Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till stadganden i Riksgälds-kontoreis reglemente, angående statsfyllnadssumman jemte öfriga med ordinarie statsreglering en gemenskap egande ''utgifter samt de på Kontoret anvisade kreditiver och derifrån utgående riksdagsoch revisionskostnader, aflöningar, förvaltninqsutqifter m. m.

1872-05-07 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1872:86, Memorial, med förslag till stadganden i Riksgälds-kontoreis reglemente, angående statsfyllnadssumman jemte öfriga med ordinarie statsreglering en gemenskap egande ''utgifter samt de på Kontoret anvisade kreditiver och derifrån utgående riksdagsoch revisionskostnader, aflöningar, förvaltninqsutqifter m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 86.

1

Mo £6\

Ånk. till Riksd. Ka nsli den 7 Maj 1872, kl. 7 e. m.

Memorial, med förslag till stadganden i Riksgälds-kontoreis reglemente,

angående statsfyllnadssumman jemte öfriga med

ordinarie statsreglering en gemenskap egande ''utgifter

samt de på Kontoret anvisade kreditiver och derifrån

utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,

förvaltninqsutqifter m. m.

(R. A.)

\id aflemnande! af förslag till ofvannämnda regleracntariska stadganden

för Riksgälds-kontoret får Stats-Utskottet här nedan angifva de

beslut och förhållanden, till följd af hvilka åtskilliga nya föreskrifter

eller ändringar och tillägg till förut meddelade blifvit föreslagna.

3:o Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen gemenskap

egande utgifter.

§ 44, angående den på Riksgälds-kontoret vid sistlidna riksdag

anvisade statsfyllnadssumma, grundar sig på § 39 uti 1871 års reglemente§

45, angående den statsfyllnadssumma, som vid innevarande

riksdag kommer att anvisas, har samma uppställning som § 39 uti sistnämnda

reglemente; men som summans belopp ännu icke blifvit bestämd,

har densamma nu icke kunnat i paragrafen utsättas, utan skall Utskottet

derom i särskildt memorial afgifva förslag.

Bih. till Biksd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 47 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utslcoitets Memorial N:o 86,

§ 46, angående rättighet för Statskontoret att, i händelse af behof,

utaf Riksgälds-kontoret erhålla medel till bestridande af sina utgifter,

är lika lydande med § 40 i nu gällande reglemente.

§ 47, angående brister och besparingar å förslagsanslagen, motsvarar

§ 41 i sistnämnda reglemente, dervid likväl Utskottet, till undvikande

af onödig vidlyftighet, i stället att, såsom hittills vanligen egt

rum, under denna § uppgifva benämningarne å de särskilda förslagsanslagen,

vidtagit den förändring, att paragrafen hänvisar till Riksstaten,

som för hvarje år upptager hvilka anslag hafva egenskapen af förslagsanslag.

§ 48, angående ersättning för utbetalningar till innehafvare af

indelta hemmansräntor och arrenden;

§ 49, angående ersättning för utbetald begrafningshjelp och nådårsbesparing;

samt

§ 50, angående ersättande af kostnaden för båtsmansrotars sammanförande,

äro lika lydande med 42, 43 och 44 §§ i nu gällande reglemente.

4:o På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.

§§ 51, 52 och 53, angående de så kallade stora och lilla kreditiverna,

äro lika lydande med §§ 45, 46 och 47 i nuvarande reglemente

samt öfverensstämma med Utskottets af Riksdagen bifallna Memorial

N:o 59.

§ 54, angående förskott till bestridande af oförutsedda utgifter

inom Telegrafverket, har samma lydelse som § 48 i 1871 års reglemente.

5:o Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

afiöuingar, förvaltningsutgifter in. m.

§ 55, angående riksdagskostnadernas bestridande af Riksgäldskontoret,

är lika lydande med § 49 i nu gällande reglemente.

§ 56, angående bestridande af kostnaderna för underhåll af Riksgälds-kontorets

och Riksdagens hus, öfverensstämmer med § 50 i nu

gällande reglemente, med uteslutande af föreskrifterna om de byggnadsmed

flera arbeten, som. vid sistlidna riksdag blefvo beslutade och

numera äro hufvudsakligen verkställda.

§ 57, angående Riksdagens bibliotek;

§ 58, angående bestridande af kostnaderna för statsrevisioner;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 86.

3

§§ 59 och 60, angående aflöning och resekostnadsersättning för

Justitieombudsmannen;

§ 61, angående Fullmäktiges arfvoden;

§ 62, angående aflöningen vid Riksgälds-kontoret;

§ 63, angående belöning för extra arbeten;

§ 64, angående begrafningshjelp efter aflidne obemedlade tjensteman

och vaktbetjente; samt

§ 65, angående anslag till Riksgälds-kontorets enke- och pupillkassa,

äro af samma innehåll som §§ 52—60 i nu gällande reglemente.

Stockholm den 7 Maj 1872.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 86.

Förslag

till Reglemente för Riksgälds-koiitoret.

(Fortsättning.)

8:o. H tat sfy 11 nadssu m n i an jemte öfriga med statsregleringen gemenskap

egande utgifter.

§ 44.

Den vid sistlidna riksdag för 1872 bestämda stats fyllnadssumma,

fem millioner tvåhundrafyratiofyra tusen åttahundratretionio Riksdaler

85 öre, skall af Riksgälds-kontoret Kongl. Statskontoret, uppå dess

reqvisition, tillhandahållas.

§ 45.

Till fyllande af den brist, som vid den under innevarande riksdag

verkställda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter för år

1873 uppkommer och hvilken brist, enligt antagna beräkningar, uppgår

till har Riksdagen till utbetalning från Riks
gälds-kontoret

anvisat en häremot svarande statsfyllnadssumma af

Riksdaler, hvilket

belopp skall, uppå Kongl. Statskontorets reqvisition, af Riksgälds-kontoret

förskottsvis efter nästkommande års ingång utbetalas.

§ 46.

I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå

till det sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riksstaten beräknats,

bör Ivongl. Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 86.

5

för den brist, som härigenom, enligt rikshufvudboken, uppkommer i de

för statsutgifternas bestridande anvisade tillgångar. Skulle under löpande

året visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för

bestridande af dess utgifter, åligger det Kiksgälds-kontoret att, sedan

Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,

för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kong].

Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse

för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda

hvad Kiksgälds-kontoret sålunda förskjutit.

§ 47.

Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1870, 1871,

1872 och 1873 i egenskap af förslagsanslag beviljade och såsom sådana i

Riksstaten för samma år uppförda utgiftssummor skulle under ett eller annat

år befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgäldskontoret

att bristen efter årets slut Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot

de besparingar, som kunna å dessa anslag uppkomma, böra för

hvarje år till Riksgälds-kontoret aflemnas; — ankommande på Kongl.

Statskontoret, att antingen i den enligt nedanstående § 75 för samma

år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda anslag,

eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild

liqvid, rörande de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags

brister och besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp,

som enligt denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer;

dock bör, innan sådan reqvisition sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad

ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda anslag under nästföregångna

år uppkomna besparingar.

§ 48.

Som, enligt de under 1850-—1851 samt 1853—1854 års riksdagar

fattade beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare

af indelta anslag utaf hemmansrantor och kronotionde skola, för upphörande

af såväl deras dittills åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in

natura utfordra, som rättigheten att, då för räntorna och tionde lösen

med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära forsellön, hållas skadeslöse

på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla ersättning med

samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits;

så bör Riksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utslcottets Memorial N:o 86.

Statskontoret, godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad

rikshufvudbok är af detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet.

§ 49.

Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851

vidtagna beslut, att de under namn af begrafningshjelps- eller nådårsbesparing

tillförene föreskrifna innehållningar å ernbets- ocli tjenstexnäns

öner borde upphöra, men förut gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar

till aflidne ernbets- och tjenstexnäns sterbhus af de löne-innehållningar,

hvilka såsom dylik besparing blifvit vederbörligen iakttagna,

likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — böra de utgifter,

som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets

medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda

utbetaluingarnes upptagande i den lör samma år föreskrifna och på

rikshufvudboken grundade liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoren.

§ 50.

Uti ofvan omförmälda årliga liqvid böra jemväl till ersättning af

Riksgälds-kontoret upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och

af statsmedlen blifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshållet

indelta rotarnes sammanförande inom lämpliga distrikter, enligt Rikets

Ständers derom hos Kong]. Maj:t under 1850—1851 års riksdag gjorda

anhållan.

4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.

§ 51.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen

anslagit och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en kreditivsumma

af tre millioner Riksdaler, för att vid infallande krig af Konungen

lyftas, sedan han Stats-Rådet, in pleno hört och Riksdagen sammankallat.

Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får

ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen

blifvit i hufvudstadens kyrkor vederböidigen kungjord.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 86.

7

§ 52.

Den kreditiv-summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,

bör å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller,

under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara

tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och

angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rådets tankar deröfver blifvit inhemtade,

finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt

till en million femhundra tusen Riksdaler.

§ 53.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom

nästföregående §§ å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver böra detta verks

härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,

de derutöfver erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplånas

mot Kontorets obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid

eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med

hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,

bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna

för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas

sednare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 54.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som

för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen

medgifvit, att Ivongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna

medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgälds-kontoret utbekomma förskott

till belopp af högst etthundra femtiotusen Riksdaler.

5:o. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- ock revisious-kostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter in. m.

§ 55.

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader

skola, intilldess annorlunda af Riksdagen förordnas, utgå af Riksgälds
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 86.

kontorets medel och, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens

Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut,

omedelbart från detta verk till vederbörande utbetalas; hvarförutan

sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål

eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl.

Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna

reqvisitioner och anställd granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar,

Kongl. Statskontoret af Riksgälds-kontoret godtgöras.

§ 56.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll så väl af den för Riksgälds-kontoret anvisade, som af

de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom

för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering,

skola utaf Riksgälds-kontorets medel bestridas, i likhet med

andra till så kallade kontor se xpen ser vanligen hänförda utgifter.

§ 57.

Jemte det Riksdagen beslutat, att det årliga anslag af niohundra

Riksdaler, som vid 1865 och 1866 års riksdag anvisades för bildande

af ett mot representanternes behof och anspråk svarande bibliotek inom

Riksdagens hus, fortfarande skall utgå, har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets

föreståndare må bebo tvänne till biblioteket angränsande rum

samt till desamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af

riksdagstrycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå

mellan riksdagarne under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa

samlingar, hvaröfver fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof

kompletteras ock utvidgas.

§ 58.

Halfva beloppet af de traktamenten och resekostnads-ersättningar,

som tillkomma Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade

och godkända räkningar, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; börande

jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma dels för de i och för Statsverkets

revision hos dem anställde sekreterare, kameral- och kanslibiträden

samt vaktbetjente, dels för den i och för Riksgälds-verkets

revision antagna kansli- och vaktbetjening utbetalas från Riksgälds
kontoret;
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 86.

9

kontoret; hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som afKongl. Magt i nåder

bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft'' nådigt

förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes

må Revisorerne på Riksgälds-kontoret anvisa ersättning ej mindre för

inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens

behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden, än

ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden

verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett.

nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes

berättelser angående granskningen af Stats- och Riksgäldsverkens

samt de under Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning,

äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna’

böra äfven af Riksgälds-kontorets medel bestridas.

§ 59.

■ Aflöningen för Justitieombudsmannen samt den hos honom anställda

kansli- och vaktbetjening bör af Riksgälds-kontoret under sista månaden

af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för Justitieombudsmannen,

under den tid innevarande riksdags statsreglering kommer att blifva gällande,

utgå med sju tusen Riksdaler, eller med lika belopp som Justitiekanslerns

lön enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot Justitieombudsmannen,

derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig

att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär

Justitie-ombudsmans-lönen.

Utöfver den fastställda aflöningen eger den Justitie-ombudsman,

som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden

bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret

ett tusen femhundra Riksdaler.

För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med

följande årliga belopp, nemligen:

för Sekreteraren med tre tusen femhundra Riksdaler;

» en Kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med två tusen Riksdaler;

» en Kanslist med ett tusen Riksdaler, samt

» en Vaktmästare med sexhundra Riksdaler;

börande Sekreteraren hos Justitie-ombudsmannen, utan särskild ersättning,

jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterare-befattningen

Bih. till Biksd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 47 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 86.

hos Tryckfrihets-komitéen. Derest Justitie-ombudsmannens Sekreterare

förut innehar tjenst på rikets stat, skola, vid uppbärandet af ofvanberörda

aflöning, samma vilkor och förbehåll iakttagas, som äro stadgade i

afseende på utbetalningen af Justitie-ombudsmans-lönen vid enahanda fall.

§ 60.

Till kostnader för Justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret,

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång

afgifvande redogörelse, förskottsvis utbetala en summa af två tusen

Riksdaler.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid

Justitie-ombudsmannens och Tryckfrihets-komiteens expedition bör ett ärligt

belopp af femhundra Riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af

Riksgälds-kontorets medel utanordnas.

Tryckningen och häftningen af ej mindre Justitie-ombudsmannens

ärliga embetsberättelse än hans särskilda berättelse till nästkommande Riksdag,

jemte dertill hörande bilagor, böra verkställas och papperet för

dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock

skall den härvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut

skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande

berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgälds-kontoret godtgöras,

utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag;

hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning

i bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger

foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 61.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen tvåhundra

Riksdaler samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra

Riksdaler årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm

bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära

kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet

af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter.

§ 62.

Aflöningen för Riksgälds-kontorets tjenstemanna-p er sonal och vaktbetjeninq

utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflö
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 86.

11

ningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och

förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal

och vaktbetjening, under föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning

:

l:o Innehafvarne af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jemkning

i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation

af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra

de fullmakter, som för Riksgälds-kontorets tjensteman utfärdas, innefatta

förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya

eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret

förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag

och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under

vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan alltså den framtida

vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att

innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

3:o De tjensteman och vaktbetjente, som, till följd af Rikets Ständers

under 1862 och 1863 samt 1865 och 1866 års riksdagar fattade

beslut, kommit i åtnjutande af löneförbättring, äro icke berättigade

att vidare uppbära s. k. ljuspenningar.

4:o De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgöringspenningar, upptagna

arfvoden skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne;

dock med rättighet för Fullmäktige att medgifva den tjensteman

eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin

tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda arfvode. _

5:o Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjensteman

må mottaga och bibehålla andra ordinarie tjenster,. så vida

Fullmäktige icke finna desamma för tjenstgöringen inom Riksgäldskontoret

hinderliga; men de öfrige tjenstemännen vid detta verk

få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning;i dock må den

ordinarie tjensteman derstädes, som för närvarande innehar befattning

utom verket, och, enligt förut gällande stadganden, icke varit

skyldig denna befattning frånträda, densamma äfven efter tillträdandet

af den på nya staten uppförda lön bibehålla, under vilkor

dels att, derest hans utom Riksgälds-kontoret innehafvande syssla

skulle vara för tjenstgöringen derstädes hinderlig, från endera tjensten

afgå, när Fullmäktige sådant äska, och dels att, vid befordran

inom detta verk, frånträda ordinarie tjenstebefattning utom detsamma.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ståts-Utskottets Memorial N:o 86.

§ 63.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att

använda Ivå tusen fem hundra Riksdaler årligen; dock får hvad häraf

under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för

samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela

betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar eller andra

arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda

eller inedgifna.

§ 64.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne

obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret och f.

d. General-assistanskontoret, ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje

år, disponera en summa af högst tvåhundratjugufem Riksdaler.

§ 65.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgälds-kontoret afslutade och

vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då

nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit

de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda

uppkomna bristen, inom ett belopp af högst tvåtusen tvåhundrafemtio

Riksdaler för året, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras, under förbehåll

likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft

användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det

för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt a.tt pensionerna

för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente

vid Riksgälds-kontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den

ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren sednast vid detta verk

innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. General-assistans-kontoret

efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af

det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal

stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och

vederbörligen inbetald.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.