Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till de sista afdelningarne af det nya reglementet för Riksgälds-kontoret.

1872-05-07 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1872:87, Memorial, med förslag till de sista afdelningarne af det nya reglementet för Riksgälds-kontoret.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

13

M-.o HT.

Ank. till Riksd. Kansli den 7 Maj 1872, kl. 7 e. in.

Memorial, med förslag till de sista afdelningarne af det nya

reglementet för Riksgälds-kontoret.

(R. A.)

Stats-Utskottet får härjemte till Riksdagens fastställelse öfverlemna

förslag till de sista afdelningarne af det reglemente för Riksgälds-kontoret,

som vid innevarande riksdag kommer att utfärdas, innefattande stadgandena

angående Riksgälds-kontorets inkomster och de till detta verk

särskildt anslagna tillgångar; angående uppbörden och redovisningen af

bevillnings- m. fl. medel; angående styrelsen öfver Riksgälds-kontoret;

angående Fullmäktiges sammankomster; angående Fullmäktige tillhörande

särskilda åligganden och uppdrag; angående betjeningen vid Riksgäldskontoret;

angående lediga tjensters bestridande och tillsättande; angående

behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. rn.; samt

slutligen angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.

Angående Riksgälds-kontorets inkomster och de till detta verk

särskildt anslagna tillgångar.

§ 66, angående de till Riksgälds-kontoret anslagna medels användande,

är lika lydande med § 61 i 1871 års reglemente.

§ 67, angående bevillningen, motsvarar § 62 i nu gällande reglemente.

§ 68, angående leverering till Riksgälds-kontoret af folkskoleafgiften

för år 1872, öfverensstämmer med § 63 i nu gällande reglemente;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

§ 69, angående kortstämplingsafgiften; och

§ 70, angående tidningsstämplings-afgiften, grundar sig på förut

gällande stadganden samt antagandet att sistnämnde afgift, jeinlikt Riksdagens

bifall till Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10, kommer att

upphöra.

§ 71, angående skatteköpeskillingar, är lika lydande med § 65 i

nu gällande reglemente.

§ 72, angående köpeskillingen för kronolägenheten Hushagen, grundar

sig på Stats-Utskottets hemställan uti utlåtandet N:o 68.

§ 73, angående försäljningsmedel för kronans hus;

§ 74, angående anmärkningsmedel;

§ 75, angående öfverskotten å Statsverkets inkomster och besparingar

å dess utgifter;

öfverensstämma hufvudsakligen med §§ 66, 67 och 68 i 1871 års

reglemente.

§ 76, angående äldre depositionsmedel;

§ 77, angående ekeskogsmedlen;

§ 78, angående öfverlemnande till Riksgälds-kontoret af Skogsplanterings-kassans

behållning;

äro lika lydande med §§ 69, 71 och 72 i nu gällande reglemente,

endast med uteslutande af Christianstads flygsandsplanteringsfonds och

ekeplanteringskassans medel, som redan blifvit till Riksgälds-kontoret

levererade.

§ 79, angående öfverlemnande till Riksgälds-kontoret af behållningar

å fonden för boställsskogars indelning till regelbunden hushållning;

§ 80, angående undsättningsmedlen;

§ 81, angående återbetalning af medel, lyftade å mindre kreditivet;

äro lika lydande med §§ 73, 74 och 75 i nu gällande reglemente.

§ 82, angående öfverlemnande till Riksgälds-kontoret af bankovinsten

för år 1870, grundar sig på § 76 i 1871 års reglemente.

§ 83, angående upplåning mot obligationer, motsvarar § 77 i nu

gällande reglemente samt grundar sig i öfrigt på Stats-Utskottets af

Riksdagen godkända utlåtande N:o 14. Som likväl den summa, som

behöfver upplånas, ännu icke blifvit bestämd, har densamma nu icke

kunnat i §:n utsättas, utan skall Utskottet derom särskild! afgifva förslag.

§ 84, angående uppkomna besparingar å medel, afsedda för inlösning

af Riksgälds-kontorets obligationer och räntekuponer;

§ 85, angående förräntning af Riksgälds-kontorets kontanta behållning;
§

86, angående Riksgälds-kontorets kreditiv i Riksbanken;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Memorial N:o 87.

15

§ 87, angående erforderliga medels upplåning mot skuldförbindelser

eller genom begagnande af kreditiv;

§ 88, angående den så kallade statslånefondens återstående behållning;
äro

lika lydande med §§ 78—82 i nu gällande reglemente.

Som de uti nedannämnda §§ af 1871 års reglemente omnämnda

summor redan blifvit till Riksgälds-kontoret levererade, äro de derom

meddelade stadganden ur förslaget uteslutna, nemligen: § 70, angående

anslaget till gemenskapens vid sjöförsvaret natura underhåll; § 72, angående

Christianstads flygsandsplanteringsfonds och ekeplanteringskassans

behållningar; samt § 76, angående Riksbankens behållna vinst för år 1869.

Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående bevillnings- m. fl. medel.

De uti denna afdelning intagna §§ 89—96 äro lika lydande med

§§ 83—90 i nu gällande reglemente.

Angående styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.

De under denna afdelning intagna §§ 97—102 samt 104 och 105

äro lika lydande med de motsvarande §§ 91—96 samt 98 och 99 i 1871

års reglemente.

Uti 9:de punkten af sitt under N:o 37 afgifna utlåtande, har Utskottet

anmält, att Utskottet, vid afgifvande af förslag till reglemente

för Riksgälds-kontoret skulle taga under öfvervägande hvad Riksdagens

Revisorer anfört i fråga om den genom 97 § i Riksgälds-kontorets nu gällande

reglemente åt Fullmäktige lemnade rättighet, att dels. till godtgörande

af de ökade göromål, som en del tjensteman få vidkännas i

följd af särskilda bestyr med statsskulden, dels till lämpliga arfvoden

åt Lånedeputerades biträden använda ett årligt belopp af Sextusen

Riksdaler.

Utskottet har till följd häraf vid upprättandet af det nu afgifna

reglementsförslaget tagit denna fråga under öfvervägande; och har dervid

desto mindre funnit skäl föreslå någon ändring uti de i detta hänseende

nu gällande föreskrifter, som Fullmäktige uti sin öfver Revisorernes

framställning afgifna förklaring fullständigt ådagalagt, det några

sådana förändrade förhållanden icke inträdt, som i ringaste mån kunna

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-TJtslcottets Memorial N:o 87.

föranleda till ändring i Riksdagens härom år 1870 meddelade föreskrifter,

enligt hvilka Riksdagen, med bifall till Stats-Utsköttets uti Memorial

N:o 94 (sid. 3 och 4) gjorda hemställan, till Fullmäktiges disposition

för ifrågavarande ändamål anvisat ett bestämdt årligt belopp af

6,000 Rdr. De genom § 97 af nu gällande reglemente meddelade stadganden

hafva till följd häraf oförändrade bibehållits uti den nu föreslagna

§ 103.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

Samtliga under denna afdelning i §§ 100—109 af 1871 års reglemente

införda stadganden skola införas under §§ 106—115 i det nya.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

De under denna afdelning intagna §§ 116—126 äro af samma lydelse

med de motsvarande §§ 110—120 i 1871 års reglemente.

Angående betjeningen vid Riksgälds-kontoret.

§§ 12/ 132 äro lika lydande med §§ 121-—126 i 1871 års regle
mente.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§§ 133—138 äro lika lydande med §§ 127—132 i samma reglemente.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsum
melser

m. in.

§§ 139—144 äro lika lydande med §§ 133—138 i samma reglemente.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stat;--Utskottets Memorial N:o 87.

17

Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.

§§ 145-—150 äro lika lydande med §§ 139—144 i samma reglemente.

Slutligen hemställer Utskottet,

att de vid 1871 års rikdag fastställda aflönings- och

pensionsstater fortfarande må tjena till efterrättelse,

endast med den ändring, att sistnämnda stat minskas

med 660 Rdr 66 öre, motsvarande den numera aflidne

förre Bokhållaren Johan Erik Lindberg tillerkända

pension j samt

att berörda stater, med iakttagande af förenämnda

ändring, måtte få det nya reglementet bifogas.

Stockholm den 7 Maj 1872.

På Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Herr J. Rundbäck har begärt få antecknadt, att han icke varit

tillstädes vid detta ärendes slutliga handläggning hos Utskottet.

Bih. till lliksd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 A/d. 47 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 87.

Försiag

till Reglemente för Riksgälds-kontoret.

(Slutet.)

Angående Riksgälds-kontorets inkomster och de till detta verk

särskildt anslagna tillgångar.

§ 66.

De till Riksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke,

under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån

ryckas eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt.

Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen).

Ock må, vid liqviderande af Riksgälds-kontorets fordringar,

ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 67.

o

Återstoden af den allmänna bevillning och tillägg sb evillning som

enligt sistlidet års Riksdags beslut, skall utgöras, liksom den allmänna

bevillning, hvilken blifvit fastställd vid innevarande riksdag, bör till

Riksgälds-kontoret levereras i den ordning och på det sätt författningarne

föreskrifva; hvarjemte utestående restantier å de förflutna årens

bevillningsmedel böra, i den mån de varda indrifna, komma detta verk

till godo.

§ 68.

Sedan Riksdagen beslutat att, i stället för den hittills till församlingarne

öfverlåtna folkskoleafgiften, skall under Åttonde Hufvudtiteln

för år 1872 uppföras ett mot nämnda afgift svarande anslag, så kommer

den folkskoleafgift, som för ar 1871 blifvit. debiterad och hvilken

under år 1812 inflyter, att till Riksgälds-kontoret levereras.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskotlets Memorial N\o 87.

19

§ 69.

Den för stämpling af spelkort stadgade afgift skall ingå till Riksgälds-kontoret,

genom hvars försorg för spelkorten föreskrifna konvoluter

och manufaktur-stämpelpapper anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas;

börande Riksgälds-kontoret till allmänna barnhuset i Stockholm

samt frimurarebarnhuset och serafimerlasarettet, i stället för den

dessa barmhertighetsinrättningar hittills tillerkända andel i denna afgift,

utbetala följande årliga belopp, nemligen: till allmänna barnhusinrättningen

27,000 R:dr, till frimurarebarnhuset 1,500 R:dr och till serafimerlasarettet

1,500 R:dr, hvarjemte den i äldre författningar fattigvården i

landsortstäder, der kortfabriker finnas, af kortstämpelafgiften tillagda

andel, en skilling banko eller 3g öre för hvarje kortlek, som i staden

tillverkas, fortfarande må utgå till de städer, der fattigvården nu uppbär

en sådan afgift, men icke framdeles medgifvas för andra städer,

inom hvilka kortfabrik möjligen kan uppstå, och icke heller i städer

der den uppbäres, såvida kortfabrikationen derstädes utöfver ett års tid

blifvit afbruten.

§ 70.

Afgiften för stämpling af tidningar, skall, så länge denna stämpling

fortfar, till Riksgälds-kontoret ingå.

§ 71.

Till Riksgälds-kontoret aflemnas hädanefter, liksom hittills, de

köpeskillingar, hvilka vid Kronan behållna hemmans samt rekognitionsoch

Kronans öfriga disponibla skogars försäljande till skatte varda erlagda.

§ 72.

Derest den landshöfdingen i Kopparbergs län på lön anslagna

kronolägenheten Hushagen i Stora Tuna socken af nämnda län varder

inom den 14 Mars 1873 till Stora Kopparbergs bergslag försåld mot en

köpeskilling af etthundratusen Riksdaler, skall berörda köpeskilling till

Riksgälds-kontoret ingå.

§ 73.

Riksgälds-kontoret eger jemväl att emottaga de medel, hvilka

kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvar
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats- Utskottets Memorial N:o 87.

ifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta

för Kongl. Flottans i Carlskrona behof eller för allmänna magasins-inrättningens

rakning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller

Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 74.

Till Riksgälds-kontorets disposition skola öfverlemnas de medel,

hvilka, till följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta

verk ingående allmänna utskylder, äro eller blifva levererade.

§ 75.

Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontorct erhålla dels redan

uppkomna, men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande

öfverskott ä Statsverkets inkomster, äfvensom behållna och till framtida

behof icke reserverade besparingar k detta verks utgifter; börande, sedan

rikshufvudboken för år 1870 och hvarje påföljande år blifvit afslutad,

.en derpå grundad liqvid mellan Stats- och Riksgälds-kontoren uppgöras

öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel.

§ 76.

Med det i § 26 af 1866 års reglemente stadgade vilkor eger Riksgälds-kontoret

att, under hvarje år, från Kongl. Statskontoret emottaga

den vid samma års början befintliga behållning utaf de depositionsrnedel,

som från Landtränterierna samt Öfverståthållare-embetets Kansli blifvit

till Kongl. Statskontoret inlevererade.

§ 77.

De medel, som i följd af vederbörande jordegares vid 1828—1830

års riksdag medgifna lösningsrätt af de å kr ono skatt ejor den växande ekar

hädanefter till Riksgälds-kontoret inflyta, skola bland Riksgälds-kontorets

öfriga årliga inkomster bokföras.

§ 78.

Sedan Riksdagen sistlidet år, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom

gjorda nådiga framställning, å Sjunde Hufvudtiteln uppfört ett särskildt

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 87.

21

anslag för skogsväsendet, så kommer skogsplanteringskassans återstående

behållning att till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, för att bland dess

öfriga tillgångar ingå.

§ 79.

_ I enlighet med Kongl. Maj:ts Riksdagen delgifna beslut skall behållningen

å fonden för boställsskogars indelning till regelbunden hushållning

till Riksgälds-kontoret öfverlemnas.

§ 80.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet

af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda

medel, intilldess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola

dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga,

öfverlemnas till Riksgälds-kontoret.

§ 81.

Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å

de undsättningslån, som "från 1867 års början till den 27 Mars 1868

blifvit meddelade dels af undsättningsfonden, dels af lyftade medel å

mindre kreditivet, må till undsättningsfonden ingå, intilldess den på sådant

sätt influtna summan uppgår till ett sammanräknadt belopp, motsvarande

de från undsättningsfonden från 1867 års början till samma

dag utgifna lån, eller 818,368 Riksdaler 69 öre, har Riksdagen beslutat,

att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret

till Riksgälds-kontoret inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre

kreditivet lyftade medel.

§ 82.

Jemlik! sistlidna års Riksdags beslut har Riksbankens under år

1870 upplupna vinst blifvit för statens allmänna behof med en million

trehundrafemtioen tusen Riksdaler till Riksgälds-kontoret anvisad.

§ 83.

Sedan Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret,

att, till bestridande af redan beviljade anslag til! Statens jernvägsbyggnader,

äfvensom lör att bereda tillgång dels för blifvande anslag till

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats- UtsJeottets Memoril N:o 87.

jernvägsbyggnader, dels ock för inlösande af ännu utelöpande obligationer

för 1867 och 1869 års för jernvägsbyggnaderna upptagna lån,

mot fonderade statsobligationer i svenskt mynt å ett sammanräknadt

nominelt belopp af tjugofyra millioner Riksdaler samt löpande med

fyra procents ränta, som halfårsvis förfaller, ofördröjligen upplägga ett

lån, hvilket skall, efter hvarje år verkställd utlottning, amorteras under

loppet af 40 år, äfvensom bemyndigat Fullmäktige att icke allenast bestämma

obligationernas valörer och försäljningspris, utan äfven i öfrigt

vid upplåningen tillvägagå på det sätt de finna lämpligast och med det

allmännas fördel mest öfverensstämmande, samt Kong]. Maj:t genom nådig

kungörelse den l:sta Mars innevarande år gillat och fastställt de

i afseende på detta lån af Riksdagen meddelade bestämmelser, har Riksdagen

beslutat det Fullmäktige må, utöfver det belopp, som erfordras

till fyllande af den utaf 1870 och 1871 års Riksdag bestämda upplåningssumma

af 18,200,000 Rdr, genom försäljning af obligationer upplåna

ytterligare Riksdaler, under

iakttagande deraf, att försäljning af 1870 års femprocents obligationer

icke må ega rum, derest icke för dem erhålles en så hög betalning, att

den effektiva ränta, Riksgälds-kontoret för de upplånta penningarne kommer

att erlägga, understiger den effektiva räntan för de fyraprocents

obligationer, som samtidigt af Riksgälds-kontoret försäljas.

I öfrigt gäller till efterrättelse i afsende på ofvanberörda fyraprocents

obligationer:

a) att penningar, som genom försäljning af dessa obligationer inflyta,

icke må användas för andra än de bär ofvan omförmälda ändamål;
b)

att till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering anvisas ett

årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för sagda

liqviders och amorterings verkställande; börande detta anslag, till dess

hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgäldskontorets

medel afsättas; samt

c) att de uti nästföregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag

skola ingå till en särskildt redovisad liqvidations- och

amortissementsfond, hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda

ändamål oförryckt tillhandahålles och användas, så att ränteliqviderna

vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda och

skuldens betalning i föreskrifven ordning verkställd; och skola de till

liqvidations- och amoxflissementsfonden influtna medel, så vidt ske kan

och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt

sätt göras fruktbärande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

23

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t numera bifallit

Riksdagens i underdånig skrifvelse framställda begäran derom att

utlottningslistorna rörande såväl 1870 års, som öfriga i svenskt mynt

förskrifna statsobligationer, må såsom bihang få medfölja Svensk författningssamling

— föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till

vederbörande behörigen aflemnade för att på nämnda sätt komma till

allmänhetens kännedom.

§ 84.

Då obligationer och räntekuponer för de af Riksgälds-kontoret

upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

hos Riksgälds-kontoret företedda, skola de medel, hvilka

för infriandet, af sadana obligationer och räntekuponer innestå hos de

för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till

Riksgälds-kontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets

öfriga behof kunna användas.

§ 85.

De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade

behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt

detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke

behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hällas allmänna

rörelsen tillhanda och göras räntebärande genom desammas utlåning

emot skuldförbindelser, som Fullmäktige anse innefatta full säkerhet

och hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter eller inom

riket. befintliga, af Kongl. Maj:t oktrojerade, penningeförvaltande verk

och inrättningar, eller ock försedda med hypotek af räntebärande

obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar

samt andra större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kongl.

Maj:t meddelade, oktrojer eller fastställda reglementen trädt i verksamhet.

Vid sådan utlåning skola Riksgälds-kontorets räntebärande obligationer

såsom hypotek . åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet.

Utlåningstiden må af Fullmäktige bestämmas, dock får densamma

icke öfverskrida sex månader efter nästa riksdags början. Lånesummans

förhållande till derför hypotiserade obligationers kapitalbelopp, äfvensom

den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgälds-kontoret

erläggas, må likaledes, med afseende å dessa obligationers afsättlighet

och den vanliga penningeräntans belopp, af Fullmäktige bestämmas;

egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid, eller anses kunna utan

svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

§ 86.

För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger

detta verk att begagna ett kreditiv å Riksbanken till belopp af högst

en million femhundratusen Riksdaler, mot fyra procent årlig ränta å

hvad som af kreditivet lyftas; börande i afseende på kreditivets begagnande

de uti banko-reglementet derom meddelade föreskrifter lända

till efterrättelse.

§ 87.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande

utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill

erforderliga medel genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser,

eller begagnandet af krediter, allt på vilkor som Fullmäktige

ega bestämma. I afseende på upplåning emot tryckta eller graverade

obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 88.

De medel, som inflyta å den s. k. Statslånefondens utestående

fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret

aflemnas.

Angående uppbörden och redovisningen af* de till Riksgäldskontoret

ingående bevillnings- m. fl. medel.

§

89

lika

med

§

83

§

90

>>

§

84

§

91

V

§

85

§

92

>>

??

§

86

§

93

??

>>

§

87

§

94

>>

§

88

§

95

§

89

§

96

>>

V

§

90

i 1871 års reglemente.

Angående

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 87.

25

Angående Styrelsen öfver Riksgiilds-kontoret.

§

97

lika

med

§

91

§

98

H

11

§

92

§

99

11

11

§

93

§

100

11

11

§

94

§

101

y

11

§

95

§

102

i

i

* y

§

96

i 1871 års reglemente.

§ 103.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes lämpligt eller

nödvändigt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid

erforderliga underhandlingar äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga

bestyren med lånemedlens indragning samt verkställighet af de

för Riksgälds-kontorets räkning erforderliga utländska liqvider; allt i

öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige ega

meddela.

Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmäktige bestämmes, böra

väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid

förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af §

112 innehåller. Med hänsigt till erforderliga namnteckningar å vexlar

jemte öfriga expeditioner, böra långifvarne och andra vederbörande underrättas

om de förändringar, som bland Deputerade inträffa. Deputerade

ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande

göromål, och skola de inför Fullmäktige vid hvarje sammankomst

redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående

sammankomst förflutna tid. Deputerade äro i afseende på utöfningen

af sina uppdrag ansvarige enligt allmänna lagen och gällande författningar.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af de göromål,

som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmäktige bestämma de arfvoden,

hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente. På

Deputerade ankommer att, derest göromålens behöriga gång sådant

fordrar, antaga nödiga biträden; och må Fullmäktige dels till godtgörande

af de ökade göromål, som en del tjensteman får vidkännas i följd

af särskilda bestyr med statsskulden, dels till lämpliga arfvoden åt Deputerades

biträden använda ett årligt belopp af sextusen Riksdaler.

§ 104 lika med §

§ 105 „ „ §

Bill. till JRihsd. Prof. 1872.

08 1

gg | i 1871 års reglemente,

4 Sami, 1 Afd. 47 Raft.

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-lJtsJcotlets Memorial N:o 87.

20

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§

106

lika

med

§

100

§

107

33

33

§

101

§

108

33

33

§

102

§

109

,,

33

§

103

§

110

3 3

33

§

104

§

111

33

33

§

105

§

112

33

33

§

106

§

113

33

55

§

107

§

114

3 3

55

§

108

§

115

33

55

§

109

i 1871 års reglemente.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§

116

lika

med

§

110

§

117

1 5

3 5

§

111

§

118

,,

33

§

112

§

119

5 3

33

§

113

§

120

55

53

§

114

§

121

35

35

§

115

§

122

55

33

§

116

§

123

53

’ 3

§

117

§

124

3 3

3 3

§

118

§

125

''

* )

§

119

§

126

35

33

§

120

i 1871 års reglemente.

Angående hetjeningen vid Riksgälds-kontoret.

§

127

lika

med

§

121

§

128

33

33

§

122

§

129

33

33

§

123

§

130

33

33

§

124

§

131

33

33

§

125

§

132

33

33

§

126

1871 års reglemente.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 87.

27

Angående lediga tjenst ers bestridande och tillsättande.

§

133

lika

med

§

127 j

$

134

?!

§

128 |

§

135

>>

V

§

129 \

§

136

V

§

130

§

137

??

§

131

§

138

>>

§

132

i 1871 års reglemente.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser,

m. in.

§

139

lika

med

§

133

§

140

? 1

§

134

§

141

« I

n

§

135

§

142

§

136

§

143

??

§

137

§

144

>>

§

138

i 1871 års reglemente,

Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.

§ 145 lika med § 139

§ 146 „ „ § 140

§ 147 „ „ § 141

§ 148 „ „ § 142

§ 149 „ „ § 143

i 1871 års reglemente.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.