Betänkande, med förslag till den af Riksdagen fastställda bevillning ssummans utgörande.
1873-05-23 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1873:16, Betänkande, med förslag till den af Riksdagen fastställda bevillning ssummans utgörande.
Dokumentets text
Bevillnings- Utskottets Betänkande R:o 16.
1
IV: o 16*.
Ank. till Eiksd. Kansli den 23 Maj 1873, kl. 7 e. in.
Betänkande, med förslag till den af Riksdagen fastställda bevillning
ssummans utgörande.
Sedan Riksdagen, med bifall till Stats-Utskottets hemställan i memorial
N:o 109, fastställt summan af den allmänna bevillning, som till
fyllande af Statsverkets behof skall för år 1874 utgöras »med inberäkning
af kortstämpelafgiften och öfriga i III Artikeln bevillningsstadgan upptagna
afgifter», till 2,700,000 R:dr, åligger det Bevillnings-Utskottet att afgifva
förslag till denna bevillningssuinmas utgörande.
Härvid får Bevillnings-Utskottet till en början upplysa, att vid föregående
riksdagar, då ifrågavarande bevillningsmedel varit anvisade till
fyllande af Riksgälds-kontorets behof, kortstämpelafgiften under särskild
titel upptagits bland Riksgälds-kontorets inkomster uti de af Stats-Utskottet
uppgjorda förslagsberäkningar öfver detta verks inkomster och
utgifter. 1 den till innevarande Riksdag aflåtna nådiga propositionen angående
Statsverkets tillstånd och behof föreslog Kongl. Maj:t åter, under
förutsättning att Riksdagen skulle besluta denna afgifts ingående till Statskontoret,
att densamma skulle bland de extra ordinarie statsinkomsterna
särskildt upptagas. Att Kongl. Maj:t icke föreslog dess inberäkning i
allmänna bevillningen, torde hafva varit en naturlig följd deraf, att Kongl.
Maj:t ansåg allmänna bevillningen fortfarande böra upptagas bland Riksgälds-kontorets
inkomster, ehuru uppbörden deraf borde verkställas genom
Statskontoret. Då nu Riksdagen emellertid beslutat, att ej blott
kortstämpelafgiften, utan äfven allmänna bevillningen i öfrigt skall till
Statskontoret ingå för att till Statsverkets behof användas, lärer det så
mycket mindre möta något hinder att inberäkna kortstämpelafgiften i den
Bill. till lliksd. Prof. 1873. 5 Samt. 1 Afd. 16 Käft.
opaginerad Kontrollera mot PDF
i)
Bevilhnngs- Utskottets Betänkande N:o 16.
allmänna bevillningen, som denna stämpelafgift grundar sig på en föreskrift
i III Artikeln af bevillningsstadgan och således rätteligen lärer böra
anses såsom en del af den allmänna bevillningen.
Öfriga i III Artikeln bevillningsstadgan upptagna afgifter, hvilka
enligt Stats-Utskottets ofvanberörda memorial böra inberäknas i den
summa, för hvars anskaffande genom allmän bevillning det åligger Bevillnings-Utskottet
att afgifva förslag, hafva jemväl förut inberäknats i
den allmänna bevillningen, hvarföre Stats-Utskottets sistberörda hemställan
icke föranleder någon ändring i fråga om hvad hittills i detta afseende
iakttagits rörande bevillningssummans beräkning.
Utskottet öfvergår härefter till fullgörande af det Utskottet lemnade
uppdrag att föreslå sättet för den fastställda bevillningssummans
utgörande. Enligt upplysningar, Utskottet förskaffat sig, har kortstämpelafgiften
utgjort
under år 1870 63,075 R:dr
» år 1871 78,124 »
» år 1872 118,476 »
och efter de i Riksgälds-kontoret upprättade generalsammandrag har
summan af öfriga taxerade och debiterade bevillningsafgifter utgjort
i hela riksdalerstal:
för år 1870 ........ 2,789,393 R:dr
1871 2,887,400 »
1872 ........ 3,717,743 » ;
varande den förhöjning i bevillningssumman, som visar sig för år 1872,
en följd af 1871 års Riksdags beslut om sammanförande med den personliga
skyddsafgiften af den dittills utgående särskilda folkskoleafgiften,
hvilken grund för förhöjningen emellertid numera bortfallit med anledning
af nästlidne Riksdags beslut om nedsättning med halfva beloppet
af den personliga skyddsafgiften.
Vid ofvanberörda förhållanden och då Riksdagen icke beslutat någon
på bevillningens belopp inverkande ändring i nu gällande föreskrifter
om bevillningens utgörande, anser Utskottet, att, med bibehållande af
de i Bevillningsförordningen nu stadgade afgifts- och procentbelopp, allmänna
bevillningen, med ^beräkning åt kortstämpelafgiften och efter afdrag
af de omkostnader och afkortningar, som kunna ifrågakomma, bör
med säkerhet antagas icke komma att understiga den summa, som jemlikt
Riksdagens beslut bör genom allmän bevillning fyllas eller 2,700,000;
Och hemställer Utskottet derföre
Bevillning- Utskottets Betänkande N:o 16.
3
l:o.
att alla de i nu gällande bevillningsstadga upptagna
afgifts- och procentbelopp må åt'' Riksdagen fastställas.
Då Riksdagen med föranledande af Utskottets betänkanden N:is 2
och 10 beslutat förändringar i åtskilliga paragrafer af bevillningsstadgan
och det vid sådant förhållande, med afseende å önskvärd reda och lätthet
vid författningens tillämpning, synes Utskottet vara skäl att förordningen
i sin helhet omtryckes och således ny bevillningsstadga varder
utfärdad, hemställer Utskottet:
2:o.
att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes låta utfärda ny bevillningsstadga
med iakttagande af de vid innevarande riksdag beslutade
förändringar i nu gällande bevillningsstadga,
men med bibehållande i öfriga delar af dennas nuvarande
lydelse, att gälla till efterrättelse för år 1874
och intill slutet af det år, under hvars lopp ny bevillningsstadga
blifver af Riksdagen fastställd.
Stockholm den 23 Maj 1873.
På Utskottets vägnar:
GUST. af UGGLAS.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.