Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående åtskilliga ännu oafgjorda frågor rörande Tidlbevillningen. Angående vissa delar af tulltaxan, hvarom Riksdagen ännu icke fattat hufvudsakligt beslut, likasom i fråga om de af Utskottet erforderliga ansedda ändringar i de vid nämnda taxa fogade Underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör, går Utskottet nu att afgifva yttrande.

1873-05-05 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1873:13, Betänkande, angående åtskilliga ännu oafgjorda frågor rörande Tidlbevillningen. Angående vissa delar af tulltaxan, hvarom Riksdagen ännu icke fattat hufvudsakligt beslut, likasom i fråga om de af Utskottet erforderliga ansedda ändringar i de vid nämnda taxa fogade Underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör, går Utskottet nu att afgifva yttrande.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 13.

3

5:o att i underdånig skrifvelse, med anmälan af Riksdagens

beslut angående den personliga sjukvårdsafgiften, tillika hos

Kong], Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes utfärda allmän författning

i ämnet och deri meddela de föreskrifter, som kunna vara

erforderliga angående förvaltningen och redovisningen af de genom

den personliga sjukvårdsafgiften inflytande medel samt granskningen

af de sjukvårdsanstalters förvaltning, hvilka dessa medel tillgodokommmit.

Stockholm den 5 Maj 1873.

På Utskottets vägnar:

(just. af Ugglas.

JW:o IS.

Ank. till Riksd. Kansli d. 5 Maj 1873, kl. 1 e. m.

Betänkande, angående åtskilliga ännu oafgjorda frågor rörande

Tidlbevillningen.

Angående vissa delar af tulltaxan, hvarom Riksdagen ännu icke fattat hufvudsakligt

beslut, likasom i fråga om de af Utskottet erforderliga ansedda ändringar i de

vid nämnda taxa fogade Underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör,

går Utskottet nu att afgifva yttrande.

I lista punkten af Utskottets betänkande N:o 3 angående tullbevillningen hade

Utskottet hemställt, att bestämmandet af tullsatserna å såväl Aether och Aether spirituosus,

som Bränvin och Sprit måtte få anstå, tilldess Riksdagen fattat beslut om beskattningen

af den''inhemska bränvinstillverkningen, till hvilken hemställan Riksdagens båda Kamrar

lemnat sitt bifall.

Aethery Aetherspirituosus,

Bränvin och

Sprit.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 13.

Förändrade

hänvisningar

för åtskilliga

artiklar.

Som Riksdagen emellertid bibehållit tillverkningsafgiften å bränvin vid dess nuvarande

belopp åt 80 öre per kanna, har Utskottet ansett sig icke ega anledning att

föreslå någon ändring i tullsatserna å nyssuppräknade artiklar, hvilket Utskottet

ko

skolat för Riksdagen anmäla.

Då Utskottet i sitt förrberörde betänkande N:o 3 framställde förslag om ändring

af gällande bestämmelser i tulltaxan angående såväl Bedskap, Maskinerier och Verktyg,

som Tobak, påkallades deraf smärre redaktionsförändringar i de hänvisningar, som funnos

meddelade vid åtskilliga andra i taxan upptagne artiklar, och hade Utskottet sammanfört

dessa redaktionsförslag i betänkandets 20:de punkt, hvilken emellertid blef af båda Kamrarne

till Utskottet återförvist. Deri af Andra Kammaren beslutade återremissen torde

hafva varit en omedelbar följd af Kammarens förut meddelade afslag å hvad Utskottet

tillstyrkt i fråga om hufvudrubrikerna för artiklarne Redskap, Maskinerier och Verktyg

samt Tobak, och då Riksdagen numera beslutat bibehållandet i oförändradt skick af

gällande tallbestämmelser angående Tobak, har naturligtvis Utskottets förslag om ändrade

hänvisningar i taxan för de artiklar, som skola tullbehandlas enligt hufvudrubriken för

Tobak, äfven förfallit.

Deremot och då Riksdagen, efter omröstning jemlikt 65 § Riksdagsordningen, bifallit

Utskottets förslag om tullfrihet för »Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar deraf,

ej specificerade», torde i följd deraf vara behöfligt, att de af Utskottet förra gången

ifrågasatta ändringar i redaktionen af de hänvisningar, hvilka förekomma vid sådana

artiklar, som böra tullbehandlas enligt bestämmelserna i sistnämnda hnfvudrubrik, varda

iakttagna.

Rörande en af dessa artiklar, nemligen Instrumenter, yrkades dock i båda Kamrarne

en ändring i Utskottets förslag. Under rubriken Instrumenter upptagas nu i första

momentet »Fältskärs-, matematiska, optiska, fysiska och navigations-, med eller utan

fodral, alla slag, derunder inbegripna monterade optiska glas samt barometrar och termometrar».

för hvilka slags instrumenter tullen utgör 15 öre pr skålpund. I detta moment

hade Utskottet ej ifrågasatt någon ändring. Det andra momentet åter, som handlar om

handtverksinstrumenter, hvilka hittills tullbehandlats såsom verktyg, borde enligt Utskottets

förslag undergå en redaktionsförändring, så att hänvisningen komme i öfverstämmelse med

den nya hufvudrubriken: Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar deraf, ej specificerade.

Det ändringsyrkande, som af en talare i hvardera Kammaren gjordes vid denna

punkt, afsåg deremot, att den nuvarande bestämmelsen angående handtverksinstrumenter

.skulle utbytas mot följande stadgande: »Instrumenter af hvilket ämne som helst för näringarnes

behof och som kunna hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg — fria.»

Nu är först och främst klart, att ett sådant stadgande — hvilket ock var af de talare,

som derom väckte förslag, afsedt — skulle komma att omfatta ej blott handtverksinstrumenter,

utan jemväl åtskilliga af de iostrumenter, som nu hänföras under första momentet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 13.

5

hvarföre detta förslags antagande skalle nödvändiggöra en förändring jemväl i l:a momentet

i syfte att uppdraga er, gräns mellan deri omförmälda Instrumenter »för näringarnes

behof» och andra slag, hvilka väl fortfarande skulle vara underkastade tullafgift. Med

afseende å beskaffenheten af en del af dessa instrumenter, såsom t. ex. de fysiska, optiska

och matematiska, torde dock en sådan gräns vara ganska svår att bestämma, och genom

att inskränka sig till ett enkelt stadgande derom, att tullfriheten skulle bero endast derpå,

om instrumentet vore afsedt för näringarnes behof eller ej, skulle man säkerligen i många

fall vålla svårigheter vid taxans tillämpning, hvarföre, och då dertill kommer, att Utskottet

jemväl ur formel synpunkt hyser betänklighet vid att biträda berörda yrkande, såsom

varande vidsträcktare, Än det Utskottets förslag, som föranledt detsamma och hvilket

tillkommit endast på grund af den motionsrätt, som tillkommer Bevillnings-Utskottet,

Utskottet anser sig böra med vidblifvande af sitt förra förslag, för såvidt detta icke numera

förfallit, hemställa:

2:o

att Riksdagen må godkänna den förändrade lydelse, som enligt

bifogade taxeförslag blifvit gifven åt de hänvisningar, som i taxan

meddelas angående artiklarne: Asfaltrör, Bobiner, Borstbindare
arbeten,

Deglar, Filar, Glasmästarediamanter, Guttapercha, Instrumenter,

Jern, Kardor och Källåder, Kautschuk, Liar, Penslar,

Raspar, Rör, Saxar. Skrubbor, Skyfflar och Skåror, Smergelduk,

Spadar, Symaskiner, Sågar, Sågblad och Sågbladsåmnen samt Yxor.

I § 9 af Tulltaxeunderrättelserna upptages bland de af utländskt råämne inrikes

tillverkade varor, vid hvilkas utförsel sjöledes från stapelstad restitution är medgifven,

jemväl jutegarnsväfnad, för hvilken restitutionen utgör 5 öre per skålpund, men då Riksdagen

numera bifallit Utskottets i punkten 7 af betänkandet N:o 3 framställda förslag

om tullfrihet för ofärgadt och oblekt jutegarn, samt grunden för den hittills med afseende

å bär i landet af utländskt garn tillverkad jutegarnsväfnad medgifna tullrestitutionen

således bortfallit, hemställes,

3:o

att ur § 9 af Tulltaxeunderrättelserna må uteslutas hvad deri finnes

stadgadt rörande tullrestitution vid utförsel af jutegarnsväfnad.

Genom remiss den 21 nästlidne Mars har Kongl. Maj:t till Bevillnings-Utskottet

öfverlemnat handlingarne rörande en af enskild person hos Kongl. Maj:t väckt fråga om

nedsättning af gällande tullsatser för sådana linne- och bomullsväfnader, som vid fabrikstillverkning

af maskinsydda linne- och boinullsartiklar erfordrades, eller ock om drawback

vid utförsel af de maskinsydda artiklarne.

I berörda underdåniga ansökning förmäles, bland annat, att endast den tillverkning,

sökanden här i staden allt sedan år 1860 bedrifvit af maskinsydda linne- och

Tulltaxeunder
rättelserna.

Jutegarns
väfnad.

Maskinsydda

bomulls- och

linneartiklar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 13.

bomullsartiklar, numera utvecklat sig till sådan betydenhet, att försäljningsbeloppet under

året uppginge till 440.000 R:dr R:mt; och att antalet af i fabriken sysselsatta arbetare

utgjorde 480 samt årliga arbetslönerna 152,000 R:dr. Den inhemska fabrikationen af

maskinsydda bomulls- och linneartiklar kunde ock för närvarande icke allenast fylla landets

eget behof af nyssnämnde artiklar, utan ock arbeta för den utländska marknaden,

detta sistnämnda dock med framgång, endast såvida de hinder, som tull-lagstiftningen

lade i vägen för en sådan rörelsens utveckling, blefve undanröjda. Man borde ej heller

förbise den för det allmänna gagnande verksamhet, maskinsyfabrikerna utöfvade genom

det tillfälle till arbetsförtjenst de lemnade, i hvilket afseende man särskildt borde bemärka,

hurusom derigenom jemväl husslöjden i betydlig mån befordrades, i det nemligen

en mängd arbeten, bestående i handsömnad, lämpligast verkställdes i hemmen, hvilket

handarbete icke utgjorde någon obetydlighet, då t. ex. ensamt för sömnad af knapphål

från sökandens fabrik under ett år utbetalts arbetslöner till belopp af 45,000 R:dr. För

att emellertid denna industri skulle kunna på önskligt sätt utveckla sig, vore nödvändigt

att den på den utländska marknaden kunde uppträda täflande med de engelska, tyska

och franska maskinsyfabrikerna, hvilka för närvarande hade den fördelen att kunna förse

sig med inhemska väfnader till förarbetning, hvarföre priset å deras fabrikater ej behöfde

belastas med någon förhöjning för tull och andra afgälder i och för sjelfva stoffet till

fabrikationen. Inom vårt land åter frambringades icke just sådana linne- och bomullsväfnader,

som voro lämpliga till förarbetning vid maskinsyfabrikerna, hvilket bevisades deraf,

att sökanden under förlidna år intill November månad erlagt i tull för af honom införda

utländska väfnader öfver 23,000 R:dr. Tull-lindring skulle derföre, enligt sökandens förmenande,

vara en mäktig häfstång för denna industris befrämjande, men om hinder derför

skulle möta i bestående förhållanden, hemställde sökanden i underdånighet, huruvida

icke maskinsyfabrikationen i Sverige vid utförsel af sina fabrikater vore förtjent af att

erhålla drawback, hvarvid, då flera af dessa fabrikater voro sammansatta af olika tullbeskattade

linne- och bomullsväfnader, och svårighet kunde möta att vid tillämpningen

beräkna drawbacken efter de olika tullsatserna, ett medelbelopp af dessa förmenades

kunna bestämmas till grund för drawbackens beräkning.

Öfver denna ansökning hafva, enligt nådig befallning, Kommers-kollegium och

General-tullstyrelsen den 19 sistlidne Februari afgifvit gemensamt underdånigt utlåtande,

hvilket Utskottet, för frågans närmare belysning, anhåller att få fullständigt återgifva.

Embetsverken yttra, att de väl icke voro i tillfälle att närmare bedöma tillförlitligheten af

åtskilliga bland de faktiska uppgifter, sökandens framställning innehölle, men också saknade

anledning att ifrågasätta dessa uppgifters riktighet. Vid sådant förhållande ansågo sig

embetsverken böra uttala den mening, att den gjorda framställningen vore förtjent af uppmärksamhet,

särdeles i betraktande deraf, dels att den inhemska tillverkningen af linneoch

bomullsväfnader, med hänsigt vare sig till väfnadernas beskaffenhet eller till deras

pris, icke motsvarade maskinsömnads-fabrikationens verkliga behof, och dels att de här

Stadgade tullafgifter å dylika väfnader voro alltför höga, för att artiklar, här tillverkade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 13.

7

af sålunda beskattade väfnader, skulle, utan drawback vid utförsel, kunna uthålla täflan

på den främmande marknaden.

Sistnämnda omständigheter och ännu mera den allmänna förbrukningens billiga

anspråk på nedsättning i de höga tullafgifter, med Indika mångfaldiga alster af väfnadsindustrien

liksom flera andra förnödenhetsvaror ännu i vårt land voro belagda, syntes

nogsamt påkalla en allmännare revision af gällande tulltaxa; men ehuru embetsverken

funne sig af ämnets behandling föranlåtne att antyda denna tanke, insågo de mer än

väl, att någon åtgärd i den antydda riktningen icke i sammanhang med förevarande fråga

lämpligen borde bringas å bane.

Icke ens en partiel tullnedsättning, såsom sökanden alternativt hemställt, torde vid

detta tillfälle ifrågasättas, desto mindre som en dylik nedsättning, för att någorlunda

motsvara ändamålet, borde omfatta flera olika väfnadsslag af både linne och bomull och

ingalunda kunde genomföras utan betänkliga rubbningar af det i gällande taxa afvägda

inbördes förhållandet emellan dessa och mångfaldiga andra tullsatser.

Enda lämpliga utvägen att för närvarande befrämja den ifrågavarande näringsverksamhetens

utveckling till förmåga att uppträda täflande på den utländska marknaden

skulle således bestå i beviljande vid utförsel af maskinsydda linne- och boinullsartiklar

af restitution utaf något belopp, som kunde någorlunda motsvara erlagd tull för de utländska

väfnader, hvilka i artiklarne inginge.

Då ifrågavarande artiklar i de flesta fäll torde utgöra mer och mindre synbar

sammansättning af olika tullbeskattade väfnader/och dessutom vid utförseln i fullfärdigt

skick oftast genom tillsats af stärkelse och möjligen andra ämnen kunde hafva bibragts

större tyngd, än som motsvarade vigten af deri ingående väfnader, syntes både statens

säkerhet emot möjliga missbruk och den nödvändiga enkelheten vid tullbehandlingen

kräfva, att tullrestitutionen icke gjordes beroende af de mer eller mindre skiljaktiga tullsatser,

hvilka voro bestämda för olika slag af väfnader, som i den ena eller andra artikeln

till större eller mindre del inginge, utan fasthellre bestämdes till ett visst belopp

per skålpund, motsvarande lägsta tullafgiften å något af de väfnadsslag, som kunde förutsättas

vara till dylika artiklar hufvudsakligen använda. Om ock maskinsömnadsfabrikationen

härigenom icke blefve tillgodosedd med restitution af hela den tullafgift, som förde

i vissa och måhända de flesta artiklar använda väfnadsmaterialierna blifvit erlagd,

skulle dock en sålunda bestämd restitution någorlunda motväga tyngden af den jemförelsevis

höga tullbeskattning, hvarmed väfnaderna nu äro hos oss belagda, och dymedelst

utjemna vilkoren för täflan inom andra länder, der maskinsömnadsfabrikationen i allmänhet

hade att vidkännas åtminstone någon tullbeskattning å sina väfnadsinaterialier.

På dessa skäl och då oblekt bomullsväfnad, hvarå tullafgiften nu vore bestämd till

25 öre skålpundet, vore det lägst tullbeskattade väfnadsslag, som skäligen kunde antagas

blifva, utan afsigt att missbruka tullrestitutionen, användt till förfärdigande för utförsel

af ifrågavarande arbeten, hemställde embetsverken, om icke i § 9 af tulltaxeunderrättelserna

kunde bland der uppräknade, till tullrestitution vid utförsel berättigade artiklar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 13.

intagas: »Maskinsydda bomulls- och linneartiklar, såsom skjortor, kragar, manchetter med

flera, under vilkor att de icke hufvudsakligen bestå af lägre tullbeskattad väfnad ån oblekt

bomullsväfnad», för hvilka artiklar restitutionen skulle utgöra 25 öre per skålpund. För

sådant fall borde jemväl uti punkten 2 af § 9 införas föreskrift derom, att tillverkaren

af maskinsydda bomulls- och linneartiklar skulle vid utförsel af sådana afgifva sin försäkran,

att artiklarne vore tillverkade af utrikes ifrån införda, behörigen förtullade väfnader,

hvarjemte embetsverken slutligen hemställde, att, om Kongl. Maj:t gillade deras

berörda förslag, handlingarne i ärendet måtte, såsom tillförene i likartadt fall, öfverlemnas

till Bevillnings-Utskottet, för att vid tulltaxans behandling komma under pröfning.

Då det torde vara ganska antagligt, att en marknad i utlandet verkligen kan

beredas den på senare tider i vårt land uppvuxna maskinsyfabrikationens alster, och det

alltid måste vara af vigt, att en näring icke genom tull-lagstiftningen förhindras att ernå

den utveckling, hvaraf den eljest kan vara mäktig, eftersom ett dylikt hinder både blir

en orättvisa mot sjelfva näringen och dessutom verkar skadligt i vidsträcktare kretsar,

hvarinom gagnet så för det allmänna som för den enskilde af en med framgång bedrifven

näring otvetydigt gör sig gällande, finner Utskottet, lika med embetsverken, det vara

önskvärdt, att restitution i detta fall må varda medgifven. Härvid maste dock noga

tillses, att en dylik rättighet icke leder till missbruk, eller att med andra ord tillverkaren

icke derigenom kan bereda sig en premie, hvilket skulle inträffa, derest han för sin tillverkning

kunde i någon större män begagna råämnen eller beredningsämnen, som vid

införseln kostat honom i tullafgifter mindre, än hvad han sedermera restitutionsvis finge

uppbära, när de utfördes såsom fullfärdiga fabriksalster. Då nu dertill kommer, att vid

utförseln af sådana artiklar, som de ifrågavarande, hvilka åro sammansatta af olika tullbeskattade

väfnader, svårighet möter att utröna de särskilda bestandsdelarnes art, helst

i vissa artiklar, t. ex. kragar och manchetter, ofta förekommer mellanlägg af tyg, som ej

är synligt på ytan, kan, såsom embetsverken ock synas hafva antagit, någon beräkning

svårligen ske för hvarje gång af värdet eller tullsatserna a de väfnader, som inga i de

till utförsel anmälda artiklarne, eller ens någon medeltullsats bestämmas utan äfventyr

att kunna gifva anledning till missbruk. Det är derföre som det, äfven om fabrikanten

derigenom icke i restitutionsbeloppet får ersättning för hela den tullafgilt som den af

honom bearbetade väfnaden dragit, torde åtminstone tills vidare vara lämpligast att ej

bestämma restitutionen högre än embetsverken ifrågasatt eller till det belopp, hvarmed

tullen utgår för oblekt bomullsväfnad eller det lägst tullbeskattade väfnadsslag, som skäligen

kan antagas blifva användt vid förfärdigandet af dessa arbeten.

Med biträdande således af embetsverkens förslag, hemställer Utskottet:

4:o

a) att bland de i § 9 af Tulltaxe-underrättelserna uppräknade,

till tullrestitution vid utförsel berättigade artiklar må intagas;

Maskinsydda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 13.

9

Maskinsydda bomulls- och linne-artiklar, såsom skjortor, kragar,

manchetter med flera, under vilkor att de icke hufvudsakligen bestå

af lägre tullbeskattad väfnad ån oblekt bomullsväfnad, samt att för

dessa artiklar restitutionen må utgöra 25 öre skålpundet; och

b) att i 2:dra punkten af nämnda § må införas föreskrift derom,

att tillverkaren af dylika artiklar vid utförsel deraf skall vid

angifningsinlagan bifoga sin under edelig förpligtelse afgifna och

med två vittnen bestyrkta försäkran, att artildarne äro tillverkade

af utrikes ifrån införda, behörigen förtullade väfnader; i följd hvaraf

9 § af Tulltaxe-underrättelserna skulle i nu ifrågavarande hänseenden

erhålla den förändrade lydelse, bilagda förslag utvisar.

Stockholm den 5 Maj 1873.

På Utskottets vägnar:

(lust. af Ugglas.

Bill. till Riksd. Prat. 1873. 5 Sami. 1 Afd. 12 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillnings-Utikottets Betänkande N:o 13,

/

TULL-TAXA,

att lända till efterrättelse från och med den

I ii fors el s
-

liiksmynt

Asfaltrör; hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg, ej

specificerade.

Qvantitet

för tullberäkningen.

Bobiner; hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg, eller

delar deraf, ej specificerade.

Borstbindarearbeten:

murare- och målareborstar; hänföras till Maskinerier,

redskap och verktyg, ej specificerade.

Deglar; hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg, ej

specificerade.

Fila!” hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg, ej

specificerade.

Glasmästarediainanter, infattade; hänföras till Maskinerier,

redskap och verktyg, ej specificerade.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevil In inf/s- Utskottets Betänkande N:o 13

11

Qvantitet

för tull- beräkningen.

Införsels-

tull.

Riksmynt.

Guttapercha — — — — — — — — — —

1

andra slag, ej specificerade, och som ej äro hänförliga

till Maskinerier, redskap och verktyg eller delar deraf —

1 skålpund

40

Instrument er:

handtverks-; tullbehandla såsom Maskinerier, redskap

och verktyg, eller delar deraf ej specificerade;

Musikaliska:

Jern:

gjutet:

gjutgods, allt annat ej specificeradt:

till jernvägsmateriel samt till maskinerier, eller delar

deraf; tullbehandla^ såsom Maskinerier, redskap och

verktyg, eller delar deraf, ej specificerade.

»midt eller valsadt:

jernvägsmateriel, maskinerier eller delar deraf; tull- behandlas såsom Maskinerier, redskap och verktyg

eller delar deraf, ej specificerade.

Kardor och Kardiåder; hänföras till Maskinerier, redskap

och verktyg eller delar deraf, ej specificerade.

Kautschuk:

andra slag, ej specificerade, och som ej äro hänförliga

till Maskinerier, redskap och verktyg eller delar deraf

l skålpund

40

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 13.

Qvantitet

Införsels-

för tull-

tull.

beräkningen.

Riksmynt.

Liar; hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg, ej

specificerade.

Pensla!” hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg, ej

specificerade.

Baspar; hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg, ej

specificerade.

Rör:

af jern eller annan metall, äfvensom tegelrör; hänföras

till Maskinerier, redskap och verktyg, eller delar deraf,

ej specificerade.

Saxar: skräddare-, trädgårds-, ull- och öfverskärare- samt

saxar till klippning af plåtar och bleck; hänföras till

Maskinerier, redskap och verktyg, ej specificerade.

Skrubbor; hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg,

ej specificerade.

Skyfflar och skaror af jern; hänföras till Maskinerier,

redskap och verktyg, ej specificerade.

Smergeltlllk; hänföres till Maskinerier, redskap och verktyg,

ej specificerade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

B evillnincjs-Ut skottets Betänkande N-.o 13.

i:i

Qvantitet

Införsels-

för tull-

tull.

beräkningen.

Riksmynt.

Spadar; hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg, ej

specificerade.

Symaskiner; hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg,

ej specificerade.

Sågar, försedda med skaft; hänföras till Maskinerier, redskap

och verktyg, ej specificerade.

Sågblad och sågbladsänxnen eller otaggade sågblad; hänföras

till Maskinerier, redskap och verktyg eller delar

deraf, ej specificerade.

Yxor; hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg, ej

specificerade.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

B (vulning s- Utskott ets Betänkande N:o 13.

Underrättelser

om hvad vid Taxans tillämpning iakttagas bör.

(Nuvarande lydelse.)

§ 9.

Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt råämne inrikes

tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 centner raffineradt socker, alla slag...... .... 9 R:dr 60 öre.

» 1 butelj punsch.................— » 19 »

v 1 skålpund tobak, arbetad, alla slag.........— » 14 »

» 1 d:o s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt, af bomull . — » 8 »

» 1 d:o » » » » af ull . . . — » 10 »

» 1 d:o bomullsväfnad af garn i finhet N:o 26 eller derutöfver,

efter engelsk beräkning .... — » 8 »

» 1 d:o linneväfnad..............— » 10 »

» 1 d:o jutegarnsväfnad............— » 5 »

hvarvid för öfrigt iakttages:

l:o att'' af de i vigt här upptagna varor minst 100 skålpund af hvardera och af

punsch minst 100 buteljer skola till export angifvas och på en gång afsändas;

2:o att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under edelig förpligtelse

afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att varan är svensk tillverkning

och af utländskt råämne, för hvilket full införselstull blifvit erlagd, äfvensom om

flamgarn och väfnader, att de äro tillverkade af utrikes spunnet garn, och att, hvad

särskilt angår bomullsväf''nader, garnet deri i finhet uppgår till N:o 26 eller deröfver,

efter engelsk beräkning; kommande detta bevis att biläggas tullkammare-journalen å den

tullplats, hvarifrån varan utföres; och

s. 15 Kontrollera mot PDF

BeviUnings-Utskottets Betänkande N:o 13.

15

Under rättelser

om hvad vid Taxans tillämpning iakttagas bör.

(Föreslagen lydelse.)

§ 9.

Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt råämne inrikes

tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 centner raffineradt socker, alla slag.........9 R:dr 60 öre.

1 butelj punsch........

1 skålpund tobak, arbetad, alla slag

19

14

8

10

» 1 d:o s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt, af bomull . —

» 1 d:o » » » » af ull . . . —

» 1 d:o bomullsväfnad af garn i finhet N:o 26 eller derutöfver,

efter engelsk beräkning .... — » 8 »

» 1 d:o linneväfnad..............— » 10 »

» 1 d:o rnaskinsydda bomulls- och linneartiklar, såsom

skjortor, kragar, manchetter med flera, under

vilkor att de icke hufvudsakligen bestå af

lägre tullbeskattad väfnad, ån oblekt bomullsväfnad,

.............— » 25 »

hvarvid för öfrigt iakttages:

l:o att af de i vigt här upptagna varor minst 100 skålpund af hvardera och af

punsch minst 100 buteljer skola till export angifvas och på en gång afsändas;

2:o att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under edelig förpligtelse

afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att varan är svensk tillverkning

och af utländskt råämne, för hvilket full införselstull blifvit erlagd, eller beträffande

flamgarn och väfnader, att de äro inom landet tillverkade af utrikes spunnet och behörigen

förtulladt garn, och i fråga om rnaskinsydda bomulls- och linneartiklar, att de åro inom

landet tillverkade af utrikes ifrån införda, behörigen förtullade väfnader; skolande denna

försäkran derjemte, hvad särskildt angår bomullsväf väder, som till utförsel angifvas, inne
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillnings^Utskottets Betänkande N:o 13.

hålla, att garnet deri i finhet uppgår till N:o 26 eller deröfver efter engelsk beräkning;

och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammare-journalen å den tullplats, hvarifrån

varan utföres; och

STOCKHOLM, tryckt bos A. Holmberg & Comp., 1873.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.