Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vädd ''motion om ändring i. gällande stadganden angående tillsättande af klockare, orgelnist ad) folkslcol elär are.

1873-05-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1873:32, Utlåtande, i anledning af vädd ''motion om ändring i. gällande stadganden angående tillsättande af klockare, orgelnist ad) folkslcol elär are.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.

7

Nu» 32

Ank. till Kiksd. Kansli den 1 Maj 1873, kl. 6 e. m.

Utlåtande, i anledning af vädd ''motion om ändring i. gällande

stadganden angående tillsättande af klockare, orgelnist ad)

folkslcol elär are.

I 24 kap 30 § Kyrkolagen finnes stadgadt, att ”orgelnisten väljes

af kyrkoherden och församlingen, som honom lönar, allt som de derom kunna

förenas och i 31 § samma kap. heter det, att “klockaren skall i lika

måtto af kyrkoherden och församlingen väljas.“ Huru detta skall tillgå

bestämmes närmare genom Kongl. resolutionen på allmogens besvär den 20

November 1786 och Kongl. resolution den 20 Juni 1794 sålunda, att sedan

kyrkoherden af de till klockaresysslan sökande föreslagit församlingen tre

af de mest tjenlige och i alla afseenden skickligaste, skall han anställa laglig

votering efter gårdatal i sockenstuga!), hvarvid kyrkoherden slutligen

äfven aflemnar sin röst, hvilken i beloppet skall räknas lika med halfva församlingens,

och som dervid allenast bör jemföras med beloppet af de församlingens

röster, hvilka vid valet blifvit aifgifna och lagligen erkända; hvarjemte

i Kongl resolutionen den 7 Juli 1832 förklaras, att vid val till förenade

klockare- och orgelnisttjensters besättande kyrkoherden skall ega lika rösträttighet

som vid klockareval. I fråga om val till folkskolelärare är i Kongl.

stadgan angående folkundervisningen i riket den 18 Juni 1842 föreskrifvet,

att, sedan skolstyrelsen upprättat förslag, val emellan de på förslaget uppförda

skall anställas af församlingens i sockenstämma samlade röstegande

ledamöter, hvarvid rösterna beräknas som vid klockareval, och ordförandens

i skolstyrelsen röst gäller lika som kyrkoherdes vid klockareval. Genom

Kong! förordningen om kyrkostämma ‘samt kyrkoråd och skolråd den 21

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.

Mars 1862 är den förändring i dessa föreskrifter gjord, att valen förrättas

å kyrkostämma,

Herr Erik Olsson från Örebro län har uti en inom Andra Kammaren

väckt motion (N:o 58) föreslagit: öitt stadgandet uti kyrkolagens 24 kap.

30 och 31 §§ tillika med resolutionerna af den 20 November 1786 och

den 7 Juli 1832 måtte upphäfvås; och stadgandet om val af skollärare, då

dermed äro förenade klockare- och organistbefattningar, må så ändras, att

pastor ej må ega att afgifva mer än en hel röst för sitt embete utom den

röst han eger att afgifva för pastorsbostället”.

Lag-Utskottet, som enligt erhållen remiss har att öfver detta förslag

sig yttra, får i sådant afseende erinra, att sedan Rikets Ständer genom underdånig

skrifvelse den 6 Juli 1866 anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes meddela

förändrade bestämmelser i den syftning, skrifvelsen närmare innehåller, angående

ej mindre prestval än äfven val af orgelnist, klockare och annan kyrkobetjening

samt folkskolelärare, så och efter det samtliga domkapitlen jemte

hof- och Stockholms stads konsistorium afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden

i ämnet, har Kongl. Magt den 5 Januari 1869 öfverlemnat ärendet

till behandling af den för kyrkolagens omarbetning förordnade komité.

Då förevarande frågor således äro beroende på utredning af bemälda

komité, samt lämpligt torde vara, att Riksdagen afvaktar utgången af sin

redan gjorda underdåniga framställning i ämnet, föranlåtes Utskottet vördsamt

hemställa,

att omförmälda motion måtte af Riksdagen'' lemnas utan

vidare afseende.

Stockholm den 1 Maj 1873.

På Utskottets vägnar:

11. G. von GEGEKFELT.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Memorial N:o 33.

9

Reservationer:

af Herr Grefve Mörner: “För min del anser jag att i motiveringen till

utlåtandet bort, starkare än som skett, antydas att Utskottet biträder åsigten

om behöfligheten af en förändring i den kyrkoherde eller skolrådets ordförande

tillerkända rösträtt vid val af klockare och skollärare, hvilken rösträtt

visserligen under nuvarande förhållanden saknar grund vare sig i rättvisa,

nytta eller billighet;”

af Herr Sven Nilsson; samt af Herr Lars Persson, Herr M. Jonsson,

Herr N. Petersson och Herr Westerdal, hvilka instämde med Herr Grefve

Mörner.

Herr Philipsson har begärt fä antecknadt att han i frågans behandling

inom Utskottet icke deltagit.

N:o 33.

Ant till Riksd. Kansli den 1 Maj 1873, kl. G e. m.

Memorial, i anledning af Andra Kammarens återrenviss af LagUtskottets

utlåtande No 24, rörande väckta motioner om

ändring af gällande stadgatiden angående skyldighet att

deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

1 omförmälda utlåtande har Utskottet hemställt, dels att Riksdagen

måtte i underdånig skrifvelse, med uttalande af den åsigt att staten bör öfvertaga

skyldigheten att bygga och underhålla tingshus och häradsfängelse,

så ock stadshäkte, anhålla, att Kong!. Maj:t täcktes i sådant afseende

Eib. till Riksd. Prof. 1873. 7 Sami 17 Haft. 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.