Sök i Ratio Lex

Utlåtande, med anledning af väckt motion om ändring af §§ 60 och 65 Riksdags-ordningen.

1873-04-29 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1873:13, Utlåtande, med anledning af väckt motion om ändring af §§ 60 och 65 Riksdags-ordningen.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 13.

3

Mo 13.

Ank. till Rikscl. Kansli den 29 April 1873, kl. 2 e. in.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, med anledning af väckt motion

om ändring af §§ 60 och 65 Riksdags-ordningen.

Uti Motion N:o 45 väckt i Första Kammaren har Hr A. O. Wallenberg

föreslagit, att Riksdagen för sin del må besluta sådan förändring

uti §§ 60 och 65 Riksdags-ordningen:

l:o att all omröstning uti Kamrarne skall ske öppen efter namnupprop

;

2:o att vid paria vota frågan för den riksdagen anses hafva förfallit.

Såsom skäl härför har motionären anfört, dels att de väljande

hafva rätt att veta, huru den valde representanten utöfvar sitt uppdrag,

dels att sluten omröstning kan bidraga att kasta skugga på den samvetsgranne

representanten, hvaremot den öppna omröstningen lär representanten

att med frimodighet uttala sina åsigter, dels också att genom

den öppna omröstningen någon tidsvinst torde kunna ernås; hvarjemte

såsom bevis för den öppna omröstningens lämplighet anförts, dels att

densamma varit länge använd i ett af Riksdagens Utskott, dels ock att

vid flera vigtiga frågors afgörande omröstningen faktiskt blifvit öppen,

dermed att en stor del af Kamrarnes ledamöter begärt ordet, endast för

att få till protokollet antecknadt, huru de i frågan ärnat rösta.

Utskottet har icke kunnat tillerkänna någon afgörande vigt åt de

skäl, som motionären anfört för sitt förslag om den öppna omröstningens

införande. Hvad först den åsyftade tidsvinsten beträffar, har det

synts Utskottet långt ifrån säkert, att sådan skall blifva följden af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

öppen omröstning: den lilla tidsbesparing, som vinnes genom undvikande

af namnsedlarnes uppläsning, kan lätt komma att fullt uppvägas deraf

att Riksdagens ledamöter vid förestående öppen omröstning vida mera

än vid den slutna känna sig uppfordrade till utförlig redogörelse för de

grunder, som bestämma deras vota. Utskottet kan ej heller dela den uppfattningen,

att den öppna omröstningen skulle vara oundgänglig till

vittnesbörd inför valmännen om representantens åsigter och handlingssätt:

ett uppdrag så omfattande som representantens måste gifvas på

grund af förtroende till och kännedom om representantens karakter och

tänkesätt i allmänhet, icke på grund allenast af den visshet, man kan

eg a om hans röst i en eller annan fråga. Farhågan för den skugga,

som den slutna omröstningen skulle kunna kasta på den samvetsgranne

representanten, synes Utskottet af samma skäl icke särdeles betydande.

Deremot gäller, enligt Utskottets mening, det vigtiga skäl emot

den öppna omröstningen, att densamma bereder rum för sådana inflytelser

på representantens sjelfbestämmelse, som vid den slutna omröstningen

äro i det närmaste kraftlösa. Det är fullkomligt sant, att den

öppna omröstningen har den manliga frimodighetens tilltalande karakter,

men det är ingenting, som hindrar den manliga frimodigheten att äfven

vid sluten omröstning uttala sig till protokollet, och således innebär den

slutna omröstningen samma fördelar som den öppna, under det att den

tillika medför andra, som den öppna i ej ringa mån saknar. Ty det är

en sanning, som flera länders erfarenhet intygar, att den öppna omröstningen,

isynnerhet under tider af upprörda partilidelser eller vid sådana

tillfällen då en regering är besluten att använda hela sitt inflytande för

att genomdrifva sin vilja, bereder tillfälle till sådant yttre tryck på representationens

ledamöter, som åtminstone ej alla äro i stånd att afvärja.

Efter Utskottets åsigt måste derför den slutna omröstningen betraktas

såsom ett skydd för representantens handlingsfrihet, hvilket icke

synes böra borttagas.

På anförda skäl och dä det under mom. 2 upptagna förslag synes

vara af motionären framstäldt, endast under förutsättning af bifall till

första momentet, får Utskottet hemställa,

att Herr Wallenbergs ifrågavarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 29 April 1873.

På Utskottets vägnar:

TH. MUNCK af ROSENSCHÖLD.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande. N:o 13.

5

Reservationer:

af Herr Hallenborg, som yttrat:

»Då jag icke kan instämma uti det omdöme om olämpligheten af

öppen omröstning, som af Utskottet blifvit uttaladt, och då, derest en

motsatt åsigt derinom gjort sig gällande, Utskottet bort kunna föreslå

ett sätt att vid paria vota gå till väga, lämpligare än det förslag, som af

motionären blifvit framstäldt, får jag emot Utskottets hemställan anmäla

min reservation.»

Häruti instämma Herrar W. F. Tersmeden, M. Huss, Ola Jönsson.

Per Nilsson, S. Jonsson.

af Herrar Sven Nilsson och Assarsson.

Herr Ehrenborg har begärt få antecknadt, att han genom en tillfällighet

varit hindrad att vara närvarande den stund, då sjelfva afgörandet

af detta ärende inom Utskottet egde ruin.

Herr Thorell har anmält, att han vid ärendets behandling inom Utskottet

ej varit närvarande.

Bill. till Riksd. Prat. 1873. 3 Sami.

8 Rä/t.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.