Sök i Ratio Lex

Memorial, med bestämmande deraf, hvithet Utskott bör behandla en motion rörande ändring i Folkskolestadgans 4 § 5 mom.

1873-02-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1873:2, Memorial, med bestämmande deraf, hvithet Utskott bör behandla en motion rörande ändring i Folkskolestadgans 4 § 5 mom.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions- Utskottets Memorial N:o ''2.

1

N:0 2,

Ank. till Riksd. Kansli d. 20 Febr. 1873, kl. 12 midt!.

Konstitutions-Utshottets Memorial, med bestämmande deraf, hvithet

Utskott bör behandla en motion rörande ändring i Folkskolestadgans

4 § 5 mom.

Sedan Första Kammaren till Lag-Utskottets handläggning hänvisat en

inom Kammaren af Herr E. Sundeil väckt motion (Ko 7) angående ändring af

4 § 5 mom. i Folkskolestadgan, samt Lag-Utskottet, på sätt af dess utlåtande

N:o B inliemtas, med förklarande, att ifrågavarande motion icke syntes tillhöra

Utskottets behandling, densamma till Kammaren återlemnat, så har, enligt

Konstitutions-Utskottet tillhandakomna protokollsutdrag af den 8 Februari,

Första Kammaren återförvisat förenämnda motion till Lag-Utskottet, men Andra

Kammaren ansett den höra behandlas af Tillfälligt Utskott.

Vid sådant förhållande, då olika meningar mellan Kamrarne uppstått

derom, till hvilket Utskott ifrågavarande motion hör hänvisas, tillkommer det,

jemlikt 38 § 3 mom. Riksdags-ordningen, Konstitutions-Utskottet att derom

besluta.

Motionären har föreslagit, att Riksdagen ville besluta en underdånig

skrifvelse med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes åt 4 § 5 mom. i Folkskolestadgan,

sådant sagda moment lyder i Kungörelsen den 29 September 1853,

gifva denna lydelse:

Bi\. till Riksd. Prat. 1873. 3 Sami. 2 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kons 1 it a t i o n s -1 Jt ahrtteU Memorial N:o 2.

"Fur att bereda tillgång till de erforderliga aflöningsbeloppen och folkskolans

öfriga umgälder, bör, der ej andra medel härtill finnas, dels ett

ärligt bidrag af minst tjugufem och högst femtio öre af hvarje skattskyldig

person i församlinga rne utgöras, dels ock, der sådant anses böra ega rum,

en afgift erläggas för hvarje barn, som begagnar folkskolan, med undantag

af dem, som åtnjuta understöd af fattigvården, eller hvilkas föräldrar för

medellöshet erhålla afkortning å de årliga kronoutskyhlerna; dock vare det åt

församlingarne sjelfva öfverlemnadt att närmare bestämma dessa bidrag och

dessa, afgifter, de sistnämnda, om de påföras. Bristen, der sådan uppstår, skall

af församlingsboarne fyllas i förhållande till hvars och ens bevillning efter

2:a art. i Bevillnings-förordningen, så vida ej annan öfverenskommelse härom

träffas.”

Då den stadga rörande folkundervisningen, i hvilken eu partiel förändring

här är föreslagen, i sin helhet faller inom området för Konungens

administrativa eller ekonomiska lagstiftningsrätt, har det yrkandet blifvit framstäldt,

att, enär Riksdagen i frågor af denna natur endast eger rätt att enligt

8;) § Regeringsformen hos Konungen anmäla sina föreställningar och önskningar,

borde denna motion öfverlemnas till ett tillfälligt Utskott, såsom den

under ståndsriksdagarnes tid närmast skulle hafva varit att hänvisa till Allmänna

Besvärs- och Ekonomi-Utskottet. Men å andra sidan kan det icke

förnekas, att den lagförändring, motionären föreslår, tydligt innebär en förhöjning

i årliga afgifter eller skattebidrag, ålagda svenske medborgare, och den

omständigheten, att den ifrågavarande lagparagrafen förekommer uti en af

Kongl. Maj:t i administrativ väg utfärdad författning, kan dock ej ställa densamma

utom området för Riksdagens beskattningsrätt, sådan den är uttryckt

såväl i 57 § som ock i 60 § R. F., der stadgadt är: ”Ej må några allmänna

afgifter, af hvad namn och beskaffenhet »om helst, utan Riksdagens samtycke

kunna förhöjas”, och der orden ”RikMagens samtycke” väl måste anses innebära

något annat och mera än rätten att hos Konungen anmäla föreställningar

och önskningar.

Men det är vidare en vigtig omständighet, att motionären föreslagit,

det ett årligt bidrag bör af hvarje skattskyldig person i församlingarne utgöras,

der ej andra medel finnas ttill folkskolans utgifter; hvilket tydligen

innebår, icke att nämnda bidrag skola af Riksdagen fastställas såsom eu ovilkorligen

utgående kapitationsafgift af hvarje skattskyldig medborgare, utan

blott att de församlingar, der andra medel för folkskolans behof ej finnas

tillgängliga, skola, vid upptagandet af skatt för detta ändamål, i första rummet

anlita nu nämnda beskattningsform, hvarefter de enligt motionärens förslag må

ega att efter godtfinnande upptaga eu afgift för hvarje barn, som begagnar

folkskolan, så att endast i det fall, att brist ändock uppstår, folkskolans behof

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions- Utskottets Memorial N:o 2.

3

skulle fyllas genom uttaxering på be vi Ilningen efter andra artikeln. Till ytterligare

bekräftelse derå, att den ifrågavarande beskattningen må anses vara af

kommunal natur, länder dessutom den af motionären föreslagna bestämmelsen,

”dock vare åt församlingarne sjelfva öfverlemnadt att närmare bestämma dessa

bidrag och dessa afgifter, de sistnämnda om de påföras.”

Motionärens ändringsförslag innebär sålunda, efter Konstitutions-Utskottets

uppfattning, ett angifvande af grunder för kommunernas beskattningsrätt,

och denna ärendets natur är det, som måste anses afgöra, till hvilket

Utskott motionen skall hänvisas. Nu är i 57 § Regeringsformen 2 mom.

stadgadt: ”Huruledes särskilda menigheter må. för egna behof sig beskatta bestämmes

genom kommunallagarne, hvilka af Konungen och Riksdagen gemensamt

stiftas.” Häraf synes det framgå, att de lagbestämmelser, hvilka säga,

huruledes särskilda menigheter må för egna behof sig beskatta, miste anses

vara af kommunallags natur, att de alltså böra stiftas af Konung och Riksdag

gemensamt, samt att de såsom kommunallags-bestämmelser af Riksdagen skola

behandlas. Men då, enligt hvad under de tvänne förflutna riksdagsperioderna

varit iakttaget, kommunallagar på grund af skäl, hemtade från 89 §, 87 § 1

mom. och 57 § 2 mom. Regeringsformen, blifvit till Lag-Utskottet hänvisade;

—- då Konstitutions-Utskottet icke finner skäl förevara att från denna praxis afvika,

och då, såsom ofvan är visadt, nu ifrågavarande lagparagraf, i hvad den rörer

den kommunala beskattningsrätten, är att anse såsom varande af kommunallags

natur, finner Utskottet

att Herr Sundeils motion bör af Lag-Utskottet behandlas.

Hvilket Utskottet får för Riksdagen tillkännagifva.

Stockholm den 20 Februari 1873.

På Konstitutions-Utskottets vägnar:

Tli. Munck af RosenseliöM.

Ordförande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o

Reservationer:

af Herr Faxe, som ansåg motionen böra af Tillfälligt Utskott behandlas;

af Herr Bydin, som på de under diskussionen i Första Kammaren den

31 sistlidne Januari af honom anförda och under diskussionen i Andra

Kammaren den 8 sistlidne Februari af Lag-Utskottets ledamöter utvecklade

skäl, har ansett motionen höra till tillfälligt Utskotts handläggning.

Herr Nils Larson, med hvilken Herrar Lyttkens och Lundqvist instämt,

har anmält sin särskilda mening vara att, då motionen uteslutande afser en

allmän beskattningsfråga, som ej berör civil-, kriminal- eller kyrkolag och ej

heller beror af kommunallagarne, men deremot obestridligen påkallar utöfvande

af Riksdagens bevillningsrätt, motionen bort förklaras tillhöra Bevillnings-Utskottets

handläggning.

Herr Ehrenborg bär begärt få antecknadt, att han varit hindrad att

deltaga i detta ärendes handläggning inom Utskottet.

N:0 3.

Ank. till Riksd. Kansli cl. 20 Febr. 1873, kl. 12 midt!.

Konstitutions- Utskottets Memorial, med bestämmande derom, hvithet

Utskott bör behandla en motion om utgifvande i sammandrag

af Riksdagens förhandlingar in. in.

Sedan Andra Kammaren till Kansli-deputerade hänvisat en inom Kammaren

af Herr J. Rundbäck väckt motion (N:o 1) om vidtagande dels af

sådana anordningar, att Riksdagens förhandlingar kunde i sammandrag all
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.