen från Riksgälds-kontoret först utbekommits, årligen erläggas åtta

procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf räntan godtgöres efter fem för

hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. I afseende

på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande lända ofvan

åberopade Kongl, Kungörelser af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848 till

efterrättelse,

15:o För andra, till vissa företags befrämjande, beviljade lån skola, i alla de

fall, der ej särskild! blifvit annorlunda föreskrifvet, årligen, efter slutet af det år,

hvarunder lånemedlen utbekommits, erläggas sex procent af hela den lyftade lånesumman,

hvarigenom räntan godtgöres efter fyra för hundra utaf obetalda kapitalbeloppet,

och utgör det öfriga afbetalning å detsamma. Dock, som särskild årlig

ränteliqvid ej behöfver verkställas, kommer någon föreskrift derom icke att i skuldförbindelsen

intagas, utan bör låntagaren endast förbinda sig att under den tid,

som åtgår för det erhållna lånets fulla återbetalning, före hvarje års slut erlägga

sex procent å lånets ursprungliga belopp. Verkställes ej inbetalning å bestämd tid,

är låntagaren pligtig att för det till liqvid förfallna oguldna beloppet erlägga sex

procent årlig ränta, intilldess betalning sker.

16:o Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af erhållna anslag

eller lån föranledas för Riksgälds-kontoret, skola utan undantag bestridas eller

godtgöras utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig föreskrift

derom uti kontraktet införas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Stnts-Utslcottets Memorial N:o 78.

30

Jemte det ofvanstående stadganden blifvit i underdånighet aumäida, har Riksdagen

anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta underrätta Fullmäktige ej mindre om

de terminer, då beviljade statsbidrag böra utbetalas, än om sådana förändringar

uti de för statsbidragens lyftning m. m. meddelade bestämmelser, som under arbetenas

fortgång kunna varda medgifna.

F.) Under 1868 dre riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

§ 15.

Utaf de vid 1868 års riksdag beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition på

Riksgälds-kontoret anvisade statsbidrag böra nedanstående, vid detta års början innestående,

belopp i vederbörlig ordning utbetalas:

l:o Återstoden, Elfvatusen tvåhundra Riksdaler, utaf det vid förenämnda

riksdag beviljade anslag å 150,000 Riksdaler för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af hackiga, aller eljest mindre goda vägar;

2:o Tvåtusen Riksdaler af anslaget, 20,000 Riksdaler, för understödjande af

mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder;

3:o Återstoden, Tjugutretusen niohundrafyratiofyra Riksdaler, af det till

Kongl. Maj:ts disposition beviljade belopp, 120,000 Riksdaler, att utgå såsom anslag

utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myrutdikningar och valtenaftappning

ar inom Norrbottens, Westcrbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs

och Störa Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks

härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten;

dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel

af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid

med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast

tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för

all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande

utförda arbeten, som-med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t

att i de fall, der sådant anses vara af beliofvet påkalladt, i nåder medgifva, att

någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas;

4:o Tvåtusen femhundra Riksdaler utaf det till Kongl. Maj:ts disposition

för år 1868 till beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt och dyr

tid nödställda befolkningen inom vissa delar af landet särskildt anvisade belopp af

200,000 Riksdaler, att användas till anläggning och förbättring af vägar och andra

kommunikationsanstalter.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 78.

31

§ 16.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som böra tillämpas på de statsbidrag,

bvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 14 här ofvan intagna

allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande

och åtnjutande lända till efterrättelse, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser

eller stadganden äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild!

meddelade; dock bör i afseende å föreskriften i mom. 13 af sistberörda § iakttagas,

att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid 1868 års riksdag

blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1869.

O.) Under 18(19 års riksdag ''på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

§ 17.

Utaf nedanstående för väganläggningar och väg förbättringar, bro- och hamnbyggnader,

äfvensom sjösänkningar och andra vattmaftappningsföretag vid 1869 års

riksdag beviljade och till Kong!. Maj:ts disposition anvisade statsbidrag skola följande,

vid detta års början iunestående, belopp i vederbörlig ordning utbetalas:

l:o Sjutusen niohundratretio Riksdaler utaf det för anläggning af nya

samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar för år

1870 beviljade anslag af 150,000 R:dr.

2:o Femtusen femhundra Riksdaler af anslaget 20,000 Riksdaler för understödjande

af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder

för år 1870;

3:o Tjugufemtusen tio Riksdaler utaf det för år 1870 utan återbetalningsskyldighet

beviljade anslag å 60,000 Riksdaler till understödjande af sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerboitens, Wester-Norrlands,

Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse

och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska

frostländigheten; dock under vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får

öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade

kostnad; dels att anslaget må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda

länen, företrädesvis anvisas till sådana större företag, som anses i väsendtlig

mån befrämja det dermed afsedda ändamål, eller frostländighetens förminskande;

dels att vederbörande kommuner, föreningar eller enskilda alltid skola hafva förbindelse

att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats- Utskottets Memorial N:o 78.

utan oek att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra

för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda;

dels slutligen att Kong]. Maj:t må ega, att i de fall, der sådant anses vara af behofvet

påkalladt, i nåder medgifva att någon del af anslaget må förskottsvis till

vederbörande utbetalas.

§ 18.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som böra tillämpas på de statsbidrag,

hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 14 här ofvan intagna

allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande

och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring, dels i mom. 14:o,

att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och vattenaftappningar

från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta procent

å den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af obetalda

kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå, dels i mom. 13:o, att

de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid denna riksdag blifvit

beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1870.

§ 19.

Återstoden Tretusen Riksdaler utaf det vid ofvannämnda riksdag till understöd

för de genom 1868 års missväxt nödlidande länen till Kongl. Maj:ts disposition

å Riksgälds-kontoret anvisade belopp af 340,000 Riksdaler skall, uppå skeende

reqvisition, till Statskontoret utbetalas; och må dessa medel af Kongl. Maj:t användas,

dels till räntefria låneunderstöd med bestämda återbetalningsterminer och

mot vederbörande större eller mindre menigheters gemensamma ansvarighet eller

annan af Kongl. Maj:t godkänd säkerhet, och dels till undsättning utan återbetalningsskyldighet,

der sådant pröfvas vara oundgängligen nödigt, dock med iakttagande

:

l:o att så beskalfadt understöd företrädesvis må tillkomma de kommuner,

som tillförbinda sig att för dithörande fattiga och arbetslösa personer bereda sysselsättning

och möjlighet att genom eget arbete förtjena sitt uppehälle;

2:o att de medel, som i afbetalniugar å lån, utgifna från ifrågavarande

anslag, inflyta, skola, utan sammanblandning med andra inflytande undsättningsmedel,

särskildt redovisas och bokföras; samt

3:o att hvad sålunda inflyter skall från Statskontoret till Riksgälds-kontoret

öfverlemnas.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 78.

§ 20.

33

Jemte det Riksdagen år 1869 beslutat att i underdånighet anhålla, det

Kongl. Maj:t måtte pröfva, dels hvilka jernvägsanläggningar må anses för utvecklingen

af landets industri mest af behofvet påkallade under den närmaste tiden af

12-—15 år, samt den ungefärliga kostnad, hvartill deras anläggning kan antagas

uppgå, dels lämpligaste sättet att befordra deras utförande genom ett eller flera

enskilda bolag, vare sig genom direkt anslag till belopp af högst en fjerdedel af

anläggningskostnaden eller på annat sätt, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition

anvisat 25,000 Riksdaler för bestridande af de härmed förenade kostnader;

och hör återstående beloppet häraf, Tolf tusen etthundraåttatio Riksdaler 2 öre, i

vederbörlig ordning från Riksgälds-kontoret utbetalas.

11) Under 1870 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

§ 21.

Utaf de för väganläggningar och väg förbättringar, bro- och hamnbyggnader,

äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag af Riksdagen år 1870

beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition anvisade statsbidrag, skola följande vid innevarande

års början innestående belopp i vederbörlig ordning utbetalas:

l:o Sextionio tusen fyrahundratjugofem Riksdaler utaf anslaget 150,000 R:dr

för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest

mindre goda vägar;

2:o Fem tusen Riksdaler af det för väganläggningen mellan Åsele och Wilhelmina

kyrkoby i Wcsterbottens län vid 1865 oeh 1866 års riksdag beviljade anslag

å 50,000 Riksdaler;

3:o Sjutton tusen sj-uhundrafemtio Riksdaler utaf anslaget 20,000 R:dr för

understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och

farleder;

4:o Fyratiotvå tusen fyrahundraåttio Riksdaler utaf det för år 1871, utan

återbetalningsskyldighet, beviljade anslag å 60,000 Riksdaler till understödjande af sådana

myr utdikning ar och v attenaftappning ar inom Norbottens, Wcsterbottens, WesterNorrlands,

Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elf dals, Fryksdals,

Jösse, och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att

förminska frostländigheten; dock under vilkor, dels att sådant understöd icke i

något fall får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande, enligt fastställd

plan beräknade kostnad; dels att anslaget må, utan någon viss fördelning

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 4 Sand. 1 Afd. 41 Hälft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats- Utskottets Memorial N:o 78.

mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas till sådana större företag, som

anses i väsendtlig mån befrämja det dermed afsedda ändamål eller frostländighetens

förminskande; dels att vederbörande kommuner, föreningar eller enskilda

alltid skola hafva förbindelse, att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets

fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de

afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag

blifvit understödda; dels slutligen att Kongl. Maj:t må ega att, i de fall,

der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af

anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas;

5:o Tjugofyra tusen fyrahundra Riksdaler utaf det för år 1871 beviljade

belopp af 50,000 Riksdaler till lån för befrämjande af utdihningar och aftappningar

af sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets

mellersta och södra län.

§ 22.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som böra tillämpas på de statsbidrag,

hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 14 här ofvan intagna

allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande

och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring, dejs i mom. 14:o,

att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och vattenaftappningar

från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta procent

å den lyftade Iånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af

obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå, dels i mom. 13:o,

att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid denna riksdag blifvit

beviljade, skola vara började sednast under Ipppet år 1871.

J) Under 1871 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

§ 23.

Utaf de vid regleringen af Riks-statens fjerde Hufvudtitel vid ofvannärande

riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade och till Kongl. Maj:ts nådiga disposition

ställda anslagssummor skola nedannämnde, vid detta års början innestående belopp

i vederbörlig ordning från Riksgälds-kontoret utbetalas, nemligen:

l:o Femtiofyra tusen trehundra Riksdaler utaf anslaget 129,300 Riksdaler

för befästningsarbeten vid Garlsborg;

2:o Etthundratrettiotvå tusen sexhundra Riksdaler utaf anslaget 322,880 Riksdaler

för befästningar uti inloppen till Stockholm; samt

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 78.

35

3:o Sjuttiofem tusen Riksdaler utaf det för befästningarne vid Carlskrona

hamn och vid Hvita Krog beviljade anslag af 150,000 Riksdaler.

§. 24.

För väg anläggning ar och v ägförb ättringar, bro- och hamnbyggnader samt

sjösänkningar och andra v attenaflappning sföretag har Riksdagen år 1871 beviljat och

till Kongl. Maj:ts disposition anvisat följande statsbidrag:

l:o För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning åt baclciga

eller eljest mindre goda vägar för år 1872 ett anslag af Etthundrafemtio tusen

Riksdaler;

2:o för väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens

län'', Tjugutiwsen Riksdaler, att under år 1872 utgå i ytterligare afräkning

å det vid 1870 års riksdag för detta vägarbete beviljade anslag af 106,700 R:dr.

3:o För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning

af åar och farleder för 1872 ett anslag af Tjugutusen Riksdaler;

4:o för tillökning af vågbrylaren utanför Wisby hamn Sextio tusen Riksdaler,

till utgående under år 1872 utaf det vid 1870 års riksdag anvisade anslag af

130,000 R:dr.

5:o Sextio tusen Riksdaler, att för år 1872 utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,

till understödjande af sådana myr utdikning ar och vattenaftappningar

inom Horbottens, Wederbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs

och Störa Kopparbergs län samt Elf dals, FrykSdals, Jösse och Nordmarks härader

i Wermlands län, som förträdesvis afse att förminska frostländigheten; dock under

vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af

den för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade kostnad, dels att anslaget

må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas

till sådana större företag, som anses i väsendtlig mån befrämja det dermed

afsedda ändamål eller frostländighetens förminskande; dels att vederbörande kommuner,

föreningar eller enskilda alltid skola hafva förbindelse, att icke allenast

tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all

frartitid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande

utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att Kongl.

Maj:t må ega att, i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder

medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas;

6:o Etthundra tusen Riksdaler att för år 1872 utgå såsom lån för befrämjande

af utdikningar och'' aftappningar af sanka trakter och sjöar till beredande af

odlirigsloretag inom rikets mellersta och södra län.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats- Utskottets Memorial N:o 78.

§ 25.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som böra tillämpas på de statsbidrag,

livilka uti nästföregående paragraf omförmälas, skola de uti § 14 bär ofvan

intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på bergrda statsbidrags erhållande

och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring, dels i mom.

13:o, att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid denna riksdag

blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1872, dels i mom.

14:o, att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och

vattenaftappningar från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta

procent å den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af

obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå; hvarförutan Riksdagen

beslutat, att Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader må, der

Styrelsen pröfvar lämpligt, uti de kontrakt, som af bemälda Styrelse rörande arbetenas

utförande upprättas, intaga det förbehåll, att, innan sista delen af statsbidraget

utbetalas, bör styrkas, att till Styrelsen blifvit afleinnade fullständiga ritningar,

utvisande huru arbetet blifvit utfördt.

§ 26.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har Riksdagen sistlidet år beviljat

och till Kongl. Maj:ts disposition ställt ett extra anslag af Tio millioner Riksdaler,

att utgå under fem år med Två millioner Riksdaler under hvartdera af

åren 1872, 1873, 1874, 1875 och 1876; å hvilket anslag Kongl. Maj:t eger när

som helst anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå med högst

de här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med följande vilkor

och bestämmelser:

l:o att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra;

2:o att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång,

på sätt och å tider Kongl. Maj:t bestämmer;

3:o att i afseende på ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet

kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett år

från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg sednast skall vara

färdig och för trafik öppnad;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter sistnämnda dag;

4:o att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel

skall utgöra underpant för den af staten lemnade försträckning;

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Memorial N:o 78.

37

5:o att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,

som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd

direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

6:o att hvarje jernvägsbolug, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas

alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och

nödiga; samt

7:o att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t

så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af

den för jern vägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under

dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan

åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför

af bolaget hör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock

kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som

kunna vara disponibla.

§ 27.

Förutom de enligt nästföregående paragraf till låneunderstöd för jernvägsanläggningar

anslagna medel, har Riksdagan likaledes beviljat och ställt till Kongl.

Maj:ts disposition ett särskildt anslag af En million etthundratusen Riksdaler, med

rättighet för Kongl. Maj:t att, utöfver det statsbidrag, som utaf de i samma paragraf

omförmälda medel kunde varda beviljadt, för anläggning af en enskild jernväg

mellan Wexiö och Carlskrona, utaf detta särskilda anslag, i mån af behof, anvisa

nödiga medel att utan återbetalningsskyldighet med en tredjedel årligen utgå

till det bolag, som förbinder sig att, med det byggnadssätt som Kongl. Maj:t finner

för godt bestämma, anlägga berörda jernväg med 4,83 fots spårvidd.

§ 28.

Jemte det Riksdagen år 1871 beslutat att, derest Kongl. Maj;t så pröfvar

skäligt, Kongl. Maj:t må ega att, på de å staden Stettins vägnar erbjudna vilkor,

afsluta förlikning uti ett af samma stad mot Kongl. Maj:t och Kronan instämdt

skuldfordringsmål, under förbehåll dels att de originalhandlingar, på hvilka stadens

fordringsanspråk grundas, varda återställda och dels att de öfriga föreskrifter,

som Kongl. Maj:t kan finna för godt meddela, varda vederbörligen iakttagna, har

Riksdagen för ifrågavarande ändamål på Riksgälds-kontoret anvisat ett belopp af

Etthundrasexton tusen åttahundratrettioåtta Riksdaler; hvarjemte Riksdagen förordnat

att de originalhandlingar, som varda af staden Stettin återställda, skola öfverlemnas

till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret för att, sedan de genom Fullmäktiges försorg

blifvit makulerade, bland Kontorets handlingar förvaras.

s. 38 Kontrollera mot PDF

§ i 1871 års

reglemente.

38

Stats~TJtskottets Memorial N;o 78.

Bil. C.

Under föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade och före den 1 Januari

1872 icke utbetalda anslags- och lånesuminor.

5

6: 1

6: 2

9: 2

-i

CD ...

era "

57 |-J

B 5

CD bo

B

4

5: 1

5: 2

8: 1

A) Anslag:

a) Beviljade under 1856—1858 års riksdag:

För beskattningsväseudets förenkling samt de nya

jordeböckernas afslutande och granskning . . . .

För fortsatt utgifning af arbetet “Svenskt diplomatarium"

........................

Till löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier

och läraren vid pedagogien i Avesta samt till

stads-pedagogiernas utvidgning...........

b) Beviljade under 1859—1860 års riksdag:

För verkställigheten af den beslutade förenklingen

af beskattningsväsendet samt de nya jordeböckernas

afslutande och granskning...........

Till befordrande af äldre, i Riksarkivet och andra

allmänna eller enskilda samlingar befintliga, för

Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga

skrifters och handlingars utgifning......

c) Beviljade under 1S62—1863 års riksdag:

Till understödjande af sådana myrutdikningar och

vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens,

Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och

Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals,

Riksmynt,

Summa

Riksmynt.

•

2,220

2

2,456

25

2,594

50

7,270

163

4

7,900

1

8,063

Transport

15,333

77

82

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 78.

39

)-i von

CD

crcj

CD

Oq

B §

1 2

Summa

CD

CD tO

Riksmynt.

ST 8

P 2

rt- P°

p ä

Transport

15,333

82

Jösse och Nordmarks härader af Wermlands län,

som afse att förminska frostländigheten.....

3,796

70

11: 1

8: 2

För ersättande af de förluster, indelnings- och ränte-

innehafvare komma att vidkännas genom mjöl-

och sågqvarnsräntans upphörande (förslagsan-

slag)...........................

5,000

—

11: 2

8: 3

Till vårdandet och förökandet af Kamereraren Carl

Sandbergs samlingar.................

500

—

12: 1

8: 4

Till fortsatt utskrifning af riksnegistraturet.....

2,000

—

13

8: 5

Till nationalmusei-byggnadens inredning jemte an-

dra i sammanhang dermed erforderliga kostnader

24,426

59

10

9

For utarbetande och utgifning genom trycket af

en teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens

jernvägsbyggnader (förslagsanslag).........

15,000

—

50,723

29

d) Beviljade under 1865—1866 års riksdag:

14: 4

10: 1

Till understödjande af sådana myrutdikningar och

vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot-

tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och

Stora Kopparbepgs län samt Elfdals, Fryksdals,

Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som

afse att förminska frostländigheten.........

2,700

—

14: 5

10: 2

För fortsättning och vårdande af Kamereraren C.

Sandbergs historiska och kamerala samlingar . .

500

—

14: G

10: 3

Till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskole-

lärare-seminarierna..................

1,900

—

14: 7

10: 4

Till inköp och tillredning af jord för nämnda än-

damål.....................

1,251

45

14: 8

10: 5

Till fortsatt utgifvande af handlingar, som äro af

vigt för fäderneslandets historia..........

1,000

—

v 15

11

Till utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i

Christianstad.....................

10,000

—

17,351

45

Transport.

83,408

56

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Memorial N:o 78.

>-i tOo

i-j e/73

-

CD

0Q

Summa

§2

B “

Riksmynt.

Riksmynt.

CD *-*

f> 3

CD fcO

s*r

. CO

Transport

—

—•

83,408

56

e) Beviljade vid 1867 års riksdag

17: 1

13: 1

Till uppförande af ny arkivbyggnad för Göta Hof-

rätt och ombyggande af den hofrättshusets tömt

3,152

17: 6

13: 2

„ anläggning af nya samt förbättring eller om-

läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar

5,667

—

17: 8

13: 3

„ understödjande af sådana myrutdikningar och

vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot- tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och

Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals,

Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län,

som företrädesvis afse att förminska frostländig-

13,495

17: 9

13: 4

„ löneförbättring utöfver minimilönen åt exami-

643

—

17: 10

13: 5

„ undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskole-

lärare-seminarierna..................

1,900

—

24,857

f) Beviljade vid 1868 års riksdag:

19: 1

15: 1

Till anläggning af nya samt förbättring eller om-

läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar

11,200

—

19 '': 2

15: 2

„ understödjande af mindre hamn- och brobygg-

nåder samt upprensning af åar och farleder. . .

2,000

—

19: 4

15: 3

„ understödjande af sådana myrutdikningar och

vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot- tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och

Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals,

Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län,

som företrädesvis afse att förminska frostländig-

23,944

19: 5

15: 4

„ beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af

|

Transport

37,144

108,265

56;

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 78.

41

CD

Oq *-•

II

0 •—

1 S*

23:

24:

25: 1

25: 2

25: 4

25: 6

21: 1

21; g

21: 4

17: 1

17: 2

17: 3

19:

20:

21: 1

21: 2

21: 3

21: 4

Transport

missväxt och dyr tid nödställda befolkningen inom

vissa delar af landet...............

g) Beviljade vid 1869 års riksdag:

Till anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

af backiga eller eljest mindre goda vägar

Till understödjande af mindre hamn- och brobyggnader

samt upprensning af åar och farleder. . .

Till understödjande af sådana myrutdikningar och

vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens,

Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och

Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals,

Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län,

som företrädesvis afse att förminska frostländig
heten.

..........................

Till undsättande af de genom 1868 års missväxt

nödlidande länen...................

Till'' undersökningskostnader för jernvägsanläggningar.

.........................

h) Beviljade vid 1870 års riksdag:

Till anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

af backiga eller eljest mindre goda

Till väganläggning mellan Åsele och Wilhelmina

kyrkoby i Westerbottens län............

Till understödjande af mindre hamn- och brobyggnader

samt upprensning af åar och farleder. . .

Till understödjande af sådana myrutdikningar och

vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens,

Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs

Bill. till Biksd. Prof. 1872.

Transport

1 Sami. 1 Afd. 41 Häft.

Riksmynt.

37,144

2,500

7,930

5,500

Summa

Riksmynt.

25,010

3,000 I—

12,180 2

69,425

5,000

17,750

108,265

39,644

56

53,620

92,175 -

201,529 |58

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Memorial N:o 78.

>-i U/i

>-i U/i

i

OQ

o ^

crq *-•

1

Summa

B 3

B 2S

Riksmynt.

CD

|sr

. ca

g to

et- s»

® 3

Kiksmynt.

Transport

92,175

—

201,529

58

och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryks-

dals, Jösse och Nordmarks härader iWermlands

län, som företrädesvis afse att förminska frost-

ländigheten .......................

42,480

—

134,655

—

i) Beviljade vid 1871 års riksdag:

27: 4

23: 1

För befästningsarbeten vid Carlsborg........

54,300

_

27: 5

23: 2

„ befästningarne uti inloppet till Stockholm . .

132,600

—

27: 6

23: 3

„ befästningarne vid Carlskrona hamn och Hvita

Krog...........................

75,000

—

28: 1

24: 1

Till anläggning af nya samt förbättring eller om-

läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar

150,000

—

28: 2

24: 2

„ väganläggning mellan Lycksele och Wilhel-

mina kyrkobyar i Westerbottens län (106,700 R:dr),

deraf under år 1872 .................

20,000

—

•28: 3

24: 3

„ understödjande af mindre hamn- och brobygg-

nader samt upprensning af åar och farleder. . .

20,000

—

28: 4

24: 3

För tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn

(130,000 R:dr), deraf under år 1872 ........

60,000

—

28: 5

24: 4

Till understödjande af sådana myrutdikningar och

vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot-

tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs

och Stora Kopparbergs län, samt- Elfdals, Fryks-

dals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands

län, som företrädesvis afse att förminska frostlän-

digheten.........................

60,000

—

32

27

„ jernvägs anläggande mellan Wexiö och Carls-

krona, 1,100,000 R:dr, deraf för år 1872 .....

366,666

67

35

28

„ liqviderande af staden Stettins fordran hos

Svenska staten.....................

116,838

—

1,055,404

67

Summa anslag

1,391,589

25

s. 43 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 78.

43

§ i 1871 års

reglemente.

§ i 1872 års

reglemente.

Riksmynt.

Summa

Riksmynt.

B) Lån:

a) beviljadt under 1865—1866 års riksdag:

15

11

Till utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i

niirist,inrista,d......................

10,000

I

b) beviljadt vid 1870 års riksdag:

25: 7

21: 5

För befrämjande af utdikning och aftappning af

sanka trakter och sjöar till beredande af odlings- företag inom rikets mellersta och södra län . . .

—

—

24,400

—

c) beviljade vid 1871 års riksdag:

28: 6

31

1

24: 6

26

För befrämjande af utdikning och aftappning af

sanka trakter och sjöar till beredande af od- lingsföretag inom rikets mellersta och södra län

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar 10,000,000

R:dr, deraf för år 1872................

100,000

2,000,000

2,100,000

''

Summa lån

[

2,134,400

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.