Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af äterreniiss af andra punkten i LagUtskottets utlåtande N:o 15, rörande ett tillägg till 52 § \ i gällande legostadga.

1873-04-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1873:29, Betänkande, i anledning af äterreniiss af andra punkten i LagUtskottets utlåtande N:o 15, rörande ett tillägg till 52 § \ i gällande legostadga.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Betänkande N:o 29.

JM-.o 29.

Ank. till Riksd. Kansli den 18 April 1873, kl. 12 midd.

Betänkande, i anledning af äterreniiss af andra punkten i LagUtskottets

utlåtande N:o 15, rörande ett tillägg till 52 §

\ i gällande legostadga.

Genom ifrågavarande punkt i omförmälda utlåtande, hvilken punkt

blifvit af begge Kamrarne till Utskottet återförvisad, hade Utskottet

hemställt, att Riksdagen måtte för sin del besluta en författning, hvarigenom

förordnades, att 52 § i gällande legostadga för husbönder och

tjenstehjon skulle erhålla den förändrade lydelse, som betingades af följande

tillägg dertill: »Tager någon veterligen annans afvikna tjenstehjon

i sitt arbete, böte, då husbonden derå klagar, sex R:dr 32 skilling; upprätte

ock all skada.»

Af den diskussion, som föregått återremissen, framgår, att föreslagna

stadgandet ansetts ej kunna blifva särdeles verksamt, då, enligt

detsamma, arbetsgifvaren icke hade sig ålagdt att göra sig underrättad

om arbetstagarens ledighet till arbete, samt att de fleste talare inom

hvardera Kammaren i hufvudsak omfattat den af Herr Grefve Mörner

afgifna, vid Utskottets utlåtande fogade reservation, som afser ett »tillägg

till legostadgan i den syftning, att man ej skulle ega i arbete antaga

person, som icke med prestbevis, orlofsedel, arbetsbetyg eller af två trovärdige

män utgifvet intyg visade att han ej vore i annans tjenst antagen,

vid äfventyr, derest personen befunnes vara lagstadd tjenare, af

böter från 5 till 100 R:dr och skyldighet att skadan ersätta.»

Utskottet, som således genom åtterremissen fått till uppgift att utarbeta

och framlägga förslag till stadgande i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med berörda reservation, har dervid, med hänseende till de i lego
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Betänkande N:o 29. 3

stadgan redan gifna bestämmelser om bötesansvar för husbonde, som

olagligen städjer tjenstehjon eller lockar annans tjenstehjon att tjenst

uppsäga, ansett harmonien i lagen fordra, att det i Utskottets förra utlåtande

föreslagna bötesbelopp bibehålies, och detta desto heldre, som

det af reservanten ifrågasatta strängare bötesansvar torde vara mindre

behöfligt, då ett ytterligare och kraftigt korrektiv i ifrågavarande hänseende

ligger i bestämmelsen om skyldighet för den, som obehörigen

tager annans tjenstehjon i sitt arbete, att gälda skadan; och får Utskottet

alltså, med föranledande af återremissen, vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte för sin del besluta eu författning,

hvarigenom förordnas, att 52 § af nu gällande legostadga

för husbönder och tjenstehjon skall erhålla följande

förändrade lydelse:

Afviker tjenstehjon ur tjenst förr, än tjenstetid ute

är, eller det redo för sig gjort, hafve husbonde våld

att hemta det åter, som i 16 Kap. 7 § Jordabalken

om landbo sägs; och blifver tjenstehjon i tjensten till

flyttningsdag, samt miste halfva lönen och gälde skadan.

Vill husbonde icke tjenstehjon behålla, återgifve

tjenstehjon honom städjepenning, samt hvad det kan

af lönen hafva uppburit, och böte hälften af hvad i

lön utsatt var, samt fylle skadan; skaffe sig derjemte

annat laga försvar, efter hvad i 4 § sagdt är. Husbonde

göre i detta fall, så snart ske kan, anmälan, i Stockholm

hos Kongl. Öfverståthållare-embetet, samt utom

Stockholm antingen hos Konungens Befallningshafvande

eller, i stad, hos poliskammare eller magistrat, samt å

landet hos kronofogde eller länsman; och åligge i sednare

händelser den, hos hvilken så beskaffad anmälan

skett, att förhållandet till Konungens Befallningshafvande

inberätta.

Hvar som tager i sitt arbete någon, som ej med

prestbetyg eller annorledes visar sig ej vara annans lagstadde

tjenare, böte, der den han i arbete tog finnes

hafva ur tjenst afvikit och husbonden derå klagar, sex

Riksdaler 32 skilling; upprätte ock all skada.

Stockholm den 18 April 1873.

På Utskottets vägnar:

H. G. v. GEGERFELT.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Betänkande N:o 29.

Herrar von Gegerfelt, Carlén, Friherre Wrede, Holmberg, Caspersson,

Philipsson och Königsfeldt önskade få antecknadt att de för att tillmötesgå

de inom Kamrarne vid återremissen yttrade åsigter bidragit till

framläggandet af ofvanstående förslag, men för egen del vidhöllo den

af Utskottet uti utlåtandet N:o 15 gjorda hemställan.

Rättelser

uti

0

Utlåtandet N:o 27.

Sid. 15, rad. 6 nedifr. står: 1 och 15 §§ läs: 1 och 5 §§

„ 23, „ 6 „ „ ändrad — „ ändrade.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1873.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.