Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga proposition om antagande af förslag till förordning om. beskattning af hvitbetssockertillvérkningen i riket, dels väckt motion angående bestämmelser i afseende d nämnda beskattning. Till Bevillnings-Utskottets behandling hafva Kamrarne hänvisat såväl Kongl. Maj:ts förenämnda nådiga proposition

1873-05-05 · 25 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 24 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1873:14, Betänkande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga proposition om antagande af förslag till förordning om. beskattning af hvitbetssockertillvérkningen i riket, dels väckt motion angående bestämmelser i afseende d nämnda beskattning. Till Bevillnings-Utskottets behandling hafva Kamrarne hänvisat såväl Kongl. Maj:ts förenämnda nådiga proposition

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

1

W:o 14.

Ant. till Riksd. Kansli den 6 Maj 1873, ld. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga proposition

om antagande af förslag till förordning om. beskattning

af hvitbetssockertillvérkningen i riket, dels väckt motion

angående bestämmelser i afseende d nämnda beskattning.

Till Bevillnings-Utskottets behandling hafva Kamrarne hänvisat såväl

Kongl. Maj:ts förenämnda nådiga proposition (N:o 44) med förslag till

förordning angående beskattning af livitbetssockertillverkningen i riket,

som en inom Andra Kammaren af Herr C. A. Larsson väckt motion

(N:o 187) med förslag till bestämmelser i afseende på nämnda beskattning,

i anledning hvaraf Utskottet nu går att afgifva betänkande i detta

ämne.

Af den nådiga propositionen inhemtas, att i anledning af Riksdagens

skrifvelse den 11 Maj 1869, hvaruti Riksdagen dels anmält sitt beslut

om införande af beskattning af livitbetssockertillverkningen i riket, att

från den 1 Juli innevarande år utgå med belopp, som för tiden intill

den 1 Juli 1885 bestämdes att efter hand stiga i förhållande till införseltullen

å utländskt råsocker, dels ock, med förmälan att af de för beskattning

af berörda näring i utlandet använda methoder den i Belgien

antagna, som grundade sig på den utpressade eller urlakade saftens

mängd och egentliga vigt, syntes Riksdagen förenad med de minsta

olägenheter och på samma gång, såsom fullt betryggande för statens

rätt och medgifvande en särdeles enkel kontroll, ega bestämda företräden

framför de öfriga methoderna, meddelat bestämmelser i afseende

å beräkningen af den beskattningspligtiga sockerqvantiteten uti hvitrik.

till lliksd. Prof. 1873. 5 Sami. 1 Afd. 13 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 14.

betssaft afsedcl till sockerberedning, — Kongl. Maj:t, som delade Riksdagens

åsigt om lämpligheten deraf, att ifrågavarande näring, till befrämjande

af dess utveckling inom riket, för någon tid tillförsäkrades

att ej utöfver vissa gränser åläggas beskattning, men ansåg fastställande

af sättet för denna beräkning böra tills vidare anstå i afvaktan på erforderlig

fullständig utredning rörande de i andra länder antagna beskattningsmethoders

fördelar och olägenheter, den 15 Oktober 1869

utfärdat nådig kungörelse angående Riksdagens beslut i förenämnda

hänseende och i sammanhang dermed anbefallt Kommerse-kollegium,

att, efter åstadkommande af sådan utredning, söm nyss är sagdt, till

Kongl. Maj:t inkomma icke blott med yttrande rörande den lämpligaste

grunden för beräknande af skatten å hvitbetssockertillverkningen utan

ock med förslag till de på grund deraf erforderliga reglementariska

stadganden; att med anledning häraf Kommerse-kollegium enligt erhållet

nådigt bemyndigande uppdragit åt Adjunkten vid universitet i

Lund, Filosofie Doktorn Johan Lang att på allmän bekostnad företaga en

resa till Belgien, Frankrike och Tyska tullföreningens stater för inhemtande

om kännedom om derstädes uti ifrågavarande hänseende använda

beskattningsmethoder och olika kontroller, hvarefter, sedan Adjunkten

Lang fullgjort detta uppdrag och afgifvit en omfattande berättelse

om sina derunder gjorda iakttagelse]'', en särskild kommission, enligt

Kommerse-kollegii hemställan, varit för utarbetande af förslag i

ämnet tillsatt och den 28 September nästlidne år afgifvit underdånigt betänkande

(hvithet betänkande jemte Adjunkten Langs reseberättelse

blifvit bland Riksdagens ledamöter utdeladt) och i hvilket betänkande

kommissionen, beträffande de vigtigaste bland de i fremmande länder

tillämpade methoder för hvitbetssockerbeskattning, hufvudsakligen anfört:

att i de till Tyska tullföreningen hörande stater skatten utginge

efter de till sockertillverkningen använda betornas vigt, hvilken, der råa

betor användas, af kontrolltjenstemän utröntes omedelbart innan betorna

inmatades i rif- och skärmaskinerna och der torkade betor ixtgjorde råmaterialet,

innan dessa fylldes i urlakningskärlen; att i Belgien, likasom

i Nederländerna, beskattningen i sjelfva vexvket äfven vore en råvaiuibeskattning,

ehuru skatten der bestämdes efter den utpressade saftens

qvantitet och täthet eller egentliga vigt samt att den beskattningsmethod,

som i Frankrike användes, vore en fabrikatbeskattning, men att,

jemte det de färdiga sockerfabrikaten till qvalitet och qvantitet der noga

bestämdes, saften jemväl mättes och profvades likasom i Belgien och

Nederländerna och om det på grand deraf beräknade sockerutbytet befunnes

öfverstiga det genom direkt uppvägning af den färdiga varan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14. 3

utrönta, skatten bestämdes efter det förra, så att följaktligen saftens

mätning och profning tjenade såsom en kontroll å det genom direkt

uppvägning bestämda tillverkningsbeloppet;

att kommissionen, efter anställd jemförelse af de särskilda methodernas

fördelar och olägenheter, uttalat den öfvertygelse, att åtminstone

till en början, då skatten vore låg, statsverkets fördel både billigast

och lättast bevakades genom beskattning af råvaran, samt att våra inhemska

sockerfabrikanter heldre skulle underkasta sig de vid en låg

skatt jemförelsevis ringa olägenheter, som en betbeskattning medförde,

än dem, som af öfriga beskattningsmethoderna skulle blifva en följd;

på grund hvaraf och då samtlige här i landet anlagde hvitbetssockerfabrike*

vore inrättade efter tyskt mönster och i allmänhet försedda

med nutidens bästa apparater för tillgodogörande af betornas sockerhalt,

kommissionen tillstyrkt, det skatten hos oss tills vidare måtte utgå

efter de för sockertillverkningen afsedda betornas vigt i likhet med

hvad i de tyska staterna skedde; hvarjemte kommissionen tillagt att,

om man framdeles skulle vilja öfvergå till produktbeskattning eller

annan beskattningsmethod, sådant då lättare kunde ske, sedan man

hunnit förvärfva mera erfarenhet i hvitbetssockerindustrien samt en för

skattekontrollen vid densamma erforderlig och med handteringens tekniska

detaljer tillräckligt förtrogen personal hunnit uppfostras; samt

att Kommerse-kollegium, hörd öfver kommissionens betänkande med

deruti innefattade, af kommissionen uppgjorda förslag dels till förordning

om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket och dels till

ordningsstadga för hvitbetssockerfabrikerna, uti afgifvet underdånigt utlåtande,

i fråga om valet af beskattningsmethod erinrat om det af kommissionen

upplysta förhållande, att af de efter år 1869 här i landet anlagda

hvitbetssockerfabriker trenne voro inrättade för att medelst den

s. k. diffusionsmethoden eller genom fint sönderskurna betors urlakning

med vatten vinna betsaften, att enligt all sannolikhet flera fabriker

komme att efter samma system här anläggas samt att för fabriker, som

arbetade efter denna method, tillämpningen af den i Belgien gällande

föreskrift, att saften, innan den blifvit profvad, hvarken finge försättas

med några kemiskt på densamma inverkande ämnen eller uppvärmas

öfver 40° Celsius, skulle utöfva ett högst menligt inflytande på fabrikationens

gång och sannolikt nödga fabrikanterna att underkasta sig de

betydliga uppoffringar, som vore förenade med öfvergång till annan

tillverkningsmethod; hvarföre och då, på sätt kommissionen anmärkt,

förevarande fråga genom nämnda förhållande kommit i en väsendtlig förändrad

ställning emot 1869, då Riksdagen uttalat sig för den belgiska

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

method ens företräde och denna method numera vid nyssberörda förhållande.

måste anses medföra vida större olägenheter än den tyska jemte

det densamma förutsatte mera invecklade och större sakkunskap kräfvande

kontroller, kollegium på dessa och öfriga af kommissionen anförda

skäl instämde i det slut, hvari kommissionen i fråga om valet af

beskattningsmethod stannat.

På grund af den utredning som Adjunkten Langs reseberättelse och

kommissionens betänkande innehålla, har Kongl. Maj:t, vid pröfning af

ärendet, lika med Kommers-kollegium funnit den tyska methoden, enligt

hvilken skatten beräknas efter de för sockertillverkning afsedda

betornas vigt, vara t framför de öfriga methoderna lämplig, att, åtminstone

under nu instundande treåriga beskattningsperiod och till dess

någon erfarenhet i ämnet hunnit härstädes utbilda sig, hos oss vinna

tillämpning, hvarföre Kongl. Maj:t, — som vid granskning af kommissionens

enligt nämnda method uppgjorda förslag till förordning om beskattning

af hvitbetssockertillverkningen i riket funnit endast några

mindre väsendtliga jemkningar böra deruti vidtagas, hufvudsakligen

åsyftande att åt förordningens föreskrifter bereda större bestämdhet och

bättre öfverensstämmelse, i vissa fall med gällande förordning om bränvinstillverkningen,

och i andra med allmän lag, — föreslagit Riksdagen att

antaga omförmälda författningsförslag, sådant det med deruti iakttagna

nyssberörda jemkningar funnes den Kongl. propositionen bilagdt; hvarjemte

Kongl. Maj:t meddelat, att, sedan Riksdagens beslut i ämnet blifvit

kändt, kommissionens förslag till ordningsstadga komme att företagas

till särskild nådig pröfning.

Vid afgifvande af utlåtande i anledning af denna nådiga framställning,

har Utskottet ansett sig böra först behandla frågan om sjelfva beskattningsmethoden.

Härvid får Utskottet fästa uppmärksamheten derpå,

att, såsom här ofvan blifvit omförmäldt, Riksdagen år 1869 uttalat sig

för den belgiska methoden, men då, såsom jemväl blifvit upplyst, detta

sätt _ för skattebeloppets bestämmande icke skulle blifva tillämpligt för

fabriker, inom hvilka den s. k. diffusionsmethoden begagnas, hvilket är

förhållandet med flera inom riket nyanlagda hvitbetssockerfabriker, samt

antagande af ett sadant beskattningssätt alltså skulle medföra inskränkning

i den frihet fabrikanten bör ega att vid sin handtering tillegna

sig de^ tillverkningsmethoder, han för sig finner bäst och lämpligast,

lärer såväl häruti som, i hvad kommissionen för öfrigt anfört, ligga nog

giltigt skäl för öfvergifvande af ifrågavarande beskattningsmethod. Beträffande

den i stället af Kongl. Maj:t till grund för det framlagda författningsförslaget

antagna betbeskattningen enligt tyska systemet, är

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14. 5

Utskottet af den åsigt, att, oafsedt omöjligheten att på den korta tid,

som återstår innan hvitbetssockerbeskattningen enligt Riksdagens redan

fattade beslut bör vinna tillämpning, åstadkomma ett praktiskt och antagligt

förslag till författning med annan beskattningsmethod, fullt giltiga

skäl förefinnas för antagande af den af Kongl. Maj:t föreslagna methoden,

åtminstone under närmast förestående skatteperiod. Hänvisande

till hvad kommissionen i detta afseende yttrat, inskränker sig Utskottet

till att endast erinra om, att, då skatten under ifrågavarande period

utgör ett jemförelsevis ringa belopp, det synes blifva nödigt att tillse,

det, kontrollen göres i möjligaste mån billig, så att icke eu allt för stor

andel af skatteinkomsten deraf medtages, och i detta hänseende har

den tyska beskattningsmethoden framför de öfriga, som till antagande

kunnat ifrågakomma, ett afgjordt företräde. De olägenheter, som äro

förenade med denna beskattningsmethod, äro äfven jemförelsevis obetydliga,

så länge skatten utgår med ett belopp, som är ringa i förhållande

till produktens eget värde.

Men om sålunda enligt Utskottets åsigt den föreslagna råvarubeskattningen

för den närmaste framtiden bör antagas, så synes dock de

olägenheter, som vid en ökad beskattning onekligen vidlåda denna method

och hvilka olägenheter förnämligast bero deraf, att skattebeloppet

utgår lika för betor, hvilkas halt af socker kan vara högst betydligt

vexlande, göra det tvifvelaktigt, huruvida densamma bör för framtiden

bibehållas. Det synes nemligen, som om en verklig produktbeskattning

vore att föredraga, då den, såsom i hvarje fall rättvist drabbande den

tillverkade varan, är den principielt rigtigaste, likasom den har praktiska

fördelar deruti, att den lemnar större frihet åt såväl betodlaren

att odla den betsort, som för hans jord är den lämpligaste och hvarigenom

han, oberoende af betornas absoluta sockerhalt, sättes i tillfälle

att af en viss jordareal erhålla största myckenhet socker, som åt fabrikanten

att välja mer eller mindre dyrbara tillverkningsmethoder samt

afverka mer eller mindre sockerbetor. Huruvida de synnerligen svåra

och invecklade kontroller, under hvilka denna beskattningsmethod i

Frankrike tillämpas, äro från densamma oskiljaktiga, tilltror sig Utskottet

visserligen icke att bedöma; men då bemödanden för närvarande göras

att i Tyskland öfvergå till denna method och då densammas antagande

med förenklade former lärer vara ifrågasatt i Danmark, synes det Utskottet

vara af vigt att redan från början uppmärksamheten rigtas åt

detta mål, hvarvid den erfarenhet, som under instundande beskattningsperiod

kan vinnas rörande resultaten af den s. k. indirekta kontrollen

med fabriksböcker och noggrann!, beskrifven redskap torde kunna lemna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 14.

värderika bidrag, likasom under tiden erforderlig öfning och tekniska

insigter bör af kontrollpersonalen kunna vinnas. Af denna anledning

har Utskottet ansett sig böra tillstyrka Riksdagen aflåtandet af en underdånig

skrifvelse i detta syfte; hemställande Utskottet i enlighet med

det nu anförda,

l:o att Riksdagen, med antagande för den nu ingående

skatteperioden af den beskattningsmethod för

hvitbetssockertillverkningen, hvarpå det af Köngl. Maj:t

framlagda författningsförslaget är grundadt, måtte i

underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t, innan

den af Riksdagen beslutade förhöjning i hvitbeta sockerbeskattningen

kommer att ega rum, täcktes tillse, huruvida

icke en produktionsbeskattning af hvitbetssockertillverkningen

med mindre invecklade och kostsamma

kontrollåtgärder, än de i Frankrike med denna method

förknippade, kan låta sig tillvägabringas, samt

att i sådant fall Kongl. Maj:t ville till Riksdagen aflåta

förslag till en sådan beskattning.

Vidare har Utskottet ansett sig här böra till besvarande upptaga

Herr C. A. Larssons motion, hvaruti han föreslagit, dels »att Riksdagen

ville med utslag å Kongl. Maj:ts nådiga proposition N:o 44, besluta det

hvarje nyhyggd sockerfabrik, afsedd att förädla svenska sockerbetor

eller andra jordfrukter, skall vara fri från afl annan skatt än vanlig bevillning

under tre år från det samma fabrik börjat sin tillverkning»,

dels »att, der beslutad beskattning å betsocker bör ega rum, sockerhalten

må bestämmas till fem procent af betans vigt samt att någon

annan kontroll öfver tillverkningen icke må bestämmas än den, som

förekommer uti 9 § af det Kongl. förslaget till förordning om beskattning

af hvitbetssockertillverkningen i riket, dock med uteslutande af

ordet »Öfverkontrollör».

I afseende å skälen för dessa förslag torde Utskottet få hänvisa till

motionen och vill här allenast meddela, att, enligt Kongl. Maj:ts förslag

till förordning om hvitbetssockerbeskattningen, sockerutbytet blifvit beräknadt

till 7Va % af betornas vigt samt att den af motionären åberopade

9 § i nämnde författningsförslag har följande lydelse:

»Mom. 1. Fabrikant åligger att öfver tillverkningens gång föra

sådan bok, att derur med lätthet kan inhemtas, huru mycket af särskilda

sockerfabrikater vunnits efter de vid fabriken afverkade betorna,

äfvensom i öfrigt sådana upplysningar erhållas, som för upprättande af

en tillförlitlig statistik öfver hvitbetssockerindustrien erfordras; och vare

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 14.

fabrikant skyldig’ ställa sig till efterrättelse de föreskrifter i afseende å

bokens anordning och förande, som, chefen för den i nästföregående §

omförmälda kontrollbyrå meddelar.

Mom. 2. Nämnda bok skall, när helst så påfordras, hållas tillgänglig

för den öfverkontrollör, under hvars inseende fabriken är ställd)).

Hvad beträffar förslaget om skattefrihet för nyanlagda fabriker

under tre år får Utskottet deremot erinra, att, utom den tvekan, som

skulle kunna uppstå, om och till hvad vidd en hvitbetsockerfabrik är

nyanlagd, ett dylikt förslag om skattefrihet för nyanlagda fabriker väcktes

vid 1869 års riksdag, då hvitbetssockerbeskattningen beslutades,

men att Riksdagen, med afslag å samma förslag, beslöt beskattning för

all hvitbetssockertillverkning inom landet utan undantag; att genom bifall

till förslaget de äldre betsockerfabrikerna skulle försättas i ett ofördelaktigt

förhållande för täflan med dylika skattefria nya fabriker, isynnerhet

om dessa komme att anläggas i de förras omedelbara grannskap;

och att en sådan olikhet i beskattningen af samma näring fördenskull

icke synes Utskottet vara hvarken med rättvisa eller billighet öfverensstämmande,

likasom den icke heller visat sig behöflig i andra länder,

der hvitbetssockerindustrien likväl nått en högst betydlig utveckling.

Utskottet anser sig fördenskull icke kunna biträda motionärens förslag

i denna del; och då Utskottet, af skäl, som här nedan vid redogörelsen

för den af Utskottet vidtagna ändring i författningsförslagets § 2 synas,

uttalat sig för ett sockerutbyte af 67* % af råvarans vigt; samt Utskottet

icke ansett den af motionären ifrågasatta kontroll medföra erforderlig

säkerhet för statens rätt till utbekommande af den stadgade skatten,

utan i detta hänseende funnit sig böra omfatta de af.Kongl. Maj:t härutinnan

föreslagna kontrollföreskrifter; har Utskottet icke heller kunnat

tillstyrka motionen i dessa delar, hvarföre Utskottet hemställer,

2:o att Herr C. A. Larssons förevarande motion

icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Vid behandlingen af författningsförslaget har Utskottet ansett nödigt

att i afseende å artikeln IV, angående ansvarsbestämmelser och artikeln

V, innefattande föreskrifter rörande författningens verkställighet, på sätt

i 47 § Riksdags-ordningen sägs, till öfverläggning med Lag-Utskottet

sammanträda; och kommer det sålunda sammansatta Utskottet, jemlikt

nyssberörda grundlagsparagraf, att i dessa delar af författningsförslaget,

hvilka detsamma handlagt, afgifva särskild! utlåtande, hvilket, Bevillnings-utskottet

ansett sig här

3:o böra hos Riksdagen anmäla.

I afseende å de delar af författningsförslaget, hvilka Bevillnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 14.

Utskottet behandlat har Utskottet vid en del paragrafer vidtagit åtskilliga

förändringar och Utskottet går nu att redogöra för dessa och skälen till

desamma, dervid följande förslagets paragrafföljd.

§ 2.

Uti denna § hade i Kongl. Maj ds nådiga förslag det enligt § 1 beskattningspligtiga

råsockret beräknats efter de för tillverkningen använda

betornas vigt sålunda, att en centner råa (ej torkade) hvitbetor antagits

lemna ett utbyte af sju och ett hälft skålpund, och en centner torkade

hvitbetor ett utbyte af trettiosju och ett hälft skålpund råsocker. Den

här ofvan omförmälda kommissionen, i hvars iörslag i denna del ingen

förändring af Kongl. Majd vidtagits, har i förenämnda hänseende yttrat:

att i vårt land man i allmänhet ännu har'' ganska ringa erfarenhet om

utbytet af de här odlade betorna, men att, af hvad kommissionen kunnat

inhemta om här vunna fabriksresultater, samt med ledning af de undersökningar

rörande sockerhalten, som blifvit anställda å hvitbetor, odlade

i särskilda delar af landet, kommissionen ansåge, att ett utbyte af 7 V2

procent råsocker utaf mörkare färg än N:o 18 å den Holländska standarden

tillsvidare kunde antagas såsom ett lämpligt medeltal för de

delar af vårt land, i hvilka hvitbetssockertillverkningen för närvarande

bedrifves. Utskottet anser sig likväl härvid böra erinra; att, då hvitbetssockerindustrien

inom landet först under de sednaste åren uppstått

med undantag af en enda fabrik, som haft eu längre tillvaro, så kan

man icke ännu eg a någon tillförlitlig erfarenhet rörande det utbyte, som

af svenska betor i medeltal för eu längre period verkligen kan erhållas,

helst den absoluta sockerhalten icke derå är någon säker mätare. Men

erfarenheten från andra länder har dock visat, hvad äfven landtbrukets

naturvetenskapliga grunder gifva vid handen, att en flerårig dyrbar

odling är nödvändig för att bringa åkerjorden i det skick, att hon kan

gifva betor, som på en gång äro sockerrika och befriade från andra

främmande salter samt derigenom fullt lämpliga för sockertillverkning,

hvilket är af synnerlig vigt då råvarubeskattning eger rum. Utskottet har

äfven sökt inhemta upplysning om det utbyte af råsocker, som vid de

hittills i verksamhet varande svenska fabrikerna vunnits, och dervid erfarit,

huru detta utbyte, som på skiljda ställen utfallit ganska olika och

äfven vexlat under loppet af de månader, hvarunder afverkningen pågått,

icke på något ställe, med undantag af den förut omordade äldre

fabriken, uppgått till den af Kongl. Maj:t föreslagna siffra, utan i allmänhet

vexlat emellan 6 och 7 procent. Under sådana förhållanden

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

och då Utskottet anser att skatten, särdeles i början af författningens

tillämpning, bör vara i möjligaste mån lindrig, synes det Utskottet att den

föreslagna utby tessiffran af 7V2 procent är högre än hvad för närvarande

torde vara fullt billigt. För en nedsättning i densamma talar äfven

exemplet från Preussen, der vid betbeskattningens införande denna siffra

sattes ganska lågt och sedermera i män af kulturens och industriens utveckling

småningom höjdes. Med afseende å alla dessa omständigheter,

har Utskottet ansett utbytet af råa betor kunna lämpligen bestämmas

till 6 U procent, motsvarande en skatt af 10 öre per centner afverkade

betor. Med bibehållande af det utaf kommissionen antagna förhållande

mellan utbytet af råa och af torkade betor skulle alltså det sistnämnda

bestämmas till 31’A procent, motsvarande 50 öre per centner betor.

§ 5.

Den i inom. 1 af denna § i Kongl. Maj:ts förslag stadgade tid af 2

månader, hvarinom anmälan skall ega rum, i afseende å fabrik, som första

gången efter den 1 Juli innevarande år sättes i gång, har Utskottet

ansett kunna inskränkas till en månad, då denna tid synes lemna rådrum

nog åt Konungens Befallningshafvande att förordna angående den i

§ 6 bestämda besigtning.

\ idare har Utskottet ansett det i mom. 3 förekommande stadgande,

att, om apparater och kärl anskaffas nya eller förändras, anmälan enligt

mom. 1 _ skall ske innan sådana anskaffade eller förändrade kärl få användas,

möjligen kunna föranleda dertill, att, om nödiga mindre reparationer

under pågående betafverkning för fabrikationens fortgång blefve erforderliga,

fabrikanten skulle nödgas afbryta hela verksamheten i fabriken

intill dess han hunnit göra anmälan om och erhålla bevis öfver anmälan

a,f dylik reparation; och har Utskottet till förekommande häraf

ansett tillräckligt, att anmälan om sadana ''under pågående betafverkning

skeende förändringar inlemnas till kontroll-tjenstemannen och att så snart

sådant skett den förändrade redskapen må användas; hvarföre Utskottet

sönderdelat detta moment i 2:ne, af hvilka det ena afser sådana utvidgningar

eller betydligare reparationer och förändringar inom fabriken,

som i allmänhet endast ifrågakomma under tiden mellan de särskilda

tillverkningsperioderna och för hvilka en »ofördröjlig» anmälan ej torde

vara behöflig, endast den sker i den ordning §:s första moment stadgar,

hvaremot det sednare momentet afser andra mindre förändringar eller

anskaffningar under pågående betafverkning.

Bill. till Riksd. Prat. 187:1. 5 Sami. 1 Afd. 13 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

§§ 8, 11 (9 i Kongl. Maj:ts förslag) och 13.

Då Utskottet ansett att det fullständiga omnämnandet af den särskilda

för kontroll å tillverkningsafgifter inrättade byrå lämpligast finner

sin plats i § 13 i stället för i § 8, har Utskottet vidtagit denna förändring

samt såsom följd deraf hänvisat till § 13 i såväl § 8, som i den

uti Kongl. Maj:ts förslag under nummer 9 intagna paragraf, hvilken Utskottet

med afseende på såväl dess eget, som de båda närmast efter

densamma följande §§:s innehåll ansett böra införas näst framför § 12, i

anledning hvaraf §§ 10 och 11 i Kongl. Maj:ts förslag blifvit till ordningsnummer

uppflyttade.

§ 9 (§ 10 i Kongl. Maj:t,s förslag).

Då Utskottet ansett den i § 25 intagna föreskrift derom, att fabrikant,

som under tjugu på hvarandra följande arbetsdygn i medeltal per

dygn afverkat mer än en femtedel utöfver hvad han hos Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i föreskrifven ordning anmält, genast skall ställa fullgod

säkerhet för det emot tillökningen svarande skattebeloppet, rätteligen

icke hafva sin plats i § 25 bland ansvarsbestämmelserna utan i denna

§ 10, har Utskottet här intagit nämnde föreskrift under särskildt moment

näst efter det fjerde; derjemte har Utskottet i mom. 1 vidtagit en

nedflyttning af punkten c) så att den blifvit punkten e), samt i mom. 4,

till förtydligande af hvilka uppgifter, som här afses, enär sådana jemväl

på grund af § 5 skola lemnas, infört orden »enligt denna §» näst efter

order »förut».

§ 10 (§ 11 i Kong!. Maj:ts förslag).

Denna § innehåller enligt Kongl. Maj:ts förslag att, om afverkning

af hvitbetor icke börjas inom fem helgfria dygn efter den i fabrikantens

anmälan uppgifna tid eller under den uppgifna tillverkningstiden

någon gång afbrytes under längre tid än fem helgfria dygn utan att vådeld

eller annan svårare olyckshändelse dertill varit vållande eller före den

uppgifna tiden afslutes, utan att detta minst åtta dagar förut blifvit hos

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anmäldt, fabrikanten skall vara skyldig

ersätta all den kostnad för kontrollen vid hans fabrik under den tid betafverkningen

der icke egt rum, som staten kan komma att vidkännas;

men då denna föreskrift synts Utskottet möjligen lemna rum för olika

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

uppfattning om hvad soin i dylika fall skall anses utgöra kostnaden för

denna kontroll, har Utskottet ansett lämpligare att, i likhet med hvad

i gällande bränvinstillverkningslag är stadgadt för enahanda fall, föreskrifva

att fabrikanten under ofvanberörda förhållanden skall vara skyldig

ersätta arvode till uppsyningsmännen, och i denna syftning förändrat

§.

§ 15.

Enligt denna § i Kongl. Maj:ts förslag skall uppsyningsman då han

är i tjenstgöring åtnjuta af staten jern Riksdaler om dagen samt resekostnadsersättning

enligt ordningsstadgan, hvarjemte i inom. 3 af § stadgas,

bland annat, att fabrikanten skall vara skyldig att åt den eller dem

bland kontrollpersonalen, som sådant önska, anskaffa lämplig kost emot

en ersättning af 1 R:dr 50 öre om dagen för hvarje person. . Utskottet

har emellertid varit af den åsigt att, på samma sått som i fråga om

kontrollen å bränvinstillverkningen är stadgadt, fabrikant bör kostnadsfritt

förse kontrollpersonalen äfven med kost samt af detta skal. nedsatt

arvodet för uppsyningsmännen till fyra R:dr om dagen. I följd häraf

hafva mom. 1 och 2 blifvit omflyttade.

§ 19.

Uti Kongl. Maj:ts förslag finnes i denna § såsom, ett åliggande för

fabrikanten upptaget att jemväl vidtaga sådana anordningar, att den med

betornas uppvägning sysselsatte kontrolltjenstemannen är i möjligaste

mån skyddad för väta, köld och drag; men då detta stadgande synes

Utskottet synnerligen obestämdt och i följd deraf torde lemna rum för

olika uppfattning angående hvad i förena randa hänseende kan af fabiikanten

fordras, samt då kontrolltjenstemannens billiga anspråk härutinnan

torde få anses tillbörligen tillgodosedda genom det i §. derjemte

förekommande stadgandet om skyldighet för fabrikanten att i fabriken

till kontrollpersonalens förfogande ställa ett behörigen uppvärmdt och

upplyst rum, beläget omedelbart invid vågen och så inrättadt att derifrån

kan öfvervakas ej mindre vågen än inmatningen i rif- eller skärmaskinerna

eller, i fabrik, der torkade betor förarbetas, fyllandet af urlakningskärlen;

har Utskottet af nämnda skäl ur § uteslutit förstbeiörda

åliggande för fabrikanten.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillnings-Ut-skotlett Betänkande N:o 14.

§ 39.

§ 39 i Kong!. Maj:ts förslag lyder: »Hvad i denna författning blifvit

stadgadt om sockertillverkning af hvitbetor, galle äfven om sådan tillverkning

af andra sockerhaltiga rotfrukter».

Denna § har Utskottet alldeles uteslutit af skäl, att den beskattning,

som ,u 1869 beslöts, icke afsåg annat än sockertillverkning af hvitbetor

och att § 2 i författningsförslaget, hvari antages ett utbyte af 7V2 eller

enligt Utskottets förslag 6l/« %, icke lärer vara tillämplig för andra sockerhaltiga

rotfrukter.

I stället för den af nyssberörda anledning uteslutna § 39 i Kongl.

Maj:ts förslag till författning har Utskottet under § 39 infört ett stadgande,

_ afsedt att gorå tillverkning af livitbetssirup för eget husbehof till

ett årligt belopp, af 50 centner råa betor skattefri, enär Utskottet ansett

det vara obilligt att förhindra en betodlare att, om han så finner

för godt, för eget behof förädla sin råvara, då här icke förefinnes samma

skål, som för förbudet af husbehofstillverkning af bränvin, nemligen faran

i sedligt hänseende af en medgifven frihet.

I öfriga, nu icke särskildt omförmälda, af Bevillnings-Utskottet behandlade

delar, samt med undantag för några mindre redaktionsförändnngar,

föi hvilka anförande af särskilda skäl icke lärer erfordras, har

Utskottet funnit sig böra tillstyrka Riksdagens bifall till det af Kong]

Maj:t framlagda förslaget; och Utskottet hemställer alltså

4:o) att Riksdagen, med förklarande att Kongl.

Maj:ts nådiga Proposition icke kunnat oförändrad bifallas,

må antaga bilagda förslag till Art. I, II, III och

VI af förordning angående beskattning af hvitbetssockertillverkningen

i lfiket.

Enligt § 9 i författningsförslaget åligger det hvitbetssockerfabrikant

att ställa fullgod säkerhet för så stort belopp, som efter den af honom

uppgifna medelafverkning per dygn fullt motsvarar tillverkningsafgift för

tvänne månader; och om än detta stadgande för närvarande, då skatten

är låg, icke kan anses medföra några synnerliga olägenheter för fabrikanten,

blifver förhållandet dock annorlunda i mån som skatten ökas.

Utskottet anser derföre särdeles önskvärdt, att lättnad i detta hänseende

kunde beredas antingen genom medgifvande för fabrikant att i stället

för den fordrade säkerheten inlägga den tillverkade varan å nederlag

eller på annat sätt, som Kongl. Maj:t kan finna vara betryggande för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-UlekoUels Betänkande N:o 14.

13

statens säkerhet; och Utskottet har af denna anledning ansett sig böra

hemställa,

5:o) att Riksdagen i dess förenämnda underdåniga

skrifvelse till Kongl. Maj:t jemväl måtte anhålla, det

täcktes Kongl. Maj:t låta tillse, huruvida någon lättnad

kunde beredas fabrikant af hvitbetssocker i afseende på

hans skyldighet att ställa säkerhet för skatten antingen

genom beviljande af nederlagsrätt för den tillverkade

varan eller på annat för statens rätt betryggande

sätt, som Kongl. Maj:t kan finna lämpligt, samt att

Kongl. Maj:t i sådant fall ville för Riksdagen härom

framlägga förslag.

Stockholm den 5 Maj 1873.

På Utskottets vägnar:

GUST. af UGGLAS.

Reservationer:

Vid punkten 2:

af Herrar Rylander och Ola Andersson: »Ehuru vi icke i allo kunnat

dela Herr C. A. Larssons i förra delen af hans motion väckta förslag

om tre frihetsår från beskattning för hvarje nyanlagd fabrik, så och då

det är allmänt kändt att fabrik, som anlägges på en ort, der förut betodling

icke bedrifvits, har att kämpa med många svårigheter dels innan

jorden blifver befriad från de på betorna skadligt inverkande salter den

innehåller, dels ock innan odlaren hunnit lära sig såväl rätta beredningen

af jorden, som betornas ändamålsenliga skötsel, hafva vi ansett Herr

Larssons motion i denna del hafva bort på det sätt bifallas,

att Riksdagen må medgifva att, der för sockertillverkning

af råa hvitbetor ny fabrik anlägges i ort,

der förut hvitbetsodling icke i nämnbar mån bedrifvits,

Kongl. Maj:t må kunna meddela en sådan fabrik frihet

från beskattning till hela eller någon del af skattebeloppet

för ett eller högst två års tid.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

af Herr C. A. Jönsson: »Utskottets hemställan i punkten 2, att Herr C.

A. Larssons motion icke måtte vinna Riksdagens bifall, har jag för min

del icke kunnat fullkomligt biträda. Jag har nemligen trott att hvitbetssockerfabriker,

som anläggas på orter, der sådana förut icke finnas

och der betodlingen derföre är alldeles ny, kunna behöfva någon skattelindring

för att komma till stånd, då, efter hvad Utskottet äfven upplyser,

det erfordras en flerårig dyrbar odling för att bringa jorden i det

skick att den gifver betor, som på en gång äro sockerrika och befriade

från andra salter samt derigenom fullt lämpliga för sockertillverkning, i

följd hvaraf den fabrikant, som för sin tillverkning nödgas begagna de

mindre sockerrika och af främmande salter besvärade betor, som erhållas

der odlingen nyss börjat, måste, under eu beskattning, der ingen

hänsyn tages till betornas olika sockerhalt, komma i en ofördelaktig

ställning i jemförelse med de äldre fabrikanterna. Hvad man emot den

föreslagna skattefriheten anfört är, att nya fabriker skulle kunna anläggas

i samma trakt som de gamla och fråntaga dessa deras betor, för

hvilka de alltid skulle kunna betala så mycket mer som skattelindringen

utgör, men detta kan förebyggas genom att icke medgifva skattefrihet

för andra nya fabriker än dem, som anläggas på orter der hvitbetssockerfabriker

icke redan finnas eller icke så nära intill de äldre att

de med dessa täfla vid betuppköp. Då, såsom bekant, råa betor icke

kunna forslas någon längre väg, är en sådan inskränkning fullt betryggande

för de äldre fabrikerna. Ett undantag i detta hänseende uppstår

naturligtvis för fabriker, som begagna torkade betor, och jag har derföre

trott att för dessa, som kunna förse sig med sitt råmaterial från

hvad ort som helst och som derföre icke äro beroende af ofvannämnde

svårighet i följd af en föga uppdrifven betodling, någon skattefrihet icke

bör ifrågakomma. Med anledning af hvad jag nu anfört anser jag en

skattefrihet för två år böra medgifvas för nya fabriker som för afverkning

af råa hvitbetor anläggas i trakt, der förut icke finnes sådan hvitbetssockerfabrik;

och hemställer, att Riksdagen måtte återremittera denna

delen af Utskottets betänkande, på det att å lämplig plats i författningen

må intagas en föreskrift i nu nämnda syftning.»

Vid punkten 4, i afseende å § 2:

'' af Herr Friherre Fock: »I Riksdagens underdåniga skrifvelse den 11

Maj 1869 yttras, att »Riksdagen funnit sig böra bereda denna sväfvande

beskattningsfråga en snar lösning, på det å ena sidan måtte tillgodoses

Statsverkets rätt att ej beröfvas en af sina förnämsta inkomstkällor och å

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14. 15

andra sidan hvitbetskulturen och livitbetssockertillverkningen måtte för

framtiden betryggas mot ovissa och möjligen, våldsamma beskattningsåtgärder.

För uppnåendet af detta dubbla syfte anser jag likväl nödigt, att

det af 1869 års Riksdag fattade beslut i fråga om skattens storlek nu

vid tillämpningen göres till en full sanning, och att således den utgående

skatten ej sättes lägre än Va af den införselafgift, som skulle

hafva drabbat det tillverkade sockret, ifall det blifvit till riket infördt. I

motsatt fall måste icke allenast staten gå i mistning af beräknad inkomst,

utan äfven, hvad jag anser vara betänkligare, den inhemska

näringen icke »för framtiden betryggas mot ovissa och möjligen våldsamma

beskattningsåtgärder». — Sannolikheten för att sådana åtgärder

kunna komma att vidtagas måste naturligtvis vara större i samma mån

utbytessiffran sättes låg och lägre än hvad utbytet verkligen blifver

vid de i verksamhet varande fabrikerna. Om nu äfven de vid dessa

fabriker hittills vunna resultaten kunna gifva något stöd åt den af Utskottet

antagna utbytessiffran, hvilket likväl icke fullkomligt är fallet,

så synes mig likväl vara fullt antagligt, att i och med beskattningens

införande ett större utbyte verkligen skall erhållas. En omedelbar följd

af hvitbetssockertillverkningens beskattande på det nu föreslagna sättet

måste nemligen blifva, att såväl vid sjelfva odlingen allt möjligt afseende

fästes vid frambringandet af sockerrika betor, som att vid tillverkningen

man kommer att bemöda sig att utdraga största möjliga sockermängd.

Hvad denna sednare omständighet beträffar, så torde jag få fästa uppsamheten

derå, att dels tekniken i detta hänseende gjort och fortfarande

gör ständiga framsteg, dels att efter betbeskattningens införande man väl

här, likasom i andra länder, der denna beskattningsmetod användes,

kommer att före betornas uppvägning afskära de minst sockerrika delarne.

Riktigheten af min åsigt härutinnan bekräftas äfven af erfarenheten i

de tyska staterna, der hufvudsakligen just till följd af denna beskattningsmetod

icke blott soclcerrikare betor odlas utan äfven ett större

utbyte erhålles än i Frankrike, der produktbeskattning eger rum.

I)å enligt talrika, under flera år fortsatta undersökningar öfver

svenska sockerbetor deras medelhalt af socker (10—11 procent) ej är betydligt

lägre än hos de tyska, och då sockerutbytet inom de norra

tyska staterna numera beräknas till 8''4 procent af betornas vigt, så

synes mig den af Utskottet föreslagna utbytessiffran af 6 lU procent vara

allt för låg, hvilken min åsigt icke heller egentligen motsäges af de

redan erhållna resultaten vid de svenska hvitbetssockerfabrikerna. Men

då jag å andra sidan, lika med Utskottet, anser af vigt att nämnda siffra

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillnings-Utkottets Betänkande N:o 14.

ej sättes allt för hög’, så får jag vördsamt hemställa, att Riksdagen måtte

bifalla Utskottets förslag .med den förändring, att utbytessiffran för råa

betor bestämmes till sju och för torkade betor till tretiofem procent af de

invägda betornas vigt.»

Häruti instämma:

Herrar Bennich och Wijk.

1 afseende å § 39:

af Herr Friherre Ugglas: »Genom att föreskrifva att till sirups
tillverkning

till eget husbehof icke får af samma tillverkare användas

mer än 50 centner livitbetor årligen, stämplas såsom olaglig all sådan

tillverkning af mer än 50 centner. Då emellertid tillverkning af sirap,

som är vida skild från tillverkning af socker, icke bör förmenas någon,

aldraminst då tillverkningen afser eget husbehof, hemställer jag, att

Riksdagen väl behagade bifalla ifrågavarande §, men med den förändrade

lydelse, att orden »dock må härvid icke af någon af verkas mera

än 50 centner betor årligen» ur § uteslutas.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 14.

17

Förslag
till

förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket.

Artikel I.

Om skattens beräkning och erläggande.

§ I
För

all tillverkning af hvitbetssocker, som från och med den 1

nästkommande Juli inom riket sker, erlägges tillverkningsafgift i förhållande

till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda

hvitbetor enligt den i § 2 bestämda grund antagas hafva lemnat; och

skall, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den

15 Oktober 1869, denna afgift till den 1 Juli 1876 utgöra en femtedel

af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18

af den i verldshandeln antagna Holländska standard.

. § 2‘

Det enligt § 1 beskattningspligtiga råsockret beräknas efter de för

tillverkningen använda betornas vigt sålunda, att en centnei låa (ej

torkade) hvitbetor antagas lemna ett utbyte af sex och ett fjerdedels

skålpund och en centner torkade hvitbetor ett utbyte af tretioett och

ett fjerdedels skålpund råsocker.

§ 3.

Inom fjorton dagar efter slutet af hvarje kalendermånad, under

hvilken afverkning af hvitbetor vid sockerfabrik egt rum, skall tillse.

Ull Riksd. Prat. 1873. 5 Sami. 1 Afd. 13 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillnings utskottets Betänkande N:o 14.

verknings afgift, beräknad efter vigten af de under samma månad, på

sätt i §16 sägs, till afvikning invägda hvitbeta'', erläggas i landtränteriet

i det län, der fabriken är belägen.

§ 4.

Afskrifning eller återbetalning af tillverkningsafgiften eger icke rum

i anledning deraf, att de upphängda bvitbetorna, eller deraf framställda

fabrikater blifvit skadade eller förstörda.

Artikel II.

Om anmälan till hvitbetssockertillverkning och vissa andra fabrikantens

åligganden.

§ 5.

Mom. 1. Minst eu månad innan fabrik för tillverkning af hvitbetssocker

första gången efter den 1 Juli innevarande år sättes i verksamhet,

skall fabrikanten till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i det län,

der fabriken är belägen, inlemna skriftlig anmälan, innehållande noggranna

uppgifter beträffande:

a) fabrikens belägenhet;

b) de särskilda till densamma hörande byggnader;

c) förvaringsrummen för så väl betor som de särskilda fabrikaterna;

d) de egentliga fabrikslokalerna;

e) de fasta apparater, som tjena till betornas tvättning, rifning eller

skärning samt torkning, der sådan användes, äfvensom till saftens utpressning

eller urlakning och

f) de kärl, som äro afsedda för saftens skedning och kokning,

äfvensom för klarning; skolande kannerymden af hvart och ett af dessa

kärl derjemte vara angifven.

Mom. 2. Vid denna anmälan skall vara fogad planritning öfver

samtliga fabrikslokalerna, å hvilken finnes tydligt angifvet hvarje lokals

ändamål, samt hvarest ofvannämndä apparater och fasta kärl äro uppställda.

11

Mom. 3. Alla inom fabriken sedermera vidtagna förändringar i afseende;

ä sä väl de byggnader, lokaler, apparater och kärl, hvarom i nästföregående

mom. 1 sägs, som åt uppställningen af dessa apparater och

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

häri, skola likaledes, i den ordning och få sätt i mom. 1 och 2 af denna

§ stadgas, hos Kongl. May.ts vederbörande Befallningshafvande skriftligen

anmälas.

Mom. 4. Anskaffas under pågående betafverkning nya dylika apparater

eller kärl eller förändras redan befintliga, må sålunda anskaffad eller

förändrad redskap inom fabriken användas, sä snart skriftlig anmälan

derom, upprättad på sätt i nästföregående moment sägs och ställd till

Konql. Maj:ts Befallningshafvande, blifvit till vakthafvande uppsyningsmannen

ajiemnad; och åligger det uppsyn tingsmännen att sådan anmälan

ofördröjligen till Kongl. May.ts Befallningshafvande insända''.

§ 6.

Mom. 1. Då anmälan, som i nästföregående § omförmäles, skett,

läte Kongl. Maj:ts Befallningshafvande genom sakkunnig person tillse,

att anordningarne inom fabriken äro författningsenliga och de lemnade

uppgifterna riktiga.

Mom. 2. Uppmätning af pannor och andra fasta kärl företages likväl

endast, när särskilda omständigheter dertill föranleda, och vare i sådant

fall fabrikanten pligtig att ställa nödigt antal arbetare samt erforderliga

målkärl till besigtningsmannens förfogande.

Mom. 3. Vid den besigtning, som på grund af föreskriften i mom.

1 af denna § skall ega ruin, åligger det fabrikanten att, på kallelse af

besigtningsmannen, sjelf eller genom ombud vara närvarande; och skall

öfver förrättningen föras protokoll i tvänne exemplar, som undertecknas

ej mindre af fabrikanten eller hans ombud än af besigtningsmannen.

Det ena exemplaret insändes af den sistnämnde till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

och det andra tillställes fabrikanten eller hans ombud.

§ 7.

Å de i § 5 omförmälda fasta apparater och kärl skall fabrikanten

låta anbringa ordningsnummer, och å de senare jemväl uppgift om kannerymden,

allt efter föreskrift, som vid den i § 6 stadgade besigtning

meddelas. Sålunda anbragta nummer och uppgifter skola af fabrikanten

i behörigt skick underhållas.

§ 8.

Anmälan, som i § 5 mom. 1, 3 och 4 föreskrifves, skall inlemnas

i tvänne exemplar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

Sedan den i § 6 omförmälda besigtning blifvit verkställd, förses

båda exemplaren med Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes intyg derom,

hvarefter det ena exemplaret återställes till fabrikanten, som är skyldig

att, när så påfordras, hålla detsamma tillgängligt för vederbörande kontroll

tjensteman, och det andra insändes till den i § 13 omförmälda kontrollbyrå.

Detsamma gäile ock om den planritning, som i § 5 mom. 2 omförmäles.

§ 9.

Mom. 1. Minst fjorton dagar innan fabrikant under något tillverkningsår,

hvilket räknas från och med den 1 September det ena till och

med den 31 Augusti det påföljande året, börjar afverkning af hvitbetor,

skall han hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande skriftligen uppgifva:

a) stället, der afverkningen skall ega rum och dagen då den är

ämnad att taga sin början;

b) huruvida afverkningen skall fortgå natt och dag eller endast om

dagen;

c) huru stor vigt betor, råa eller torkade, som i medeltal är beräknad

att i dygnet afverkas;

d) vid hvilken tid betafverkningen kan antagas komma att afslutas;

samt

e) hvilken tillverkningsmetod kommer att följas.

Mom. 2. Samtidigt med aflemnandet af förenämnda uppgifter skall

fabrikanten hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ställa fullgod säkerhet

för så stort belopp, som, efter den af honom uppgifna medelafverkning

per dygn, fullt motsvarar tillverkningsafgift för tvänne månader.

Mom. 3. Varder den i nästföregående moment omnämnda säkerhet

af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande godkänd och finnes ej heller i

annat afseende hinder för handteringens utöfvande möta, meddele Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande fabrikanten tillståndsbevis för tillverkningens

företagande.

Mom. 4. Inträffa, sedan den i mom. 1 omförmälda anmälan blifvit

inlemnad, förhållanden, som göra afvikelse i ett eller annat hänseende

från fabrikantens hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förut enligt denna

§ gjorda uppgifter nödig, vare fabrikanten jemväl pligtig sådant ofördröjligen

hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande skriftligen uppgifva,

samt att, då fråga är om ökad afverkning per dygn, för det emot tillverkningen

svarande skattebeloppet ställa fullgod säkerhet, på sätt i

mom. 2 stadgas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Beuillnings-Utslcottets Betänkande N:o 14. 21

Mom. 5. Har under tjugu på hvarandra följande arhetsdygn i medeltal

per dygn afverkats mer än en femtedel utöfver hvad beräknadt blifvit

uti den enligt mom. 1 eller 4 gjorda skriftliga anmälan, ställe fabrikanten

genast fullgod säkerhet för det mot den ökade afverkningen svarande skattebeloppet.

Mom. 6. De i mom. 1 och 4 föreskrifna uppgifter ingifvas i 3:ne

exemplar, af hvilka Kongl. Maj:ts Befallningshafvande behåller ett, öfverlemnar

ett till vederbörande öfverkontrollör för att af honom, efter

derom tagen kännedom, tillställas uppsyningsmännen vid fabriken, samt

öfversänder det tredje, försedt med uppgift om den godkända säkerheten,

då sådan erfordras, till den i § 13 omförmälda kontrollbyrån.

§ io.

Om utverkning af hvitbetor icke börjas inom fem helgfria dygn

efter den i fabrikantens anmälan uppgifna tid eller under den uppgifna

tillverkningstiden någon gång afbrytes längre än fem helgfria dygn,

utan att vådeld eller annan svår olyckshändelse dertill varit vållande,

eller före den uppgifna tiden afslutas, utan att detta minst åtta dagar

förut blifvit hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anmäldt, vare fabrikant

skyldig ersätta det till uppsyningsmännen vid hans fabrik utgående

arvode, för den tid betafverkning der icke egt rum.

§ 11.

Mom. 1. Fabrikant åligger att öfver tillverkningens gång föra sådan

bok, att derur med lätthet kan inhemtas, huru mycket af särskilda

sockerfabrikater vunnits efter de vid fabriken afverkade betorna, äfvensom

i öfrigt sådana upplysningar erhållas, som för upprättande af en

tillförlitlig statistik öfver hvitbetssockerindustrien erfordras; och vare

fabrikant skyldig ställa sig till efterrättelse de föreskrifter i afseende å

bokens anordning och förande, som chefen för den i § 13 omförmälda

kontrollbyrå meddelar.

Mom. 2. Nämnda bok skall, när helst så påfordras, hållas tillgänglig

för den öfverkontrollör, under hvars inseende fabriken är ställd.

§ 12-

Fabrikant ställe sig för öfrigt till efterrättelse hvad den här nedan

i § 14 omnämnda ordningsstadga för hvitbetssockerfabrikerna om hans ålig
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

gaude innehåller, samt de föreskrifter öfverkontrollör i enlighet med

densamma meddelar.

Artikel III.

Om tillsyn vid hvitbetssockerfabrik.

§ 13.

Ofverinseendet öfver hvitbetssockerbeskattningen i riket utöfvas af

chefen för den för kontroll ci tillverkning saf gifter inrättade särskilda byra.

§ H.

Mom. 1. Närmaste kontrollen vid hvarje fabrik för tillverkning af

hvitbetssocker skall under inseende af en utaf Kongl. Magt tillförordnad

öfverkontrollör utöfvas af särskilda, vid fabriken anställda edsvurna

uppsyningsman, hvilka, så snart tillståndsbevis, hvarom i § 9 mom. 3

sägs, blifvit fabrikant meddeladt, af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

utses. I fabrik, der utverkning af betor eger rum oafbrutet natt och

dag, skola uppsyningsmännen till antalet i allmänhet vara tre, men, der

afvel kningen försiggår endast om dagen, två. Uppsyningsnjannons antal

kan dock ökas derutöfver, i fall omständigheterna någorstädes skulle

göra en strängare kontroll nödvändig.

Mom. 2. Der så lämpligen ske kan, uppdrages inseendet öfver flere

fabriker åt en gemensam öfverkontrollör.

Mom. 3. Ofverkontrollörers och uppsyningsmäns närmare åligganden

bestämmas i en af Kongl. Maf.t utfärdad ordningsstadga för hvitbetssockerfabriker

i riket.

§ 15. - ,

Mom. 1. Ersättningen till öfverkontrollör bestämmes af Kongl. Magt

efter omfattningen af hans göromål.

Mom. 2. Då uppsyningsman är i tjenstgöring åtnjuter han af staten

fyra. riksdaler om dagen i arvode samt resekostnadsersättning enligt

ordningsstadgan.

Mom. 3. Dessutom erhålla uppsyningsmännen af fabrikanten, utan

ersättning, kost samt tv änne eller, i fall Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillnings-Utskottets Betänkande*N:o 14.

sä finner nödigt, tvenne eldade, städade samt med nödiga möbler och. sängkläder

försedda boningsrum, belägna i fabrikens omedelbara närhet.

§ 16.

I fabriker, der råa betor afverkas, uppvägas betorna af uppsyningsmännen

omedelbart innan de bringas i rif- eller skärmaskinerna samt i

den mån afverkningen fortgår. I fabrik åter, hvarest torkade betor förarbetas,

uppvägas dessa vid införandet i den afdelning af fabriken, i

hvilken urlakningskärlen finnas.

§ 17-

Å sön- eller helgedag emellan klockan 6 om morgonen och klockan

G om aftonen må uppvägning eller afverkning af betor å rif- eller skärmaskiner,

eller fyllning af urlakningskärl, icke ega rum.

§ 18.

För betornas uppvägning vare fabrikant skyldig att anskaffa och

underhålla våg efter fastställd modell, äfvensom nödiga vigter. Vågen

anbringas i fabrik, der råa betor afverkas, i närheten af rif- eller skärmaskinerna,

samt i fabrik, hvarest torkade betor förarbetas, vid ingången

till den afdelning af fabriken, i hvilken urlakningskärlen äro uppställda,

allt på sätt öfverkontrollören eger närmare bestämma. Allt arbetsbiträde,

som erfordras för betornas framskaffande till och bortförande

från vågen äfvensom för uppvägningen, lemnas af fabrikanten.

§ 19-

Fabrikanten åligger jemväl a,tt i fabriken till kontrollpersonalens förfogande

ställa ett behörigen uppvärmdt och upplyst rum af minst 100

qvadratfots golfyta, hvilket bör vara beläget omedelbart invid vågen

och så inrättadt, att derifrån kan öfvervakas ej mindre vågen än inmatningen

i rif- eller skärmaskinerna, eller i fabrik, hvarest torkade

betor förarbetas, fyllandet af urlakningskärlen. Den närmare beskaffenheten

af detta rum och de möbler, hvarmed detsamma bör af fabrikanten

förses, bestämmes i ordningsstadgan.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillninga-Utskottets Betänkande N:o 14.

Artikel IV.

Ansvarsbestämmelser.

§ 20.

Artikel V.

Föreskrifter rörande författningens verkställighet.

§ 35.

Artikel VI.

Allmänna bestämmelser.

§ 38.

Med fabrikant menas öfverallt i denna författning den, som i egenskap

af egare, innehafvare, disponent eller verkställande direktör, har

högsta inseendet öfver fabriks skötsel och till hvilken derföre det i §

9 mom. 3 omförmälda tillståndsbevis är stäldt.

§ 39.

Denna författning skall icke ega tillämpning å sådan tillverkning af

sirap, som kan ega rum allenast för eget husbehof med användande af hvitbetor,

derå tillverkaren sjelf odlat; dock må härvid icke af någon afverkas

mer än 50 centner betor årligen.

Stockholm, Ivar Hseggströma Boktryckeri, 1873.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse

i Bevillnings-Utskottets Betänkande

sid. 18, råd. B uppifrån står: uppbängc

läs: uppvägda

Bill, till Riksd. Frat. 1873.

Sand. 1 Afil. 14

N:o 14.

a bvitbetorna

h Vitbetorna,

Häl t.

*

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.