Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående Tullbevillningen.

1873-03-21 · 28 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1873:3, Betänkande, angående Tullbevillningen.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevitlnings- Utskottets Betänkande N:o

I

*

N:o 3.

Ant. till Riksd. Kansli den 24 Mars 1873, kl. 12 rnidd.

Betänkande, angående Tullbevillningen.

Sedan Bevillnings-Utskottet till pröfning forehaft såväl de till Utskottet hänvisade

motioner, Indika afse förändring i nu gällande föreskrifter om tullbevillningens

utgörande, som ock de vid tulltaxans granskning inom Utskottet väckta frågor

om ändringar och tillägg deri, går Utskottet nu att, jemlikt 40 § Riksdagsordningen,

afgifva betänkande angående tullbevillningen, hvarvid Utskottet, liksom förut

varit vanligt, ansett sig böra rörande ordningen för Utskottets särskilda yttranden

och förslag följa den nu gällande tulltaxans alfabetiska uppställning.

Som tullsatserna å Aether och Aether spirituosus samt Bränvin och Sprit Aether,

äro beroende af det beslut, Riksdagen kan komma att fatta rörande beskattningen ^rituosus

af den inhemska bränvinstillverkningen i anledning af de motioner, som blifvit Bränvin och

väckta om ändring af beloppet för den derför nu stadgade afgift, så hemställes:

Sprit.

Bo.

att bestämmandet af tullsatserna å såväl Aether och Aether

spirituosus, som Bränvin och Sprit må få anstå, tilldess Riksdagen

fattat beslut om bränvinstillverkningsafgiften.

I tulltaxan finnes för närvarande en så lydande rubrik: “Blommor, konst- Blommor,

gjorda, af tyg, papper eller halmI 11, men som i handeln förekomma konstgjorda ^0listll>l>llla

blommor, förfärdigade af andra ämnen, än de nyss nämnda, t. ex. af fjäder, hvilka

Bill till Riksd. Prof. 1873, 5 Sami. 1 Afd. 3 Häft. '' 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Broderade

arbeten.

Dricka.

å BeviUnings- XJtskoitds Betänkande N:o 3.

blommor hafva samma användning som de i tulltaxan beskrifna, hvarföre de ock

lämpligen torde böra med samma tull beläggas, föreslår Utskottet:

2:o.

att ofvan anförda rubrik må erhålla följande förändrade lydelse:

Blommor, konstgjorda, af tyg, papper, halm, fjäder eller andra

dylika ämnen.

Broderade arbeten, hvilken artikel förtullas efter vigt, äro ofta vid införseln

uppfästade på tunnt papper, från hvilket de vid tullbehandlingen icke kunna

skiljas utan att taga skada, och svårighet har, enligt hvad Utskottet förnummit, i

följd deraf ofta uppstått att bestämma det afdrag i vigten, som borde ega rum

för det sålunda begagnade papperet. Beträffande andra ariiklar, t. ex. Bijouterivaror

och Pennor, finnas i nu gällande taxa bestämmelser derom, att afdrag i

vigten ej göres för fodraler, hvari bijouterivaror inkomma, eller för kartor, hvarå

de äro uppfästade, likasom att, vid förtullning af skrifpennor, askars och kartors

vigt inbegripes. Då eu likartad bestämmelse synes Utskottet lämplig äfven för den

nu ifrågavarande artikeln, för beredande af lättnad vid tullbehandlingen och förekommande

af eljest lätt uppstående tvistigheter mellan tullförvaltningen och trafikanterne

rörande skillnaden mellan bruttovigten och sjelfva den tullpligtiga varans

vigt, hemställer Utskottet:

3:o.

att under rubriken: Broderade arbeten må införas eu så lydande

anmärkning: Afdrag i vigten eger ej rum för papper,

hvarå Broderade arbeten äro uppfästade.

Tulltaxan innehåller nu eu så lydande rubrik:

“Dricka:

Porter......1 kanna 40 öre.

Öl och andra slag 1 » 20 öre“.

Uti en inom Andra Kammaren afgifven motion (N:o 110) har Herr Ivar

Månsson föreslagit borttagande af införseltull å “Öl af samma ämnen och beredningssätt

som s. k. Bayerskt öl“, och till stöd derför anfört, att tullsatsen å

Bayerskt Öl, hvilket numera vore att anse nästan som en nödvändighetsvara och allt

mer och mer inginge bland de mindre bemedlades födoämnen, såmedelst undanträngande

bruket af spritvaror, vore en omättligt hög skyddstull, hvilken gjorde det

möjligt för de inhemska tillverkande att betinga sig ett vida högre pris, än som

skulle ifrågakomma, derest utländskt Öl icke vore utestängdt från den inhemska

marknaden, i följd af den nu stadgade tullsatsen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

De nuvarande höga tullsatserna å maltdrycker, qvarstående oförändrade sedan

lång tid tillbaka, då helt andra åsigter i tull-lagstiftningen voro gällande, och då

tulltaxan ännu stadgade höga spanmålstullar, hafva synts Utskottet tarfva en nedsättning,

så mycket heldre som vissa af dessa drycker nu vida mer än förr ingå

i den allmänna förbrukningen, hvarföre det torde vara ett ganska berättigadt sträfvande

att, såsom motionären afsett, söka åstadkomma så stor prisbillighet som

möjligt å t. ex. artikeln Bayerskt Öl och på det sättet underlätta tillfället för de

mindre bemedlade att förskaffa sig en vara, som kan ersätta bruket af spritdrycker.

Om än ur sist angifna synpunkt tullen å Öl företrädesvis påkallar en ändring, lärer

dock i sammanhang dermed en tullnedsättning jemväl för porter böra vidtagas, bland

annat af det skäl att, då ölsorter förekomma, som äro dyrare än något slags porter,

det icke kan vara lämpligt att genom bibehållande af portertullen oförändrad, under

det man nedsätter tullen å Öl, göra skilnaden mellan tullsatserna å dessa båda artiklar

större än för närvarande. Men med hänsyn till det mål, Utskottet företrädesvis haft i

sigte, och då kändt är, att af såväl Öl som porter finnas flera slag med en högst betydlig

olikhet i varuvärde, har Utskottet ej velat förorda bibehållande af rubrikens

nuvarande uppställning, enligt hvilken tullsatsen är gjord beroende allenast af

dryckens hänförlighet till porter eller Öl, hvaraf blifvit en följd, att den billiga

varan och den, som egt ett mångdubbelt högre värde, kommit att draga lika tull.

Att, till förekommande deraf, såsom man möjligen skulle vara frestad att ifrågasätta,

bestämma olika tullsatser för de särskilda slagen af Öl och porter, som då skulle

i taxan uppräknas, låter helt naturligen sig icke verkställa, bland annat, för den

svårighet, som vid tullbehandlingen skulle uppstå att skilja den ena sorten från den

andra. Utskottet har derföre icke kunnat påfinna annan utväg för att med en

högre tullsats åtkomma de dyrbarare slagen af maltdrycker än att, likasom man

förut gjort med viner samt bränvin och sprit, bestämma olika tullsatser med afseende

å det slags kärl, hvari varan införes; varande det nemligen af erfarenheten

bekräftadt, att de dyrbarare maltdryckerna i allmänhet införas på buteljer eller

krus. Då Utskottet i följd deraf velat föreslå, att särskilda lägre tullsatser må

stadgas för det porter och Öl, som inkommer på fat, har Utskottet jemväl sett sig

föranlåtet att för sådant fall tillstyrka varans förtullning efter vigt, i likhet med

hvad redan eger rum med viner och bränvin, som införas på fat, i följd af svårigheten

att vid tullbehandlingen utröna fatens kubikinnehåll. Rörande maltdryckernas

vigt vill Utskottet med anledning häraf nämna, att en kanna maltdrycker i

medeltal väger 6 skålp. 25 ort; och är skilnaden i detta afseende mellan de olika

sorterna icke af någon synnerlig betydelse.

Af den år 1863 i nåder förordnade Tullkomitéen yttrades väl, att, då

maltstyrkan, hvilken till hufvudsaklig del betingade dessa dryckers varuvärde, vore

större för vissa slag af Öl, än för äfven den dyrbaraste i handeln förekommande

porter, det icke kunde vara skäl att i tulltaxan göra någon skillnad mellan dessa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

B e v i I In mys - Utsk atlets Betänkande N:o 3.

båda slag af maltdrycker, utan att det vore vida egentligare att göra tullsatserna

beroende endast af varuvärdet, livilket åter efter Komitéens åsigt finge bedömas

efter det slags kärl, hvari varan infördes. Då Utskottet emellertid ansett sig icke

böra frångå den nuvarande indelningen, enligt hvilken dessa drycker sönderfalla i

porter och andra slags maltdrycker, torde detta ega sitt berättigande deri, att den

af ålder i vår tull-lagstiftning gjorda åtskilnad mellan porter och Öl kommit att

tillskynda den inhemska portertillverkningen ett jemförelsevis högre skydd än som

tillgodokommit ölfabrikationen, hvarför ett omedelbart bestämmande af en lika tullsats

för alla maltdrycker skulle med afseende å den förra näringen kunna medföra

en alltför stor rubbning och för öfrigt icke heller vara rättvist ur den synpunkten,

att tillverkningskostnaden för porter onekligen är större än för Öl. Ett billigt afseende

å den inhemska tillverkningens kraf är det ock, som föranledt Utskottet att

icke tillstyrka motionärens förslag om fullkomlig tullfrihet för Bayerskt Öl, hvarigenom

hela det skydd, de inhemske tillverkarne deraf nu åtnjuta, skulle på eu

gång dem undanryckas.

Enligt Utskottets förmenande skulle således vid tullsatsernas bestämmande

för maltdrycker hänsyn tagas ej blott, såsom för närvarande, till deras fördelning

i porter och andra slags maltdrycker, utan äfven till varuvärdet för de olika sorterna,

såvidt detta kunde bedömas efter beskaffenheten af de kärl, hvarpå varan infördes.

Vid tillämpningen af detta förslag har Utskottet, med fastadt afseende å den prisbillighet

för de mera allmänt förbrukade maltdryckerna, som Utskottet ansett önskvärdt

att kunna befordra, velat föreslå, att tullen för de å fat inkommande maltdryckerna

må utgöra för porter 3 öre och för andra maltdrycker 2 öre per skålpund,

då enligt den förut angifna vigtberäkningen tullen per kanna komnie att

blifva 18 å 19 öre för porter samt 12 å 18 öre för öfriga maltdrycker. För det

Öl åter, som inkommer på buteljer eller krus, finner Utskottet sig ej ega giltig

anledning att föreslå en lägre tullsats än den nu stadgade af 20 öre för kanna,

då för porter, som införes på enahanda sätt, tullen torde böra bestämmas till 30

öre kannan, hvarigenom iakttages samma förhållande emellan tullsatserna å de ädlare

sorterna af porter och Öl, som Utskottet föreslagit för de på fat inkommande slagen

af samma drycker.

Som Utskottet jemväl funnit den nuvarande rubriken Dricka böra utbytas

mot den vida egentligare benämningen Maltdrycker, hemställes följaktligen :

4:o.

att i taxan må å vederbörligt ställe införas en så lydande

rubrik:

Maltdrycker:

På fat

Porter 1 skålp..... 3 öre,

Andra slag 1 „ .... 2 „

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bo vulnings- TJiskoltets Betänkande N:o 3.

5

Maltdrycker:

På buteljer eller krus

Porter 1 kanna .... 30 öre,

Andra slag 1 „ .... 20 „

hvarjemte i stället för de nu vid rubriken Bricka förekommande

bestämmelserna torde få der intagas endast eu hänvisning

till rubriken Maltdrycker.

I nuvarande tulltaxa är stadgadt:

“Flyttsaker: reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda, då de af veder- Flyttsaker.

börande tullkammare eller tullinspektion finnas ej öfverstiga hans behof under

resan — fria;

inkomna för sådana Svenska undersåtars räkning, som varit å utrikes ort

bosatte, så framt effekterna vid införseln finnas gamla och brukade samt på särskild

anmälan hos Generaltullstyrelsen pröfvas ej öfverstiga egarens behof — fria;

öfriga inkommande gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar

(hvilkas införsel, äfven såsom nya, ej genom denna taxa är i allmänhet medgifven

tullfritt eller mot lägre tull, än högst 10 procent af värdet, då sådan förtullnings-grund

bör tillämpas), när de vid införseln, på särskild anmälan hos tullkammare-

eller tulldistriktchefer, vid 300 R:dr Riksmynts värde eller derunder,

samt hos Generaltullstyrelsen, då värdet öfverskjuter 300 R:dr R:mt, pröfvas icke

öfverstiga egarens behof — R:dr 100 R:mt — 10 R:dr“.

Under de i sednare tider mera ofta förekommande inflyttningarne från våra

grannländer har tillämpningen af sista momentet under förestående rubrik visat sig

för trafikanterne medföra åtskilliga olägenheter. Först och främst måste de vidkännas

stundom ej obetydliga kostnader för godtgörelse åt tillkallade personer,

hvilka skola anställa besigtning och värdering af de till införsel ämnade lösörepersedlarne,

och vidare vållar denna värdering en tidsutdrägt, som blifver ännu större

i de fall, då pröfningen skall hänskjutas till Generaltullstyrelsen, under hvilken

tid persedlarne måste qvarblifva i tullverkets vård, och egaren hindras att låta föra

dem till den ort, der han ämnar bosätta sig. Det förefaller ock Utskottet mindre

egentligt; att en person, som inflyttar till ett land och dervid medtager sina förut

brukade husgerådspersedlar, dem han har för afsigt att fortfarande för eget behof begagna,

skall nödgas för desamma erlägga tull. Hela beloppet af den tullinkomst,

som denna artikel lemnat, utgör för år 1869 3,724 R:dr, för år 1870 7,675 R:dr

och för år 1871 6,134 R:dr, och är således alltför obetydligt, för att det ur synpunkten

att man ej borde föranleda någon minskning i statsinkomst, skulle vara

skäl att bibehålla de nu gällande, enligt Utskottets förmenande, oegentliga bestämmelserna

med deraf härflytande ganska afsevärda olägenheter för trafiken. För att

emellertid eu dylik frihet ej må missbrukas på det sätt, att gamla persedlar in
-

V

s. 6 Kontrollera mot PDF

Formar.

6 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

föras för att sedermera inom landet afyttras, bar Utskottet ansett lämpligt, dels

att egaren aflemnar ett på tro och heder afgifvet intyg, att han för eget bruk och

således icke i handelsafsigt infört persedlarne, och dels att en pröfning eger rum,

huruvida de införda persedlarna kunna anses öfverstiga egarens behof; men synes

denna pröfning lämpligare kunna verkställas, i likhet med hvad första momentet

bestämmer, af tullförvaltningen å den ort, der införseln sker, än af Generaltullstyrelsen,

som i allmänhet i dylika fall ej kan ega annan kännedom om de förhållanden,

hvilka inverka på en sådan frågas bedömande, än som kan blifva Styrelsen

meddelad af den lokala tullförvaltningen, och följaktligen i de flesta fall

måste vara hänvisad till att låta sitt beslut bero af den underordnade myndighetens

yttrande.

Då enligt Utskottets åsigt någon skilnad således ej bör göras mellan de

båda fall, som afses i andra och tredje momenten under denna rubrik, hemställer

Utskottet:

5:o.

att i stället för de nuvarande bestämmelserna angående Flyttsaker

må införas eu så lydande rubrik:

Flyttsaker:

reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda, då de af

vederbörande tullkammare eller tullinspektion finnas ej öfverstiga

hans behof under resan — fria;

öfriga inkommande gamla och brukade husgeråds- eller

andra lösörepersedlar, när, efter det egaren på tro och heder

afgifvit intyg, att han dem för eget bruk och icke i handelsafsigt

infört, vederbörande tullkammare eller tullinspektion pröfvar

dem icke öfverstiga egarens behof — fria.

Formar “af jernbleck eller annat ämne för sockerbruken, tryck- och pappersformar,

äfvensom formar, som begagnas till pastellage-arbeten“, hänföras i tulltaxan

till Redskap och Maskinerier och äro följaktligen tullfria, men då jemväl andra

slag af formar än de nyss uppräknade användas inom åtskilliga yrken och äro lika

hänförliga till redskap, samt billigt torde vara, att den ena näringen så väl som

den andra, i fråga om erforderlig materiel, kommer i åtnjutande af samma förmån

i detta hänseende, har Utskottet, som i en sednare punkt kommer att föreslå tullfrihet

jemväl för Verktyg, hvilka då skulle under en rubrik sammanföras med

Maskinerier och Redskap, velat hemställa:

6:o.

att den nuvarande bestämmelsen angående Formar må utbytas

mot följande rubrik: Formar af hvilket ämne som helst för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3. 7

näringarnes behof, och som kunna hänföras till Maskinerier, Redskap

och Verktyg — fria.

Ehuru Utskottet ansett någon rubbning af tullbestämmelserna angående

Garn och Väfnadcr i allmänhet icke böra för närvarande vidtagas, hafva dock

särskilda skäl föranledt Utskottet att ifrågasätta en ändring af gällande stadgande!!

rörande ett visst slag af nämnda artiklar, nemligen jutegarn och jutegarnsväfnad,

hvilken ändring synes Utskottet icke kunna utöfva någon nämnvärd inverkan på de

vigtiga industriela intressen, som eljest beröras af denna del utaf tull-lagstiftningen;

och är detta skälet, hvarföre den af Utskottet väckta frågan ansetts kunna

behandlas fullkomligt oberoende af tulltaxans öfriga i nära sammanhang med hvarandra

stående bestämmelser angående garn och väfnader. Utskottets förslag gäller,

såsom redan är nämndt, både jutegarn och deraf förfärdigade väfnader, hvilka sednare

finnas upptagna under en följande rubrik i tulltaxan, men torde det tillåtas

Utskottet att här få i ett sammanhang redogöra för förslaget jemväl i hvad angår

jutegarnsväfnaderna.

Garn af s. k. jute eller indisk hampa, hvilken till sin beskaffenhet är vida

sämre än annan hampa, drager för närvarande eu tull af 5 öre skålpundet, en

tullsats hälften lägre än den eljest för något slags garn stadgade tull. Väfnad af

jutegarn förtullas efter 8 öre per skålpund i likhet med segelduk och tältduk. Då

dessa artiklar, liksom det tullfria råämnet jute, först upptogos i den tulltaxa, som

utkom efter 1865—1866 årens riksdag, hade de ännu icke i vårt land vunnit någon

större användning. Jutegarnsväfnad lämpar sig dock ganska väl till förfärdigande

af gröfre säckar, men kan i oblekt och ofärgadt tillstånd knappast begagnas

för annat ändamål. Det har emellertid visat sig, att en fabriksindustri, som under

de sednare åren uppstått i vårt land, nemligen superfosfatfabrikerna, beredt en

större användning åt detta slags säckar genom att nästan uteslutande begagna sådana

till omslag för sina fabrikater. I samma mån dylikt omslag kan anskaffas

till billigare pris, kommer naturligtvis fabrikaternes försäljningspris att ställa sig

lägre, och detta måste, oafsedt den fördel, som i följd deraf skulle om än icke i

någon mera betydande mån jordbruket tillskyndas, vara af vigt för denna fabriksindustri

sjelf, som derigenom blefve satt i tillfälle att för sina fabrikater lättare

uthärda täflan med de utländska gödningsämnena, hvilka, såsom bekant, äro tullfria.

Denna sist antydda omständighet eller att ifrågavarande för vårt land vigtiga industri

icke åtnjuter något skydd för sina fabrikater, synes Utskottet fordra, att de

beredningsämnen, den använder, såvidt ske kan, icke draga tull. För att tillgodose

superfosfat-fabrikationens billiga anspråk i detta afseende, har Utskottet i en

sednare punkt gjort hemställan om tullfrihet för svafvelsyra, och samma tanke ligger

till grund för Utskottets önskan, att Riksdagen måtte genom tullfrihets beviljande

för sådan jutegarnsväfnad, som hufvudsakligen användes till säckar, bereda

Garn.

Jutegarn.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevittninys-Utskoiteis Betänkande N:o 3.

•önsaker.

Jäst.

denna näring ett så prisbilligt omslagsänine som möjligt. Såsom redan är antydt,

hyser Utskottet den föreställningen, att en dylik tullfrihet ej kan lända någon annan

inhemsk näring till förfång, då beredning af jutegarn och förfärdigande af sådana

väfnader ej i någon mera nämnvärd grad utgöra föremål för svensk industri.

Den tullfrihet, Utskottet sålunda ifrågasatt, gäller dock endast jutegarn och

jutegarnsväfnad, som är oblekt och ofärgadt. För det färgade eller blekta jutegarnet

finner Utskottet ej något skäl att ändra den för jutegarn nu bestämda tullsatsen

af 5 öre per skålpund. Hvad åter angår jutegarnsväfnad, som är blekt eller

färgad, förekommer sådan ofta i handeln med brokiga färger, afsedd att begagnas

såsom mattor, och är ej sällan sammanblandad med annan väfnad, så att det är

svårt att bestämma varans hufvudsakliga beståndsdel. Utskottet har derföre ansett

det vara lämpligast, att någon skilnad i tullsats ej göres för den blekta eller färgade

jutegarnsväfnaden och annan mattväfnad, utan tullen å den förra höjes till

likhet med tullen å den sednare, som utgör IS öre per skålpund.

I enlighet med hvad Utskottet sålunda anfört, hemställes:

7:o.

att jutegarn, ofärgadt och oblekt, må varda tullfritt samt deu

nu för jutegarn bestämda tullsats af 5 öre per skålpund bibehållas

för sådant garn, då det är färgadt eller blekt, i hvilket

fall tulltaxan angående denna artikel skulle erhålla den förändrade

lydelse, bilagda förslag utvisar.

Grönsaker, friska, draga nu eu tull af 50 öre per centner. Den tullinkomst,

staten af denna artikel hemtat, har ej uppgått högre än till 726 R:dr för

år 1869, 494 R:dr för år 1870 och 924 R:dr för år 1871. Med afseende å denna

obetydliga inkomst, som nu måste debiteras och uppbäras på en mängd ställen i

landet, och för att, såsom lämpligt synes vara, göra denna artikel likställig med

Bär och Frukter, hvilka, när de införas friska, äro tullfria, har Utskottet, då denna

artikel dessutom lätteligen kan taga skada under det dröjsmål, som måste uppstå

vid dess tullbehandling, så länge den är tullpligtig, velat föreslå:

8:o.

att för Grönsaker, friska, må beviljas tullfrihet och rubriken

i denna del sålunda komma att lyda: Grönsaker, friska, — fria.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet hänvisad motion

(N:o 22) har Herr O. P. Rylander föreslagit, att artikeln pressjäst måtte åsättas

en införselstull af 6 öre skålpundet; varande af motionären anfördt, bland annat,

att, ehuru landets behof af pressjäst allt mera ökats, tillverkningen deraf inom

landet

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevittnings- Utskottets Betänkande N:o 8. 9

landet årligen minskats, hvaremot importen af denna artikel, som skedde företrädesvis

från Danmark, högst betydligt stigit; att svårigheten för den inhemska pressjästtillverkningen

att uthärda täflan med utlandet, efter motionärens tanke, vore

beroende af eu felaktig lagstiftning för denna näring; att Riksdagen väl nyligen

tagit ett steg i syfte att afhjelpa det hittills rådande missförhållandet, då nemligen

Riksdagen, för att möjliggöra pressjästberedning under hela året, tillåtit bränvinstillverkning

gemensamt med pressjästberedning äfven den tid, då bränvinstillverkmng

eljest icke vore medgifven, men att betydelsen af detta steg i väsendtlig mån

förringades derigenom, att Riksdagen för det bränvin, som under nyssberörda tid

erhölles såsom biprodukt vid fabrikationen af pressjäst, bestämt 25 öres högre skatt

å kannan, än som utginge vid annan bränvinstillverkning; samt att den inhemska

pressjästtillverkaren väl kunde under vintertiden sälja sitt fabrikat till samma pris,

som den danska pressjästen betingade, men deremot behöfde höja priset under

de fem månader af året, då hans tillverkning finge bedrifvas mot den förhöjda

bränvinsskatten.

Att, på sätt motionären yrkat, belägga med tull en artikel, som ingår i

beredningen af ett utaf de oundgängligaste födoämnena, lärer ej vara förenligt med

de grundsatser, som numera i vårt land gjort sig gällande i tullagstiftningen, och

da dertill kommer, att, enligt hvad motionären sjelf erkänt, det af honom

ö veiklagade förhållandet är beroende af gällande lagstiftning angående tillverkningen

af bränvin, hvarföre det ock torde på en vida naturligare väg kunna afhjelpas

genom ändringar deri, tillstyrker Utskottet:

9:o.

att Riksdagen ej må bifalla det af Herr Rylander väckta förslag

om pressjästs beläggande med införselstull.

Såsom bekant är, förekomma Knappar i handeln ganska ofta uppfästade Knappar.

på papperskartor och samma svårighet, som Utskottet antydt i punkten 3, möter

jemväl här for bestämmande af det vigtafdrag, som vid denna artikels förtullning

bor göras för papperskartorna. Då Utskottet i följd häraf ansett sig böra föreslå,

att dylikt afdrag ej må ega rum, har Utskottet cj kunnat förbise, att, då dylika

kartor, som ofta bestå af styft papper, skulle komma att icke obetydligt inverka

..I611 V''gt’ e^ter *lv’^en tullen skulle beräknas, en motsvarande nedsättning är

ehöflig i den nu bestämda tullsatsen, och som, enligt hvad Utskottet inhemtat,

kartornas vigt hittills beräknats till 15 å 25 procent af bruttovigten, torde en nedsättning

i tullen från 30 till 25 öre per skålpund vara af det nu antydda förhållandet

påkallad. Val skulle denna nedsättning ej komma alla slags knappar till

godo, eftersom nyssberörda tullsats gäller endast knappar af sammansatta eller, såBih.

till Bil;sd. Prof. 1S73. 5 Sami 1 Afä. 3 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

som arbetade, ej specificerade ämnen, men dertill höra dock de flesta af de billigare

slagen knappar, hvilka mera allmänt begagnas och hvilkas fördyrande man

företrädesvis måste afse att undvika. Utskottet hemställer derföre.

10:o.

att tullsatsen för Knappar af sammansatta eller, såsom arbetade,

ej specificerade ämnen må bestämmas till 25 öre per skålpund

och att under denna rubrik må, utom den förut der förekommande

anmärkning, tilläggas en så lydande: “Anmärkning.

Vid knappars förtullning egen afdrag ej rum för vigten af

papperskartor, hvarå de äro uppfästade".

Knifvar. Under rubriken Knif v ar stadgas, bland annat, “bords- och andra slag, ej

specificerade, samt gafflar:

med skaft af silfver, pläter, ebenholz, elfenben eller hvalrosständer— 1 skålpund — 50 öre

med skaft af andra ämnen.........— 1 skålpund 10 öre“.

Enligt hvad Utskottet erfarit, hafva på sednare tiden börjat hit införas särdeles

billiga bordsknifvar och gafflar med skaft af ett slags ebenholz, hvilket dock

af föreståndaren för Teknologiska Institutet förklarats icke vara det slag af ebenholz,

som vore i tulltaxan afsedt. Då det vid sådant förhållande lärer för tull
tjenstemännen

vara ganska svårt att kunna särskilja de olika slag af ebenholz, som

i handeln förekomma, och nyssberörda knifvar, hvilka, med afseende å beskaffenhet

och prisbillighet, äro hänförliga till tarfligare husgeråd, rimligtvis icke böra draga

den högre tullsatsen af 50 öre, bestämd för vissa dyrbarare slag, har Utskottet,

till förekommande af osäkerhet och godtycklighet vid tillämpningen af ifrågavarande

bestämmelse, ansett ordet ebenholz böra ur rubriken utgå, då knifvar med skaft

af detta ämne skulle komma att förtullas enligt rubrikens sista moment, hvilken

förändring så mycket heldre kan ega rum, som dyrbarare knifvar med skaft af

ebenholz numera föga begagnas och följaktligen ej i någon afsevärd mån utgöra

föremål för införsel; hvadan hemställes:

ll:o.

att ur denna rubrik ordet “ebenholz" må uteslutas.

Korkar. Korksulor, nu upptagna under rubriken Korkar, draga en tull af 15 öre

Korksulor. per skålpund, men ej sällan iniöras korksulor i förening med väfnad eller skinn

och denna artikel har blifvit tullbehandlad på olika sätt, såsom hänförd, dels till

Skomakarearbeten, andra slag, och dels till Slöjdvaror, i taxan ej nämnda, i hvilket

sednare fall, som varit det vanligaste, tullen utgjort 10 procent af varuvärdet.

För undvikande af olikhet i tullbehandlingen torde denna artikel dock böra i tull
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

taxan upptagas, hvarvid lärer vara lämpligast att derå bestämma den tullsats, som

hittills vanligast tillämpats vid införsel af sådan vara.

Utskottet tillstyrker på grund häraf:

12:o.

att ur den nuvarande rubriken angående Korkar må utgå

orden: “äfvensom Korksulor" och en ny rubrik a vederbörligt

ställe i taxan intagas af följande lydelse:

Korksulor...........— 1 skålpund — 15 öre

„ i förening med väfnad eller skinn — R:dr 100 R:mt — 10 R:dr.

Nålar, af annat ämne än guld och silfver och ej hänförliga till Bijouteri- Nålar.

varor, förtullas efter 25 öre per skålpund, och som de oftast införas antingen inlagda

i smärre papperskonvolut eller uppstuckna på papper, förefinnas här enahanda

skäl, som Utskottet anfört i några föregående punkter, för meddelande af

den bestämmelsen, att afdrag i vigten ej skall ega rum för dylikt papper. I likhet

med hvad Utskottet föreslagit för knappar, torde dock på samma gång en

minskning af tullsatsen böra göras, så att icke förändringen må föranleda en

stegring i pris på sådana artiklar som knappnålar och synålar, hvilket ingalunda

kan vara önskvärdt. Utskottet har derföre, med ledning af de upplysningar, Utskottet

förskaffat sig om storleken af det afdrag å varans bruttovigt, som hittills

förekommit, ansett en nedsättning i tullen med fem öre vara lämplig och föreslår

alltså:

13:o.

att tullsatsen å Nålar, hänförliga under denna rubrik, må bestämmas

till 20 öre per skålpund och att vid rubriken ma

fogas följande “Anmärkning: Afdrag i vigten göres ej för papper,

hvari nålar äro inlagda eller uppstuckna."

Tulltaxan innehåller nu följande bestämmelse: Redskap och Maskinerier hedskap^

eller delar deraf, ej specificerade, till begagnande vid fabriker eller handtverk, nerier.

eller för jordbruket, samt för jernvägarnes behof — — — fria.

Genom nådig remiss har Kongl. Maj:t till Utskottet öfverlemnat handlingarne

i ett af Kongl. Maj:t afgjordt mål, angående styrelsens för Kropps aktiebolag

underdåniga ansökning, att, som styrelsen för tillgodogörande af koltillgångarne

inom de områden i Skåne, hvarest bolaget förvärfvat rätt till kolfyndigheters

bearbetande, i England inköpt åtskilliga för sådan grufvedrift erforderliga redskap

och maskinerier, nemligen, bland annat, tre ångmaskiner samt uppfordrings- och

pumpverk, af hvilka maskinerier de flesta voro af den beskaffenhet, att dylika hit
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillnings-Utskottds Betänkande N:o 3.

tills icke i vårt land utgjort föremål för införsel och tullbehandling, Kong], Maj:t

måtte, särskilt med hänsyn till det för fäderneslandets industri så högst vigtiga

företag, hvaråt bolaget egnat sin verksamhet, tillåta, att såväl omförmälda, som

de för bolaget framgent erforderliga redskap och maskinerier af förenämnda beskaffenhet

finge till riket tullfritt införas; öfver hvilken ansökning Kongl. Generaltullstyrelsen

den 29 November sistlidna år afgifvit utlåtande och dervid anfört:

att ordalydelsen i gällande tulltaxa icke inedgåfve tullfrihet för andra ospecificerade

redskap och maskinerier eller delar deraf, än sådana, hvilka voro afsedda

till begagnande vid fabriker eller handtverk eller för jordbruket samt för jernvägarnes

behof, vid hvilket förhållande de redskap och maskinerier, om hvilka fråga

vore, likasom effekter i allmänhet, afsedda för någon af de till bergsnäringen hörande

grenar, torde vid sträng tillämpning af tulltaxans nuvarande lydelse böra

anses såsom tulIpligtiga, med undantag dock för ångmaskiner, hvilka under alla

förhållanden, utan afseende å det ändamål, hvarför de inkommo, åtnjöto tullfrihet;

men att, då det industriföretag, ifrågavarande aktiebolags verksamhet omfattade,

att nemligen i vidsträcktare mån än hittills tillgodogöra stenkolstillgångarne i Skåne,

syntes vara icke blott i och för sig, utan ock medelbart, till fromma såväl

för fabrikerna som för jernvägarne, förtjent af lika uppmuntran, som redan vore

dessa sednare industrigrenar i tullfriheten för deras redskap och maskinerier medgifven,

samt de redskap och maskinerier, hvilka för stenkolsbrytning erfordrades,

enligt hvad bolagets styrelse uppgifvit, åtminstone för det närvarande i allmänhet

icke torde kunna inom landet erhållas, General-tullstyrelsen ansåge sig kunna och

böra hos Kongl. Maj:t hemställa, om icke samtliga i tulltaxan ej specificerade redskap

och maskinerier, hvilka redan inkommit eller framdeles kunde inkomma och

tillförlitligen ådagalades vara använda till eller afsedda för borrning efter eller brytning

af stenkol, tillsvidare och intilldess bestämdt stadgande derom kunde varda i

en blifvande tulltaxa intaget, måtte från införselstull befrias.

Sedan Kong]. Maj:t derefter, vid ärendets pröfning, funnit godt i nåder

tillåta, att de redskap och maskinerier af omförmälda beskaffenhet, som för Kropps

aktiebolags räkning inkommit eller ytterligare kunde under 1872 inkomma, finge

af vederbörande tullfritt disponeras, afsåg Kongl. Maj:t med ofvanberörda remiss

till Utskottet, att hos detsamma måtte komma under öfvervägande, huruvida icke

redskap och maskinerier, afsedda äfven för andra yrken och behof än sådana, som

i tulltaxan under denna rubrik upptogos, såsom exempelvis för bergsbrukens behof,

borde få till riket tullfritt införas.

Enligt nu gällande, ofvan anförda bestämmelse är tullfriheten för redskap

och maskinerier begränsad på det sätt, att den endast'' tillgodokommer vissa näringar,

under det andra och deribland den för vårt land så betydande bergsnäringen

är i saknad af en dylik förmån. Oafsedt den obestämdhet, som ur formel synpunkt

måste anses vidlåda det nuvarande stadgandet i detta fall, i betraktande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillning s-Utskottets Betänkande, N:o 3. 13

nemligen af svårigheten att alltid vid tullbehandlingen kunna särskilja, för hvilket

behof ett visst slag af redskap eller maskinerier är ämnadt, föreligger bär, med

hänsyn till de grunder, som enligt Utskottets tanke böra vara bestämmande för

denna del af lagstiftningen, en oegentlighet, värd att afbjelpas. Det lärer vara

öfverflödigt att nu upprepa de lätt insedda skälen, hvarföre man icke bör genom

beskattning fördyra de hjelpmedel, som för näringarne äro behöfiiga till ett direkt

underlättande af det arbete, de hafva att utföra. Giltigheten af dessa skäl torde

vara erkäud och ett uttryck af detta erkännande ser Utskottet i den tullfrihet,

som redan är de flesta af våra inhemska näringar tillförsäkrad för de redskap och

maskinerier, hvaraf de äro i behof. Då man, när det gällt dessa näringar, låtit

nyss antydda grundsats vara den bestämmande och, såsom vederbort, för densamma

underordnat de andra syften, tullagstiftningen egt, såsom att förskaffa statsverket

inkomster eller bereda skydd åt inhemska näringar, hvilka i detta fall skulle

vara sådana, som egnade sig åt tillverkning af dylika redskap och maskinerier,

lärer det endast vara en följdriktig tillämpning af den redan erkända grundsatsen,

när Utskottet föreslår, att åt tulltaxans bestämmelser angående redskap och maskinerier

må gifvas den omfattning, att en lika förmån derunder blifver inrymd åt

alla näringar.

I omedelbart sammanhang med den nu afhandlade frågan står ett annat

förslag, som blifvit väckt inom Utskottet och ansetts lika förtjent af att underställas

Riksdagens pröfning. Detta förslag gäller artikeln Verktyg, hvarom nu stadgas,

att verktyg för fabriker, handtverk och jordbruk, ej specificerade, draga en

tull af 5 procent utaf värdet. Angående denna artikel har den år 1863 förordnade

komitéen för uppgörande af förslag till ny tulltaxa uti sitt betänkande,

bland annat, yttrat följande: “Då man för den i egentlig mening stora industrien

frigifver dess redskap, maskinerna, hvilka hafva till uppgift icke blott att bespara,

utan att, såvidt möjligt är, ersätta menniskokraftén, synes det både från pricipens

och tillämpningens sida vara en utan gensägelse berättigad fordran hos den industri,

som i följd af sin beskaffenhet är direkt och till aldra största delen beroende

af denna kraft, att för de redskap, hvilka den har af nöden och kan använda till

arbetets underlättande, undfå samma förmån, som blifvit maskin-industrien förunnad.

Denna fordran förtjenar desto mera ett tillmötesgående, som handarbetet icke blott

äi utsatt för täflan inom sitt eget område i samma grad, som maskin-industrien

inom sitt, utan äfven derjemte i många fall har att bestå en annan svårare konkurrens

med denna sednare industri sjelf. Vid sådant förhållande, och då detta

arbete derigenom redan i och för sig har nog svårigheter att bekämpa, böra ej

de hjelpmedel, som för detsamma äro oundgängliga, genom tullbeskattning fördyras.

Icke heller vill det synas fullt klart på hvad grund verktyg för fabriker, handtverk

och jordbruk skola vara med tull belagda, under det redskap till begagnande

vid fabriker eller handtverk eller för jordbruket äro tullfria. De begagnas båda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

i hufvudsaken för fullkomligt samma ändamål; och man kan med skäl fråga, hvarföre

t. ex. smeden skall betala tull för sin fil, som är ett verktyg, under det han

erhåller eller skulle erhålla sitt skrufstäd, som efter vanligt språkbruk är ett redskap,

utan sådan afgift; — en mängd andra liknande fall att förtiga1''. Komitéen

har vidare framhållit ett särskildt skäl af formel beskaffenhet för tillstyrkande

af verktygs tullfrihet, nemligen den ganska stora svårighet, som ofta förefinnes

att skilja artikeln verktyg från artikeln redskap, en svårighet, som måste

hafva till följd, att samma slags vara ena gången kan få afgiftsfritt införas, andra

gången icke. Komitéen tillstyrkte derföre, att verktyg eller delar deraf, ej specificerade,

måtte förklaras tullfria. I detta komitéens förslag, likasom i de skäl,

hvarpå komitéen grundat detsamma, anser sig Utskottet böra instämma, dervid hos

Utskottet gjort sig gällande samma uppfattning, som ofvan blifvit antydd i fråga

om redskap och maskinerier och med hvilken uppfattning det icke är förenligt att

i fråga om tullbeskattning göra skilnad mellan redskap och verktyg. Med de af

komitéen tillagda orden “ej specificerade11 afses att från denna rubrik undantaga

de i taxan särskildt uppräknade slag af verktyg, såsom knifvar, saxar, nålar m. fl.,

för hvilka taxan hittills stadgat särskilda tullsatser, och angående hvilka artiklars

tullpligtighet Utskottet icke heller ifrågasatt någon ändring af det skäl, att Utskottet

ansett sig böra taga hänsyn till de förhållanden, hvilka hittills föranledt, att

dessa artiklar, fastän hänförliga till verktyg, icke blifvit såsom sådana tullbehandlade,

utan gjorts till föremål för särskilda stadganden. Slutligen vill Utskottet

erinra, att den för statsverket uppkommande minskning i tullinkomst genom tullfrihets,

beviljande för verktyg ej kan, med hänsyn till de höga belopp, hvartill tulluppbörden

numera uppgår, vara egnad att utgöra hinder för berörda vigtiga förändrings

genomförande; hafvande tullinkomsten af verktyg utgjort:

år 1869 1870 1871

9,167 Rall- — 12,571 Rall'' — 20,168 R:dr.

Då Utskottet sålunda vill föreslå Riksdagen, att den för verktyg nu bestämda

tull må upphöra, hvarigenom de skulle blifva likställda med redskap och

maskinerier, torde samtliga dessa artiklar lämpligen kunna sammanföras under en

rubrik, som fullständigt införes i taxan på det ställe, der i följd af den alfabetiska

uppställningen någondera af dessa artiklar först omnämnes, hvaremot å de

ställen, der sedermera de andra båda återfinnas, erfordras endast en hänvisning

till den fullständiga rubriken.

På grund af hvad Utskottet anlört hemställes:

14:o.

att Riksdagen må, med ändring af nu gällande bestämmelser

i tulltaxan angående Redskap, Maskineri^ och Verktyg, besluta,

att i taxan skall å vederbörligt ställe intagas en så ly
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillning,?- Utskottets Betänkande N:o 3. 15

dande rubrik: Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar

deraf, ej specificerade, — — — fria.

Skor af yllefilt utan lädersulor äro upptagna under en särskild rubrik i sy^filf

taxan och förtullas såsom yllefilt, men vid införsel af yllefiltskor med lädersulor,

hvilka torde böra hänföras till Skomaliarearbeten, har, såsom Utskottet inhemtat,

tveksamhet uppstått, huruvida dylika filtskor skola behandlas såsom Skomakarearbeten

af andra tyger än siden, för hvilka tullen utgör 60 öre per skålpund, eller

såsom Skomakarearbeten, andra slag, som draga eu tull af endast 40 öre skålpundet.

Då ett förtydligande af tulltaxans mening i detta fall torde vara erforderligt

och då, med hänsyn till ifrågavarande artikels mindre värde i förhållande till de

dyrbarare skomakarearbeten, som draga den högre tullen af 60 öre, rättast lärer

vara att hänföra detta slags filtskor till Skomakarearbeten, andra slag, föreslår

Utskottet:

15:o.

att rörande Skor af yllefilt må i tulltaxan intagas följande

rubrik:

Skor af yllefilt med lädersulor; förtullas såsom Skomakarearbeten,

andra slag.

—---utan lädersulor; förtullas såsdm Yllefilt.

Svafvelsyra är nu belagd med en tull af 50 öre per centner. I en för c-Svafvelsyra.

gående punkt bär Utskottet redan erinrat, hurusom svafvelsyra utgör ett vigtigt

beredningsämne för superfosfattillverkningen och huru denna näring, som ej åtnjuter

något skydd för sina fabrikater, kan ega ganska berättigade anspråk, att, såvidt

möjligt, icke för de beredningsämnen, den använder, vara underkastad tullbeskattning.

Men ej blott med hänsyn till nämnda tillverkning, utan med afseende

i allmänhet å den mångfaldiga användning, svafvelsyra eger och som gör densamma

synnerligen behöflig för åtskilliga af våra inhemska näringar och deribland ej minst

för jordbruket, har Utskottet funnit den redan i viss mån hos oss erkända grundsatsen

om tullfrihet för de råämnen och beredningsämnen, hvartill näringarne måste

ega tillgång, vara i hög grad egnad att vinna tillämpning just i fråga om denna

artikel. Åtskilliga andra syror, såsom salpetersyra och saltsyra, äro redan tullfria

och ett uppskof med utsträckandet af samma frihet till svafvelsyra synes Utskottet

icke heller vara påkalladt af något afseende å den tullinkomst, staten healtar af

denna artikel. Berörda inkomst utgjorde nemligen:

år 1869 år 1870 år 1871

2,862 R:dr 50 öre 2,082 R:dr 50 öre 4,187 R:dr.

På grund af dessa skäl hemställer Utskottet:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

''Bevillnings-tltskotUds Betänkande N:o 3.

Tobak.

16:o.

att artikeln Svafvelsyra må blifva tullfri och rubriken således

komma att lyda: Svafvelsyra — Fri.

Herr 0. P. Bylander har i motion (N:o 153) föreslagit nedsättning af tullen

å snus från 50 till 35 öre per skålpund. Då Utskottet emellertid ansett tullsatserna

jemväl å de öfriga slagen af arbetad tobak tarfva nedsättning, meddelas

här den nuvarande rubriken i sin helhet:

“Tobak:

oarbetad, blad och stjelk

arbetad:

cigarrer och cigarretter

karfvad.....

I skålp.

1 skålp.

1 skålp.

malen eller snus.......1 skålp.

29 öre.

1: 30

— 45

— 50

— 35

— 55

spunnen, hopvriden eller pressad . . 1 skålp.

stänger och karotter......1 skålp.

Att tullsatserna å arbetad tobak, samt företrädesvis å cigarrer och snus

äro öfverdrifvet höga torde vara temligen obestridligt, och ehuru dessa belopp blifva

bestämda i syfte att bereda staten eu stor tullinkomst, har det visat sig, att

de fast mer motverkat detta ändamål, ity att införseln af cigarrer och snus ingalunda

motsvarat den omfattande förbrukningen deraf, hvilket har sin naturliga

orsak deri, att det höga tullskydd, som den inhemska tillverkningen af sådana artiklar

åtnjuter, och som torde vara ojemförligt större, än som ifrågakommer för

någon annan näring, ställt de svenska fabrikaterna utom konkurrens med utlandets.

Anser man derföre att dessa artiklar äro företrädesvis egnade att förskaffa staten

en större tullinkomst, måste man tillse, att tullsatserna icke bestämmas så

högt, att de omöjliggöra all täflan mellan utlandets och våra egna fabrikater, hvarigenom,

såsom för närvarande hos oss, den höga tullsatsen endast kommer att innebära

en premie för den inhemska fabrikanten och någon nämnvärd införsel icke

kan ega rum af andra artiklar än sådana, som icke inom landet tillverkas. Då

Utskottet sålunda funnit sig böra framställa förslag om nedsättning af tullen för

ifrågavarande artiklar, vill Utskottet icke heller lemna oanmärkt dessa varors beskaffenhet

att med lätthet kunna smugglas, med hänsyn hvartill det också torde

vara nödigt, att de ej beläggas med eu alltför betungande införselsafgift.

Då Utskottet nu öfvergår till frågan om de belopp, hvartill dessa tullsatser

böra bestämmas, hänför sig Utskottet till den utredning, som i detta afseende

blifvit lemnad uti det förut åberopade, af tullkomiterade år 1865 afgifna betänkande.

Hvad dervid först angår cigarrer, lärer, enligt uppgifter, som meddelats

bemälde tullkomiterade, vid fabrikationen af denna artikel omkring 45 procent

afgå

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets betänkande tf:o 3. ff

afgå af deri tobak, som dervid användes. Tillverkningskostnaden för 1 skålpund

färdiga cigarrer, med ^beräkning af bladens sortering och slipning, cigarrernas

rullning, sortering, bundtning, inpackning i lådor nr. m. jemte ränta och underhållskostnaden,

uppgafs af Komiterade utgöra omkring 1 R:dr 50 öre. Om således

tullen å den i ett skålpund cigarrer ingående råvaran, med nu gällande tullsats

för denna, kan antagas uppgå till omkring 53 öre, bär Utskottet ansett att, om

denna tull ökas med ett belopp, motsvarande ungefär 20 procent å varans tillverkningskostnad,

den tullsats, som då erhålles, skulle komma att innefatta ett tillräckligt

skydd för den inhemska näringen. I följd häraf hemställer Utskottet, att

tullen å cigarrer och de med dem närmast jemförliga cigarretterna må nedsättas

till 85 öre per skålpund.

Då de öfriga slagen af arbetad tobak af Utskottet ansetts lämpligen kunna

sammanföras under en bestämmelse och draga en lika tull, som Utskottet vill föreslå

till 35 öre per skålpund, eller det belopp som nu är stadgadt för spunnen,

hopvriden eller pressad tobak och hvartill eu motionär vid denna riksdag önskat

nedsätta tullen å snus, vill Utskottet erinra, att vid beredningen af snus, enligt

uppgift i nyssberörda komitébetänkande, vigten af den dertill använda råvaran

ökas med 40 å 50 procent, hvilken vigttillökning ungefärligen motsvarade dåvarande

tillverkningskostnaden, hvarföre med en tullsats å snus af 35 öre pr skålpund

ett icke obetydligt skydd fortfarande skulle vara lemnadt den inhemska tillverkningen.

Eu nedsättning af den nu för stänger och karotter stadgade tullsatsen

af 55 öre är utan all betydelse, då hela införseln af detta slags tobak utgör

endast några få skålpund årligen.

I enlighet med hvad Utskottet sålunda anfört, hemställes:

17:o.

att, med bibehållande af tullen å oarbetad tobak, men med

ändring af bestämmelserna angående arbetad tobak, rubriken

må erhålla följande lydelse:

Tobak:

oarbetad, blad och stjelk......1 skålp. 29 öre;

arbetad:

cigarrer och cigarretter......1 skålp. 85 öre

andra slag..........1 skålp. 35 öre.

Under förutsättning af bifall till hvad Utskottet i punkten 14 föreslagit angående

sammanförande under en rubrik af artiklarne Maskinerier, Redskap och

Verktyg, hvilka samtliga skulle blifva från tull befriade, torde

Bih. titt Riksd. Prof.. 1873. 5 Sami. 1 Afd, 3 Höft.

Verktyg.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

i 8 B evit In ings- Ut skot t ds Betänkande N:o 3.

18:o.

i stället för den under rubriken Verktyg nu förekommande bestämmelsen

böra intagas följande hänvisning: Verktyg eller

delar deraf, ej specificerade, se Maskinerier, Redskap och

Verktyg.

Va fadder. Med åberopande af de skäl, Utskottet här ofvan anfört i punkten 7, före
JWväfnaT

slår Utskottet:

19:o.

att under rubriken Väfnader må uteslutas de nu i taxan efter

orden: segelduk och tältduk förekommande orden: “äfvensom

jutegarnsväfnad“, och i stället efter de förra orden å ny

rad införas följande bestämmelse:

Jutegarnsväfnad:

oblekt och ofärgad..........Fri,

blekt eller färgad......1 skålpund 18 öre.

Förändrade Af de förslag, Utskottet ofvan framställt angående ändring af åtskilliga ru
yar^för^åt-

briker i tulltaxan, påkallas jemväl några smärre redaktionsförändriugar i de hän - skalig a ar- visningar, som förekomma i taxan rörande följande artiklar, nemligen: Asfaltrör,

Bobiner, Borstbindarearbeten, i hvad angår derunder upptagna murare- och målareborstar,

I) egt ar, Filar, Glasmästarediamanter, Guttapercha, Instrumenter, Jern, Kardor

och Kar dläder, Karott, Kautschuk, Liar, Negerhead, Penslar, Raspar, Rör,

Saxar, Skrubbor, Skyfflar och Skaror, Smergelduk, Snus, Spadar, Symaskiner, Sågar,

Sågblad och Sågbladsämnen samt Yxor; hemställande Utskottet:

20:o.

att den förändrade lydelse, som enligt bifogade taxeförslag blifva

gifven åt de angående nyss uppräknade artiklar i taxan

meddelade hänvisningar, må af Riksdagen godkännas.

Angående

väckt motion „

. om, utförselsförbud

gaJ

för virke

m. m, en

Slutligen vill Utskottet afgifva yttrande angående eu inom. Andra Kammaren

Herr A. W. Westerdal väckt motion (N:o 2), som hlifvit till Utskottet hänviUnder

anförande, att skogssköfliug på liera ställen i vårt land bedrefves i

fruktansvärd utsträckning och att det vore af vigt för staten att åtminstone

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

19

för ungskogens skyddande med det snaraste vidtaga allvarliga åtgärder, så att den

med fördel idkade pitpropsindustrien kunde göras om intet, har motionären hemställt,

att Riksdagen “ville för sin del besluta utförselförbud å all sorts rundvirke

under 7 tums topp på 20 fots längd", eller, om detta ej skulle bifallas, å dylikt

virke, “åsätta tull till belopp lika med varans värde", samt att, i fall bestämmelserna

uti den emellan de förenade rikena och Frankrike år 1865 afslutade handelstraktat

skulle anses innefatta hinder för åvägabringandet af de sålunda alternativt

föreslagna åtgärderna, Riksdagen då jemväl måtte “besluta en skrifvelse till Kongl.

Maj:t med anhållan, att Han täcktes af Franska regeringen utverka en sådan modifikation

i nämnde traktat, att hinder ej mötte för utfärdandet af författning i

föreslaget syfte.

På sätt motionären antydt och jemväl vid föregående riksdagar, då liknande

förslag varit å bane, blifvit af Utskottet erinradt, lärer 4:de artikeln af Handelstraktaten

med Frankrike icke medgifva ett omedelbart åvägabringande af den föreslagna

exporttullen, och motionären har derföre också hemställt, att man skulle

hos Franska regeringen söka utverka en ändring af traktaten i sådan syftning att

detta hinder blefve undanröjdt. Men då ett dylikt medgifvande från Frankrikes

sida naturligen måste betinga motsvarande eftergifter å vår sida, samt det, enligt

Utskottets tanke ingalunda kan för de förenade rikena vara önskligt, att en rubbning

af traktatens bestämmelser för närvarande ifrågasättes, torde, oberoende af

den uppfattning, man i öfrigt kan ega om motionärens förslag, ett afstyrkande

af detsamma, såvidt det icke är förenligt med den åberopade traktaten, ega sitt

fulla berättigande i de af Utskottet nyss antydda förhållanden.

Då emellertid hvad Utskottet sålunda anfört icke torde vara tillämpligt på

motionärens förslag, i hvad det innefattar yrkande om ett utförselsförbud för ifrågavarande

slag af skogsprodukter, föranledes Utskottet att jemväl inlåta sig på

sjelfva hufvudfrågan, eller huruvida de af motionären föreslagna åtgärderna i och

för sig kunna anses gagneliga. Utskottet vill härvid ingalunda bestrida, att mångenstädes

ett allt för strängt anlitande af skogstillgången egt rum och att en med

skogens framtida bestånd mera förenlig vård kan på flera ställen vara af ett ganska

trängande behof påkallad. Men detta behof låter deremot, efter Utskottets

förmenande, icke afhjelpa sig på den väg, motionären föreslagit. Den aftorkning

af ungskog, motionären velat förhindra eller inskränka, behöfver icke i och för sig

gifva anledning till några farhågor. Af det kapital, skogen representerar, hemtar

egaren sin ränteafkastning genom den afredning, han låter bedrifva, och om han

dervid afverkar ungskog, i stället för att låta med afkastningens uttagande anstå,

tilldess skogen hunnit blifva äldre, kan sådant under vissa förhållanden vara för

egaren fördelaktigare, men detta är helt enkelt en ränteberäkningsfråga, som ur

det allmännas synpunkt icke eger den betydelse man deråt velat gifva, under förutsättning

likväl, att egaren icke för en ögonblicklig vinst uppoffrar all framtida

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillnings-Utskotlets Betänkande N:o 3.

afkastning af sin egendom, utan låter sig angeläget vara att befordra skogens återväxt

och anordna sin skogshushållning så, att han i skogen eger en ständigt räntebärande

tillgång. Enligt hvad kändt torde vara, kan icke heller en väl ordnad

skogsskötsel ega rum, utan en ganska vidsträckt afverkning af ungskog. Då nu

genom motionärens förslag afsättningen af skogsprodukter utaf mindre dimensioner

skulle försvåras och den omtänksamme skogsegaren således förmenas att af sin

egendom hemta den afkastning, förhållandena medgifva, — och detta derföre att

en annan misshushållade med sin skog, — synes det Utskottet temligen uppenbart,

hvad erfarenheten ock gifvit vid handen, att en så beskaffad lagstiftning

snarare skulle motverka än befrämja det syftemål, man i detta fall har för ögonen.

Då Utskottet således icke kan erkänna gagneligheten i detta afseende af

sådana åtgärders vidtagande, som fälla inom tull-lagstiftningens område, vill Utskottet

dermed icke hafva bestridt, att icke lagstiftningsåtgärder af annan art möjligen

kunna i detta fall erfordras, hvarförutom Utskottet är lifligt öfvertygadt om

den betydelsefulla inverkan på skogshushållningen i landet, staten kan utöfva genom

sin egen'' verksamhet såsom skogsegare — en verksamhet gagnelig ej blott med

afseende å de rika skogstillgångar, hvilka omedelbart genom statens försorg kunna

blifva föremål för en ändamålsenlig förvaltning, utan äfven och kanske ännu mera

genom det kraftigt manande föredöme, som derigenom lemnas den enskilde och

som säkerligen vida bättre än alla tvångsåtgärder skall bidraga till framgången

af de fosterländska sträfvandena för bevarande åt landet af den källa till rikedom,

det eger i sina skogar.

Efter denna i korthet lemnade redogörelse för Utskottets uppfattning af förevarande

ämne, tillstyrker Utskottet i enlighet dermed:

21: o.

att Herr Westerdals motion ej må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Då Utskottet af särskilda skäl ansett sig ännu icke böra till slutlig behandling

företaga de vid tulltaxan fogade Underrättelser om hvad vid taxans tillämpning

iakttagas bör, kommer Utskottet att framdeles afgifva särskildt betänkande

derom; hvilket Utskottet

22:o.

skolat för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 21 Mars 1873.

På Utskottets vägnar:

(dust. af Ugglas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 3.

21

Tull-Taxa

att lända till efterrättelse från och med

den

Qvantitet

Införsels-

för tull-

tull.

beräkningen.

Riksmynt.

Asfaltrör; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg,

ej specificerade.

Blommor: — — —--— ----- _ —

konstgjorda af tyg, papper, halm, fjäder eller andra

dylika ämnen .............

Bobiner; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg,

eller delar deraf, ej specificerade.

Borstbimlarearbeten: — — — —----— —

1 skålpund

murare- och målareborstar; hänföras till Maskinerier,

Redskap och Verktyg, ej specificerade

Broderade arbeten, — — — .— — —--— —

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för papper, hvarå Broderade

arbeten äro uppfästade.

Deglar; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg,

ej specificerade.

Dricka; se Maltdrycker.

Drufsocker, — — — — — — — — — — —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bcvillnings-Utshottets Betänkande N:o 3.

Filar; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg, ej

specificerade.

Flyttsaker, reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda,

då de af vederbörande tullkammare eller tullinspektion

finnas ej öfverstiga hans behof under resan

Ofriga inkommande gamla och brukade husgerådseller

andra lösörepersedlar, när, efter det egaren på

tro och heder afgifvit intyg, att han dem för eget

bruk och icke i handelsafsigt infört, vederbörande tullkammare

eller tullinspektion pröfvar dem icke öfverstiga

egarens behof.............

Förnär, af hvilket ämne som helst för näringarnes behof

och som kunna hänföras till Maskinerier, Redskap och

Verktyg..............

Garn: — — — _ _ _ _ ____ _ _ _

Qvantitet

för tullberäkningen.

Införsels
tull.

Riksmynt.

Fria.

Fria.

segel- och bind-..........

jute
ofärgadt

och oblekt......,

fargadt eller blekt........

1 skålpund

1 skålpund

10

Fritt.

Glasmästarediamanter, infattade; hänföras till Maskinerier,

Redskap och Verktyg, ej specificerade.

Grönsaker, friska...............

Guttapercha —

Fria.

andra slag, ej specificerade, och som ej äro hänförliga

till Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar

deraf ................

1 skålpund

40

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

23

Instrumenter:

Qvantitet

Införsels-

för tull-

tull.

beräkningen.

Kiksmynt.

handtverks-; tullbehandlas såsom Maskinerier, Redskap

ock Verktyg, ej specificerade.

musikaliska-: ----— — — — —- — — — —

gjutgods, allt annat, ej specificeradt;

till jernvägsmateriel samt till maskinerier, eller

delar deraf; tullbehandlas såsom Maskinerier,

Redskap och Verktyg, ej specificerade.

smidt eller valsadt,

jernvägsmateriel, maskinerier, eller delar deraf;

tullbehandlas såsom Maskinerier, Redskap och

Verktyg, ej specificerade.

Kardor och Kardläder; hänföras till Maskinerier, Redskap

och Verktyg eller delar deraf, ej specificerade.

Karott; se Tobak, arbetad, andra slag.

Kautschuk:----— — — — —--—

andra slag, ej specificerade, och som ej äro hänförliga

till Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar deraf

1 skålpund

Knappar af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade

ämnen............

Anm. Då knappar------------

— —----------förfärdigade.

Anm. Vid knappars förtullning eger afdrag ej rum för

vigten af papperskartor, hvarå de äro uppfästade.

Knifvar: ----- — — — — — — — — — —

1 skålpund

bords- och andra slag ej specificerade, samt gafflar:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

Qvantitet

Införsels-

för tull-

tull.

beräkningen.

Kiksmynt.

med skaft af silfver, pläter, elfenben eller hvalross- tänder..........

1 skålpund

50

Korkar, skurna, utan beslag........

1 skålpund

15

med beslag.........

1 skålpund

__

50

Korkbark .....

Fri.

Korksulor.....

1 skålpund

15

i förening med väfnad eller skinn......

R:dr 100 Runt

10

—

Liar; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg, ej

specificerade.

Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar deraf, ej

specificerade.............

Frii

i.

Malmstuffer.

Fria.

Maltdrycker:

på lat:

porter.............

1 skålpund

3

andra slag...........

1 skålpund

—

2

på buteljer eller krus:

porter.............

1 kanna

—

30

andra slag..........

1 kanna

__

20

Mandel.......

Negerhead; hänföres till Tobak, arbetad, andra slag.

Nålar af annat ämne än guld och silfver och ej hänför-

1 skålpund

15

liga till Bijouterivaror..........

Anm. Afdrag i vigten göres ej för papper, hvari nålar äro

inlagda eller uppstuckna.

1 skålpund

20

Penslar; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg,

ej specificerade.

Porter; se Maltdrycker.

Raspar,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 3.

25

)

Qvantitet

Införsels-

för tull-

tull.

| beräkningen.

Riksmynt.

Raspar; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg, ej

specificerade.

Redskap eller delar deraf, ej specificerade; se Maskinerier,

Redskap och Verktyg.

af jern eller annan metall, äfvensom tegelrör; hänföras

till Maskinerier, Redskap och Verktyg, ej

specificerade.

Saxar:

skräddare-, trädgårds-, ull- och öfverskärare- samt j

saxar till klippning af plåtar och bleck; hänföras

till Maskinerier, Redskap och Verktyg, ej specificerade.

Skor af yllefilt med lädersulor; förtullas såsom Skomakarearbeten,

andra slag.

— — — utan lädersulor; förtullas såsom Yllefilt.

Skrubbor; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg,

ej specificerade.

Skyfflar och Skaror af jern; hänföras till Maskinerier, Redskap

och Verktyg, ej specificerade.

Smergelduk; hänföres till Maskinerier, Redskap och Verktyg)

ej specificerade.

Snus; hänföres till Tobak, arbetad, andra slag. — — —

Spadar; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg,

ej specificerade.

Svafvelsyra...... ........ Fri

Bill. till Riksd. Prof, 1873. 5 Sami 1 Afd. 3 Käft, 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

Qvantitet

Införsels-

för tull-

tull.

beräkningen.

Riksmynt.

Symaskiner; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verk- tyg, ej specificerade.

Sågar, försedda med skaft; hänföras till Maskinerier, Red- skap och Verktyg, ej specificerade.

Sågblad och Sågbladsämnen eller otaggade Sågblad; hän- föras till Maskinerier, Redskap och Vei’ktyg, ej speci- ficerade.

Tobak:

oarbetad, blad och stjelk........

1 skålpund

''

29

arbetad:

cigarrer och cigarretter.....

1 skålpund

85

andra slag.........

1 skålpund

—

35

Verktyg eller delar deraf, ej specificerade; se Maskinerier,

Redskap och Verktyg.

Väfnader:------— — — — — — — — —

linne- eller kamp-

segelduk och tältduk......

1 skålpund

8

jutegarnsväfnad:

oblekt och ofärgad ....

Fri

blekt eller färgad ....

1 skålpund

18

andra slag — — — — — — —

\

Yxor; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg, ej

specificerade.

Öl; se Maltdrycker.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

27

Reservationer:

Emot 4:de punkten:

af Herr Bennich;-

Emot 17:de punkten:

l:o af Herr Ola Andersson: “Då tobak ej är någon nödvändighetsvara; då

således ej samma skal som gälla för tullnedsättning å varor af sistnämnda slag här

äro tillämpliga; då uppmuntran till en stegrad förbrukning ingalunda torde vara

på sin plats; då någon konsumtionsskatt ej blifvit på samma gång föreslagen och

ej heller utan svårigheter låter sig genomföra; då det torde vara tvifvelaktigt om

statens inkomster genom tullnedsättningen skulle ökas eller ens komma att bibehållas

vid de belopp, som med nuvarande tullbestämmelser kunna ingå; då möjligen,

utan någon enda fördel för staten, endast skulle åstadkommas en — men

äfven den tvifvelaktig — prisnedsättning å den inhemska tillverkningen, och då

konkurrensen mellan de inhemska tillverkarne väl i det närmaste reglerar priserna

till det måttliga, hemställer jag:

att nuvarande tullsatser å all slags tobak bibehållas oförändrade".

I denna reservation instämmer Herr G. A. Jönsson.

2:o af Herr P. Ericsson: “Emot Utskottets förslag, att å cigarrer och cigarretter

nedsätta införseltullen från 1 R:dr 30 öre till 85 öre per skålpund får jag

anföra min reservation, emedan jag tror, att en så stor nedsättning ej kommer att

lemna staten förökade inkomster, som skulle vara egentliga syftemålet med Utskottets

förslag, utan snarare verka motsatsen, alldenstund sämre cigarrer troligen ej

införas, utan blott de bättre sorterna, som tåla draga en högre tull. Om någon

nedsättning skall komma i fråga, anser jag tullen å cigarrer och cigarretter åtminstone

ej böra sättas lägre än 1 R:dr per skålpund11.

3:o af Herr J. F. Fredricson: “Emot Utskottets beslut i 17:de punkten,

att föreslå nedsättning af införseltullen för cigarrer från hittillsvarande 1 R:dr 30

opaginerad Kontrollera mot PDF

as

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

öre per skålpund till 85 öre och för artikeln snus från 50 öre till 35 öre per skålpund

får jag reservera mig, emedan en så stor nedsättning, efter mitt förmenande, på

samma gång den skadar våra inhemska tobaksfabrikör, äfven för statskassan skulle

verka eu stor minskning i tullinkomsterna. Det är dessutom en redan länge erkänd

sanning, att det hvarken är behöfligt eller nyttigt utan tvärtom skadligt att

vid hvarje riksdag göra ändringar i tulltaxan. I förevarande hänseende kunna

dessutom icke några fullgiltiga skäl anföras, om icke dit skulle räknas, att de

förmögnare blefve genom nedsättningen i tillfälle att för ett billigare pris röka

utländska cigarrer och taga sig en pris snus af utländsk tillverkning. Dessa skäl

kunna så mycket mindre af mig antagas, som jag är förvissad derom att det

icke bör finnas någon, som för sin njutning begagnar dessa artiklar, den der skulle

vilja undandraga sig erläggandet af den afgift, som i form af tull derå kommer

statskassan till godo. Jag hemställer derföre att de af Utskottet i denna punkt

föreslagna tullnedsättningar icke måtte vinna Riksdagens bifall®.

Emot 21\sta punkten (angående Herr Westerdals motion):

af Herr A. Andersson från Göteborgs och Bohus län, som för sin del ansåg,

att enligt motionärens yrkande en underdånig skrifvelse borde aflåtas i syfte att

åvägabringa utförselsförbud för det i motionen omförmälda slag af virke.

STOCKHOLM, tryckt hos A. L. Norman, 1873.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.