Sök i Ratio Lex

Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3

1873-05-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BLU 1873:3, Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3.

1

N:o 3.

Ank. till Riksd. Kansli den 5 Maj 1873, kl. 5 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om införande i gällande

lag för enskilda banker af en föreskrift rörande

sedelstockens beräkning.

Under uppgift att enskilda sedelutgifvande banker understundom

läte genom dertill speciel antagna vexlingsombud sprida sina sedlar,

och under anförande att de hos vexlingsombuden inneliggande sedelbelopp

icke vid den kontroll, som af kronans ombud vid hvarje qvartals utgång

anställes, kunde komma under fullständig och noggrann inventering, samt

att fördenskull de enskilda sedelutgifvande bankernas sedelstock icke med

visshet kunde hvarken i dess helhet eller i hvad angår dess förhållande

till . utgifningsrätten kontrolleras och beräknas, har Herr Nordström, i

motion N:o 21 inom Första Kammaren, hemställt, att i nu gällande lag

om enskilda sedelutgifvande banker måtte införas en föreskrift af innehåll

att såsom enskild banks utelöpande sedelstock skola anses och beräknas

icke allenast alla de sedlar, som af sedelbankens hufvud- och afdelningskontor

blifvit omedelbart i cirkulation försatta, utan ock de belopp, som

till bankens specielt antagna vexlingsombud blifvit öfverlemnade, äfven om

de ännu ej hunnit af dessa ombud i cirkulation försättas.

_ Vid behandlingen af denna motion har Utskottet föreställt sig, att

motionären icke kan hafva afsett, att de banksedlar, livilka för respektive

sedelutgifvande bankers räkning blifvit emot rikets mynt eller Riksbankens

sedlar af antagna ombud invexlade, men ännu ligga i förvar hos invexlingsombudet,

. för att vid tillfälle till vederbörande bank återsändas, skulle

inräknas i den utelöpande sedelstocken; och yrkandet kan då endast afse

det fall, att enskild bank skulle anlita särskildt ombud för att i jrörelsen

sprida dess sedlar. Motionären har uppgifvit, att så understundom skall ske.

Om detta är förhållandet och de för sådant ändamål till ombudet

utlemnade sedlar såsom i banken inneliggande anses, hvarom Utskottet

Bill. till Likså. Prof,. 1873. G Sami 2 Afd. 4 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3.

saknar kännedom, innefattar det efter Utskottets omdöme ett missbruk.

Med beskaffenheten af bankens verksamhet öfverensstämmer att banken

vid affärsrörelsens hufvudpunkter har ombud för invexling af sina sedlar,

och det kan ingalunda anses billigt att sålunda ur rörelsen indragna

sedlar såsom utelöpande beräknas, men deremot fordrar omförmälda verksamhet

ingalunda, att banken har ombud för att å aflägsna orter sprida

sina sedlar, och om så sker, bör den ej tillgodonjuta den förmånen att

för sådant ändamål utlemnade sedlar såsom inneliggande betraktas. I

sådant fall skulle på sätt och vis genom ombudets antagande bildas ett

afdelningskontor utan vederbörlig kontroll, och ombudet, som i förevarande

hänseende måste anses såsom enskild person, vore jemväl oförhindradt

att med bankens begifvande använda sedlarne i sin rörelse.

En annan fråga är, om de nuvarande kontrollerna äro tillräckliga till

förebyggande af omförmälda missbruk. Men att skärpa kontrollen är

något helt annat, än ett stadgande af den beskaffenhet motionären

ifrågasatt.

Såväl denna som en annan af samme motionär väckt motion rörande

de enskilda bankerna gifva emellertid uttryck åt en åsigt, hvilken Utskottet

delar, att nemligen nuvarande bestämmelser beträffande enskilda

bankernas sedelutgifning ej äro fullt tillfredsställande, och att äfven i

andra delar af nu gällande banklagstiftning tarfvas förändringar och fullständigande,

hvilkas behöflighet mindre uppmärksammats till följd af det

redbara sätt, hvarpå bankinrättningarne blifvit förvaltade och fullgjort

sina för den allmänna rörelsen vigtiga åligganden. Dessa brister lära

emellertid icke kunna genom lösryckta ändringar eller tillägg af eu eller

annan detaljföreskrift på ett nöjaktigt sätt undanrödjas, hvaremot man

särskildt med anledning af den beslutade öfvergången till guldmyntsystern

och af Chefen för Finansdepartementet redan för längre tid sedan under

denna förutsättning gjorda framställningar till de enskilda bankerna eger

förhoppning, att Kong]. Maj:t åt detta ämne egnar en uppmärksamhet,

som må leda till en mera tillfredsställande lagstiftning rörande det enskilda

bankväsendet.

På grund af det anförda får Utskottet hemställa:

att Herr Nordströms förevarande motion icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 Maj 1873.

J. v. Schwerin. ‘

Utskottets Ordförande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o i.

3

Reservation:

af Herr 0. Månsson;

Herr Hasselrot har velat anmäla, att han ej deltagit i behandlingen

af detta ärende; och

Herr J. Ekman, att han oj deltagit i den slutliga justeringen af Utlåtandet.

N:o 4.

Ank. till Riksd. Kansli den 5 Maj 1873, kl. 5 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om införande i gällande

lag för enskilda sedelutgifvande banker af en föreskrift

rörande skyldighet för dem att i hufvudstaden

hälla gemensamt kontor för sedlarnes invexling.

I motion, väckt inom Första Kammaren, N:o 22, har Herr Nordström,

under anförande af de åsigter, livilka den år 1858 tillförordnade

sj k. Finanskomitéen uti dess den 30 Juni 1860 afgifna betänkande angående

bankväsendet uttalat rörande en centralisering i hufvudstaden

af den hvarje enskild bank åliggande skyldighet att invexla sina sedlar,

hemställt att, då det måste vara af yttersta vigt att de enskilda bankernas

vexlingskassor ställas under kontroller, som gjorde det omöjligt

att för andra ändamål missbruka de för invexlingen afsedda kontanta tillgångar,

i lagen om enskilda banker måtte införas föreskrift, antingen att

de enskilda banker, hvilka hädanefter erhålla oktroj eller för hvilka redan

meddelade oktroj»- förnyas, skola hafva åliggande att i hufvudstaden

hålla gemensamt kontor för deras sedlars invexling, uti hvilket kontors

förvaltning eu af Kongl. Maj:t utsedd och af enskilda bankerna aflönad

person skall deltaga; eller ock att de enskilda sedelutgifvande bankerna

skola med Sveriges Riksbank träffa aftal, att denna åtager sig infria de

enskilda bankernas sedlar, med skyldighet för dessa enskilda banker att

tillhandahålla Riksbanken för sedlarnes inlösen erforderligt belopp i riks
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.