Sök i Ratio Lex

Företa Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2

1873-03-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1873:2, Företa Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Företa Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2.

1

N:o «.

Ank till Riksd. Kansli den 5 Mars 1873, kl. 2 e. ni.

Forsta Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o

1, i anledning af väckt motion derom, att alla studerande

vid rikets universitet, som ämna inträda i prev

steståndet, böra före afläggande af de egentliga em
betsprofven,

så framt de ej ajlagt filosofie-kandidatexamen,

undergå den teologico-jilosofiska examen.

Under erinran derom, att så väl Riksdagen 1867 som det första allmänna

Svenska Kyrkomötet 1868 hos Kong!. Maj:t anmält sill öfvertygelse om

otillräckligheten af den allmänna bildning, som fordras lör inträde i prestembetet,

i det att Riksdagen önskat en utsträckt tjenstårsberäkning för att uppmuntra

teologie studerande till afläggande af detta prof, men Kyrkomötet, hvars

yttrande Kongl. Maj:t behagat infordra öfver Riksdagens underdåniga skrifvelse,

ansett att detsammas afläggande borde fordras såsom oundgängligt vilkor för

rättigheten att sedermera undergå den s. k. dimissionsexamen och öfriga kunskapsprof,

hvilka erfordras för vinnande af ordination till det andliga ståndet;

har Herr Bergstedt, i en till Utskottet hänvisad motion, föreslagit, att Riksdagen

måtte besluta i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t i nåder förordna,

att samtliga teologie studerande böra såsom vilkor för rättigheten att

Bill. till Biksd. Brok 1873. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 2 Rätt.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskott» (Ko 2) Utlåtande Ko 2.

aflägga de teologiska profven, hafva inför filosofisk fakultet undergått den teologieo-filosofiska

examen. Vid remissen af motionen yttrade Grefve Uamilton,

Henning, jemte sitt instämmande i förslaget, den önskan, att det Utskott, som

finge uppdrag att handlägga motionen, skulle åt densamma gifva en större ut

sträckning, så att Riksdagen skulle hos Kong! Maj:t begära en revision af stadgarne

för nämnde examen, i ändamål att något öka kunskapsfordringarne, på

det att en fastare grund derigenom måtte läggas för de blifvande presternas

humanistiska bildning, än denna examen för det närvarande förutsätter.

Såsom skäl för sitt förslag har motionären erinrat om de starka rörelser,

hvilka föregå såväl inom den evangeliskt-lutherska kyrkan i Sverige, som

inom likartade kyrkosamfund i andra länder, och hvilka “göra det mer och mer

nödvändigt att de som egna sig åt det presterliga ståndet förvärfva icke blott

teologiska fackstudier, utan ock af allmän vetenskaplig och humanistisk bildning

åtminstone ett så stort belopp att de icke blifva allt för mycket stående

tillbaka, i jemförelse med de öfriga uppfostrade klasserna i samhället, så vida

ej religionsundervisningen skall sjunka i ton och det andliga uppfostrarekallet

falla i missaktning." Den här uttalade farhågan synes Utskottet icke obefogad;

den högre vetenskapliga och klassiska bildning, som förut från de högre elementarläroverken

tillflöt det svenska presterskap^, kommer deisamma, efter de

förändringar befordringslagarne och lönevilkoren för elementarläroverkens lärare

på sednare tiden undergått, nu mera högst sällan till godo, hvarföre också er

farenheten tydligt ådagalagt, att de yngre medlemmarne af presteståndet, om

också i allmänhet jemnare i sina egentliga embetsstudier, äro de äldre generationerna

betydligt underlägsna i den allmänna lärdom och odling, som är så

nödvändig för upprätthållande af ståndets anseende. En universitetsprofessor,

som vid 1867 års riksdag var ledamot af Andra Kammaren och der väckte det

förslag, på hvilket samma Riksdags förenämnda underdåniga skrifvelse grundade

sig, erinrade om det nedslående förhållandet, att den vid universiteten studerande

ungdomen hyser en allmänt utbredd åsigt, enligt hvilken den studerande,

som ej eger kunskaper eller förmåga till något annat, alltid duger till att aflägga

profven för inträde i presteståndet, och att således, sedan den forna kameralexamen

blifvit afskaffad, det andliga lärareembetet blifvit den nödfallsutväg, på

hvilken de torftigast begåfvade ynglingarne äro anvisade att söka den utkomst

de icke kunna förvärfva på svårare och derföre mera ansedda studiebanor. Ut

skottet anser icke otroligt att detta sorgliga förhållande haft en icke ringa andel

i den på sednare tider så mycket öfverklagade prestbristen, hvilken icke

synes kunna tillräckligt förklaras ensamt af de ökade möjligheter till förvärf

och anseende, som blifvit öppnade genom industriens och den ekonomiska verksamhetens

ständigt fortgående utveckling. Om man nemligen jemför de utsigter

till inkorastgifvande befordran, som öppna sig på den presterliga banan, med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N.o 2. 3

motsvarande utsigter på andra vägar, li vil ka fordra vida längre och meta omfattande

förberedande universitetsstudier, finner man utan svårighet att det icke

är de ekonomiska vilkoren som här företrädesvis verka afskräckande. Utskottet

skulle derföre föreställa sig att en stegring i de kunskapsfordringar, hvilka nu

äro vilkor för inträde i predikoståndet, skulle, långtifrån att öka piestbiisten,

snarare minska den, emedan det högre anseende, som genom ökade kunskaper

skulle vinnas åt presteståndet, otvifvelaktigt måste till detsamma draga mången

bättre begåfvad yngling, och då väl i alla händelser de ifrågasatta förändringai ne af

det presterliga examensväsende! icke komma att träda i kraft förrän efter ett

eller annat års förlopp, skulle under tiden do mindre begåfvade teologie studerande

skynda att aflägga de nu föreskrifna profven och således kandidaterne

för inträde i predikoståndet under den närmaste framtiden icke obetydligt

förökas.

Det är också anmärkningsvärdt att, ehuru den teologico-filosofiska examens

afläggande hittills icke varit obligatoriskt föreskrifvet utan berott af examinandens

fria val, utan att medföra någon annan fördel än beräkningen af

ett ytterligare presterligt tjenstår samt rättigheten att sedermera aflägga teologie

kandidatexamen, har antalet af de teologie studerande, som, sedan införandet

af den teologico-filosofiska examen, vid Upsala universitet underkastat sig densamma,

utgjort något mer än 30 procent af dem som under samma tid aflagt

dimissionsexamen, och likaledes vid Lunds universitet efter ar 1868 met än 33

procent af dem, som sedan dess der undergått teoretisk-teologisk examen, en om

ständighet, hvilken synes bevisa att de studerande sjelfva känt behofvet af en

fullständigare allmän bildning än den som de medfört från elementarläroverken.

Lägges nu dertill, att kunskapsfordringarne för afgången från elementarläroverken

synas komma att undergå en ganska betydande inskränkning och att det

presterliga kallet är bland alla dem, för hvilka förberedande studier ske vid

universiteten, det enda för hvilket icke fordras afläggande inför filosofisk fakul

tet af prof på högre allmänna insigter än som vid elementarläroverken kunna

inhemtas, och tager man slutligen i öfvervägande huru mycket strängare fordringar

på prestens humanistiska bildning ställas i andra protestantiska länder,

icke minst i våra grannriken, kan man lätt förklara den synnerliga ifver, hvarmed

universitetens teologiska fakulteter fordrat införandet af det nya kunskapsprofvet,

och den högst aktningsvärda beredvillighet, hvarmed de filosofiska fakulteternas

professorer förklarat sig villige att underkasta sig det förökade

arbete, som för dem skulle blifva eu följd deraf, att den teologico-filosofiska

examen förklarades obligatorisk för alla som ville inträda i predikoståndet.

I den underdåniga skrifvelse, hvilken 1868 års Kyrkomöte aflat till svar

'' på Kongl. Maj:ts remiss af 1867 års Riksdags skrifvelse, förklarade sig mötet

anse den nuvarande presterliga bildningen otillräcklig och uttalade särskild! sin

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2.

önskan, “att fordringarne på denna bildning, så vidt densamma kan genom lag

föreskrifvas och medelst examina pröfvas, måtte höjas utöfver den nuvarande,

särskildt derigenom att en fastare vetenskaplig grund och ett allmänt humanistiskt

underlag för de teologiska studierna beredes.“ Det är nemligen väl bekant

att de teologiska fakulteternas lärare, i brist af detta underlag, hittills

icke kunnat ställa sin undervisning och sina examensfordringar på eu sådan

höjd, som motsvaras af de teologiska studiernas närvarande ståndpunkt och behofvet

af insigt för en tillfredsställande utöfning af den presterliga verksamheten.

Det fattas i allmänhet de teologie studerande den grundläggande språkbildning,

utan hvilken studiet af de fornspråk, på hvilka vår religions heliga

urkunder äro ursprungligen författade, icke kan med framgång bedrifvas, äfven

som den skärpa i tanken och den förmåga af följdriktig slutkonst, hvilka endast

förvärfvas genom någon bekantskap med de formela filosofiska kunskapsarterna.

Icke heller kan den bibliska exegetiken och isagogiken med framgång studeras

utan en närmare kännedom af den äldre historien och den profana förn kunskapen,

hvilka vetenskaper jemte de profana språkstudierna, såsom motionären

erinrat, med hvarje dag framflytta sitt arbetsfält närmare det område, som hittills

ansetts vara förbehållet åt den bibliska språk- och fornforskningen.

Då Utskottet sålunda i likhet med motionären anser den teologico-filosofiska

examen böra blifva obligatorisk för alla dem som egna sig åt det presterliga

kallet, finner emellertid Utskottet nödvändigt, att nämnde examen bringas

till närmare likställighet med de motsvarande prof, hvilka föregå fackstudierna

inom medicinska och juridiska fakulteterna, och Utskottet anser detta så mycket

angelägnare, som enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 17 December 1869 de

som undergått den teologico-filosofiska examen äro berättigade att aflägga teologie-kandidatexamen,

hvilken till sin litterära halt visserligen icke står efter

de analoga lärdomsprofven inom medicinska och juridiska fakulteterna.

Tillser man nu huru det förhåller sig med de förberedande filosofiska

examina, så fordras enligt Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse af den 22 April 1853,

för så väl medico- som juridico-filosofiska examen, att den examinerade erhållit,

efter de för filosofie-kandidatexamen bestämda grunder, minst åtta betygsenheter,

och bland dessa minst approbatur, för medico-filosofiska examen i fysik,

kemi, botanik, zoologi och latinska -språket, samt för juridico-filosofiska examen

i teoretisk och praktisk filosofi, historia, statistik, matematik och latinska språket,

samt de öfriga betygen efter examinandens val, antingen i nyssnämnda

eller andra till filosofiska fakultetens läroområde hörande kunskapsämnen,

hvaremot för den teologico-filosofiska examen, enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref

af den 3 Mars 1865, endast fordras, jemte latinskt stilprof, vitsordet “godkänd“

i latinska, grekiska och hebreiska språken, teoretisk filosofi och historia,

således fem betygsenbeter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2. 5

Att en tillfredsställande utöfning af religionslärarens verksamhet behöfver

och förutsätter humanistiska insigter åt eu mera omfattande beskaffenhet

än den som innefattas i dessa förn betygsenheter, anser Utskottet icke eifordra

någon vidlyftig bevisning. Den förberedande allmänna bildning, hvatom

här är fråga, hav ett dubbelt ändamål, dels att inleda och grundlägga de

speciel t presterliga fackstudierna, dels att tillfredsställa krafvel på en liögie

och mera omfattande humanistisk odling hos innehafvarne af det presterliga

embetet. “Det går icke an“, yttrar motionären, “att det stånd, som skulle

representera den högsta andliga odlingen, till hvars blomning alla andra menskliga

kunskapssferer väl borde samverka, står främmande för de med hvarje dag

rikare tillväxande resultaten af den vetenskapliga forskningen.“ För uppnåendet

åt båda dessa ändamål äro goda språkliga studier nödvändiga, och

fordringarne på godkända kunskaper i såväl de båda klassiska spiåken som

det hebreiska kunna följaktligen icke eftergifvas. Det samma är förhållandet

med teoretisk filosofi och historia, men då läroämnet etik efter den gällande

fördelningen fäller inom den praktiska filosofiens område, föreställer sig Utskottet

att betyget “godkänd“ äfven i detta läroämne borde vara obligatoriskt.

Utan att inlåta sig i detaljerna af de examensföreskrifter, som kunna blifva

beroende af ett framtida ordnande af de öfriga förberedande examina inför

filosofisk fakultet, anser Utskottet emellertid önskligt, att fordringarne i den

teologico-filosofiska examen, i afseende på studiesätt, pensa och valet af författare

som böra genomgås, ordnas i närmare öfverensstämmelse med det blifvande

fackstudiet, än hvad hittills i allmänhet varit händelsen.

Fö? att den teologico-filosofiska examen icke måtte komma i en för

mycket underlägsen ställning till de öfriga förberedande examina inför filosofisk

fakultet torde en ytterligare betygsenhet böra tilläggas, och Utskottet har

föreställt sig att detta med största fördel skulle kunna ske, om examinanden egde

frihet att efter eget val söka det inom någon af naturvetenskaperna. I den

protestantiska kyrkans äldre dagar var det ingenting ovanligt att dess medlemmar

intogo framstående rum äfven inom den profana lärdomen, och att

sådana vetenskapliga sysselsättningar välgörande återverkade på deras teologiska

studier genom att skärpa deras logik, vidga deras allmänna synkrets och

gifva dem en friare, mera omfattande åskådning af föremålen för deras

egentliga fackstudier, torde här endast behöfva antydas. Under den ytterliga

arbetsfördelning, som den vetenskapliga forskningen i sednare tider undergått,

kan ingen af presten fordra universallärdom, men det är åt vigt att han icke

står allt för mycket tillbaka i det slag af odling, som med hvarje dag, åtminstone

i sina resultat, mer och mer utbreder sig till den större allmänheten.

Vårt fädernesland har ännu i sednare tider haft den lyckan att bland

sitt presterskap räkna särdeles framstående naturforskare, och, utan att tala

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2.

om det anseende hvarmed en sådan lärdom omgifvit deras personer, finner

man lätt, huru bekantskapen med naturen i allmänhet, verldssystemet, de geologiska

bildningarne och de organiska lifsformerna, måste vidga sådana mäns

synkrets samt göra det Lättare för dem att i utöfningen af sina embetspligter

fatta sina åhörares föreställningssätt och af dem sjelfva fattas. Den svenska

landsbygden erbjuder rika tillfällen för sådana undersökningar, och om pimsten

från sina akademiska studier medförde smak för, och någon vana vid,

iakttagelser inom naturens områden, skulle han icke blott ega ett värdefullt

tillfälle att på ett angenämt sätt fylla lediga stunder, utan äfven kunna direkt

gagna vetenskapen och med sitt exempel lifva andra till liknande förädlande

sysselsättningar.

I Kyrkomötets ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse vidrördes äfven

andra anordningar af de presterliga examina, hvilka emellertid icke torde böra

blifva föremål för Riksdagens uppmärksamhet, då de ingå i kyrkolagens bestämmelser

och i sådan form å nyo komma under Kyrkomötets handläggning.

Annat är förhållandet med det föreliggande ämnet, som från början blifvit af

Riksdagen sjelf upptaget, och derifrån blifvit af Kongl. Maj:t till Kyrkomötets

behandling hänvisadt. Man kan väl ock säga, att detta ärende, såsom sammanhängande

med den allmänna undervisningen, icke bör vara för Riksdagen

främmande. Väl torde det kunna antagas att det i höst sammanträdande

andra allmänna svenska Kyrkomötet icke skall frångå den öfvertygelse, som

blifvit uttalad af det första, om nödvändigheten att gifva prestbildningen en

fastare vetenskaplig grundläggning samt ändamålsenligheten att i sådant syfte

göra den teologico-filosofiska examen obligatorisk för alla blifvande teologie

studerande, som icke aflagt filosofie-kandidatexamen; men Kyrkomötet torde

finna betänklighet vid att två gånger å rad falla Kongl. Maj:t besvärlig med

underdånig skrifvelse i samma sak och af alldeles enahanda innehåll, då mötet

endast genom hänvisning från Riksdagen första gången hade anledning att

taga saken under sin behandling. Annorlunda är förhållandet med Riksdagen,

från hvilken iniativet utgått, och för hvilken det icke är ovanligt att i underdåniga

skrivelser å nyo anmäla förut inför tronen framburna önskningar, i

händelse en längre tid förflutit sedan de först framställdes.

På grund af hvad ofvan blifvit förebragt får Utskottet föreslå,

att Riksdagen måtte besluta i underdånighet anhålla, det

täcktes Kongl. Maj:t i nåder förordna, att teologie studerande,

som icke aflagt högre examen inför filosofisk fakultet,

skola före den egentliga embetspröfningeu hafva

undergått teologico-filosofisk examen samt att Kongl. Maj:t

i sammanhang dermed täcktes taga i öfvervägande, huiu
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första Kammar ens Tillfälliga TJtekotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2. 7

vida icke föreskrifterna för den teologieo-filosofiska examen

borde undergå eu sådan förändring, att en fastare vetenskaplig

grund och ett mera utsträckt humanistiskt underlag

för de blifvande embetsstudierna beredes, än som genom

denna examen i dess nuvarande skick lärer kunna åstadkommas.

Stockholm den 5 Mars 1873.

På Utskottets vägnar:

Henning Hamilton.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.