Betänkande, angående åtskilliga ännu oafgjorda frågor rörande Tidlbevillningen. Angående vissa delar af tulltaxan, hvarom Riksdagen ännu icke fattat hufvudsakligt beslut, likasom i fråga om de af Utskottet erforderliga ansedda ändringar i de vid nämnda taxa fogade Underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör, går Utskottet nu att afgifva yttrande.
1873-05-05 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1873:13, Betänkande, angående åtskilliga ännu oafgjorda frågor rörande Tidlbevillningen. Angående vissa delar af tulltaxan, hvarom Riksdagen ännu icke fattat hufvudsakligt beslut, likasom i fråga om de af Utskottet erforderliga ansedda ändringar i de vid nämnda taxa fogade Underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör, går Utskottet nu att afgifva yttrande.
Dokumentets text
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 13.
3
5:o att i underdånig skrifvelse, med anmälan af Riksdagens
beslut angående den personliga sjukvårdsafgiften, tillika hos
Kong], Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes utfärda allmän författning
i ämnet och deri meddela de föreskrifter, som kunna vara
erforderliga angående förvaltningen och redovisningen af de genom
den personliga sjukvårdsafgiften inflytande medel samt granskningen
af de sjukvårdsanstalters förvaltning, hvilka dessa medel tillgodokommmit.
Stockholm den 5 Maj 1873.
På Utskottets vägnar:
(just. af Ugglas.
JW:o IS.
Ank. till Riksd. Kansli d. 5 Maj 1873, kl. 1 e. m.
Betänkande, angående åtskilliga ännu oafgjorda frågor rörande
Tidlbevillningen.
Angående vissa delar af tulltaxan, hvarom Riksdagen ännu icke fattat hufvudsakligt
beslut, likasom i fråga om de af Utskottet erforderliga ansedda ändringar i de
vid nämnda taxa fogade Underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör,
går Utskottet nu att afgifva yttrande.
I lista punkten af Utskottets betänkande N:o 3 angående tullbevillningen hade
Utskottet hemställt, att bestämmandet af tullsatserna å såväl Aether och Aether spirituosus,
som Bränvin och Sprit måtte få anstå, tilldess Riksdagen fattat beslut om beskattningen
af den''inhemska bränvinstillverkningen, till hvilken hemställan Riksdagens båda Kamrar
lemnat sitt bifall.
Aethery Aetherspirituosus,
Bränvin och
Sprit.
4
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 13.
Förändrade
hänvisningar
för åtskilliga
artiklar.
Som Riksdagen emellertid bibehållit tillverkningsafgiften å bränvin vid dess nuvarande
belopp åt 80 öre per kanna, har Utskottet ansett sig icke ega anledning att
föreslå någon ändring i tullsatserna å nyssuppräknade artiklar, hvilket Utskottet
ko
skolat för Riksdagen anmäla.
Då Utskottet i sitt förrberörde betänkande N:o 3 framställde förslag om ändring
af gällande bestämmelser i tulltaxan angående såväl Bedskap, Maskinerier och Verktyg,
som Tobak, påkallades deraf smärre redaktionsförändringar i de hänvisningar, som funnos
meddelade vid åtskilliga andra i taxan upptagne artiklar, och hade Utskottet sammanfört
dessa redaktionsförslag i betänkandets 20:de punkt, hvilken emellertid blef af båda Kamrarne
till Utskottet återförvist. Deri af Andra Kammaren beslutade återremissen torde
hafva varit en omedelbar följd af Kammarens förut meddelade afslag å hvad Utskottet
tillstyrkt i fråga om hufvudrubrikerna för artiklarne Redskap, Maskinerier och Verktyg
samt Tobak, och då Riksdagen numera beslutat bibehållandet i oförändradt skick af
gällande tallbestämmelser angående Tobak, har naturligtvis Utskottets förslag om ändrade
hänvisningar i taxan för de artiklar, som skola tullbehandlas enligt hufvudrubriken för
Tobak, äfven förfallit.
Deremot och då Riksdagen, efter omröstning jemlikt 65 § Riksdagsordningen, bifallit
Utskottets förslag om tullfrihet för »Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar deraf,
ej specificerade», torde i följd deraf vara behöfligt, att de af Utskottet förra gången
ifrågasatta ändringar i redaktionen af de hänvisningar, hvilka förekomma vid sådana
artiklar, som böra tullbehandlas enligt bestämmelserna i sistnämnda hnfvudrubrik, varda
iakttagna.
Rörande en af dessa artiklar, nemligen Instrumenter, yrkades dock i båda Kamrarne
en ändring i Utskottets förslag. Under rubriken Instrumenter upptagas nu i första
momentet »Fältskärs-, matematiska, optiska, fysiska och navigations-, med eller utan
fodral, alla slag, derunder inbegripna monterade optiska glas samt barometrar och termometrar».
för hvilka slags instrumenter tullen utgör 15 öre pr skålpund. I detta moment
hade Utskottet ej ifrågasatt någon ändring. Det andra momentet åter, som handlar om
handtverksinstrumenter, hvilka hittills tullbehandlats såsom verktyg, borde enligt Utskottets
förslag undergå en redaktionsförändring, så att hänvisningen komme i öfverstämmelse med
den nya hufvudrubriken: Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar deraf, ej specificerade.
Det ändringsyrkande, som af en talare i hvardera Kammaren gjordes vid denna
punkt, afsåg deremot, att den nuvarande bestämmelsen angående handtverksinstrumenter
.skulle utbytas mot följande stadgande: »Instrumenter af hvilket ämne som helst för näringarnes
behof och som kunna hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg — fria.»
Nu är först och främst klart, att ett sådant stadgande — hvilket ock var af de talare,
som derom väckte förslag, afsedt — skulle komma att omfatta ej blott handtverksinstrumenter,
utan jemväl åtskilliga af de iostrumenter, som nu hänföras under första momentet.
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 13.
5
hvarföre detta förslags antagande skalle nödvändiggöra en förändring jemväl i l:a momentet
i syfte att uppdraga er, gräns mellan deri omförmälda Instrumenter »för näringarnes
behof» och andra slag, hvilka väl fortfarande skulle vara underkastade tullafgift. Med
afseende å beskaffenheten af en del af dessa instrumenter, såsom t. ex. de fysiska, optiska
och matematiska, torde dock en sådan gräns vara ganska svår att bestämma, och genom
att inskränka sig till ett enkelt stadgande derom, att tullfriheten skulle bero endast derpå,
om instrumentet vore afsedt för näringarnes behof eller ej, skulle man säkerligen i många
fall vålla svårigheter vid taxans tillämpning, hvarföre, och då dertill kommer, att Utskottet
jemväl ur formel synpunkt hyser betänklighet vid att biträda berörda yrkande, såsom
varande vidsträcktare, Än det Utskottets förslag, som föranledt detsamma och hvilket
tillkommit endast på grund af den motionsrätt, som tillkommer Bevillnings-Utskottet,
Utskottet anser sig böra med vidblifvande af sitt förra förslag, för såvidt detta icke numera
förfallit, hemställa:
2:o
att Riksdagen må godkänna den förändrade lydelse, som enligt
bifogade taxeförslag blifvit gifven åt de hänvisningar, som i taxan
meddelas angående artiklarne: Asfaltrör, Bobiner, Borstbindare
arbeten,
Deglar, Filar, Glasmästarediamanter, Guttapercha, Instrumenter,
Jern, Kardor och Källåder, Kautschuk, Liar, Penslar,
Raspar, Rör, Saxar. Skrubbor, Skyfflar och Skåror, Smergelduk,
Spadar, Symaskiner, Sågar, Sågblad och Sågbladsåmnen samt Yxor.
I § 9 af Tulltaxeunderrättelserna upptages bland de af utländskt råämne inrikes
tillverkade varor, vid hvilkas utförsel sjöledes från stapelstad restitution är medgifven,
jemväl jutegarnsväfnad, för hvilken restitutionen utgör 5 öre per skålpund, men då Riksdagen
numera bifallit Utskottets i punkten 7 af betänkandet N:o 3 framställda förslag
om tullfrihet för ofärgadt och oblekt jutegarn, samt grunden för den hittills med afseende
å bär i landet af utländskt garn tillverkad jutegarnsväfnad medgifna tullrestitutionen
således bortfallit, hemställes,
3:o
att ur § 9 af Tulltaxeunderrättelserna må uteslutas hvad deri finnes
stadgadt rörande tullrestitution vid utförsel af jutegarnsväfnad.
Genom remiss den 21 nästlidne Mars har Kongl. Maj:t till Bevillnings-Utskottet
öfverlemnat handlingarne rörande en af enskild person hos Kongl. Maj:t väckt fråga om
nedsättning af gällande tullsatser för sådana linne- och bomullsväfnader, som vid fabrikstillverkning
af maskinsydda linne- och boinullsartiklar erfordrades, eller ock om drawback
vid utförsel af de maskinsydda artiklarne.
I berörda underdåniga ansökning förmäles, bland annat, att endast den tillverkning,
sökanden här i staden allt sedan år 1860 bedrifvit af maskinsydda linne- och
Tulltaxeunder
rättelserna.
Jutegarns
väfnad.
Maskinsydda
bomulls- och
linneartiklar.
6
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 13.
bomullsartiklar, numera utvecklat sig till sådan betydenhet, att försäljningsbeloppet under
året uppginge till 440.000 R:dr R:mt; och att antalet af i fabriken sysselsatta arbetare
utgjorde 480 samt årliga arbetslönerna 152,000 R:dr. Den inhemska fabrikationen af
maskinsydda bomulls- och linneartiklar kunde ock för närvarande icke allenast fylla landets
eget behof af nyssnämnde artiklar, utan ock arbeta för den utländska marknaden,
detta sistnämnda dock med framgång, endast såvida de hinder, som tull-lagstiftningen
lade i vägen för en sådan rörelsens utveckling, blefve undanröjda. Man borde ej heller
förbise den för det allmänna gagnande verksamhet, maskinsyfabrikerna utöfvade genom
det tillfälle till arbetsförtjenst de lemnade, i hvilket afseende man särskildt borde bemärka,
hurusom derigenom jemväl husslöjden i betydlig mån befordrades, i det nemligen
en mängd arbeten, bestående i handsömnad, lämpligast verkställdes i hemmen, hvilket
handarbete icke utgjorde någon obetydlighet, då t. ex. ensamt för sömnad af knapphål
från sökandens fabrik under ett år utbetalts arbetslöner till belopp af 45,000 R:dr. För
att emellertid denna industri skulle kunna på önskligt sätt utveckla sig, vore nödvändigt
att den på den utländska marknaden kunde uppträda täflande med de engelska, tyska
och franska maskinsyfabrikerna, hvilka för närvarande hade den fördelen att kunna förse
sig med inhemska väfnader till förarbetning, hvarföre priset å deras fabrikater ej behöfde
belastas med någon förhöjning för tull och andra afgälder i och för sjelfva stoffet till
fabrikationen. Inom vårt land åter frambringades icke just sådana linne- och bomullsväfnader,
som voro lämpliga till förarbetning vid maskinsyfabrikerna, hvilket bevisades deraf,
att sökanden under förlidna år intill November månad erlagt i tull för af honom införda
utländska väfnader öfver 23,000 R:dr. Tull-lindring skulle derföre, enligt sökandens förmenande,
vara en mäktig häfstång för denna industris befrämjande, men om hinder derför
skulle möta i bestående förhållanden, hemställde sökanden i underdånighet, huruvida
icke maskinsyfabrikationen i Sverige vid utförsel af sina fabrikater vore förtjent af att
erhålla drawback, hvarvid, då flera af dessa fabrikater voro sammansatta af olika tullbeskattade
linne- och bomullsväfnader, och svårighet kunde möta att vid tillämpningen
beräkna drawbacken efter de olika tullsatserna, ett medelbelopp af dessa förmenades
kunna bestämmas till grund för drawbackens beräkning.
Öfver denna ansökning hafva, enligt nådig befallning, Kommers-kollegium och
General-tullstyrelsen den 19 sistlidne Februari afgifvit gemensamt underdånigt utlåtande,
hvilket Utskottet, för frågans närmare belysning, anhåller att få fullständigt återgifva.
Embetsverken yttra, att de väl icke voro i tillfälle att närmare bedöma tillförlitligheten af
åtskilliga bland de faktiska uppgifter, sökandens framställning innehölle, men också saknade
anledning att ifrågasätta dessa uppgifters riktighet. Vid sådant förhållande ansågo sig
embetsverken böra uttala den mening, att den gjorda framställningen vore förtjent af uppmärksamhet,
särdeles i betraktande deraf, dels att den inhemska tillverkningen af linneoch
bomullsväfnader, med hänsigt vare sig till väfnadernas beskaffenhet eller till deras
pris, icke motsvarade maskinsömnads-fabrikationens verkliga behof, och dels att de här
Stadgade tullafgifter å dylika väfnader voro alltför höga, för att artiklar, här tillverkade
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 13.
7
af sålunda beskattade väfnader, skulle, utan drawback vid utförsel, kunna uthålla täflan
på den främmande marknaden.
Sistnämnda omständigheter och ännu mera den allmänna förbrukningens billiga
anspråk på nedsättning i de höga tullafgifter, med Indika mångfaldiga alster af väfnadsindustrien
liksom flera andra förnödenhetsvaror ännu i vårt land voro belagda, syntes
nogsamt påkalla en allmännare revision af gällande tulltaxa; men ehuru embetsverken
funne sig af ämnets behandling föranlåtne att antyda denna tanke, insågo de mer än
väl, att någon åtgärd i den antydda riktningen icke i sammanhang med förevarande fråga
lämpligen borde bringas å bane.
Icke ens en partiel tullnedsättning, såsom sökanden alternativt hemställt, torde vid
detta tillfälle ifrågasättas, desto mindre som en dylik nedsättning, för att någorlunda
motsvara ändamålet, borde omfatta flera olika väfnadsslag af både linne och bomull och
ingalunda kunde genomföras utan betänkliga rubbningar af det i gällande taxa afvägda
inbördes förhållandet emellan dessa och mångfaldiga andra tullsatser.
Enda lämpliga utvägen att för närvarande befrämja den ifrågavarande näringsverksamhetens
utveckling till förmåga att uppträda täflande på den utländska marknaden
skulle således bestå i beviljande vid utförsel af maskinsydda linne- och boinullsartiklar
af restitution utaf något belopp, som kunde någorlunda motsvara erlagd tull för de utländska
väfnader, hvilka i artiklarne inginge.
Då ifrågavarande artiklar i de flesta fäll torde utgöra mer och mindre synbar
sammansättning af olika tullbeskattade väfnader/och dessutom vid utförseln i fullfärdigt
skick oftast genom tillsats af stärkelse och möjligen andra ämnen kunde hafva bibragts
större tyngd, än som motsvarade vigten af deri ingående väfnader, syntes både statens
säkerhet emot möjliga missbruk och den nödvändiga enkelheten vid tullbehandlingen
kräfva, att tullrestitutionen icke gjordes beroende af de mer eller mindre skiljaktiga tullsatser,
hvilka voro bestämda för olika slag af väfnader, som i den ena eller andra artikeln
till större eller mindre del inginge, utan fasthellre bestämdes till ett visst belopp
per skålpund, motsvarande lägsta tullafgiften å något af de väfnadsslag, som kunde förutsättas
vara till dylika artiklar hufvudsakligen använda. Om ock maskinsömnadsfabrikationen
härigenom icke blefve tillgodosedd med restitution af hela den tullafgift, som förde
i vissa och måhända de flesta artiklar använda väfnadsmaterialierna blifvit erlagd,
skulle dock en sålunda bestämd restitution någorlunda motväga tyngden af den jemförelsevis
höga tullbeskattning, hvarmed väfnaderna nu äro hos oss belagda, och dymedelst
utjemna vilkoren för täflan inom andra länder, der maskinsömnadsfabrikationen i allmänhet
hade att vidkännas åtminstone någon tullbeskattning å sina väfnadsinaterialier.
På dessa skäl och då oblekt bomullsväfnad, hvarå tullafgiften nu vore bestämd till
25 öre skålpundet, vore det lägst tullbeskattade väfnadsslag, som skäligen kunde antagas
blifva, utan afsigt att missbruka tullrestitutionen, användt till förfärdigande för utförsel
af ifrågavarande arbeten, hemställde embetsverken, om icke i § 9 af tulltaxeunderrättelserna
kunde bland der uppräknade, till tullrestitution vid utförsel berättigade artiklar
8
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 13.
intagas: »Maskinsydda bomulls- och linneartiklar, såsom skjortor, kragar, manchetter med
flera, under vilkor att de icke hufvudsakligen bestå af lägre tullbeskattad väfnad ån oblekt
bomullsväfnad», för hvilka artiklar restitutionen skulle utgöra 25 öre per skålpund. För
sådant fall borde jemväl uti punkten 2 af § 9 införas föreskrift derom, att tillverkaren
af maskinsydda bomulls- och linneartiklar skulle vid utförsel af sådana afgifva sin försäkran,
att artiklarne vore tillverkade af utrikes ifrån införda, behörigen förtullade väfnader,
hvarjemte embetsverken slutligen hemställde, att, om Kongl. Maj:t gillade deras
berörda förslag, handlingarne i ärendet måtte, såsom tillförene i likartadt fall, öfverlemnas
till Bevillnings-Utskottet, för att vid tulltaxans behandling komma under pröfning.
Då det torde vara ganska antagligt, att en marknad i utlandet verkligen kan
beredas den på senare tider i vårt land uppvuxna maskinsyfabrikationens alster, och det
alltid måste vara af vigt, att en näring icke genom tull-lagstiftningen förhindras att ernå
den utveckling, hvaraf den eljest kan vara mäktig, eftersom ett dylikt hinder både blir
en orättvisa mot sjelfva näringen och dessutom verkar skadligt i vidsträcktare kretsar,
hvarinom gagnet så för det allmänna som för den enskilde af en med framgång bedrifven
näring otvetydigt gör sig gällande, finner Utskottet, lika med embetsverken, det vara
önskvärdt, att restitution i detta fall må varda medgifven. Härvid maste dock noga
tillses, att en dylik rättighet icke leder till missbruk, eller att med andra ord tillverkaren
icke derigenom kan bereda sig en premie, hvilket skulle inträffa, derest han för sin tillverkning
kunde i någon större män begagna råämnen eller beredningsämnen, som vid
införseln kostat honom i tullafgifter mindre, än hvad han sedermera restitutionsvis finge
uppbära, när de utfördes såsom fullfärdiga fabriksalster. Då nu dertill kommer, att vid
utförseln af sådana artiklar, som de ifrågavarande, hvilka åro sammansatta af olika tullbeskattade
väfnader, svårighet möter att utröna de särskilda bestandsdelarnes art, helst
i vissa artiklar, t. ex. kragar och manchetter, ofta förekommer mellanlägg af tyg, som ej
är synligt på ytan, kan, såsom embetsverken ock synas hafva antagit, någon beräkning
svårligen ske för hvarje gång af värdet eller tullsatserna a de väfnader, som inga i de
till utförsel anmälda artiklarne, eller ens någon medeltullsats bestämmas utan äfventyr
att kunna gifva anledning till missbruk. Det är derföre som det, äfven om fabrikanten
derigenom icke i restitutionsbeloppet får ersättning för hela den tullafgilt som den af
honom bearbetade väfnaden dragit, torde åtminstone tills vidare vara lämpligast att ej
bestämma restitutionen högre än embetsverken ifrågasatt eller till det belopp, hvarmed
tullen utgår för oblekt bomullsväfnad eller det lägst tullbeskattade väfnadsslag, som skäligen
kan antagas blifva användt vid förfärdigandet af dessa arbeten.
Med biträdande således af embetsverkens förslag, hemställer Utskottet:
4:o
a) att bland de i § 9 af Tulltaxe-underrättelserna uppräknade,
till tullrestitution vid utförsel berättigade artiklar må intagas;
Maskinsydda
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 13.
9
Maskinsydda bomulls- och linne-artiklar, såsom skjortor, kragar,
manchetter med flera, under vilkor att de icke hufvudsakligen bestå
af lägre tullbeskattad väfnad ån oblekt bomullsväfnad, samt att för
dessa artiklar restitutionen må utgöra 25 öre skålpundet; och
b) att i 2:dra punkten af nämnda § må införas föreskrift derom,
att tillverkaren af dylika artiklar vid utförsel deraf skall vid
angifningsinlagan bifoga sin under edelig förpligtelse afgifna och
med två vittnen bestyrkta försäkran, att artildarne äro tillverkade
af utrikes ifrån införda, behörigen förtullade väfnader; i följd hvaraf
9 § af Tulltaxe-underrättelserna skulle i nu ifrågavarande hänseenden
erhålla den förändrade lydelse, bilagda förslag utvisar.
Stockholm den 5 Maj 1873.
På Utskottets vägnar:
(lust. af Ugglas.
Bill. till Riksd. Prat. 1873. 5 Sami. 1 Afd. 12 Höft.
2
10
Bevillnings-Utikottets Betänkande N:o 13,
/
TULL-TAXA,
att lända till efterrättelse från och med den
I ii fors el s
-
liiksmynt
Asfaltrör; hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg, ej
specificerade.
Qvantitet
för tullberäkningen.
Bobiner; hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg, eller
delar deraf, ej specificerade.
Borstbindarearbeten:
murare- och målareborstar; hänföras till Maskinerier,
redskap och verktyg, ej specificerade.
Deglar; hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg, ej
specificerade.
Fila!” hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg, ej
specificerade.
Glasmästarediainanter, infattade; hänföras till Maskinerier,
redskap och verktyg, ej specificerade.
Bevil In inf/s- Utskottets Betänkande N:o 13
11
Qvantitet
för tull- beräkningen.
Införsels-
tull.
Riksmynt.
Guttapercha — — — — — — — — — —
1
andra slag, ej specificerade, och som ej äro hänförliga
till Maskinerier, redskap och verktyg eller delar deraf —
1 skålpund
40
Instrument er:
handtverks-; tullbehandla såsom Maskinerier, redskap
och verktyg, eller delar deraf ej specificerade;
Musikaliska:
Jern:
gjutet:
gjutgods, allt annat ej specificeradt:
till jernvägsmateriel samt till maskinerier, eller delar
deraf; tullbehandla^ såsom Maskinerier, redskap och
verktyg, eller delar deraf, ej specificerade.
»midt eller valsadt:
jernvägsmateriel, maskinerier eller delar deraf; tull- behandlas såsom Maskinerier, redskap och verktyg
eller delar deraf, ej specificerade.
Kardor och Kardiåder; hänföras till Maskinerier, redskap
och verktyg eller delar deraf, ej specificerade.
Kautschuk:
andra slag, ej specificerade, och som ej äro hänförliga
till Maskinerier, redskap och verktyg eller delar deraf
l skålpund
40
12
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 13.
Qvantitet
Införsels-
för tull-
tull.
beräkningen.
Riksmynt.
Liar; hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg, ej
specificerade.
Pensla!” hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg, ej
specificerade.
Baspar; hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg, ej
specificerade.
Rör:
af jern eller annan metall, äfvensom tegelrör; hänföras
till Maskinerier, redskap och verktyg, eller delar deraf,
ej specificerade.
Saxar: skräddare-, trädgårds-, ull- och öfverskärare- samt
saxar till klippning af plåtar och bleck; hänföras till
Maskinerier, redskap och verktyg, ej specificerade.
Skrubbor; hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg,
ej specificerade.
Skyfflar och skaror af jern; hänföras till Maskinerier,
redskap och verktyg, ej specificerade.
Smergeltlllk; hänföres till Maskinerier, redskap och verktyg,
ej specificerade.
opaginerad Kontrollera mot PDF
B evillnincjs-Ut skottets Betänkande N-.o 13.
i:i
Qvantitet
Införsels-
för tull-
tull.
beräkningen.
Riksmynt.
Spadar; hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg, ej
specificerade.
Symaskiner; hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg,
ej specificerade.
Sågar, försedda med skaft; hänföras till Maskinerier, redskap
och verktyg, ej specificerade.
Sågblad och sågbladsänxnen eller otaggade sågblad; hänföras
till Maskinerier, redskap och verktyg eller delar
deraf, ej specificerade.
Yxor; hänföras till Maskinerier, redskap och verktyg, ej
specificerade.
14
B (vulning s- Utskott ets Betänkande N:o 13.
Underrättelser
om hvad vid Taxans tillämpning iakttagas bör.
(Nuvarande lydelse.)
§ 9.
Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt råämne inrikes
tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:
för 1 centner raffineradt socker, alla slag...... .... 9 R:dr 60 öre.
» 1 butelj punsch.................— » 19 »
v 1 skålpund tobak, arbetad, alla slag.........— » 14 »
» 1 d:o s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt, af bomull . — » 8 »
» 1 d:o » » » » af ull . . . — » 10 »
» 1 d:o bomullsväfnad af garn i finhet N:o 26 eller derutöfver,
efter engelsk beräkning .... — » 8 »
» 1 d:o linneväfnad..............— » 10 »
» 1 d:o jutegarnsväfnad............— » 5 »
hvarvid för öfrigt iakttages:
l:o att'' af de i vigt här upptagna varor minst 100 skålpund af hvardera och af
punsch minst 100 buteljer skola till export angifvas och på en gång afsändas;
2:o att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under edelig förpligtelse
afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att varan är svensk tillverkning
och af utländskt råämne, för hvilket full införselstull blifvit erlagd, äfvensom om
flamgarn och väfnader, att de äro tillverkade af utrikes spunnet garn, och att, hvad
särskilt angår bomullsväf''nader, garnet deri i finhet uppgår till N:o 26 eller deröfver,
efter engelsk beräkning; kommande detta bevis att biläggas tullkammare-journalen å den
tullplats, hvarifrån varan utföres; och
BeviUnings-Utskottets Betänkande N:o 13.
15
Under rättelser
om hvad vid Taxans tillämpning iakttagas bör.
(Föreslagen lydelse.)
§ 9.
Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt råämne inrikes
tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:
för 1 centner raffineradt socker, alla slag.........9 R:dr 60 öre.
1 butelj punsch........
1 skålpund tobak, arbetad, alla slag
19
14
8
10
» 1 d:o s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt, af bomull . —
» 1 d:o » » » » af ull . . . —
» 1 d:o bomullsväfnad af garn i finhet N:o 26 eller derutöfver,
efter engelsk beräkning .... — » 8 »
» 1 d:o linneväfnad..............— » 10 »
» 1 d:o rnaskinsydda bomulls- och linneartiklar, såsom
skjortor, kragar, manchetter med flera, under
vilkor att de icke hufvudsakligen bestå af
lägre tullbeskattad väfnad, ån oblekt bomullsväfnad,
.............— » 25 »
hvarvid för öfrigt iakttages:
l:o att af de i vigt här upptagna varor minst 100 skålpund af hvardera och af
punsch minst 100 buteljer skola till export angifvas och på en gång afsändas;
2:o att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under edelig förpligtelse
afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att varan är svensk tillverkning
och af utländskt råämne, för hvilket full införselstull blifvit erlagd, eller beträffande
flamgarn och väfnader, att de äro inom landet tillverkade af utrikes spunnet och behörigen
förtulladt garn, och i fråga om rnaskinsydda bomulls- och linneartiklar, att de åro inom
landet tillverkade af utrikes ifrån införda, behörigen förtullade väfnader; skolande denna
försäkran derjemte, hvad särskildt angår bomullsväf väder, som till utförsel angifvas, inne
-
16
Bevillnings^Utskottets Betänkande N:o 13.
hålla, att garnet deri i finhet uppgår till N:o 26 eller deröfver efter engelsk beräkning;
och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammare-journalen å den tullplats, hvarifrån
varan utföres; och
STOCKHOLM, tryckt bos A. Holmberg & Comp., 1873.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.