Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om vissa ändringar i Kongl. Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862.

1873-04-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1873:30, Utlåtande, i anledning af väckt motion om vissa ändringar i Kongl. Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 30.

1

MO SO.

Ank. till Riksd. Kansli den 25 April 1873, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om vissa ändringar i

Kongl. Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd

och skolråd den 21 Mars 1862.

I öfverensstämmelse med stadgan om folkundervisningen i riket

den 18 Juni 1842, som i 2 § 1 mom. innehåller, att för hvarje skoldistrikt

skall finnas en skolstyrelse, bestående af »kyrkoherden eller den

prestman, som hans ställe företräder, såsom ordförande och ansvarig

för det protokoll, som vid styrelsens sammanträde föres, samt några

af församlingen valde, inom skoldistriktet boende ledamöter», blef i

Kongl. Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den

21 Mars 1862, § 23, stadgadt, att kyrkoherden, eller den hans embete

förestår, skall »i så väl kyrkorådet som skolrådet» vara ordförande;

med det tillägg, att pastor för särskilt tillfälle kan förordna annan

person till ordförande, och att i annex- eller kapellförsamling, vid hvilken

finnes anställd särskild ständig prestman, denne skall föra ordet i

skolrådet, när kyrkoherden eller den hans embete förvaltar ej är i stämman

tillstädes; varande genom Kongl. Kungörelsen den 30 Oktober

1868 stadgadt, att skolrådet eger inom sig välja vice ordförande.

Nu har Herr Ivar Månsson, med hvilken Herrar Nils Nilsson från

Stäfvie och Christen Assarsson sig förenat, uti en inom Andra Kammaren

väckt, till Lag-Utskottet remitterad motion (N:o 47) föreslagit, »att

kyrkoherden, eller den hans embete förestår, endast skall vara sjelfskrifven

ledamot, men icke sjelfskrifven ordförande i skolrådet»; hvarjemte

Bih. till Riksd. Prot. 1873. 7 Sami. 16 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 30.

och med anmärkning hurusom, enligt 24 § i åberopade Kongl. Förordningen,

folkskoleläraren ej kunde inväljas till ledamot i skolrådet, men

att detta stadgande skulle vara olämpligt, motionären vidare yrkat, »att

hvarje ordinarie skollärare må blifva berättigad att, inom den socken

han tillhör, kunna inväljas som skolrådsledamot».

Frågan om borttagande af kyrkoherdes sjelfskrifvenhet till ordförandeskap

i skolråd har åtskilliga gånger tillförene varit föremål för

representationens öfverläggningar, och i anledning af de vid sistförflutna

riksdag gjorda framställningar i ämnet, framlades af dåvarande Lagutskott

ett förslag till lagförändring i det syfte, förevarande motion i

denna del afser, hvilket förslag dock icke vann framgång. Väl har man

erkänt, hvad erfarenheten ock visat, att fall kunna inträffa, då kyrkoherden

till följd af ålderdom, sjuklighet, bristande nit eller annan orsak

icke är lämplig till ordförande i skolrådet; men då, enligt hvad folkskoleinspektörernes

berättelser gifva vid handen, folkskolans angelägenheter

i allmänhet blifvit omfattade af presterskapet med en nitälskan,

som icke allestädes motsvarats af benägenhet å församlingarnes sida att

underkasta sig de för skolväsendets utveckling erforderliga uppoffringar,

samt många församlingar sakna bland sina medlemmar andra personer,

lämplige och oförhindrade att utöfva ifrågavarande mödosamma och ansvarsfulla

befattning, har man ansett densamma icke kunna utan skada

för folkskolan ovilkorligen skiljas från kyrkoherdens embetsverksamhet,

helst kyrkoherden, i fall befattningen gjordes till blott ett kommunalt

uppdrag, icke gerna kunde tillförbindas vidsträcktare skyldighet att efter

val emottaga eller innehafva detta uppdrag, än som ålåge en hvar

af församlingens öfrige medlemmar.

Utskottet har funnit dessa skäl ega giltighet såsom stöd för den

mening, att kyrkoherden i regeln bör vara ordförande i skolrådet. Men

då undantag från denna regel någon gång kan vara af behofvet påkalladt,

bör lagstiftningen sådant medgifva. Det torde vara en brist i

gällande lag, att föreskrift saknas derom, huruledes, i händelse pastor,

vare sig af oförmåga eller annan orsak, icke behörigen fullgör sin skyldighet

såsom skolrådets ordförande, eller af giltiga skäl sjelf önskar

befrielse från denna befattning, vederbörande myndighet må kunna entlediga

honom derifrån och förordna annan ordförande i hans ställe. Fn

sådan åtgärd synes böra ankomma på domkapitlet, som, derest antingen

pastor sjelf söker endtledigande, eller skolinspektör eller församling

derom gör anmälan, kunde efter omständigheterna förfara, dervid den,

som icke ville åtnöjas med domkapitlets beslut, egde att mot detsamma

i laga ordning fullfölja talan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 30.

3

En förändring i nu angifna syftning medför emellertid äfven nödvändighet

att meddela andra stadganden än de nu gällande i afseende

på presterskapets befattning med statistiska uppgifter angående folkskolorna

med mera sådant, hörande till det Kong!. Maj:t allena förbehållna

lagstiftningsområde.

På grund af hvad nu anfördt blifvit och med föranledande af

motionärens framställning i detta ämne, får Utskottet vördsamt hemställa,

1:° dels att Riksdagen ville för sin del besluta, att 23 §

i Kongl. Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd

och skolråd den 21 Mars 1862 skall erhålla följande

förändrade lydelse:

»Kyrkoherden, eller den hans embete förestår, eller ock

annan prestman, som han för något tillfälle kan dertill

förordna, är i kyrkorådet ordförande.

I den annex- eller kapellförsamling, vid hvilken särskild

prestman finnes anställd, skall han föra ordet,

när kyrkoherden, eller den, som hans embete förvaltar,

ej är i stämman tillstädes.

I skolrådet skall jemväl kyrkoherden, eller den hans

embete förestår, vara ordförande, derest ej stiftsstyrelsen,

på anmälan af kyrkoherden, eller eljest, finner

skäl att annan ordförande förordna.

Ledamöter i kyrkorådet äro församlingens kyrkovärdar

samt så många i kyrkostämma valde, för gudsfruktan

och nit kände män, som församlingen finner

lämpligt utse.

Till ledamöter i skolrådet eger församlingen likaledes

att å kyrkostämma utse lämpligt antal för nit

om skolväsendet kände män.

Skolrådet väljer inom sig vice ordförande.

I så väl kyrkorådet, som skolrådet, må ledamöternes

antal likväl, ordföranden inberäknad, icke understiga

tern.

Ledamöterne i kyrko- och skolråden väljas för fyra

års tid.»

dels ock att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse

anhålla, det Kongl. Maj:t, derest nämnda beslut vinner

Kongl. Maj:ts godkännande, täcktes i öfverensstämmelse

härmed vidtaga de förändringar i Kongl. Stadgan

om folkundervisningen i riket den 18 Juni 1842 och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 30.

öfriga hithörande författningar, som till följd af samma

beslut blifva erforderliga.

Hvad åter angår motionärens förslag i hvad det afser att hvarje

ordinarie folkskolelärare må blifva valbar till ledamot i skolråd, anser

Utskottet en sådan lagstiftningsåtgärd föga lämplig. Stadgandet i 24 §

af förordningen om kyrkostämma m. m., att till ledamöter i kyrkoråd

eller skolråd ej må väljas kyrkoförsamlingens redovisningsskyldige och

aflönade betjente hvilar på den utan tvifvel riktiga grundsats, att den,

som är inför en öfverordnad myndighet ansvars- och redovisningsskyldig,

icke sjelf bör vara ledamot af denna myndighet — en grundsats som

vunnit tillämpning jemväl i fråga om valbarhet till stadsfullmäktig och

till ledamot i kommunalnämnd.

Utskottet hemställer derföre,

2:o att motionärens förslag i denna del ej måtte af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 25 April 1873.

På Utskottets vägnar:

H. G. v. GEGERFELT.

Herrar Sven Nilsson, Lars Persson och Philipsson hafva begärt få

antecknadt, att de uti motionens behandling inom Utskottet icke deltagit.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet 1873.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.