Sök i Ratio Lex

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 20

2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1873:20, Lag- Utskottets Utlåtande N:o 20

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 20.

3

N:o 20.

Ank. till Riksd. Kansli den 8 April 1873, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i gällande

skiftesstadga,

I 3 § af Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadga om skiftesverket i riket den

9 November 1866 är föreskrift, att ej må redan verkställd enskiftesdelning, som

vunnit laga kraft, eller skifte, hvilket enligt Kongl. kungörelsen den 20 Februari

1821 blifvit såsom enskifte ansedt och faststäldt, eller laga skifte, hvarå fastställelse

meddelats, genom nytt skifte rubbas, utan så är att alla, hvilkas rätt är af frågan

beroende, åsämjas.

Nu har Herr August Börjesson uti en inom Andra Kammaren väckt, till

Lag-Utskottet remitterad motion (N:o 142) föreslagit, att Riksdagen måtte i underdånig

skrifvelse anhålla, “det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för nästa

Riksdag framlägga förslag till sådan ändring i skiftesstadgan, att, utan hinder af

förut faststäldt laga skifte, nytt sådant må ske, der minst tre fjerdedelar af skifteslagets

delegare, livilka jemväl ega eller med stadgad åborätt innehafva tre fjerdedelar

af skifteslagets jord, sådant för vinnande af större beqvämlighet fordra."

Såsom skäl för denna sin framställning har motionären anfört, att under

den tid, särdeles i början, då Kongl. skiftesstadgan den 24 Maj 1827 var gällande,

många laga skiften kommit till stånd hvilka voro högst olämpliga, i det att de

särskilda hemmanslotterna erhållit alltför många egoskiften, ofta utlagda i oformliga

figurer. Visserligen hade i de flesta fall skiftesdelegarne sjelfva härtill medverkat,

dels för att undgå utflyttnings- och odlingskostnader, och dels emedan de föreställt

sig att ny eller oodlad jord aldrig, eller åtminstone icke på lång tid, kunde tåla

jemförelse med den gamla åkerjorden, hvadan de ansett rättvisan fordra, att en

hvar skulle erhålla någon andel i denna jord; men med jordbrukets utveckling

hade åsigterna härutinnan numera väsendtligen förändrats. Motionären ansåge derföre

att tiden vore inne för eu lagstiftnings åtgärd i föreslagna syfte.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

Utskottet, som tagit frågan under öfvervägande, kau icke dela denna åsigt.

Äfven om det måste medgifvas, att de äldre laga skiftena icke alltid blifvit verkställda

på ett sätt, som öfverensstämmer med nutidens fordringar i afseende på

ett väl ordnadt jordbruk, torde dock de endast undantagsvis förekommande olägenheterna

häraf icke kunna anses rättfärdiga en återkallelse af den åt jordegarne

lagligen tillförsäkrade trygghet i besittningen af den jord som blifvit dem tillskiftad.

Och måhända skulle jemväl den genom en sådan återkallelse uppkommande osäkerhet

förringa deras håg att nedlägga kostnad och arbete på jordens förbättrande.

För öfrigt må erinras, att anmärkta olägenheterna i någon mån torde kunna afhjelpas

genom tillämpning af skiftesstadgans bestämmelser om egoutbyte emellan byar och

hemman.

På grund häraf får Utskottet vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motion ej måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den S April 1873.

På Utskottets vägnar:

H. G. v. Gegerfélt.

Reservation:

af Herr M. Jonsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.