Betänkande, angående vissa delar af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om antagande af ett förslag till förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket.
1873-05-08 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevLU 1873:1, Betänkande, angående vissa delar af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om antagande af ett förslag till förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket.
Dokumentets text
Sammansatta Bevillnings- och Lag-Utskottets Betänkande N:o 1.
1
N:o 1.
Ank. till Riksd. Kansli den 8 Maj 1873, kl. 5 e. m.
Betänkande, angående vissa delar af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition
om antagande af ett förslag till förordning om beskattning
af hvitbetssockertillverkningen i riket.
Vid behandlingen af Kongl. Maj:ts förenämnda nådiga Proposition
hade Bevillnings-Utskottet, på sätt redan för Riksdagen anmäldt blifvit i
Utskottets Betänkande N:o 14, ansett nödigt att i afseende å författningsförslagets
Artiklar IV, angående ansvarsbestämmelser, och V, innefattande
föreskrifter rörande författningens verkställighet, till öfverläggning med Lagutskottet
sammanträda; och har med anledning deraf förberörda delar
af ifrågavarande författnings-förslag blifvit, i den ordning 47 § Riksdagsordningen
föreskrifver, behandlade af Sammansatt Bevillnings- och Lagutskott,
som härmed, enligt nyssberörde grundlags-paragraf får i ämnet
afgifva Utlåtande.
Då Utskottet, vid pröfning af det utaf Kongl. Maj:t framlagda förslag
uti nu ifrågavarande delar, ansett åtskilliga förändringar böra deruti
vidtagas hufvudsakligast för vinnande af mera tydlighet och öfverensstämmelse
med Strafflagen, har Utskottet här skolat redogöra för dessa föränBih.
till Riksd. Prot. 1873. 5 Samt. 2 Afd. 1 Käft. I
2
Sammansatta Bevillnings- och Lag-Utskottets Betänkande N:o 1.
dringar med skälen för desamma, hvarvid Utskottet iakttagit paragrafföljden
i författningsförslaget.
§ 20.
Uti morr),. 1 af denna § äro i Kongl. Maj:ts förslag sammanförda
ansvarsbestämmelser för såväl den olofliga hvitbetssockertillverkning, hvilken
består deri att den skett utan tillståndsbevis, som ock för den, hvilken
föröfvats genom missbruk af tillståndsbeviset, för hvilken sednare förbrytelse,
då den icke skett i uppsåt att begå skatteförsnillning, särskild ansvarsbestämmelse
är i 2:dra momentet af § meddelad. Utskottet har ansett
det medföra större tydlighet att i olika moment upptaga de olika förbrytelserna,
hvarvid i mom. 2 sammanförts alla stadgandena rörande den olofliga
afverkning, som sker genom tillståndsbevisets missbrukande, samt böterna
för vårdslöshet vid hvitbetssockertillverkning blifvit höjda till ett
maximum af 500 R:dr, såsom en i Utskottets tanke välbehöflig varning; för
dylik förseelse.
Derjemte har Utskottet ansett den föreslagna särskilda påföljden för
den som med oloflig sockertillverkning andra gången beträdes, eller förverkande
af rättigheten att hvitbetssockertillverkning i riket utöfva, böra ur
författningen utgå. Utom det att dylikt stadgande mycket lätt kan eluderas
dymedelst, att den sakfällde låter annan person, för den förres räkning
men i eget namn, drifva rörelsen, synes det Utskottet i allmänhet
olämpligt att hindra hvem det vara må att drifva ett i sig sjelf oskadligt
yrke.
§ 21.
Då den olofliga afverkningens verkliga storlek naturligtvis är den
rätta grunden för beräknande af den tillverkningsafgift som enligt föregående
§ skall erläggas, har Utskottet till 2:dra momentet i § till dess
fullständigande intagit föreskrift att tillverkningsafgiften för oloflig afverkning
skall beräknas efter denna afverknings verkliga storlek, der denna
kan utrönas.
§ 23.
. Enär den förbrytelse, som i denna § omförmäles, kan vara förenad
med sådana omständigheter, att den enligt Strafflagen är belagd med svå
-
Sammansatta Éevillnings- och Lag-ZJsikottets Betänkande Nio 1. 3
rare ansvar än här sägs, liar Utskottet funnit nödigt att i § intaga föreskrift,
att, i sådant fall, förbrytelsen skall efter Strafflagen bedömas, genom
att i slutet af § tillägga orden: »der ej gerningen efter Strafflagen är med
högre straff belagd».
§ 24.
Den för här omnämnda förbrytelse stadgade påföljd att gerningsmannen,
jemte det han ådömes straff efter 10 Kapitlet 21 § Strafflagen,
skall, om oloflig betafverkning egt rum, vara förfallen till ansvar enlig 20
§ här ofvan, har synts Utskottet icke böra vinna tillämpning i afseende
på den, som utan afsigt att möjliggöra redskapens användande för oloflig
afverkning, af blott okynne eller annan dylik bevekelsegrund öppnat lås
eller brutit försegling å redskapen; hvarföre Utskottet, till föiekommande
af paragrafens tillämpande i sådant fall, i början af densamma i stället för
orden: »Den, som» insatt orden: Fabrikant, som etc. Vid en jemförelse
med den förändring Utskottet vidtagit i § 29 torde framgå, att § härigenom
får sin behöriga tillämpning på alla de fall, då förbrytelsen skett
för att befordra en oloflig betafverkning.
§ 25.
Sedan Bevillnings-Utskottet, efter samråd med Sammansatta Utskottet
beslutat att till § 9 i författningsförslaget förflytta den i denna §,
sådan den lyder i Kongl. Maj:ts förslag, intagna föreskrift, att fabrikant,
som, under tjugo på hvarandra följande arbetsdygn, i medeltal per
dygn afverkat mer än en femtedel utöfver hvad han hos Kongl. Maj.ts
Befallningshafvande i föreskrifven ordning anmält, genast skall ställa fullgod
säkerhet för det emot tillökningen svarande skattebeloppet, har denna
| blifvit af Sammansatta Utskottet omredigerad till öfverensstämmelse med
den sålunda vidtagna förändringen.
§ 26.
För fabrikant, som genom vägradt företeende af handlingar eller
fabriksböcker eller på annat sätt söker för kontrolltjensteman lägga hinder
emot hans tjensteutöfning, stadgar denna § i Kongl. Maj;ts förslag en påföljd
af böter från och med 5 till och med 50 R:dr; men då undanhållande
för kontrolltjenstemannen af de för honom erforderliga handlingar
4 Sammansatta Bevilhiings- och Lag-Utskottets Betänkande N:o 1.
eller förhindrande på annat sätt af hans tjensteutöfning synts Utskottet
jemförligt med sådan vägrad handräckning, hvarom i 10 Kapitlet 23 §
Strafflagen stadgas, har Utskottet ansett att här likasom i öfriga delen af
§ en hänvisning till nyssnämnde stadgande i Strafflagen i fråga om straffpåföljden
bör göras.
§ 27.
Då öfverträdelse af det i § 17 meddelade förbud att å sön- eller
helgedag uppväga eller å rif- eller skärmaskiner afverka betor eller fylla
urlakningskärl, endast för såvida öfverträdelsen skett af fabrikant eller den,
som enligt § 29 i afseende å straffpåföljd skall lika med denne anses,
lärer böra beläggas med det ansvar här stadgas, hvaremot annan öfverträdelse
af nämnda förbud icke torde kunna annorlunda än såsom sabbatsbrott
enligt Strafflagen bestraffas, har Utskottet förtydligat § i denna syftning;
hvarjemte, då, med afseende på förseelsens beskaffenhet, minsta bötesbeloppet
synts böra till enlighet med Strafflagens allmänna föreskrift
förändras, detsamma blifvit nedsatt från 10 till 5 R:dr.
§ 28.
Af skäl, som nyss vid § 27 blifvit omnämndt, har äfven i denna §
minsta bötespåföljden blifvit nedsatt från 10 till 5 R:dr.
§ 29.
För ernående af mera tydlighet och bestämdhet i de föreskrifter,
som uti denna § af Kongl. Maj:ts förslag förefinnas, har densamma blifvit
till en del omredigerad. Utskottet har dervid ansett sig böra noga angifva
de förbrytelser, för hvilka fabrikant skall ansvara, äfven då de begås
af arbetare eller annan vid hvitbetssocker-fabrik anställd person, och hvilka
äro af den beskaffenhet att den deri delaktige bör för delaktigheten straffas,
dels ock bestämdt utsätta det straff, som bör drabba den gerningsman,
som ej är fabrikant men som egt kännedom om gerningens brottslighet,
och hvilket naturligtvis ej kan vara annat än det, som för hufvudman i
allmänhet är bestämdt.
Sammansatta Bevillnings- och Lag-Utskottets Betänkande N:o 1.
5
§ 30.
Enligt Kongl. Maj:ts förslag lyder denna §:
»Fabrikant, som sjelf eller genom annan åt någon vid hans fabrik
anställd kontrolltjensteman såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte
från och med 20 till och med 200 R:dr. Kontrolltjensteman, som sådan
gåfva emottager, vare lika ansvar underkastad och miste derjemte sin
befattning.» /
Då Utskottet likväl är af den åsigt, att endast i fall afsigten
med gåfvan är att förmå kontrolltjenstemannen att åsidosätta sin pligt
och densamma således är att anse såsom muta, straff för dess lemnande
eller erbjudande bör ifrågakomma; samt då i fråga om kontrolltjenstemannens
förbrytelse genom att emottaga gåfva eller muta, något ansvarsstadgande
här icke erfordras, då sådant finnes i 25 Kapitlet Strafflagen
bestämdt, har Utskottet åt § gifvit den lydelse författningsförslaget innehåller.
§ 31.
Den enligt Kongl. Maj:ts förslag i lista momentet af denna § omförmälda
förbrytelse har Utskottet ansett antingen kunna hänföras till eller
vara närmast jemförlig med sådant brott, hvarom i 25 Kapitlet 10 §
Strafflagen stadgas, hvarföre Utskottet här i fråga om straffpåföljden hänvisat
till sistberörda lagrum. Beträffande 2 mom., som stadgar ansvar å
kontrolltjenseman för försummelse eller vårdslöshet i tjensten, har Utskottet
uteslutit detsamma, då Strafflagen innefattarfansvarsbestämmelser
i detta afseende.
§ 33.
I afseende å denna § har ingen annan förändring funnits nödig än
att för mera tydlighets vinnande införa ordet fidla näst framför ordet
gäldande.
§ 36 och 37.
I fråga om rätt att åtala förbrytelser emot denna författning, har
Utskottet funnit sådan rätt endast böra medgifvas allmän åklagare, i enlighet
hvarmed Utskottet förändrat ifrågavarande §§.
6
Sammansatta Bevillnings- och Lag-Utskottets Betänkande N:o 1.
I öfverenstämmelse med hvad nu blifvit anfördt och då Utskottet
funnit sig böra tillstyrka bifall till öfriga af Utskottet behandlade delar af
Kongl. Maj:ts förslag, får Utskottet hemställa,
att Riksdagen, med förklarande, att Kongl. Majts nådiga förslag
till Artiklarne IV och V i förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen
i riket icke kunnat oförändradt bifallas, måtte
antaga bilagda förslag till författning i dessa delar.
Stockholm den 8 Maj 1873.
På Utskottets vägnar:
A. M. Fock.
Sammansatta Bevillnings- och Lag-Utskottets Betänkande N:o 1.
7
Förslag till
Förordning om beskattning af hvitbetssocker-tillverkningen i riket.
ART. I.
Om skattens beräkning och erläggande.
s
§ I
-
ART. IT
Om anmälan till hvitbetssocker-tillverkning och vissa andra
fabrikantens åligganden.
§ 5.
ART. III.
Om tillsyn vid hvitbetssocker-fabrik.
§ 13.
ART. IV.
Ansvarsbestämmelser.
§ 20.
Mom. 1. Hvar som utan tillståndsbevis tillverkar socker af hvitbetor,
skall, jemte erläggande af den i § 1 stadgade tillverkningsafgift, beräknad
på sätt i § 21 sägs, bota första gången afgiftens dubbla och andra gången
dess fyrdubbla belopp; dock må böterna icke understiga i förra fallet 500
och i det sednare 1,000 R:dr. Skulle han ytterligare blifva med sådan för
-
8
Sammansatta Bevillnings- och Lag-Utskottets Betänkande N:o 1.
brytelse beträdd, erlägge deri stadgade tillverkningsafgiften och böte åtta
gånger dennas belopp, dock icke mindre än 2,000 R:dr.
Mom. 2. Hvad sålunda är stadgadt om den, som utan tillståndsbevis
tillverkar socker af hvitbetor, skall äfven gälla om den, som för sådant ändamål
i fabrik, der dylik tillverkning på grund af tillståndsbevis bedrifves,
å urlakningskärl fyller eller, der råa betor för sockertillverkningen omedelbart
användas, i rif- eller skärmaskin inmatar hvitbetor, hvilka icke blifvit
af vederbörande kontrolltjensteman uppvägda. Ådagalägga omständigheterna,
att förbrytelsen skett utan uppsåt att begå skatteförsnillning, böte den skyldige
hvarje gång från och med 10 till och med 500 R:dr, samt erlägge
belöpande tillverkningsafgift.
§ 21.
Mom. L liar vid oloflig afverkning användts redskap, som kontrolltjensteman
medelst försegling, eller på annat sätt försatt ur bruk, beräknas
tillverkningsafgiften efter den afverkning, soro anses med samma redskap
kunnat åstadkommas från den tid, då redskapens försegling eller annan till
förekommande af dess olofliga begagnande vidtagen anordning af kontrolltjensteman
senast befanns i behörigt skick och till dess afverkningen upptäcktes.
Mom. 2. Har åter den olofliga afverkningen under pågående lofgifven
tillverkning af hvitbetssocker verkställts med dervid begagnade redskap, beräknas
tillverkningsafgiften efter den olofliga afverkningens verkliga storlek,
eller, om den ej kan utrönas, efter den afverkning, som anses med samma
redskap kunnat åstadkommas från den tid, då redskapen finnes hafva senast
varit för lofligt ändamål använd eller icke i verksamhet och till dess upptäckten
skedde.
Mom. 3. Vid oloflig afverkning i andra än nu sagda fall beräknas
tillverkningsafgiften efter den afverkning, som anses med den använda redskapen
kunnat under tre månader näst före upptäckten åstadkommas, så
framt det ej styrkes antingen att en större afverkning verkligen skett, eller
att afverkningen ej egt eller kunnat ega rum i sådan omfattning, som nyss
är sagdt, i hvilka fall beräkningen efter den förebragta bevisningen rättas.
§ 22.
Den, som under pågående lofgifven tillverkning af hvitbetssocker till
dervid begagnade rif- eller skärmaskin eller urlakningskärl framförer hvitbetor
-
9
Sammansatta Bevillnings- och Lag-Utskottets Betänkande N:o 1.
betor, som icke blifvit af kontrolltjensteinan uppvägda, böte, ändå att oloflig
afverkning ej följt, från och med 50 till och med 500 R:dr, der ej af omständigheterna
finnes, att framförandet icke skett i uppsåt att skatteårsnillning
begå.
§ 23.
Vidtager någon sådan åtgärd, hvarigenom vid betors uppvägning af
kontrolltjensteman mindre än dessas rätta vigt af vågen angifves, böte, ändå
att oloflig afverkning ej följt från och med 50 till och med 500 R:dr, der
ej gerningen efter Strafflagen är med högre straff belagd.
§ 24.
Fabrikant, som olofligen öppnar eller borttager lås. eller bryter försegling
eller blystämpling, som kontrolltjensteman å redskap anbragt till
förekommande af dess obehöriga begagnande, straffes enligt 10 Kapitlet 21
§ Strafflagen och vare, om oloflig afverkning skett, derjemte förfallen till
ansvar, enligt § 20 här ofvan.
§ 25.
Underlåter fabrikant hvad i § 9 mom. 5 stadgas, erlägge för hela
tiden till dess föreskrifven säkerhet ställes, dubbel tillverkning saf gift för den
afverkning, som med mera än en femtedel öfver stiger den enligt § 9 mom. 1
eller 4 uppgifva.
§ 26.
Derest fabrikant vägrar kontrolltjensteman eller den, som efter behörigt
uppdrag verkställer sådan besigtning, som i § 6 omförmäles, den handräckning
denne för tjenstens eller uppdragets fullgörande behöfver; straffes
efter 10 Kap. 23 § Strafflagen. Söker fabrikant genom undanhållande af handlingar
eller fabriksböcker eller på annat sätt, lägga hinder i vägen för vederbörande
kontrolltjensteman att sin tjenst utöfva vare efter samma lagrum
ansedd.
§ 27. ,
Öfverträdes förbud, som i § 17 gifvet är, böte fabrikanten hvarje gång
sådant sker från och med 5 till och med 100 R:dr.
Bih. till Biksd. Prot. 1873. 5 Sami. 2 Afd. 1 Käft.
2
10 Sammansatta Bevillnings- och Lag-Utskottets Betänkande K:o 1.
§ 28.
Uiaktlatei eljest fabrikant något af hvad i denna författning eller
gällande ordningstadga föreskrifves, och för hvilket särskildt ansvar icke
är bestämdt, straffes med böter från och med 5 till och med 100 R:dr;
och ege Kongl. Maj:ts Befallningshafvande alltid att vid lämpligt vite honom
ålägga, att sin skyldighet genast eller inom utsatt tid fullgöra, eller
ock att låta betafverkningen tillsvidare afbryta,
§ 29.
För förbrytelse, hvarom handlas i §§ 20, 22, 23 eller 24, äfven om den
af arbetare eller annan vid hvitbetssockerfabrik anställd person gjord är,
ansvare fabrikanten, så framt ej omständigheterna ådagalägga, att den skett
utan hans vetskap och vilja- Pröfvas gerning smannen hafva egt kännedom
om gerningens lagstridighet, vare dock äfven han till ansvar hunden,
såsom om lian sjelf varit fabrikant.
I fråga om delaktighet i förbrytelse, som här ofvan nämnes, gälle hvad
i 3 Kapitlet Strafflagen rörande delaktighet i brott i allmänhet stadgas.
§ 30.
Fabrikant, som sjelf eller genom annan åt någon vid hans fabrik
anställd kontrolltjensteman erbjuder muta, böte från och med 20 till och med
200 R:dr.
§ 31.
Skulle kontrolltjensteman beträdas med att, genom afsigtlig underlåtenhet
af sina tjensteåligganden eller på annat sätt, hafva medvetet främjat
försnillning af den afgift fabrikant bör erlägga, straffes efter 25 Kapitlet
10 § Strafflagen.
§ 32.
Varder till utrönande af förbrytelse emot denna författning undersökning
hos någon anställd emellan klockan 9 om aftonen och klockan 5 om
morgonen, men sådan förbrytelse ej upptäckt, böte förrättningsmannen från
och med 5 till och med 50 R:dr, der han ej finnes hafva till undersökning
haft giltig anledning,
'' § 33.
Böter, som enligt denna författning ådömas, skola, om tillgång till
deras fulla gäldande ej finnes, förvandlas enligt allmän strafflag, Då till
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatta Bevillnings- och Lag-Utskottets Betänkande N.-o 1. 1!
verkningsafgift jemte böter blifvit ådömd, må, der tillgång til] afgiften eller
någon de] deraf saknas, böterna ej kunna med penningar gäldas, utan skall
den saktande i stället undergå motsvarande förvandlingsstraff.
§ 34.
Af böter, som enligt denna författning ådömas, tillfälle två tredjedelar
åklagaren och en tredjedel fattigkassan i den stad eller socken, hvari den
atalade förbrytelsen blifvit begången. Finnes särskild angifvare, tage lian
hälften af åklagarens andel.
ART. V.
Föreskrifter rörande författningens verkst ällighet.
§ 35.
Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande hålle hand öfver
iakttagande af hvad i denna författning är stadgadt.
§ 36.
Förbrytelser emot denna författning må endast af allmän åklagare
atalas- Angifvelse till atal må göras af en hvar, dock ej af barn emot föräldrar
eg eller af tjenstehjon, så länge de i tf ensten är o, mot husbondefolk.
$ 37.
... , ¥om'' . Allmänna åklagaren egen anställa undersökning för upptäckande
af förbrytelser emot denna författning, dock ej i lokal, som är inrättad
uteslutande till boningsrum, ej eller i hvitbetssockerfabrik, så länge
enna star under tillsyn af de i § 14 nämnde uppsyningsman, så framt
ej undersökningen blifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anbefalld
eller åt vederbörande kontrolltjensteman begärd
.
.. Sådan undersökning bör göras i 2:ne vittnens närvaro och
bor forrattmngsmannen, för att tillgodonjuta det skydd, som honom dervid
12 Sammansätta Bevillnings- och Lag-it skottets Betänkande N:o 1.
tillkommer, vid förrättningen på sig synbart bära påbjudet tjenstetecken
eller, innan förrättningen företages, fullmakt eller förordnande uppvisa.
Mom. 3. Bor förrättningsmannen inom orten eller är der allmänt
känd, vare han frikallad från skyldigheten att sin behörighet sålunda styrka.
ART. VI.
Allmänna bestämmelser.
§ 38.
Stockholm, G W. Blomqvists Boktryckeri, 1873.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.