Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande Statsutskottets utlåtande N:o 83, i fråga om bergverkstiondens upphörande.

1872-05-12 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1872:90, Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande Statsutskottets utlåtande N:o 83, i fråga om bergverkstiondens upphörande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 90.

1

N:o 90.

Ank. till Riksd. Kansli den 12 Maj 1872, kl. 9 e. m.

Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande Statsutskottets

utlåtande N:o 83, i fråga om bergverkstiondens upphörande.

(I-A.).

Sedan Kongl. Maj:t uti en till Riksdagen den 16 sistlidne Februari

aflåten nådig Proposition, under åberopande af vederbörande embetsverks utredning,

rörande de privilegier och fördelar, som blifvit förunnade en del af

de s. k. ädlare bergverken, i nåder föreslagit, att, med undantag tillsvidare

för Sala och Hellefors silfververk samt Garpenbergs kopparverk, alla öfriga

verk, som nu voro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, måtte, mot

vissa vilkor för nedannämnda bland dessa verk, hvilka åtnjuta särskilda privilegier

och förmåner, från och med år 1873 befrias från berörda tionde och

sådan tionde icke heller åsättas hädanefter uppstående verk, så hade Statsutskottet

i sitt deröfver afgifna utlåtande N:o 83 hemställt:

l:o att Riksdagen måtte, med bifall till hvad Kongl. Maj:t i nåder

föreslagit, för sin del medgifva, att, med undantag tillsvidare för Sala och

Hellefors silfververk samt Garpenbergs kopparverk, alla öfriga verk, som nu

äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, måtte från och med år 1873

befrias från berörda tionde och sådan tionde icke heller åsättas hädanefter

uppstående verk;

2:o att vid detta medgifvande måtte, hvad nedannämnda verk angår,

fästas följande vilkor och förbehåll:

a) för Timabergs kopparverk, att dess egare inom 1873 års slut antingen

till kronan afstode all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller

ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kunde varda bestämdt,

till Riksgälds-kontoret erlade lösen för den del af allmänningen, som,

sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit

mot denna förmån svarande skogsmark, kunde verket tillkomma;

Bih. till Biksd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 49 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 90.

b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1873 års slut antingen

till kronan afstode kopparverkets del af allmänningen Graddstigen eller

ock, derest Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle

finna skäl bifalla, att egaren till Åtvidabergs kopparverk finge till fulla värdet

lösa berörda allmänningsdel, till Riksgälds-kontoret inbetalade det belopp,

hvartill densamma kunde varda i behörig ordning uppskattad;

c) för Biddar hytt c etter Skild kopparverk, att afl den lindring i räntan,

som 8tv mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjöto,

från och med år 1873 upphörde, samt att egaren till verket inom

nämnda års slut till Riksgälds-kontoret inbetalade den på kopparverket belöpande

hälft af skilnaden emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som

bildats utaf de under både Riddarliytte koppar- och jernverk till skatte försålda

Ramshytte och Skinnskattebergs allmänningar, eller 7,331 R:dr 25 öre,

och den för samma allmänningar erlagda skatteköpeskilling, 84 R:dr 8 öre,

med 3,623 R:dr 58 öre (i stället för 3,673 R:dr 58 öre, som till följd af

misskrifning förekommer i utlåtandet);

d) för Stora Kopparbergs bergslags verk, att alla anspråk, att genom

allmogen i Stora Sehed vi med flera socknar få kopparforsling emellan Falun

och Avesta ombesörjd, förföllo;

e) för Gustafs och Carlbergs kopparverk, dels att bergsfrälsefriheten för

| mantal Landverk N:o 1 i Åhre och } mantal Rönnön N:o 1 i Offerdahls

socken från och med år 1873 upphörde; dels att den verkets egare, genom

Kongl. Brefvet den 12 December 1750, förunnade rättighet att framför

åboarne få på vissa vilkor skatteköpa några i närheten af kopparverket belägna

hemman jemväl måtte upphöra; samt dels att egarne till kopparverket

före 1873 års slut till Riksgälds-kontoret inbetalade 6,657 R:dr 16 öre;

f) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1873 års slut

till Riksgälds-kontoret inbetalade löseskilling för den af verket utgående afrad

med 11,344 R:dr 60 öre; samt

g) för Bylta svafvel,- vitriol,- och rödfärgsverk, att egaren af detta

verk likaledes före 1873 års utgång till Riksgälds-kontoret inbetalade löseskilling

för den af vetta verk utgående afrad med 13,958 R:dr 40 öre.

3:o att inkomsttiteln ”bergverkstionde” måtte för nästkommande statsregleringsperiod

få upptagas till 14,000 R:dr.

Hvad Utskottet sålunda hemställt har vunnit Första Kammarens bifall,

hvaremot Andra Kammaren i fråga om l:sta och 2:dra punkterna, med afslag

å såväl Kongl. Maj:ts nådiga proposition som Utskottets hemställan, för

sin del beslutit, att Riksdagen skulle i underdånig skrifvelse anhålla, det

Kongl. Maj:t täcktes till nästkommande Riksdag afgifva förslag till bergverkstiondens

successiva afskaffande genom dess aflösning och afskrifning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 90.

8

i förening; varande i följd häraf Utskottets i 3:dje punkten gjorda hemställan

af denna Kammare till Utskottet återförvisad.

Enär de af Kamrarne i anledning af lista och 2:dra punkterna fattade

olika beslut hvarken kunna, jemlikt 63 § Riksdags-ordningen, sammanjemkas

eller afse en fråga af den beskaffenhet att de, enligt 65 § Riksdagsordningen,

böra blifva föremål för omröstning inom Kamrarne, har alltså, på

grund af stadgandet i sista momentet af 63 § Riksdags-ordningen, den af

Kong], Maj:t väckta frågan om bergverkstiondens upphörande för denna

Riksdag förfallit. Då i följd häraf den förutsättning, hvarunder Första Kammaren

beräknat inkomsttiteln Bergverkstionde till endast 14,000 R:dr, numera

bortfallit, får Utskottet, som under för handen varande förhållande

ansett nämnda inkomsttitel böra, i enlighet med Statskontorets uti dess den

13 December nästlidet år till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse

om Statsverkets tillstånd och förvaltning gjorda förslag, beräknas till enahanda

belopp, hvartill densamma för innevarande år är uppförd eller 93,000

R:dr, hemställa,

att inkomsttiteln ”bergverkstionde” må för år 1873 af

Riksdagen beräknas till 93,000 R:dr.

Stockholm den 12 Maj 1872.

På Stats-Utskottets vägnar:

AR VID FR:SON POSSE.

Reservation:

af Herrar Grefve A. Frison Posse, P. O. Hörnfeldt, Liss Olof Larsson,

Jan Andersson, A. W. Dufiva, E. Key, O. B. Olsson, J. Rundbäck, O. Thorell,

Friherre J. Ericson, J. E. Johansson och Hans Larsson, hvilka ville

hafva tillkännagifvet, att de, beträffande sättet för ärendets behandling, varit

i så måtto från Utskottets pluralitet skiljaktige, att de ansett att, när Riksdagens

båda Kamrar, rörande upphörandet till en del al bergverkstionden,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 90.

stadnat i så stridiga beslut, att de ej kunde sammanjemkas, Kamrarne borde,

jemlikt § 69 Regeringsformen, i denna till statens reglerande hörande fråga,

hvar för sig rösta om de olika beslut, hvari hvardera Kammaren stadnat,

samt att följaktligen förslag till voteringsproposition för gemensam votering

emellan Kamrarnes stridiga beslut bort af Utskottet afgifvas, innan förslag

rörande beräkningen af bergverkstionden afgafs.

Herr C. Ifvarsson har begärt få antecknadt, att han ej deltagit i detta

ärendes behandling hos Utskottet.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCTTS, 1872.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.