Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31

1873-05-01 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1873:31, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

1

N:o 31

Ank. till Kiksd. Kansli den 1 Maj 187S, kl. 6 e. m.

Utlåtande, t anledning af väckta, motioner om ändring i gällande

stadganden rörande skyldighet att hygga kyrka,

prestgård och tiondelada ra. rn.

Ifrågavarande motioner, hvilka blifvit till Lag-Utskottet hänvisade, äro

väckta, en inom Första Kammaren af Herr N. S. von Kock (motionen N:o 33)

och de öfriga inom Andra Kammaren af Herrar P. Gummesson (motionerna

N:is 95 och 96), J. P. Nilsson (motionen X:o 155), P. O. Hörnfeldt (motionen

N:o 6) och E. Leijer (motionen N:o 143); och hafva dessa motionärer

föreslagit,

Herr von Kock: “att med ändring af 26 kap. i § Byggningabalken

och de författningar, som innefatta tillägg eller förklaring af detta lagrum,

måtte stadgas:

Alla, som i socknen bo skola kyrka bygga och uppehålla, med hvad

dertill hörer, såsom klockstapel, kyrkomur, sockenstuga, fattighus och skolhusbyggnad.

För underhäll af dessa byggnader tillskjutes årligen ett belopp, svarande

mot en procent utaf husens brandförsäkringsvärde.

Vid nybyggnad fördelas den kostnad, som dertill åtgår och hvartill

uti de särskilda kassorna befintliga behållningar icke förslå, eller anses ej

höra användas, sålunda att det årliga belopp, som vid nybyggnadens beslutande

skulle åtgå till ränta och amortering under 40 år på" ett för byggnaden

erforderligt lån, uttaxeras under nämnda tid, eller 40 år, i socknen.

Bih. till Riksd. Prof. 1873. 7 Sami. 17 Höft. \

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag- Utskottets Utlåtande N:o Bl.

Kyrkostämma eger besluta upptagande af amorteringslån för nybyggnad

af dylikt hus eller för betalande af för uppförande af sådan byggnad

iråkad skuld, med vilkor att detsamma inom 40 år betalas.

De årliga tillskott, Indika sålunda af kyrkostämma beslutas, uttaxeras

efter fyrktalsberäkning;

Herr Gummesson: dels enligt motionen N:o 95: “att Riksdagen måtte

för sin del besluta den förändring i nu gällande stadgande!! angående grunden

för skyldigheten att deltaga i byggande af s. k. allmänna hus, att denna

skyldighet, som nu bestämmes efter hemmanets mantal, hädanefter måtte

komma att utgöras efter fyrktalet“;

dels oek enligt motionen N:o 96: “att Riksdagen ville för sin del besluta,

att församlingens skyldighet att bygga och underhålla vissa hus å

kyrkoherdeboställen måtte upphöra och detta åliggande öfverflyttas på kyrkoherden,

samt denne således, i likhet med hvad för andra tjensteman å landet

är föreskrifvet, sjelf bekosta å bostället behöfiiga byggnaders uppförande

och underhåll";

Herr J. P. Nilsson: "att, med bibehållande af Kongl. resolutionen

den 13 December 1672, som bestämmer, att kyrkor i Skåne skola byggas

och underhållas med kronotionde!:!, samt med den rätt oförkränkt, som blifva

genom särskilda författningar och privilegier tillerkänd jord af viss natur

i afseende å befrielse från deltagande i kyrkas byggande, Riksdagen må för

sin del besluta:

Do att i öfrigt skyldighet att bidraga till byggande och underhållande

af å landet belägen kyrka med hvad dertill hörer, såsom klockstapel, kyrkomur,

socknestufva och fattigstuga skall, med undantag för de dertill erforderliga

dagsverken, hvilka böra utgöras i likhet med hvad hittills stadgadt

varit, åligga eu hvar, som enligt 57 § i Kongl. förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 Mars 1862 är pligtig att till kommunens gemensamma

utgifter lemna bidrag; och

2:o att dessa bidrag skola utgöras med belopp, som bestämmas enligt

de i 58 § af nämnda Kongl. förordning för kommunalutskylders utgörande

stadgade grunder";

Herr Hömfeldi: "att Riksdagen måtte besluta, det allmogen i de församlingar,

der regleringen af presterskapets löner försiggått och vunnit

Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse, måtte för den tid regleringen gäller befrias

från skyldigheten att bygga och underhålla sädes- eller s. k. tiondelada;

och

Herr Leijer: “att Riksdagen måtte för sin del besluta, dels att församlingarnes

skyldighet att bygga och underhålla s. k. tiondelada upphör

i och med detsamma tionde!! icke vidare utgår i strå, och dels att, utan

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Ut skottets Utlåtande N:o 31.

afseende å hvad derom förut kan vara stadgadt, provinsen Gotlands prestgårdsbyggnadsskyldighet

i detta hänseende inskränkes till hvad som finnes

eller blir föreskrifvet för Sveriges öfriga provinser

Vidkommande Herrar von Kocks och J. P. Nilssons framställningar

rörande skyldigheten att deltaga i byggnad och underhåll af kyrka, sockenstuga

och fattigstuga samt skolhus, får Utskottet erinra, att Rikets Ständer

genom underdånig skrifvelse den 20 Juni 18615 anhållit, att Kongl. Maj:t

täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådana förändrade

stadgande!) angående deltagande i byggnad och underhåll af kyrka

med hvad dertill hörer, äfvensom af sockenstuga och fattigstuga, att dessa

åligganden blifva för medlemmarne af kommunen efter billiga grunder gemensamma;

hvarjemte Riksdagen den 18 Maj 1871 afiåtit särskild underdånig

skrifvelse i enahanda syfte beträffande skyldigheten att deltaga i kostnaden

för anskaffande och underhåll af rum för folkskolan; och som dessa frågor

sålunda äro beroende på åtgärd af Kongl. Maj:t, hvars nådiga beslut sä i

ena som andra frågan snart torde vara att förvänta, får Utskottet vördsamt

hemställa,

l:o att Herrar von Kochs och Kilssons motioner ej måtte

till någon vidare åtgärd å Riksdagens sida föranleda.

Härmed anser Utskottet sig hafva besvarat jemväl Herr Gummessons

motion, N:o Jo, rörande skyldigheten att deltaga i byggnad af församlingarnes

“s. k. allmänna hus11, så vidt dermed åsyftas kyrka, sockenstuga, fattigstuga

och skolhus; och då motionären, hvars särskilda förslag angående

prestgårdsbyggnad finnes behandlad t i nästföljande punkt, icke uppgifva

några andra byggnader såsom föremål för framställningen, får Utskottet —

under erinran att Riksdagen i underdånig skrifvelse den 15 Maj nästlidna

år hos Kongl. Maj:t anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för

Riksdagen framlägga förslag till sådana förändrade stadganden rörande socknemännens

inbördes skyldighet att deltaga i prestgårdsbyggnad, att detta åliggande

må blifva för dem, efter billiga grunder, gemensamt — hemställa,

2:o att Herr Gummessons nyssberörda motion måtte

af Riksdagen lemnas utan vidare afseende.

Hvad dernäst angår Herr Gummessons motion N:o 96, så afser derigenom

väckta förslaget, att den sockuemännen enligt gällande lag åliggande

byggnadsskyldighet i afseende på kyrkoherdeboställen skulle öfverflyttas på

kyrkoherdarne utan motsvarande ersättning till dessa; och torde emot samma

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

förslag endast behöfva erinras, att en sådan öfverflyttning skulle medföra en

betydande och i de flesta fall obillig nedsättning i de för kyrkoherdar påräknade

löneförmåner samt hvad särskild t angår nuvarande innehafvare af

kyrkoherdeboställen uppenbarligen utgöra en kränkning af dem tillförsäkrad

rätt. Visserligen är det sannt, på sätt motionären anmärkt, att lagen sådan

den för närvarande är beskaffad, med byggnadsskyldigheten fördelad emellan

socknemännen och kyrkoherden, lätteligen kan leda till tvister af störande

inverkan på det förtroende och den sämja, som bör råda emellan lärare och

åhörare; men anledningarne till dylika stridigheter torde blifva undanröjda

genom ny ecklesiastik-boställsordning, om framläggande af förslag hvartill

Rikets Ständer den 16 Januari 1866 till Kongl. Maj:t aflåtit underdånig•

framställning.

På grund häraf hemställer Utskottet,

3:o att Herr Gummessons förevarande motion äfvenledes

måtte af Riksdagen lemnas utan vidare afseende.

Beträffande Herr Hörnfeldts förslag, hvarigenom yrkas, att socknemännen

i de församlingar, der reglering af presterskapets löner egt rum,

måtte befrias från skyldigheten att bygga och underhålla den i 26 kap. 2 §

Byggningabalken omförmälda lada, eller den s. k. tiondeladan, äfvensom

Herr Leijers motion i hvad den innefattar ungefär enahanda yrkande, tillåter

Utskottet sig att åberopa och här återgifva hvad nästlidna års Lag-Utskott

yttrade i anledning af då gjorda enahanda framställningar. “Då, enligt

Kongl. resolutionen på allmogens besvär den 1 Augusti 1727, § 12“, — så

yttrade sig Utskottet — “denna lada, som ingalunda är afsedd för boställets

gröda, skall “proportioneras efter tertialtiondens storlek i församlingen", lärer

det vara tydligt och klart, att, så vida ej särskilda omständigheter annorlunda

föranleda, socknemännens skyldighet att bygga dylik lada redan upphört

på de ställen, der reglering af presterskapets löner egt rum, hvarigenom,

på sätt Kongl. förordningen den 11 Juli 1862 föreskrifver, all tionde, yare

sig tertial-, smör-, fisk- eller qvicktionde, blifvit utbytt emot bestämda utgifter.

En dylik skyldighet kan dock i vissa fall qvarstå äfven på de ställen,

der presterskapets löner blifvit i öfverensstämmelse med nyssberörda författning

reglerade. Kongl. resolutionen på presterskapets besvär den 10

Augusti 1762. § 4, som bestämmer de byggnader, hvilka presten sjelf skall

bygga och underhålla, upptager nemligen i sådant afseende “en sädeslada

med tvänne golf, lämpad efter nödtorften och gårdsbrukets storlek; hvarvid

dock de orter undantagane der presten efter gammal praxis och öfverenskommelse

eger frihet att betjena sig af tiondeladani\ I de församlingar,

der sådant egt ruin, hafva vederbörande naturligtvis tagit sådant i behörigt

betraktande i sammanhang med den beräkning af kyrkoherdeboställenas behållna

afkastning, som föreskrifves i 4 § af 1862 års förordning; och för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

5

månen för kyrkoherden att betjena sig af tiondeladan för gårdsbrukets behof

bar då ingått såsom en faktor vid lönens reglerande. Att nu genom ett

allmänt lagstadgande fritaga äfven dessa församlingar från ifrågavarande

skyldighet innebure obestridligen en rättskränkning emot de kyrkoherdar,

hvilka, när löneregleringen tillvägabragtes, med rättighet att begagna tiondeladan

voro lagligen befriade från den kyrkoherdar i allmänhet åliggande

skyldighet att sjelfva bygga och underhålla den för bostället behöfiiga lada.1''

Det af Herr Hörnfeldt åberopade, vid hans motion fogade Kongl.

Maj:ts nådiga utslag den ''29 April 1872, hvarigenom Själevads socknemän

förklarats skyldige att “framgent såsom hittills tillhandahålla pastor sädeslada“,

synes ej stå i strid med ofvan uttalade åsigter, enär de citerade orden

utmärka, att pastor derstädes efter gammal praxis egt frihet att begagna

sig af tiondeladan.

Af anförda skäl får Utskottet hemställa,

•ko att Herrar Hörnfeldts och Leijers i omförmälda

hänseende gjorda framställningar måtte lemnas utan

vidare afseende.

Slutligen har Herr Leijer i sednare delen af sin motion yrkat, att

provinsen Gotlands prestgårdsbyggnadsskyldighet, beträffande tiondelada, måtte

inskränkas till hvad i sådant afseende är eller blir föreskrifvet för Sveriges

öfriga provinser. Härvid må erinras, att genom Kongl. stadgan om presterskapets

rättigheter på Gotland, daterad den 20 September 1648 och af

Kongl. Maj:t till efterlefnad stadfästad den 30 Oktober 1747, visserligen är

föreskrifvet, att församlingen allena skall bygga och underhålla nödiga hus

å prestgård, men att, så vidt Utskottet har sig bekant, för denna provins ej

finnas meddelade några andra eller särskilda bestämmelser i fråga om skyldigheten

att hälla tiondelada. Denna skyldighet lärer följaktligen vara lika

för Gotland som för rikets öfriga delar i allmänhet, hvadan någon lagstiftningsåtgärd

för tillvägabringande af enhet i detta afseende ej torde vara

behöflig. Och Utskottet hemställer derföre,

5:o att Herr Leijers motion jemväl i denna del

måtte af Riksdagen lemnas utan vidare afseende.

Stockholm den 1 Maj 1873.

På Utskottets vägnar:

H. G. von GfEGERFELT.

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi

Lag- Utskott ds Utlåtande N:o 31.

Reservation:

af Herr M. Jonsson emot Utlåtandets Hide punkt: “På de skäl Herrar

Hörnfeldt och Leijer i deras i Andra Kammaren väckta motioner, N:is 6

och 143, åberopat, vågar jag föreslå, det Riksdagen för sin del täcktes

besluta,

att de församlingar å landet, der reglering af presterskapets löner

försiggått och vunnit Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse samt konvention

eller skriftligt aftal ej annorledes bestämmer, måtte för

den tid regleringen gäller, befrias från skyldigheten att bygga och

underhålla sädes- eller s. k. tiondelada. “

t

Herrar Sven Nilsson och N. Petersson hafva begärt få antecknadt,

att de vid frågans behandling inom Utskottet icke närvarit.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.