Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af t örsta Kammarens remiss af motion om ändring i gällande f olkskolestadga. Ifrågavarande, af Herr E. M. Sundell inom Första Kammaren väckta motion

1873-02-04 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1873:3, Utlåtande, i anledning af t örsta Kammarens remiss af motion om ändring i gällande f olkskolestadga. Ifrågavarande, af Herr E. M. Sundell inom Första Kammaren väckta motion

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:c 3.

I

iI:o

Ank. till Riksd. Kansli den 4 Febr. i 873, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af t örsta Kammarens remiss af motion

om ändring i gällande f olkskolestadga.

Ifrågavarande, af Herr E. M. Sundell inom Första Kammaren väckta

motion (N:o 7), hvarigenom åsyftas förhöjning i de personel afgifter, hvilka enligt

4 § 5 mom. i Kongl. Stadgan angående folkundervisningen i riket den 18 Juni

1842, sådant detta moment lyder i Kongl. Kungörelsen den 29 September 1853,

skola utgå såsom bidrag till folkskolelärares aflöning, har af Kammaren blifvit

till Lag-Utskottet remitterad.

Men enär ämnet för denna motion icke är att hänföra till allmän civil-,

kriminal- eller kyrkolag, likasom ej heller till de i 57 § Regeringsformen afspäda

kommunallagar, samt förslaget följaktligen icke faller inom omfånget för

Lag-Utskottets i grundlagarne utstakade verksamhet, föranlåtes Utskottet att till

Första Kammaren återlemna den ifrågavarande motionen;

hvilket för Riksdagen vördsamt anmäles.

Stockholm den 4 Februari 1873.

På Utskottets vägnar:

H. G. von Gegerfelt.

Rese r v a ti o n e r:

af Herr von Gegerfelt: “Da förevarande motion afser ändring i gällande

bestämmelser om kommunernas rätt att beskatta sig för egna behof, hvartill

ombesörjandet af folkundervisningen måste hänföras, samt 57 § RegeringsBih.

till Riksd. Prof. 1873. 7 Sami. 3 Höft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 4.

formen i afseende på sådan beskattningsrätt hänvisar till kommunallagarne,

anser jag, ehuru stadgan om folkundervisningen icke blifvit under dessa lagar

inbegripen, likväl motioner böra i enahanda ordning som frågor om ändring

i samma lagar behandlas; och enär dylika frågor enligt praxis, som visserligen

ej öfverensstämmer med grundlagarnes ordalydelse men hvars giltighet ej numera

torde böra ifrågasättas, tillhöra Lag-Utskottet, har jag ansett Utskottet

hafva saknat skäl att motionen återlemna,

af Herr Grefve Mörner.

Herr Friherre Nordenfalk har begärt få antecknadt att han vid beslutets

fattande ej var inom Utskottet närvarande.

.%:« 4.

Ank. till Riksd. Kansli den 4 Febr. 1873., kl. 1 e. in.

Utlutande, i anledning af KongI, Mqj:ts uddiga proposition,

angående upphäfoande af det stadgande uti presterskapets

privilegier af den 16 Oktober 1723, enligt

hvithet pr ester skåpets samt alcademie-, gymnasii- och

skolebetjentes, äfvensom deras enkors och omyndiga

barns gårdar och lägenheter i städerna förklarats

fria från borgerligt besvär och flinga.

Denna nådiga proposition, som af begge Kamrarne blifvit till Lag-Utskottet

remitterad, är af följande lydelse:

“Uti de af Kongl. Maj:t för biskoparne och samtliga presterskapet i

Sverige den 16 Oktober 1723 utfärdade privilegier innehåller 10:de punkten

följande:

“WI vele ock af särdeles gunst och nåde efterlåta Presterskapet samt

Academie-, Gymnasii- och Scholmbetjente i Städerna sina lagfångna, erfda, köpta

och bygda gårdar med sine egor och lägenheter i åker, eng, hagar, trädgårdar,

humblegårdar och kåhlgårdstomter, som inom Stadsens jurisdiction äro belägna,

fria från all borgerlig besvär och tunga, ehvad namn thet hafva kan, så lenge

the sjelfve eller theras enkor och omyndiga barn efter them samma theras egna

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.